Aktivarum

Emma Isaksson: Feminister i Sverige förstör unga pojkars självbild, målsättning & framtid!

oktober 23, 2012
8 kommentarer

Emma Isaksson har knåpat ihop en video på Youtube om feminismens effekter på unga pojkar.

Emmas video består av sekvenser från kända och mindre kända filmklipp varvade med citat och Emmas egna kommentarer. Denna ”Jämställdismens Megamix” klockar in på strax över en timme.

Jag har inte hunnit se videon själv ännu (bara delar av den men den börjar med Christina Hoff Sommers som vanligen är kanonbra) så tills vidare får den presenteras av Emmas egen text.

Mina kommentarer uppdateras senare.

Jag knåpade ihop en video på Youtube som jag kallar: “Feminister i Sverige förstör unga pojkars självbild, målsättning & framtid!

Mitt syfte var att ta upp det faktum att unga pojkar som råkat ut för våldtäkt eller incest vägras hjälp (trots att tjejer får hjälp från många håll). Ville även ta upp att unga killar höga självmordsfrekvens ignoreras helt & hållet. I min upprördhet över detta blev arbetet med videon ett sätt att få utlopp för mina känslor.

Det slutade med att jag även inkluderade ämnen som våld i nära relationer, statsfeminismens ursprung, feministers hat & närhet till våld, medias censur & lögner, unga killars situation i våra skolor, Turteaterns & Stockholms Kommuns SCUM-förnedring av betygsberoende gymnasiekillar, orättvisor i betygssättningen, unga killars försämrade framtidsutsikter, brist på livsviktig forskning mm. Detta föll sig naturligt eftersom det finns en röd tråd i allt detta.

Jag har stulit information från alla håll och kanter. Hoppas att ingen tar illa upp för det. Jag har försökt vara tydlig med att informationen kommer från andras artiklar/bloggar/utredningar. Om någon önskar att jag ska plocka bort något så gör jag det förstås!

Ge jättegärna positiv/negativ feedback på Youtube i kommentarsfältet eller betygsätt!

Kommentarsfältet på Youtube hittar ni här.

 


Recension: Jämställdhetsbluffen av Pelle Billing – Introduktion till Mansfrågor

september 30, 2012
17 kommentarer

Pelle Billings bok är den perfekta introduktionen till forskningsområdet ”Mansfrågor”

När berättelsen börjar är det 1991, Pelle Billings familj har just flyttat tillbaka till Sverige efter fyra års vistelse i Förenade Arabemiraten. Han är 16 år gammal och skall börja gymnasiet…

”För att provocera brukar jag ibland svara frågeställaren att jag är svensk, född på 1970-talet och man. Mer än så behövs inte för att få någon typ av intresse för kön och jämställdhet.”

Jämställdhetsbluffen inleds med Pelle Billings bakgrund och tankar för att sedan gå vidare till att presentera hans syn på mansfrågor. Inte för att de är mer viktiga, utan för att de är mer okända.

Många av bokens pasager utgår från bägge könens situation. Vi lär känna både ”Conny och Camilla”

Boken kommer att vara enormt värdefull för minst två olika läsargrupper. Den ej insatte läsaren kommer för första gången att kunna få en snabb och behaglig överblick av ämnet Mansfrågor.

”En mansfråga är helt enkelt ett problem som drabbar gruppen män så pass mycket mer än gruppen kvinnor, att det är meningsfullt att åtminstone delvis se det som kopplat till kön”

Den mer insatte läsaren å sin sida kommer för första gången att ha ett ordentligt utgångsläge för vidare diskussion. Dessa två grupper kan sedan för första gången ha en effektiv kommunikation med varandra.

Den grupp som kommer att ha minst utbyte av boken är de som redan anser sig vara experter på genus.

Det beror dock inte på att de bestrider Pelle Billings beskrivningar av mansfrågor. Det beror snarare på att de har förklaringsmodeller som inte klarar av konkurrens eftersom de bygger på maktanalyser.

”Begreppet makt är helt centralt i den svenska jämställdhetsdebatten. Delvis har det att göra med den så kallade Maktutredningen som ursprungligen tillsattes av Ingvar Carlson och presenterades i färdig form 1990”

En av de fyra ledamöterna där var genusteoretikern Yvonne Hirdman. Maktutredningen ägnade ett helt kapitel åt att diskutera det genussystem med tillhörande könskonflikt som hon själv lanserade 1988.

Det historiska perspektiv där könen anses i konflikt med varandra ägnar Billing ett helt kapitel åt.

Han konstaterar genusteorins samhällssyn i hög grad bygger på förväxlingar av orsak och konsekvens. Genusteoretiker verkar ofta ta för givet att vad än som hände också var meningen.

Vad fanns det för orsak att göra uppror mot rådande roller så länge dessa roller var helt nödvändiga för att säkerställa att ens barn skulle överleva och ha en framtid?

Detta är en fråga Hirdmans anhängare sällan bryr sig om att besvara. För dem tycks det inte vara en fråga om vad som var möjligt att göra utan vad som var önskvärt att göra. Det sk Nirvana-felslutet.

Detta är min första riktiga bokrecension och jag försökte att inte ”spoila” för mycket.

Anteckningarna från första läsningen täcker dock upp 3 hela wordsidor och många av dem tar upp ämnen som redan finns beskrivna på bloggen. Det finns helt enkelt hur mycket material som helst.

Två underkapitel är direkt relaterade till Billings bakgrund som läkare. Det ena visar hur svenska staten lägger flera miljarder mer på kvinnors hälsa. Det andra tar upp frågan om manlig omskärelse.

Jämställdhetsbluffen består av 200 sidor uppdelade på 10 kapitel bestående av 3-5 underkapitel.

Nedan följer en uppräkning av bokens samtliga kapitel och underkapitel. Den som redan bestämt sig för att skaffa boken och vill överraskas behöver inte läsa texten i nedanstående citatruta.

Personer som är osäkra om just de frågor som intresserar dem tas upp i boken får dock här svar på det mesta. Är det något ni saknar är det bara att säga till i kommentarsfältet.

Kapitel 1: Könsroller som fungerar, Den manliga könsrollen, Kvinnorörelsens födelse

Kapitel 2: Båda könen har makt, Osynlig Makt, Rösträtt, Vem slår vem?

Kapitel 3: Kvinnorna på stark frammarsch, Money Money Money, Flickornas skola, Män – en outbildad underklass

Kapitel 4: Är du jämställd. Hur jämställdheten kidnappades, Jämställdhet i vardagen, Vem vill bli inkvoterad?

Kapitel 5: Mansfrågor och deras uppkomst, Hälsa och livslängd, Kampen om förhuden, Varför ingen stor mansrörelse?

Kapitel 6: Vår tids mansbild, En mans dåd, alla mäns skuld, Oskyldig tills motsatsen är bevisad, Män, kvinnor och krig, Män som defekta kvinnor

Kapitel 7: Pappan som självklar förälder, Föräldrars olikhet inför lagen, Vårdnadstvister,

Kapitel 8: Biologin gör sig påmind, Biologism kontra biofobim Hjärnans formbarhet

Kapitel 9: Sveriges feminism, Mediefeminismen, Feminism som allenarådande förklaringsmodell, Genuspedagogik, Att vända på steken

Kapitel 10: Framtiden, Författarens tack, Källförteckning

Beställ boken

Adlibris

Bokus

Länkar:

Pelle Billing: Jämställdhetsbluffen är släppt, läs smakprov

Genusnytt: Gästblogg, mannen på gatan förstår mer än forskarna.

Pelle Billing: Första utredningen om mansfrågor diskuteras i TV

Genusnytt: Marika formgren har farhågor när mansfrågor utreds

Fler länkar

Flashback: Pelle Billing släpper boken Jämställdhetsbluffen


Boksläpp av Pelle Billing – Jämställdhetsbluffen

september 24, 2012
Kommentera

Dags för nästa boksläpp, Pelle Billing lyfter mansfrågorna i boken Jämställdhetsbluffen.

I dag släpper Pelle Billing sin bok Jämställdhets-bluffen. Boken handlar om att jämställdhetspolitiken hamnat snett. Mansfrågorna lyser med sin frånvaro. Målet idag är ofta minst 50% kvinnor.

Bokens Baksidetext:

Känner du att det är något som inte stämmer i jämställdhetsdebatten? Har du svårt att få ihop den negativa bilden av män och manlighet med dina egna erfarenheter av vänner och närstående? Pelle Billing är en central röst och en ledande bloggare för de nya tankarna om jämställdhet. I denna bok presenterar han argument och fakta som ger en annorlunda och överraskande bild av jämställdhet.

Några områden som tas upp i boken är:

– 50/50-fördelning: Måste varje arbetsplats ha en jämn könsfördelning för att få kallas jämställd?

– Medfödda könsskillnader: Finns de? Och hur stora är de i så fall?

– Män som förbrukningsvara: Läs om hur framgångsrika kulturer använder manliga uppoffringar som en viktig del i sin framgång.

– Kvinnors ekonomiska framsteg: Fler kvinnor än män utbildar sig och skaffar sig chefspositioner. Hur förändrar det samhället på sikt?

En fullständig recension av boken dyker upp här på Aktivarum inom kort. 

Uppdateras eventuellt under dagen. Tills dess här är min kritik av Vita Kränkta Män (Ovita Kränkta Hen) och här är min senaste kritik av Hen-debatten (en mer lättsam variant här)

För dem som undrar: Artikelserien där jag kommenterar Genusfolket.se kommer att få fler delar i framtiden. Jag har åtminstone två till inlägg jag kan skriva bara om de två Hanna Gustafsson postat.

Genusnytt: Män underrepresenterade i åklagarämbetet

Pelle Billing: Nyanko Sabuni tar upp Mansfrågor

One Way Communicaion: Transkribering, Jämställdhetsminister Nyanko Sabuni


MRA-affischer vandaliserades – Feminister skyller allting på Patriarkatet

september 16, 2012
15 kommentarer

Som ni vet har den senaste tidens MRA-affischering bemötts med att de fick affischer nedrivna.

Nu har de feminister som var kritiska till MRA-affischer lyckas få ut egna affischer och sålunda kan vi äntligen få svar på vilka påståenden feministerna bestred och hur deras argument såg ut – Eller inte!

Patriarchy: The systematic opression of all who are not cisgender (non-trans*) men and cis men who fail to meet standards set by patriarchy of what a man ”should be”.

Patriarkat har alltså omdefinierats från det system där förtryck finns till själva förtrycket i sig. Man anar att orsaken till detta var svårigheterna i att beskriva vad för system som då inte är patriarkat.

Här blir dock patriarkat benämningen på ALLT som inte leder till det önskade resultatet ifråga.

Nog för att den förra definitionen (nedan) var trams men den gick i alla fall att diskutera. Den nya definitionen innebär att i patriarkat ingår precis allting! Den är inte bara bullshit, den är batshit crazy!

”Patriarchy is a social system in which the male acts as the primary authority figure central to social organization, and where fathers hold authority over women, children, and property” Wiki

Här hade jag tänkt kommentera de feministiska argumenten men i linje med deras helgalna nya definition av patriarkat så finns inga som helst argument på de feministiska affischerna.

Allt som finns är en mängd osammanhängande påståenden, som skulle vara relativt vettiga…

…om inte varenda ett av dessa påståenden argumenterades med orden ”Because of patriarchy”. Vilket innebär hela affischens budskap blir ett cirkelresonemang: Förtrycket beror på förtrycket som beror på…

Never ending stoooryyyy… Nanana Nanana Nanana

Feministernas problem tycks vara att de nu har kommit fram till samma slutsats som låg bakom kritiken av patriarkats-teori under den gamla definitionen. Patriarkatet är då = Allt i samhället.

”Gender-issues writer Cathy Young, by contrast, dismisses reference to ”patriarchy” as a semantic device intended to shield the speaker from accountability when making misandrist slurs, since ”patriarchy” means all of Western society.”

Medan normalt funtade människor inser den definitionen är värdelös och behöver bli snävare…

(Vilket är precis vad Girlwriteswhats radiokollega Typhonblue visar med sin totalt överlägsna Patriarchy  theory 2.0 som sågar idén att patriarkat gynnar män i tusen delar)

”The primary drive of the apexual to develop uniqueness compels it to move up the status hierarchy—at each step the apexual feels itself akin to fewer and fewer male bodied individuals until, at the pinnacle it shares nothing in common with any male bodied individual.”

…så breddade feminister den till ”Vad än vi tycker inte ger rätt resultat” varefter de på allvar affischerade deras rörelse handlar om att bekämpa ”odefinerat” som inte ger minoriteter önskat resultat.

Detta odefinierat kan vara allting från vetenskaplig standard till demokratiska värderingar.

Ger ”odefinierat” fel resultat? Låt oss slänga den framför tåget tillsammans med allt annat som Ovita Kränkta Hen och deras lobbygrupp Sociala Rättvisegänget Hen-ivisterna tycker är i vägen.

Sist men inte minst: En av de affischerande grupperna berättade att affischerna fått sitta kvar. Istället för att riva ner dem klottrade Femistasi sina egna budskap ovanpå affischerna.

Femistasi lyckas å sin sida med konststycket att ljuga om sin egen källa SPLC.

”It should be mentioned that the SPLC did not label MRAs as members of a hate movement; nor did our article claim that the grievances they air on their websites – false rape accusations, ruinous divorce settlements and the like – are all without merit.”

Genusnytt: Berättar hur tidningar räknar bilder och kvoterar kvinnors uttalanden.

Pelle Billing: Följ diskussionen om Eva Lundgrens Slagen Dam i kommentarsfältet.


Ovita Kränkta Hen vs Vita Kränkta Män – Peka finger som argumentationsteknik

september 15, 2012
32 kommentarer

När Robert Aschberg intervjuar Kawa Zolfagary blir det tydligt vad ”Vita Kränkta Män” står för.

Vita Kränkta Män står för det hyckleri som blivit utmärkande för Kulturvänstern i media och högre utbildning. Gång på gång säger de emot sig själva. Se Ovita Kränkta Hen för exempel.

”Vi är emot rasism, vi tycker bara vita är sämst. Vi är emot sexism, vi tycker bara allt män står för är skit. Vi avskyr nationalister, Kurdistan och Palestina är jätteviktiga osv.”

När VKM-upphovsmannen Kawa Zolfagary intervjuas på Radio 1 är det som att höra en person som lider av Hollywoods version av Schizofreni. Allt han står för ändras under samtalets gång.

Vänsterpartisten Zolfagary säger först man gör narr av folk i samhällspyramidens topp.

”Dom tror sig ibland befinna sig i botten på samhällspyramiden, exempelvis en miljonär…”

När Aschberg dock påpekar ex. Sverigedemokrater knappast är i samhällets topp ändrar sig Zolfagary på en femöring och menar samhällets topp relativt invandrade muslimska kvinnor.

”Om man skulle jämföra en vit heterosexuell man i fas 3 och en muslimsk kvinna också i fas 3 så har mannen fortfarande ett samhälle med strukturer som ger honom hjälp hon inte får”

Observera att vita länder och kulturer är mycket bättre än ovita i allmänhet och muslimska i synnerhet på att ge även kvinnor hjälp. Här kunde Zolfagary ha tagit upp det ämnet men…

…men vem bryr sig om ”ovita” kulturers behandling av muslimska kvinnor när det finns Sverige att sparka på?

Inte för att Laestadius kolumn ”Unga hjärntvättas mot jämställdhet” är mycket bättre på att kritisera ”ovita” länder men hon lyckades iaf avstå från att skylla Egyptiska kvinnors situation på oss.

Aschberg:  – Som till exempel?

Zolfagary: Det finns undersökningar som visar det är över fyra gånger svårare för folk med utländskt utseende eller namn att få jobb… Det är ju på grund av en strukturell diskriminering som vi har. 

Observera hur Aschberg låter det där svamlet passera som svar. Med samma logik är det strukturell diskriminering av amerikaner att det går bättre för svenskar och västeuropeer som flyttar till USA.

Det är varken vem som helst som flyttar till USA eller vem som helst som flyr till Sverige.

Det är de särskilt kompetenta och/eller kapitalstarka som kan flytta till länder som USA medan de som har sämst möjligheter till framgång dras till länder som Sverige. Trist javisst, men så är det.

”Brain drain phenomena in Europe fall into two distinct trends. The first is an outflow of highly qualified scientists from ‘Western Europe’ mostly to the United States.”

Det handlar inte om etnicitet som rasist-puckon tror. Det handlar om redan fattiga länder som i tur och ordning upplever brain-drain, flyktingströmmar och sist försöker man samla anhöriga.

Visst är det trist att många svenskar bedömer individer efter de grupper de kommer från MEN…

Zolfagarys inledande argumentation byggde på att folk skall gnälla mindre när de kommer från de specifika grupperna ”Vit” och ”Man”. Alltså Oooops! Han kritiserar visst individer på basis av grupp!

”Displays of weakness are either ridiculed by friends looking to hold their buddies to a standard of masculinity, or exploited by enemies looking to prove their own masculinity by kicking your ass.”

Och värre blir det, ovan citat är från Girlwriteswhat som beskriver hur män som trycker ner mansfrågor resonerar. Vi har redan sett män riva ner affischer med följande budskap

”Men´s rights are human rights”

Sedan har vi HEN-debatten. Här lyckas Zolfagary drabbas av akut minnesförlust.

Aschberg: Jag antar att du gillar Hen?

Zolfagary: Ehh, ja eller det är väl bra att språket utvecklas?

Aschberg: NÄ NÄ NÄ NÄ NÄ NÄ! Nu kommer…

Det är kul att höra Aschberg reagera här. Ännu mer kul när man ser till Zolfagarys argument i Nöjesguiden. Här var det nämligen inte bara en, utan två motsägelsefulla saker.

Ibland tänker jag ”Hen känner mig, hen vet att jag inte är en idiot, varför säger hen så om alla män?”

Inte nog med att han själv tillhör hen-ivisterna. Trots att han i radio hävdar det inte gick ut på att byta ut könen är det precis så han använde begreppet i Nöjesguiden om en kvinnlig vän.

Vita Kränkta Män är en hyllning till dubbelmoral och självmotsägelser.

Samma saker de klagar vissa individer och grupper utsätts för gör de mot andra individer och grupper och tycker då det är mer ok. Zolfagary själv gör en oavsiktlig parodi på tendensen:

”Det skulle inte alls vara lika roligt. Det finns kopior som ”Bruna kränkta muslimer” eller ”Vita kränkta feminister” och de hänfaller allihopa utan undantag till rasism och sexism istället.”

Till skillnad från Vita Kränkta Män som gör gliringar på basis av ”vit” och ”man”? När nu flera människor i mellanöstern dödats över en fjantfilm är det ju verkligen vita man skall göra narr av.

Vita är så kränkta!

Ahem, Upplopp i Egypten!

Ja men Vita män är så lättkränkta! Haha

Det dödades människor under protesterna

Vita män är så kränkta Hahaha!

Till skilnad från Ovita Kränkta Hen som orsakar kaos och sätter mellanöstern i brand?

Genusnytt: Misandri från Skövde kulturhus

Pelle Billing: Åklagarutbildning har Slagen Dam som kursmaterial

Flashback: 21 Sidor om Vita Kränkta Män och Zolfagary

Ovita Kränkta Hen: Din rasist! Det var ju vita som F*ckade upp Afrika

Uppdatering: 13/11 Skall Vita kränkta Män göra narr av Aschbergs ilska på grävlingar? 


Hen-ivister från Social Justice League protesterar mot Gunilla Herlitz DN-policy

september 13, 2012
13 kommentarer

Så var det dags för Sociala Rättvisegänget Hen-ivisterna att protestera mot patriarkatet igen.

Den här gången är måltavlan varken Affischer eller Ateister. Nu är det DN:s chefsredaktör Gunilla Herlitz som är den förtryckande strukturen efter artiklar om hur ”DN förbjuder Hen (SVT)”

”I ett internt mejl till personalen, som Dagens Media tagit del av, skriver tidningens redaktionschef Åsa Tillberg att ordet inte ska användas annat än i särskilda undantagsfall.”

Beslutet motiveras med att ordet kan ses som ett Queerpolitiskt ställningstagande och sådant är inte DN:s uppgift. Hen-ivister håller inte med, särskilt inte Dhen.se skaparen Oivvio Polite:

DHEN.se ersätter ”han” och ”hon” med ”hen” på DN.se. För att språket alltid är politiskt.”

Och här börjar det bli närmast omöjligt att inte se likheterna till andra debatter av samma sort.

Girlwriteswhat kommenterar ”The A+ copyright violator social justice league!” där A+ förespråkare goes bananas över att inte få omedelbart medhåll på idén A+ Scribe.

Justin Acula konstaterar: Sociala Rättvisegänget A+ anser sig stå för ”the greater good”. Alla som inte håller med skall mobbas ut. Påminner detta möjligen om någonting från Pride?

Min personliga undran är hur lång tid det dröjer innan A+ byter skepnad till QA+

Det är närmast omöjligt att missa dessa människors likheter i åsikter och metodik. Twitter passar dem som handen i handsken, där finns inte plats för riktiga argument.

Vad säger du om uppståndelsen?
– Det är uppenbart att det är ett ord som väcker känslor i vissa kretsar, de som är flitiga användare av Twitter. (Resume)

DN:s policy har fått P3 Tankesmedjans Moa Lundqvist att åter visa att programmets idé om offentlig debatt är att smutskasta och förlöjliga oliktänkande.

Ni hörde rätt. Bonniers beskrivs som en ”diktatur” av Sveriges (statliga) Radio. Ironi någon?

Det visar sig dock att DN inte är ensamma om sin tolkning. När SVT dras in i debatten bekräftar Eva Landahl, ansvarig utgivare på Aktuellt att hen-användning kan stjäla fokus.

”Anledningen till DN:s förbud var bland annat att användningen av ”hen” kan ta fokus från innehållet i artikeln, enligt DN:s redaktionschef Åsa Tillberg. Det är något som Eva Landahl tror att det kan ligga något i.”

Även Aftonbladet har råkat i hetluften. När Hen ”lanserades” till allmänheten genom en barnbok var det hippt men när ordet förekom i en rubrik så blev det rörigt.

”Vissa trodde att det var ett stavfel eller att vi syftade på Lets dance-deltagaren Camilla Henemark. Både redaktörer och läsare blev förvirrade.”

Såväl Dhen:s Oivvio Polite som Tankesmedjans Moa Lundqvist anser dock det resonemanget inte håller. 

Om läsare blir förvirrade visar det nämligen bara att de är fel sorts läsare. I sann Genusvetarlogik frågas tidningen om det verkligen är sådana läsare de vill ha. Känns detta möjligen igen?

”Så vitt jag vet är det många KD- och SD-politiker som ställt sig positiva till förbudet. Är det där DN vill befinna sig? Vilka läsare vill man attrahera och vilka vill man alienera?”

Det är alltså enligt QA+ inte mängden av nöjda kunder en affärsverksamhet som DN handlar om utan kvaliteten på varje enskild kund. Någon som minns Basil Fawlty i ”A touch of class”

Bäst av allt är dock att DN:s redaktionschef Åsa Tillberg dementerar hela historien.

Under rubriken ”Inget Hen-förbud på DN (Resume)” kallar hon det hela en ”Tidningsanka” Det avsedda mailet handlade om skrivregler för reportage och nyhetsartiklar.

”Vi har alltså inget henförbud. Vi har däremot i skrivregler uttalat vad de flesta ändå inser med sunt förnuft.”

Trodde hon verkligen att QA+ bryr sig om sunda förnuftet? Hon borde ha läst Thomas Sowells eminenta ”Vision of the Anointed” Nåväl Aftonbladet ger dock DN definitivt rätt i en sak:

”Med tanke på den våldsamma reaktion som beslutet väckte hos branschens twittrare kan det vara svårt att bestrida DN-chefernas poäng om att ordet är politiskt”

Men att de flesta i mediebranschen tycker lika är såklart inget som helst problem!

Tvärtom måste det betyda folk som inte stödjer Hen-initiativ är dåliga människor. Sådan tur vi har personer som Oivvio Polite som förklarar hur politiskt det är att inte okritiskt lyda eliten.

”Det viktiga är inte att folk säger ”hen”. Jag vill att folk ska förstå att när man säger ”han” och ”hon” så är det också ett val som även det är politiskt.”

– Och när han säger förstå menar han att de måste hålla med den intellektuella eliten som lovar dyrt och heligt att vad än de säger om vithet, identitet och ”allt är politiskt” är objektiv information.

Uppdatering: Att inte säga hen kan ses som ett heteropolitiskt ställningstagande. (Bortsett från att i riktiga världen finns ingen heteropolitiker eller heterorörelse att ta ställning för)

Hen-debatten (ny egen kategori)

Sist men inte minst Hur man vet om det är Hen eller Hum som gäller?

Jag hörde en intressant diskussion häromdagen.

”Oj vad fort hen körde.”

”Eller hum.”

”Vad menar du, hum?”

”Ja det kan ju vara en man.”

” Men hen är ju könsneutralt?”

”Just det. Hen är den feminina varianten av det könsneutrala pronomet, hum är den maskulina varianten.”

”Men hen är ju ett könsneutralt ord.”

”Exakt, men den maskulina formen av det där könsneutrala ordet är hum. Det är alltså hen man säger när man menar en kvinna som man uttalar sig könsneutralt om.”

”Men varför säga hum när hen gäller för både män och kvinnor?”

”Nej du har missuppfattat det hela. Hen är för kvinnor, hum för män.”

”Du är ju inte mänsklig.”

”Där har du också fel. Ordet mänsklig är borttaget då det ansågs allt för maskulint. Nu heter det hensklig eller humsklig, beroende på vilket kön man menar.”

”Suck.”

”Men du har rätt i att hen eller hum körde lite väl fort.”


Feminist betraktar sonen som ”Hen” – Pappan bär klänning i protest

augusti 25, 2012
23 kommentarer

Trodde ni ”Hen”-debatten var över? Nu har den börjat igen i en tråd på Familjeliv.

Dagens garv hittas på Familjelivs forum under rubriken ”Min pojkvän går i klänning för att jävlas!” Den anonyme trådstartaren beklagar effekten hennes åsikter haft på pojkvännen.

”Jag är feminist, stolt och hedersfull. Fick barn med min pojkvän i våras, barnet är fött med penis men jag vill vara öppen att barnet själv får bestämma sin tillhörighet och klär hen därför i blandad färgskala och även i klänningar ibland. Min pojkvän, som är en äkta mansgris som bara motarbetar mig, protesterade först verbalt men jag vek mig inte så nu har han lånat korta sommarklänningar av sin syster som han har på sig när vi handlar och går ut.”

Personligen vet jag inte vad som är roligast. Själva trådämnet där pojkvännen protesterar genom föregående exempel, eller det faktum att en feminist valde att skaffa barn med en äkta mansgris.

I vilket fall som helst har protesten uppenbarligen haft effekt för trådstartaren hotar att göra slut!

Min spontana reaktion är att om killen hellre själv tar sådana smällar från omgivningen än ser sin son råka ut för dem när han är i betydligt känsligare ålder så är han en riktig superpappa.

”Trodde först han bara skulle hålla på en stund men nu har det gått över en vecka! Och på lördag ska vi på bröllop så nu har han lånat en festblåsa, stora örhängen och klackskor! Hur ska jag få honom att sluta utan att behöva ge mig? Jag lämnar honom om han går dit i klänning!”

Vad säger man om det? Om hon inte klarar av att pappan gör detta varför skulle hon se det som positivt att sonen gör det? Om hon reagerar så varför skulle flickvänner reagera annorlunda?

Och hur tror ni feministen tar sig ur det problemet? Jo genom att klaga på pojkvännens motiv.

Vi har alltså ännu ett exempel på TÄAG*** dvs hur feminister menar godheten skall bedömas inte från de faktiska handlingarna utan från huruvida det var av rätt orsaker som handlingarna skedde.

”Min pojkvän hade gärna fått gå i klänning om det vore ett seriöst val från hans sida, hade stöttat honom fullt ut, men inte när det bara är för att jävlas med mig och håna min åsikt.”

Det räcker alltså inte att agera rätt, man skall tänka rätt också för att duga i feminismens underbara värld. Å andra sidan är att tänka rätt ofta det enda kravet som feminister lägger på eget handlande.

Aktivarum är dock inte en blogg som stödjer åsikten ”Ändamålen helgar medlen” 

Sålunda är det vad folk gör som bedöms här. Och den här killen gjorde alltså precis som tjejen säger hon vill killar skall göra. Och vad vi bedömer är hur flickvännen reagerade på detta.

”Jag bestämmer inte för barnet, jag ger hen valmöjligheter och erfarenhet att ta sin egen väg.”

Och vad pappan gjorde var visade vilken kvallitet på val som mamman förespråkade. Därmed hamnar mamman i en rävsax mellan vad genusteorier säger och vad hon själv gillar.

Nästan varenda person som kommenterat i tråden har uttalat någon form av stöd till pappan.

Vidare så är det som vanligt föga stöd för Hen-användning. Få saker är så larviga som försöken från en liten självutnämnd genuselit att pracka på svenska folket HEN som könsneutralt pronomen.

Låt oss ta lite bakgrund. Debatten började med ”Man, kvinna eller höna?” men inlägget ”Från språklig relativism till krav på “Hen” och “Henom” spårade bakgrunden till Berkeley

Det hela grundar sig i luddiga tolkningar av Sapir-Whorf hypotesen om språklig relativism.

Som exempel på hur absurd debatten blivit lanserade jag ett eget könsneutralt pronomen med tillhörande varianter ”Hån, Hånem, Håns” precis som i fallet med hen används de knappast.

Har ni sett den här länken på familjeliv. Vilken härlig kille alltså! :) Han har förstått att det inte är någon idé att argumentera med ord :)

Det var i kommentarsfältet på Genusnytt JD uppmärksammade tråden hos Familjeliv. Återstår att se om fler kommenterar nu när den hamnar på bloggarna (54 sidor kommentarer hittills)

Pelle Billing bloggar om hur vårdnadstvisterna ökar. Har vi månne hittat en tänkbar förklaring?


Nu är det nog! Hädanefter bestämmer jag ett eget könsneutralt pronomen!

mars 2, 2012
17 kommentarer

Nu får det vara nog! Nu gör jag som amerikanska ateister! Trams skall bemötas med värre trams!

Sålunda hittar jag nu på ett eget ord bara för att driva med folk som förespråkar Hen-användning. Kan amerikaner hitta på flygande spaghettimonster för att driva med religiösa fanatiker så kan vi hitta på tramsord för att driva med genuskorrekta tokfeminister. Sålunda kommer här mitt bidrag

HÅN!

Mycket mer logiskt än hen (som låter som henne, som är enkönat, inte tvåkönat) Vidare så är AO = Å

Och sedan

HÅNEM

Och därfter

HÅNS

Sådär, nu har jag löst Problemet som Pelle Billing påpekade med HEN Glöm inte att föreslå mitt ansikte på nästa sedel för att hedra mitt enorma bidrag till svenska språket i knasjämställdhetens namn

Katrin Z ”Hen är en bluff” (se kommentarsfältet)


Varifrån kommer feministers teorier om könsneutralt språk? – Från språklig relativism till krav på ”Hen” och ”Henom”

februari 18, 2012
12 kommentarer

En ständigt återkommande fråga i den feministiska debatten tycks vara könsneutralt språk.

Nyligen råkade jag se detta inlägg där Lady Dahmer hävdar språkets förmåga att ändra våra tankar i försvar av ordet ”hen” Här i DN om Egalia”. Hon länkar till en artikel i Zenit där man ifrågasätter om en kvinna kan bli sjöman genom att vända på det och hävda det hörs en man inte kan bli sjökvinna.

Snabb edit: Hittade denna video som exempel på just en man med feministiskt rätta åsikter om språk. De här teorierna om sexistiskt språk har jag (som Matte Matik tipsade om) skrivit om tidigare under rubriken: Symbolik, hur språket blir en politisk lekstuga. Här skall vi dock fokusera på teoriernas ursprung.

”Och ska vi snacka om att förvirra barn så kan vi diskutera begrepp som brandman, polisman, affärsman, sjöman och liknande.”

Lady Dahmer är inte den första jag hört förespråka sådan teori. På universitet kallade man det för Sapir-Whorf hypotesen eller helt enkelt teorin om lingvistisk relativism. 

Vad vår föreläsare dock inte berättade för oss var delar av dess historia. Gissningsvis är det inte en slump att det var de negativa sakerna med teorin som han inte presenterade. När man förespråkar att tankar är kopplade till språk riskerar man nämligen skapa stort utrymme för missbruk.

”The American linguist William Dwight Whitney, for example, actively strove to eradicate the Native American languages arguing that their speakers were savages and would be better off abandoning their languages and learning English and adopting a civilized way of life.”

Likheten mellan deras syn på indianernas kultur och radikalfeminismens syn på vår kultur är slående.

Nu kom dock antropologen Franz Boas in i bilden. Boas betraktade språkteorierna med ursprung hos Humboldt som rent nonsens. Enligt hans syn på saken var de föga annat än vapen att använda för att bekvämt attackera oönskade kulturer, inte minst hans egen kultur löpte den risken

”Boas saw language as an inseparable part of culture and he was among the first to require of ethnographers to learn the native language of the culture being studied”

Men en av Boas elever, Edvard Sapir fortsatte att utgå från teorin ”the principle of linguistic relativity” Den andra halvan av det namn under vilken teorin lärdes ut till mig kommer från Sapirs elev, Benjamin Lee Whorf.

”The Sapir–Whorf hypothesis, also known as the Whorfian hypothesis, proposed that language affects thought, and the structure of the language itself affects cognition.

Det är dock med Sapir-Whorf hypotesen som med konstruktionismen, fälten har tonat ner sig rejält.

Psykologen Eric Lenneberg ifrågasatte hypotesen redan 1953, han menade man aldrig bevisat kopplingen, bara antagit den fanns där.

”Lenneberg’s main criticism of Whorf’s works was that he had never actually shown the causality between a linguistic phenomenon and a phenomenon in the realm of thought or behavior, but merely assumed it to be there”

I såväl fallet med den extrema sociala konstruktivismen (Alan Sokal berättar om) som i fallet med den lingvistiska relativismen så har fälten reagerat på kritik genom att delas i en stark teori med mycket få förespråkare och en svag teori som låter dem studera i fred och där kunde vår historia ha slutat.

Steven Pinker argues in his book The Language Instinct that thought is independent of language, that language is itself meaningless in any fundamental way to human thought”

Kunde ha slutat alltså… men det gör den inte för nu blev det såklart en fråga om makt och då är det bara en tidsfråga innan sociologin skall tolka om saker till den ”förtrycktas” fördel.

I detta fall i form av Joshua Fishman som såklart menade att den stackars Whorf var missförstådd. 

”in 1982, he proposed his ‘Whorfianism of the third kind’ in an attempt to refocus linguists’ attention on what he claimed was Whorf’s real interest, namely the intrinsic value of ‘little peoples’ and ‘little languages'”

Observera Benjamin Lee Whorf dog 1941 så det var tämligen riskfritt för Fishman att hävda sociologisk tolkning upptäckt whorfs ”sanna” position (som alla psykologer och lingvister skulle ha missat i decennier). Vad var då den nya positionen som Fishman förordade på 80-talet? Svar Politiskt korrekthet!

”to restrict thinking to the patterns merely of English […] is to lose a power of thought which, once lost, can never be regained”

Observera att det här säger en hel del om vår samtid. Fishman befann sig 1983 på samma position där Boas befunnit sig 90 år tidigare. Där antropologen Boas förkastade språkrelativism som vapen mot oönskade kulturer använde sociolologen Fishman teorin till just kritik av engelska språket.

Tidigare ansåg Humboldt och Whitney att västspråk var överlägsna, nu fick vi samma sak fast tvärtom. 

När Fishman väl omdefinierat Whorfs teorier att bli politiskt korrekta var det bara en tidsfråga innan den akademiska vänstern skulle återuppliva teorin att språket hade enorm betydelse. Denna politiska vinkling började förespråkas av kognitiva lingvisten George Lakoff, född -41, lärare på Berkeley sedan 1972.

Vi ser alltså en tydlig röd tråd hela vägen från teorins skapare Sapir & Whorf, via sociologiska pk-tolkningen som Fishman drog fram (ur sina bakre regioner) till vänsterpolitiske George Lakoff som undervisade i Sociolingvistik på Berkeley efter att ha (som Pinker berättar) brutit med Noah Chomsky.

Lakoff is a distinguished linguist at Berkeley who trained with Chomsky in the 1960s, but broke with him to found first the school of generative semantics and then the school of cognitive linguistics, each of which tries in its way to explain language as a reflection of human thought processes rather than as an autonomous module of syntactic rules.

Då återstår bara en enda sak. Att klargöra hur kopplingen ser ut mellan Whorfs teorier och dagens feminism.

På wikipedia-artikeln om gender-neutral pronoun nämns som hastigast det finns en koppling till Whorf men den är markerad ”citation needed” så ingen hjälp där. Det fanns sålunda bara en sak kvar att göra och det var att gå tillbaka till vad vi redan visste och ta reda på den saknade länken.

”The Sapir–Whorf hypothesis is a common justification…”

Jag ville ha svaret på frågan var sjutton Joshua Fishmans ”Whorfianism” korsades med radikalfeministisk samhällsteori. Jag anade att feminister på 80-talets Berkeley knappast skulle ha George Lakoff – en man – som högsta auktoritet i sin feministiska litteratur.

Det antagandet visade sig vara helt korrekt, den feministiska språkcirkusens affischnamn är inte en man.

Högsta hönset för den feministiska cirkusen kring könsneutralt språk är Robin Tolmach Lakofffödd -42, gissa var hon undervisar? Berkeley? Sedan när? 1972. Gissa i vilket ämne? Sociolingvistik. Och med denna information i minnet gissa hur kopplingen ser ut?

Robin Tolmach Lakoff (born 1942) is a professor of linguistics at the University of California, Berkeley. She was once married to the cognitive linguist George Lakoff, but they have since divorced. Lakoff’s writings have become the basis for much research on the subject of women’s language. In a 1973 article (later a 1975 book), she published ten basic assumptions about what she felt constituted a special women’s language.”

Nu vet ni vilka tankar som de svenska feministerna grundar sina ideer på och vem som ägnat sitt liv åt att pracka på oss teorier som resulterar i nonsens som ”hen” och ”henom” Ni vet också att de här teorierna i grunden kommer manliga tänkare och att feminismen fick sin Whorfianism sängvägen (by marriage)

Men framför allt vet ni att de här teorierna aldrig bevisades stämma. Tvärtom blev de så kraftigt kritiserade att Sociologen Fishman tvingades tolka om deras grundare med luddiga hänvisningar till att whorf skulle förespråkat den tyske filosofen Johann Gofffried Herder.

Läs på Genusnytt om urvalets betydelse. Läs även om genuspedagogik hos Pelle Billing

Här kommer några väldigt seriösa funderingar gällande könsneutralt språk.

Hur kan en pojke heta Adam? ”A dame”?

Hur kan en flicka heta Amanda ”A man duh”?

Allemansrätten? Gällde inte den kvinnor? Behövs en allekvinnsrätt?

Duger inte mandat åt kvinnliga politiker? Behöver vi ett kvinndat?

Mandariner, är det en frukt som behöver kvinnoanpassas?

Är mannekänger associerade till män?

Och sist men inte minst, vad har könet att göra med hästars halshår?


Kitty Flanagan from Sydney on swedish genderless pre-school Egalia (Hilarious)

juni 28, 2011
22 kommentarer

Varmt välkomna till den nya svenska sporten att ge sitt land så dålig publicitet så möjligt internationellt.

Gudrun Schyman tog ledningen genom att bränna 100.000 kronor i Visby hamn för att visa det politiska budskapet att Sverige har minst ett politiskt parti vars budskap är ”vara från vettet”.  Därefter så gjorde radioprogrammet tankesmedjan ett försök på titeln genom att utnämna Danmark till ett ”pissland”

Men vinnare är utan konkurrens genusförskolan Egalia på Södermalm i Stockholm. Ett bättre sätt att göra Sverige utskrattat internationellt får man leta efter. Det finns dock två positiva punkter med detta pinsamma ämne. Tanja Bergkvist blev citerad på Huffington post och…

Kitty Flanagan  gjorde ett helt Egalia-inslag på 7PM Project där hon motiverar varför sådana skolor ”behövs”

Det finns en mängd höjdare i Flanagans inslag. Ett par favoriter är ”Kindergarden is a hotbed of sexism” samt filosofin ”Boys are strong, like King Kong – Girls are week, chuck em in the creek!” med tillhörande motivering ”To this day I still cant go past a body of water without thinking, man I am weak – I should be chucked in there!”

Och det är bara början, kommentaren om genusneutralt språk i Queensland, slutet på sagan om Girafferna som adopterade en Krokodilunge och förslagen på fler genusneutrala barnböcker är också av högsta klass. Vid detta ögonblick har Flanagans inslag 53 visningar så länka och tipsa alla ni känner.

Genusfixerade människor kan trösta sig med att det är en kvinnlig komiker och det är ju något de  brukar säga det behövs mer av.

Ursprungligen så var det signaturen B:s kommentar på Genusnytt som påpekade internationella media har tagit upp könsneutrala stollerier. När jag letade material hittade jag då detta guldkorn som jag vill fler personer får ta del av. Även Pelle Billing har skrivit om Egalia tidigareHan tipsade då även om bloggen CirkusAnna som får avsluta vårt inlägg med följande mycket talande citat:

”Men riktigt sur blir jag inte förrän förskolläraren säger: ”Varenda ko och ekorre är en han om inget annat sägs. Och när en sak normaliseras, då är det något som är avvikande”. Eh. Ko är alltid en hon eftersom det är HONAN I NÖTKREATUREN! Tjur är hanen. Och vet man inte det så vette fan om man ska vara förskollärare överhuvudtaget.”

Egalia, förskolan som förespråkar okunnighet och ignorans inte bara hos barnen utan även hos lärarna. Mig påminner detta mest om Chris Rocks berömda sketch black people vs n-as. från Bring the pain (1996)

N-as loves to not know. N-as loves keeping it real – Real dumb!

Och nu har de sällskap av genusgalna förskolelärare som hävdar kossor är av hankön.


Nästa sida »

    aktivarum@gmail.com

    Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 1 116 andra följare

    Arkiv

%d bloggare gillar detta: