Aktivarum

Aktivarum riskerar att stängas ner av ekonomiska orsaker

Tack för all support. Ni gör mig så glad och hoppfull. Ofattbar glädje! Angående donationer till Aktivarum:

Namn: Aktivarum

Bank: Nordea

Kontonummer: 3839 51 13900

IBAN-nummer: SE4130000000038395113900

Meddelande: Ert nickname

Det skadar såklart inte att sprida denna information varhelst personer som värderar alternativa åsikter i en demokratisk debatt vistas.

Donationerna kommer att användas till först och främst livets nödtorft (mat, hyra telefon.) skulle någonting bli över så går de till första hand skulder, andra hand arbetsverktyg och eventuella resor tydligt relaterade till Aktivarum.

Risken är ännu inte över att jag blir av datorn och om det sker, ja bloggen försvinner inte men jag kan inte skriva lika ofta. Jag lyckades verkligen ramla ner i ett djupare hål än jag någonsin varit i. All hjälp jag får nu oavsett hur liten hjälper mig enormt.

När jag mår som sämst tänker jag på personer som varit i en liknande – fast värre situation där det plötsligt blev en ljusning.

Uppdatering: Jättetack alla som lovat stöd. Jag har svårt att finna orden för hur glad det gör mig att ni ställer upp. De senaste dagarna har varit tokiga, å ena sidan droppade ekonomin ner i en avgrund. Å andra sidan så inträffade årets hittills viktigaste händelse när Assange och Wikileaks drabbades inte av CIA utan av värsta sortens svensk feminism. Något som tog hela världspressen med överraskning.

Trots att jag borde fokusera på egna situationen gick det inte att komma ifrån det faktum att detta är det viktigaste som hänt Aktivarum och Sverige på länge. De mest lästa inläggen placerade bloggen på WordPress-topplistan. Som vissa vet var det heller inte en händelselös helg. Som hintats har jag skrivit en än så länge hemlig text. När jag vet hur mottagandet ser ut beslutas om den texten publiceras här.

Jag kan inte säga mer än att texten är hemlig av två anledniningar.

1) Jag vill de närmast berörda av texten får chansen att läsa den, ge omdöme samt förslag på ändringar.

2) Texten är på engelska så bloggen kan hamna i internationellt blickfång om vi publicerar den här. Sålunda måste vi ta hänsyn till även kulturella skillnader.

Här kommer det ursprungliga inlägget, uppdateringen placerades högst upp eftersom jag inte ville skriva ett nytt inlägg. Donationerna är fortfarande en prioritering.

Alla som vill får sprida hela eller delar av denna text.

Det här är det svåraste blogginlägg jag skrivit. På sistone har många saker på rad gått fel privat och nu är frågan om denna blogg kommer att fortsätta.

Detta är inget skämt! Heller ingen överdrift! Det är tyvärr på riktigt!

Arbetet att motarbeta genusideologi i allmänhet och arbetet med Aktivarum i synnerhet tog alldeles för mycket tid och kraft av mig. Det så kallade riktiga livet började bli lidande för ett tag sedan. Sedan dess har det sakta blivit värre och värre. Skrivandet blev ett sätt att få distans.

Samtidigt har de senaste dagarnas händelser visat att Sverige är värre drabbat än någon kunde föreställa sig. Jag känner ett mycket starkt behov att göra någonting men samtidigt ser jag mina möjligheter att åstadkomma någonting som extremt små. Tudelningen tog sitt pris.

Ju mer jag satsar på jobbfronten ju mindre tid och energi har jag för mans- genus- frågor. Ju mer jag satsar på mans- genus- frågor ju mindre betydelse får jag i riktiga samhället.

Jag är en extremt fokuserad människa som föredrar att sikta på en sak i taget. Nu är jag så tudelad att jag funderar på att sluta helt. Alternativet är att frikoppla sig helt från den riktiga världen och leva på donationer från er läsare. Då skulle jag kunna vara effektiv.

Jag känner obehag bara av att ställa frågan.

Men här kommer den ändå. Hur många personer här kan tänka sig att ”prenumerera” på Aktivarum och vilken summa kan ni regelbundet varje månad tänka er betala för att Aktivarum i allmänhet och jag i synnerhet på heltid gör något åt genusfrågorna?

För dessa eventuella pengar i månaden vad skulle ni isåfall begära i gengäld av oss som jobbar med bloggen i allmänhet och mig i synnerhet?

Som sagt jag känner obehag av att ställa frågan, jag har alltid varit bra på att hjälpa andra människor men jag har aldrig varit bra på att be om hjälp. Däremot så har jag under tiden jag studerade ämnen som media och retorik arbetat som försäljare av diverse abonnemang.

Och ärligt talat jag har ringt till tusentals människor och bett dem betala 150-200 kronor i månaden för fler Tv-kanaler. Varför det känns så obehagligt att fråga om besökare av denna sida som vill se en rejäl ändring i svenska offentligheten kan betala 100-200 kronor i månaden för att få en riktig heltidarbetande representant i verkligheten vet jag inte.

Om det fanns 100 prenumeranter som vardera betalade 100 kronor så skulle jag kunna syssla med detta på heltid…. Det är förståss mindre än en riktig lön men lever man snålt så funkar det.

Gick det att få 200 prenumeranter som betalade 100 kronor i månaden eller 150 prenumeranter som betalade 150 kronor i månaden så skulle resten av pengarna kunna gå till resor till er andra i Sverige. För lets face it, det finns hundratals genusideologer och liknande som har betalt för att göra just detta.

Men mig veterligen så har de flesta av er andra riktiga jobb. Jag har själv vanligen riktiga jobb. Nu funkade inte det sista jobbet (de ville uttryckligen jag skulle lura folk jag sålde till) och sålunda kommer jag antingen nu att tvingas lägga ner och satsa på den riktiga världen.

Detta är inget påhitt och absolut inget jag tar lätt på att skriva. Det är inte ett frivilligt val från mig. Det är helt enkelt den riktiga världen.

Eller så hittar jag det nödvändiga antalet personer som en längre tid kan lova att betala en mindre summa än vad jag för olika företags räkning tidigare begärt för olika tv-kanaler (vad ger er mest?). Och som sagt, skall vi göra detta är det på riktigt. Då satsar jag 100% på er i fortsättningen.

Som sagt, skall vi göra detta är det frågan vad ni vill ha i gengäld av mig. Skulle detta funka så kommer jag i framtiden att använda mitt riktiga namn. Det kommer att göra det i stort sett omöjligt för mig att göra karriär inom någon som helst institution som följer politiskt korrekt värdegrund.

Alla personer jag känner som skall jobba i statliga eller privata nyckelpositioner ljuger om sina åsikter. Det måste de göra, annars skulle deras karriär stanna.

Det är ett mycket effektivt sätt att tysta folk att sätta deras försörjning på undantag. Allt fler människor ger upp. De vågar till en viss gräns men sedan tar det stopp. Detta har fått mig att inse enkla faktum: Detta behöver vara ett heltidsarbete för att göra riktig skillnad.

Här skulle jag kunna räkna upp alla galna lagar och regler. Men jag tror ni vet redan vem jag är och vad jag vill. En amerikansk president sade: Dont ask what your country can do for you, ask what you can do for your country. Men utan ekonomiska förutsättningar vad kan jag göra för er?

De som är vår opposition får betalt för att tycka, de får tilldelat vad de skall tycka och sedan har de inga som helst krav på sig att göra något annat.

Alternativet är att jag jobbar extra med att ringa runt och be folk om 150-200 kronor för produkter jag själv inte ens skulle använda för att jag inte ser något värde med dem och sedan har allt mindre tid för er. Jag ber istället er om 100-200 kronor i månaden för något ni garanterat kommer att få värde av.

Så roligt är det faktiskt inte att arbeta med dessa saker. Jag har gjort det för att jag ansåg det a) nödvändigt och b) såvitt jag förstått finns det ingen annan som kan. Iaf har jag inte under flera års tid träffat på någon som tar denna roll. Jag vill kontakta människor på riktigt, det kräver tid och pengar.

Jag vet inte alls i vilken jord denna landar. Jag beklagar att detta kommer som en chock. Jag vet inget sätt att soften the blow på Fredagsmorgonen tyvärr.

Jag vill satsa 100% på antingen det ena eller det andra. Jag har på sistone mått dålig som tusan av att vara tudelad. Ett tag nu har jag levat snålt och satsat på bloggen och arbetet. Sålunda har ni märkt en kraftig ökning i både antalet inlägg och antalet besökare.

Fallet Assange fick Aktivarum att explodera ut i bloggosfären. En journalist pratade med mig och sade att något måste göras, jag håller med. Och om ni skapar förutsättningarna för det så lovar jag att verkligen försöka. Jag har en mängd ideer som ni inte känner till.

Jag har pratat med en mängd människor ni inte känner till. Alla vill ju att jag inte berättar för de andra eller på bloggen om dessa samtal.

Anledningen till detta är att helt enkelt att det kan drabba deras riktiga liv. Detta är anledningen jag frågar om tillräckligt många av er kan ställa upp – med lite mindre än vad telemarketingproffs begär för något så trivialt som tv-kanaler – i månaden så att det finns en enda person vars riktiga liv inte kan drabbas?

Och då menar jag både ekonomiskt och socialt. Att arbeta med detta tar energi från allt annat. Frågan är alltså, vad är ni villiga att betala för att det inte skall finnas något annat som detta tar energi från? Jag vet flera personer som behöver hjälp. I dagsläget har jag inte resurserna.

I framtiden kan jag både personligen resa till folk, såväl som hålla telefonkontakten, hjälpa till med professionell coaching och dessutom tillhandahålla material.

Jag har fler böcker än jag hinner läsa/lyssna på. Jag skulle sålunda kunna låna ut material och se till fler får den kunskap som krävs för att bemöta det gigantiska problem som bara blev alltför tydligt nu när Assange blev anhållen utan att ens formella förhör hade hållts.

Det är så mycket jag skulle kunna göra att tanken att nu ge mig ut och skaffa ett nytt jobb där jag gör precis samma sak (raggar kunder) fast utan att det bidrar till dessa betydligt mer viktiga saker gör mig deprimerad på riktigt. Jag funderar på att stänga ner bloggarna och lägga ner helt.

Ärligt talat känns det inte som om man finns på riktigt när man kombinerar dessa två saker.

Nåväl, nu har det iaf gott så illa att Aktuvarum kan stängas ner (det är inte garanterat men risken finns). Det är inget frivilligt val från min sida och hade inte den risken funnits hade jag nog inte skrivit detta inlägg. Ideerna har jag haft ett längre tag men det krävdes denna kris för att jag skulle sprida dem öppet.

Vad tycker ni? Kan detta funka? Jag mår dåligt av att göra er delaktiga mina egna problem då jag vet ni har egna. Jag vet inte hur många ni är som menar allvar men this is it – nu kommer vi antingen att öka eller se en tillbakagång. Alea acta est. Tärningen är kastad.

Mvh/Erik initativtagare och administratör.

Svar på denna lämnas antingen i kommentarsfältet eller på mailen aktivarum@gmail.com

---