Aktivarum

Professor JL Ramirez, Retoriken och den Politiska Korrektheten

november 7, 2011
48 kommentarer

Gällande den senaste tidens debatt angående inläggen av Professor JL Ramirez.

Detta blir inte första inlägget på detta tema. Tidigare var det Stefan Jonsson, professor i etnicitet, som spred felaktiga påståenden angående politisk korrekthet i allmänhet och debatten om mångkultur i synnerhet.

Den här gången var det José Luis Ramírez, professor emeritus i humanvidenskabelig handlingsteori som flippade ur i samma fråga när han såg en kommentar på Tanja Bergkvists inlägg om Birro och genusflanöser.

Först vill jag avhandla hans tjat om fascismen då han verkar tro att fascism är allt han inte gillar.

Jag rekommenderar här läsning av bloggen Under tallen där Erik Lidström diskuterar begreppet ifråga. Med fascism menas där inte något ”allmänt dåligt” utan han hänvisar till den ursprungliga betydelsen.

”dvs en totalitär vänsterrörelse där ”Allting [är] innanför staten, ingenting utanför staten, ingenting mot staten” som Mussolini formulerade det, eller som hans intellektuella arvtagare, 68-vänstern uttryckte det, ”allt är politik”.”

Här kommer vi till det riktigt skrämmande med politisk korrekthet. Så fort vänstern gör exakt samma dåliga saker som högern gjorde tidigare så anser vänstern plötsligt att de dåliga sakerna är okej.

Redan i början av sitt svar gör Ramirez klart att Gunnar inte bara har fel utan att ämnet är ”off limits”

”Vad är detta för smörja? Redan frågan om ”utländsk bakgrund” är problematiskt och förenklad. Spöket Galne Gunnar (som inte ens kan presentera sig) tycks indela mänskligheten, helt skizofrent, i två kategorier: svenskar och ”invandrare”

Här har vi en klar trovärdighetskris. Först är påståendet fel (smörja) men istället för att berätta vad som var fel med det så säger Ramirez sedan det förresten är fel (problematiskt) att ens diskutera saken.

Helst skall vi låtsas vad som diskuteras inte existerar. Bara inte invandrare kallas för invandrare existerar inte förteelsen – Ungefär lika vettigt som att säga Ramirez inte är pensionerad bara vi inte kallar honom för pensionär.

Beteckningar kan aldrig styra det betecknade men Ramirez verkar faktiskt tro det.

”…tillskriver svenskar en inställning till kvinnor och alla icke-svenskar en helt annan, i större eller mindre utsträckning, men ”alla”.

Det här hänvisningen till ”alla” är inte bara felaktig utan en ren straw man. Jag passar på att uppmärksamma följande partier i Gunnars text som tydligt visar han inte beskriver varenda människa i gruppen ifråga.

”en övervägande del” … ”den genomsnittlige mannen” … ”där man från tidig ålder får lära sig” … ”Om man från tidig ålder har fått lära sig”

Här finns inga hänvisningar till vad alla gör. Här finns däremot flera hänvisningar till det generella och det genomsnittliga. Så varifrån fick då Ramirez idén att Gunnar pratade om alla personer?

Det slutar dock inte där. Ramirez drar till med ytterligare en straw man av bara farten.

”Inte visste jag att det går att bunta ihop dem som är födda i andra länder t o m utifrån den reaktionärt muslimska synen på kvinnan.”

Gunnar pratade om kultur, här tar Ramirez upp Islam. Som de flesta redan vet är Islam en religion och som alla läskunniga kan se hade Gunnar inte pratat om islam och heller inte om någon annan av världens religioner.

”Jag hade redan tidigare i inlägget redogjort för att det är avståndet mellan kulturerna som är avgörande.” Galne Gunnar.

Beträffande att kunna ”bunta ihop andra länder” utifrån hur de behandlar kvinnor så är det upplysningvis inte den som ritar kartan som styr huruvida exempelvis Australien är större till ytan än Sverige.

Om Australien och Sverige är exakt lika stora på kartan visar det bara man har en usel kartritare.

Efter denna tavla så drar Ramirez till med en till omotiverad hänvisning till muslimer och islam. Observera att ingen här pratar om religionen Islam förutom Ramirez själv.

”Ja, för GG finns inte ens en chans att ha en sund uppfattning om någonting om man råkar vara född i ett muslimskt land och inte konverterat till svenkismen.”

Om det finns något som ens heter svenskism så är dess motsvarighet inte islam utan islamism (politisk islam). Islam är som påtalats en religion, islamism är å andra sidan en politisk rörelse som vill ha lagstiftande makt.

Även om svenskism fanns så har vi knappast orsak att tro dess förespråkare vill asagudar skall skriva Svea Rikes Lag

”Nej tack, jag identifierar mig inte med ”svenskarna”, annat än i det som jag bedömer vara positivt och acceptabelt. Jag vill veta närmare vilka konkreta egenskaper jag bejakar eller förnekar.”

Här begår Ramirez ett kulturellt lyxmisstag. Han vill å ena sidan kunna identifiera sig med saker som han gillar. Han skall å andra sidan vara fri att förkasta vad som krävdes för att skapa och bygga det förstnämnda.

Sverige är fint, svenska idén är det inte? Det är som att prata om hur huset man bor i är vackert men hur det vore ännu finare utan den där fula bärande pelaren som man ändå inte fattar vad den skall vara till för.

”Nationalitet är för mig inget etisk egenskap.”

Det var alltså kulturer som Gunnar pratade om. Han pratade inte om religion och heller inte om nationalitet.

”Jag måste säga att som spansk född och efter att ha bott längre i Sverige än någon annan stan, känner jag mig varken identifierad med det ena eller det andra landet.”

Frågan är dock inte vilka kulturer man inte känner sig identifierad med.. Frågan är vilka kulturer man känner sig mest identifierad med. Att sedan ingen kultur är absolut perfekt ändrar inte att vissa är klart bättre och andra klart sämre.

Det är också så vetenskapen fungerar. Inom vetenskapen upptäcker man inte den ultimata förklaringen på någonting. Man upptäcker flera olika förklaringar och behåller den som vid prövning stämmer bäst på verkligheten.

Det är också därför många akademiska discipliner inte sysslar med vetenskap överhuvudtaget.

Genusvetenskapen sysslar exempelvis överhuvudtaget inte med vetenskap. Den diskuterar hur fel det är fel på män och har samma vetenskapliga värde som ett gäng hemmafruar missnöjda med sina äktenskap.

”Ta ett faktum som krig. Inte är det kvinnor som krigar i varje fall. Faktum är att män lärs att döda. Men varför? Vi har inga svar på det”

Detta är helt felaktigt. Vetenskapen har mängder med svar på det men inget som passar i den avskilda fantasivärld där genusteorier utövas. Där betyder ”vi har inga svar” i själva verket ”vi har inga svar som vi gillar”

Gillande är i sin tur att passa in åsikter i redan existerande åsikter vilket blir svårt när man började med skräp.

När man hör påståenden om ”brain drain” så blir det rent komiskt. Man måste ha brain för att kunna få dylik drain och sedan när krävs det smarthet för att kunna gnälla på män i en subjektiv forskningsmiljö?

Ett av favoritpåståendena från genusteoretiker är att kvinnogöra har låg status. Man kan undra om de räknar sig själva som kvinnogöra? Genusteori ligger annars till skillnad från mansfrågorhögsta tänkbara nivå.

En av de mest uppenbara sakerna med genusvetenskap är kvinnor som förväxlar ”sin man” med ”män i allmänhet”

Å ena sidan förbehålls rätten att ha vissa idéer om hur män borde vara. Å andra sidan skall dessa idéer aldrig behöva ha något att göra med vilken man som relation ingås med. Istället skall mannen i efterhand tränas om. 

Det är lätt att se hur privatlivets behov här blandas ihop med de mest populära sovjetiska teorierna om hur det socialistiska samhället skulle skapas. Resultatet blir att man söker privat frälsning på historiens politiska skräphög.

fortsättning följer.


Terrorister med bomber kan vinna även när de förlorar

december 16, 2010
8 kommentarer

Tidigare fanns denna text om terrorismens fasansfulla logik enbart som en kommentar.

Det var alltså Dan som skrev en kommentar vars argumentation i mångt och mycket liknade Bjerelds mot Ranstorp. Här kommer svaret jag skrev till Dan (mer…)


Terrorister oftare ur välutbildad medelklass

december 13, 2010
8 kommentarer

Terroristen i Stockholm, Taimour Abdulwahab som misslyckades med massmord var en Jihad-dåre.

Allt tyder på att vi har att göra med ytterligare en knäppskalle som använder religionen islam som ursäkt för politiska påtryckningar. Därmed bör distinktionen (mer…)


Det uppenbara är för feminister överraskande

oktober 19, 2010
17 kommentarer

Det är få andra forskningsgrenar än genusvetenskap som har de mest osannolika faktorerna som utgångsläge.

Via inlägg av Pelle Billing och Matte Matik så hittade jag denna artikel i Boston.com. Dess budskap är fascinerande i all sin dumhet. Men i Monte Pythons anda (mer…)


En riktig genusdebatt – Del 1

oktober 16, 2010
36 kommentarer

Lina Arvidsson som först svarade i kommentarsfältet har lämnat ett långt välskrivet svar på sin blogg.

Debatten började med inlägget jag skrev efter SVT-debatten om tusen gånger starkare. Ni kan läsa i kommentarerna de första texterna på ämnet. Men nu har debatten utvecklat sig att omfatta längre texter som är synd att slösa bort på ett kommentarsfält.

Där håller jag med så svaren till Linas långa inlägg blir flera separata inlägg. Först och främst så tog hon upp mina kommentar angående hur underhållande Nour är. Jag hade tänkt poängtera detta tidigare men here goes. Det är Nour själv som klagat på detta.

”Jag kan fortfarande ha ork att stå och käfta mot fyra män om ett skämt som efter att ha blivit dissekerat visat sig vara kritiskt mot mansrollen”

Problemet jag har med Nour är att hon pratar om eliten och strukturer. Hon missar att det är vi i publiken som bestämmer vad som är underhållande.

Om muslimer blir förbannade på kritik mot islam borde rimligtvis män bli förbannade på kritik mot mansrollen. Den logiken är så enkel den kan bli. Samma sekund mansrollen är sparkobjekt ja då kan folk sluta klaga på Sverigedemokraterna och hylla dem för ”normbrott”

Ni som vill kan förklara detta för mig, för jag förstår det inte. Om muslimer förväntas bli så förbannade på kritik mot islam att Sverigedemokrater inte får kritisera. Varför finns det då folk på SVT som tycker det är konstigt män blir förbannade av kritik mot mansrollen?

För övrigt så var det väl Nour själv som valde att slänga in manskritik? Rätt hycklande att säga hon inte valt det då. ”Jag är alltså en politisk aktion, inte komiker. Vare sig jag vill eller inte.”

Beträffande lönepositionerna så handlar oenigheten inte om löneskillnader utan orsaken till dessa skillnader.

”Notan blir lägre om man räknar bort skillnader i yrke, ålder och utbildning mellan män och kvinnor”

Kan någon här nämna någon orsak att inte ta hänsyn till skillnader i yrke, ålder och utbildning mellan två personer? Och då skall man komma ihåg att dessa saker är de enda saker som Medlingsinstitutet tar hänsyn till medan många andra saker påverkar lön.

Warren Farrell angående löneskillnader mellan könen

Dvs Medlingsinstitutet ignorerar avsiktligt faktorer som påverkar lön och tillskriver dessa skillnader kön fast de i mailkontakt är upplysta om felaktigheten i detta. Som svar säger de att de inte mäter exakta skillnader, bara bedömer ”trender”

Medlingsinstututet är alltså överhuvudtaget inte intresserade att ta reda på om skillnaden beror på könsdiskriminering eller inte.

Frågan är då hur noga de varit med att påpeka detta då ekonomen de anlitat tvärtom hävdar att resten är könsdiskriminering enbart. Något för folk som har dem som källa (observera att SCB har Medlingsinstitutet som källa) att tänka på. I övrigt finns olika argument här besvarar jag dem i korthet.

* Slentrianmässigt tänk att kvinnor behöver mer pengar är åt skogen.

Man kan tycka vad man vill om det på etisk nivå men på statistisk och praktisk nivå behöver män mer pengar än kvinnor så länge kvinnor föredrar män med mer pengar än dem själva. Det är inte en värdegrundsfråga utan enkel logik och matematik.

Bradford Wilcox sociologiska studie visar att till och med feministiska kvinnor som säger sig föredra mer jämställda relationer inte blir mer nöjda av att vara i sådana relationer

”These women are also not happier when their husbands take on an equal share of the housework. So, even women who affirm gender equality in theory are less likely to enjoy happy marriages if their marriages are constituted along egalitarian lines. These results suggests that one of our contemporary marital innovations does not quite deliver on its promise of greater marital quality, even though it enjoys a substantial amount of institutional support and legitimacy both inside and outside of marriage.”

* Kvinnor försvinner från arbetslivet i lång mammaledighet

Även detta är en statistisk fråga, inte en etisk. Det handlar inte om värdegrund huruvida det är så, det handlar rena fakta. Ren statistik och för företagare, ren ekonomi.

* Kvinnor jobbar oftare som sjuksköterska och män jobbar oftare i industrin.

Samma skillnad gäller en man som jobbar i industrin och en man som jobbar som sjuksköterska så då handlar det inte om könsdiskriminering. Ni som sett serien SCRUBS vet ju att en kille i den yrkesbanan i rosa sjuksköterskeuniform inte direkt är högstatus.

* Kvinnor är svåra att få till chefspositioner

De flesta män ser inte röken av chefspositioner så hela iden att nån gudomlig rättvisa borde se till att kvinnor gör det är inte bara löjlig utan dessutom raka motsatsen till jämställdhet.

* Kvinnor jobbar oftare deltid

Jag har själv jobbat deltid. Att jag är man innebar inte att jag fick mer i lönekuvertet. Men nej det beror inte på familjen. Svenska kvinnor föder barn sent i livet och många av dem som arbetar deltid är under medelåldern för första barnet.

”Jag tror på att det behövs politiska beslut för att underlätta för kvinnor på arbetsmarknaden, ge samma villkor.”

Det finns inga politiska beslut som underlättar för män så detta vore också raka motsatsen till jämställdhet. Det vore inte samma villkor.

Man kan försöka rättfärdiga det retoriskt och teoretiskt hur mycket man vill men faktum kvarstår att om staten hjälper kvinnor men inte män så är det inte jämställt. Med staten på ena sidan är det alltid orättvist åt andra hållet.

Det finns många män som har lika svårt som kvinnor att klara av chefskraven. Hur skall de männen se på att en kvinna i samma situation får politisk hjälp men en man får det inte utan hamnar kanske med A-laget på parkbänken och dricker sprit?

”Göra det lättare för män att ta ut föräldraledighet är ett exempel. Som det är nu väljer många familjer att låta kvinnan stanna hemma med barnet eftersom hon är den som tjänar minst.”

Vilket är en direkt följd av unga kvinnors sexuella mönster. Så fort en man får hög status så blir han mer intressant, detta oavsett kvinnans egen inkomst. Vi kommer att återgå till detta ämne och även presentera tydliga källor.

* Sjukskrivningar domineras också av kvinnor.

Javisst, det stämmer. Dödsfall däremot domineras av män, uteliggarskap domineras av män, missbruk domineras av män och fängelserna/brottsligheten domineras av män. Det är alltså knappast så att kvinnors sjukskrivningar visar det är lätt att vara man.

”Vad vi också ser är det moment 22 som förekommer. Hur alla har att vinna på att en sned fördelning upprätthålls, eftersom vi annars måste göra stora förändringar.”

Om alla tjänar på att en sned fördelning upprätthålls vad skulle då grunden till kritik av den fördelningen vara? Alla tjänar ju på det.

”Och stora förändringar är ju alltid jobbiga, eller hur? Lite därför din sida finns, tänker jag. För folk som är emot stora förändringar.”

Absolut inte! Aktivarum finns för folk som är emot att man baserar förändringarna på falsk/oärlig/lögnaktig/missvisande grund.

Det är helt enkelt en blogg som ser till att inte fakta knuffas undan för att de inte var politiskt korrekta. Det är en nyhetskanal för saker som personer som jobbar på dagstidningar antagligen är kompetenta nog att känna till men som de inte vågar skriva.

”Du skriver att kvinnor dominerar i statliga institutioner. Det verkar faktiskt stämma! Du hänvisade inte till nån källa här, men jag hittade det hos Statistiska Centralbyrån, ”På tal om kvinnor och män 2010”. Där står att läsa följande: ”I de 30 största yrkena finns 58 procent av alla anställda kvinnor och 35 procent av alla anställda män i åldern 20–64 år.”

Jag angav ingen källa för att det är ett såpass välkänt faktum.

”Endast fyra av de 30 största yrkena har en jämn könsfördelning, dvs. 40–60 procent av vardera könet. Dessa är: Administratörer i offentlig förvaltning med 60 procent kvinnor och 40 procent män, Kockar och kokerskor med 57 procent kvinnor och 43 procent män, Läkare med 47 procent kvinnor och 53 procent män samt Universitets- och högskollärare med 45 procent kvinnor och 55 procent män.”

Detta är helt logiskt när man vet att kvinnor motiveras i högre grad än män av trygghet. Ett mindre yrke innebär högre risker. Det är givetvis lättare att avancera i ett mindre yrke men sådana prioriteringar har generellt inte kvinnor främst.

”Det mest kvinnodominerade yrket är Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl. med 97 procent kvinnor och 3 procent män.  Det mest mansdominerade yrket är byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. med 1 procent kvinnor och 99 procent män. Det lät ju mycket bättre än jag trott, så det var betryggande läsning!”

Och i och med att uppmuntra till den läsningen så har jag redan gett debatten ett värdefullt bidrag. Oavsett vilken åsikt man har är det bättre att veta hur det verkligen ser ut eller hur?

Byggarbetare har högre lön än kontorssekreterare men kontorssekreterare lever bättre och tryggare liv i trevligare miljö än byggarbetarna gör. För att citera Warren Farrell i videon ovan. Män får bättre ekonomi, kvinnor får bättre liv, kvinnornas val är det bättre valet.

Fortsättning följer i Del 2


Könsmaktsordningen är baserad på lögner från början till slut – Del 2

oktober 12, 2010
42 kommentarer

Vi konstaterande tidigare att debatten till stor del handlar om att starka aktörer skall positionera sig som svaga.

Detta är i sig en svår konst som den genuint svaga kanppast behärskar. Här hittar ni del 1 om könsmaktsordningen.

Överdrifter och fiktionella beskrivningar används för att rättfärdiga teorin om denna påstådda könsmaktsordnings existens. Ingen vikt läggs vid proportioner eller korrekt statistik. Det gäller för legitimitetens skull att få killar/män att verka så hemska som möjligt.

Och vad liknar då den sortens positionering? Jo som vi påpekat, och som här påpekas av Alice Teodorescu är den snarlik retoriken från det parti alla säger sig avsky. Polisprofessorn GW Persson har också påpekat hur tricket fungerar.

”…allt sammantaget handlar det om det politiska tjuvknepet att göra ytterst sällsynta undantag till allmänna exempel.”

Därmed blir det ännu mer uppenbart hur full av hål teorin om könsmaktsordning är om dess kritiker lånar metoden med annat resultat.

När sålunda Bitte Assarmo i SvD-artikeln Myten om den förtryckta skolflickan med samma kvalitativa ”hur jag upplever det” metod kommer fram till att könsmaktsteorin har fel så låtsas inte ens förespråkarna att de respekterar sin egen analysmetod.

Poängen här är inte metoden. Poängen är att det ideligen är precis på detta sätt de grundlagt iden att könsmaktsteorin är något annat än löst tyckande motiverat av politiska behov och möjligheten att få forskningspengar utan ansträngning eller resultatskrav.

Med den kvalitativa metoden kan man helt enkelt få vilket resultat som helst. Ändå är det genom att agera så här man skapat könsmaktsteorin.

För att citera feministiska skribenten Loretto Linusson på bloggen Kaffekopp.

”jag är ju etnolog så jag besitter noll om intet kunskap kring statiska undersökningar, bara kvalitativa undersökningar som utförts av kvinnliga forskare som har forskat om flickors situation utifrån feministiska begrepp.”

Bara kvinnliga forskare som utfört kvalitativ forskning (intervjuer med fåtal personer) om flickors situation utifrån feministiska begrepp. Man hade alltså sitt eget utgångsläge från början. Allt som behövdes var att hitta sätt att tolka fram det önskade resultatet.

I Bitte Assarmos fall är tolkning av resultatet inte ens en utmaning. Hon konstaterar att Saga inte är en nyhet utan brukade heta Asta.

”När jag gick i högstadiet i mitten av 1970-talet visades en TV-serie som hette Tjejerna gör uppror. Den handlade om Asta, som fått nog av patriarkatet och beslöt sig för att samla ihop resterna av tjejerna i klassen och visa att tjejer kan.”

Hade forskningen inom fysik eller medicin inte nått en ny stavelse sedan 70-talet gissar jag att vetenskapsrådet skulle dra in alla forskningsanslag. Hela poängen med vetenskap och forskning är att få ny kunskap men i ett politiserat fält går det såklart inte att komma på något nytt.

Sålunda blir ”tjejers uppror” modell 2010 Saga precis likadan som ”tjejers uppror” modell 1970 Asta. Gissningvis så fanns invändningarna på teorin här presenterade av Pelle Billing även de för fyrtio år sedan

Så precis som på 70-talet blir slutsatserna a) det behövs mer forskning och b) ungdomar skall luras av propaganda maskerad som underhållning.

Vid varje misslyckande att komma nån vart så kommer genuseliten fram till att det behövs mer av samma sak. Forskningens främsta kännetecken är kodord som ”synliggörande” Vilket dels innebär man är närmast sjukligt misstänksam mot vardagsförteelser.

Tanja Bergkvist har dock i sitt inlägg om Genusmotioner hittat ytterligare en dold innebörd i kodordet synliggörande.

”Dessutom betyder det att pumpa statskassan på pengar för att skriva nonsens-utredningar som aldrig kommer fram till något (jag har ju läst ett antal nu…) och de avslutas alltid med att ”här behövs mer forskning”

Den som tvivlar på detta kan läsa citat från en hel drös sådana utredningar på Tanjas blogg. ”Formuleringen ”skyddskläder” är i sig intressant, män ”skyddar” medan kvinnor ”vårdar” (motionen: genusskillnader i avdrag för skyddskläder)

Skall man skratta eller gråta? Det är kläderna som skyddar och definitivt inte personerna som bär kläderna. Men här ser vi hur det blir när samma personer som skriver är de som bedömer kvaliteten.

”vid den borgerliga regeringens utförsäljningar av statliga bolag finns risken att jämställdheten inom bolagen går förlorad. År av jämställdhetsarbete kan därmed slås sönder.” (motionen: jämställdhet vid försäljning av statliga bolag)

Om marknadskrafterna slår sönder jämställdhetsarbete så var det liksom inte jämställdhetsarbete. Bra att veta vad man betalar för.

”Idag är inte genusvetenskapen en naturlig del i lärarutbildningen och det på grund av att sådana krav aldrig har ställts. Genus bör genomsyra hela samhället” (Motionen: Genusperspektiv som obligatorium vid lärarutbildningarna)

Här ser vi tydligt graden av ovetenskaplig idioti det rör sig om.

(På tal om ovetenskaplig idioti, läs på Genusnytt vad Feministikonen professor Germaine Greer förespråkar. T o m Daniel Pernikliski hos AB Wendela tycker det är det dummaste förslag han någonsin hört.)

När man använder ord som ”genomsyra” eller ”färga” eller liknande så är det en kraftig varningssignal om total ovetenskaplighet. Dessa ord har nämligen ingen konkret innebörd.

Eller jo, som Tanja påpekar betyder de påfallande ofta vederbörande behöver några miljoner för att konkretisera vad ordet ifråga betyder.

”Vänsterpartiet vill synliggöra könsmaktsordningen för att kunna befria oss från den…” (motionen: feministisk strategi för en jämställd kultur)

Nu hör det dock till saken att så länge könsmaktsordning kan stå för vad som helst så är det såklart omöjligt att bli fri från den. Ta exempelvis teaterfolkets genusåsikt i del 1 att manlighet handlar om hur man med våld/hot skaffar sig makt.

Faktum är ju att det yttersta måttet på manlighet enligt de flesta inte alls är hur man med våld eller hot om våld skaffar sig makt.

Snarare verkar det att döma om genuselitens tjat vara de själva som vill skapa ett sådant mått på manlighet – tvärtemot den trilskande majoriteten människor som ser det yttersta måttet på manlighet i andra saker som fotbollsdribblingar eller skapande av musik.

Könsmaktsordningens påstådda fiender är ju dess främsta stöttepelare. Utan dem finns den inte, men hjälten behöver en skurk. Genusteoretiker påminner sålunda mest om poliserna i filmen Kopps som försöker skapa en brottsvåg för att inte förlora jobbet.

Anhängare av könsmaktsordning i ett nötskal. De ville bara ha upp statistiken lite.

Men till skillnad från poliserna i Kopps behöver genusfolk ingen riktig brottsvåg. Som de makthavare genuseliten är kan de lika gärna lura folk en sådan finns genom att göra underhållning om denna påhittade ”brottsvåg” de säger sig behövas för att avskaffa.

Observera även att vi med uttrycket ”anhängare av könsmaktsordning” beskriver de som säger en sådan finns och förespråkar den avskaffas. Frågan är om man kan hitta en enda människa av betydelse för andra människor som säger en sådan finns och att denne stödjer den.

(Vem skulle det vara som stödjer en sådan könsmaktsordning? Någon som kan nämna namn?)

Annars blir det inte särskilt ansträngande att vara genusteoretiker då man närmast spelar fotboll med ett mål på plan och utan motståndarlag

Och vad handlar det då om. Jo som Kajsa Ekis Ekmans artikel i DN beskrev handlar det om positionering baserad på att framstå som den svage. Detta för att nå det idag närmast heliga tolkingsföreträdet förbehållet till offer och offers sändebud.

Och detta med metoder som de – om de nu vore svaga – aldrig hade haft tillgång till. Hyckleriet är alltså totalt bland förespråkarna av denna uppvisning i hur dogmatisk utbildning i vad man skall tycka bara kan leda till att man tvingas ljuga om faktiska förutsättningar.

”För att legitimera sig som ”marginaliserad” krävs i själva verket att man kan koderna, att man vet exakt hur man presenterar sig som tystad. Det är en avancerad konst. Vem som helst klarar det inte och definitivt inte någon som är politiskt marginaliserad. Därför blir ett system som detta, byggt på marginalisering, betydligt mer uteslutande än ett system byggt på kunskap.”

Men i världen av anhängare av teorin könsmaktsordning gör det såklart ingenting då det ju är ett system som utesluter rätt personer.

Vad det kunskapsföraktande systemet inkluderar är människor som fått en utbildning i vad som är politiskt korrekt och en uppgift att förhärliga sig själva och skoningslöst attackera kritisera kritisera och kritisera de som har någon annan åsikt än den de lärt sig man skall ha.

Vad är då auktoriteten på den åsikt man skall ha? Att döma av denna debatt så är det att vara viljelös nickedocka till Michael Foucault. Deras beteende är ganska snarlikt vad han här säger vid 04.00 kritisera, attackera. Och vem är fienden?

Jo, enligt språkvetaren Ferdinand de Sassures teorier råder föga eller – i extrema versioner – ingen skillnad mellan språk och verklighet.

En följd av detta är att sanningsanspråk blir degraderade till rena maktanspråk. I det moderna samhället är humanvetenskaperna, enligt postmodernister som Foucault, bara maktinstrument för kontroll av befolkningen.

Då det inte är meningsfullt att skilja mellan vetenskap och makt, uppmanas historikerna att acceptera disciplinens politiska karaktär och ställa den i olika så kallade motmakters tjänst. Den fiende som Foucault kritiserade var den moderna vetanderegimen.

För feministiska anhängare av könsmaktsordningen är Foucaults tankar på detta område en gudomlighets heliga skrift.

Anledningen till detta är att kvinnorna för feminister blir den motmakt de vill ägna sig åt. Detta medan det ur Foucaults vrickade tes vore att stödja den manliga kunskapsregimen att ens försöka vara objektiv och hålla sig till fakta.

”Enligt en feministisk variant på Foucaults makt-kunskapstes kan endast kvinnor skriva kvinnors historia därför att män saknar kvinnors erfarenheter.”

Men som historikern Richard Evans påpekar får detta resonemang helt orimliga konsekvenser så snart man lämnar de bekväma ramarna.

Den logiska konsekvensen vore då att nazister är de enda som kan skriva nazismens historia och kommunister de enda som kan skriva kommunismens historia.  Inga empiriska redogörelser om brott mot mänskligheten vore möjliga utan brottslingens godkännande.

För kan sådana redogörelser så otidsenligt objektivt göras om en historisk händelse så kan de såklart i någon grad göras även på andra historiska händelser. Postmodernister klarar inte ens av de vetenskapliga grund-rekvisiten.


Könsmaktsordningen är baserad på lögner från början till slut – Del 1

oktober 12, 2010
7 kommentarer

Detta inlägg kommer huvudsakligen att handla om de falska förutsättningarna för debatten om könsmaktsordningen.

I samband med släppet av filmen ”Tusen gånger starkare” så har Sverige fått se en låtsasdebatt utan dess like. Jag kallar det låtsasdebatt eftersom man debatterar en analysmetod som om det vore en förklaringsmodell – Vilket inte alls är samma sak.

Trots detta så gick pennorna varmaPär Ströms Genusnytt.

Först lite bakgrund. Den analysmetod som kallas perspektivism uppfanns av filosofen Friedrich Nietszche. Han förespråkade avskaffandet av sanningsbegreppet eftersom vetenskapen (som han stöttade i början) i hans ögon hade blivit för dogmatisk.

I dagens Sverige har dock de forna filosofernas kritik mot specifika system bara använts som ursäkt för nya mer politiskt korrekta dogman.

Enligt perspektivismen vore det värdefullt att ha feministers analys av världen utifrån perspektivet ”kvinnor som grupp har mindre makt än män som grupp” som ett i mängden av alla sätt att se på saken för att nå ökad förståelse om omvärlden.

Men när det är det enda sättet man ser på saken och dessutom hävdar att folk som inte håller med skall hålla käften så har man blivit just den sorts dogmatiska självförhärligande religion som vetenskapen kritiserade redan på 1700-talet.

Enligt filosoferna skulle en sådan ensidighet leda till sämre kunskap, sämre sanningar och sämre lösningar.

Tecknen på denna form av intellektuell latmask kan vi med lätthet se. Hur kritiserar man exempelvis, utan att behöva anstränga sig, en man som just vunnit nobelpriset i litteratur . Jo man utgår från könsmaktsordningen som gudagiven sanning.

”Män som grupp har mer makt än kvinnor som grupp och därför blir männens fantasier en smula osympatiska.” Manne Forssberg om nobelprisvinnaren Vargas Llosa

Om Manne tycker mäns fantasier är sympatiska så får han väl tycka det men då får han stå för att det är hans personliga åsikt också.

Den enkla sanningen är att ingen, förutom kultureliten som Manne tillhör – utbildade i något så idiotiskt som vilka åsikter man skall ha – har något emot att läsa segrarens samlagssagor. Det finns massor av storsäljande böcker och filmer med det innehållet.

Manne baserade sitt resonemang på könsmaktsordningen – verkligheten motbevisade honom på två röda och ger filosoferna rätt. Det är inte så att folk kritiserade Llosa. Det är så att kultureliten kritiserade folk och deras val av läsning och olydnad.

En till lättlurad Manne-klon som dessutom själv har maktposition men låtsas kritisera makten hittar vi i Evelina Svensson.

Hon (chefsredaktör på studenttidningen Mahskara) vill så gärna vara upprorisk rebell. Problemet är att i enlighet med Professor Katherine Youngs analys av misandry är både debatten och högskolan redan dominerad av kvinnor och så kallade hederskvinnor (minoritetsmän).

Vilka människor är det som Evelina vill bekämpa? (Sådana som Oh The Irony! kanske? Det största hotet kommer logiskt från de som håller upp en spegel.)

Givetvis framgår svaret inte alls – istället flummar hon om ”normer” och strukturer.

Men hon kanske som Expressen, som Katerine Kielos och som Tusen gånger starkare-gänget skall uppfinna några fiktionella män som får tolkningsföreträde att visa hur onda män är? Detta vore inget nytt utan är välkänt i forskningen på misandry.

Precis som påpekas av Professor Young är det kvinnor och ”hederskvinnor” som Guidos som tillskrivs såväl godhet som tolkningsrätten. Man skall inte vara kunnig eller ha genomtänkta resonemang för att ha rätt, man skall vara född politiskt ”rätt”.

Vår forskning visade ett mönster där män framställdes antingen som onda, odugliga eller som hederskvinnor – Professor Katherine Young.

Är man inte född rätt är det bara att utbilda sig i vilka åsikter som inte är minerad mark och spendera resten av livet med att be om ursäkt för att man finns. Och för att andra personer man inte känner gjort något man helt saknar koppling till.

Genusteoretiker förespråkar könsmaktsordningen, genom att styrka den på teoretisk nivå med fiktionella idiotkillar de själva har uppfunnit.

Det riktiga killarna är uppenbarligen sällan maktfullkomliga nog att duga till någon som helst utmaning. Nej flumnormer, flumroller (mansrollen – Oh The Irony!), flumstrukturer och flumskådisar som patriarkats-Simon i Expressen det är ”vetenskapliga grunden”

Eller, nej det finns ju de enstaka tillräckligt våldsamma kriminella männen också. Eliten vill kalla detta att utmana mansrollen, vi kallar det att utmana tre idioter som normalt funtade människor – av bägge kön – inte gav någon som helst betydelse från början.

Man kan fråga om kritiken av dessa våldsbrottslingar inte i själva verket är ett upphöjande av deras idiothandlingar till norm.

Pjäsförfattarna behöver nämligen dessa våldsbrottslingar precis som Kielos behöver våldtäktsmän och offer. Ju fler av dem desto bättre för pjäsförfattarnas teoretiska inbillning att det är någon slags norm som behöver göras uppror mot.

Normer är nämligen – till skillnad från det normala – något som kontrolleras av just eliten. När samma elit utifrån sina höga positioner på skolor och tidningar skall vara rebelliska måste de uppfinna en skurk de inte de själva kan ges skulden för.

”Vi är alla med och skapar ett samhällsklimat där yttersta måttet på manlighet handlar om hur man med hot om våld skaffar sig makt, säger hon.”

Problemet är att mediaeliten är medskyldiga till precis alla riktiga skurkar, så de måste fantisera fram flumskurkar som de kan kontrollera.

Sedan använder de sin egen maktposition (den de lögnaktigt hävdar sig sakna) till att fylla den publika debatten med just sådana påhittade exempel – samt skriva kopiösa mängder texter om den lilla kriminella minoritet som ens är i närheten av att motsvara ”strukturteorins bild”

Det handlar framför allt för mediaeliten om att framställa sig själv som de tystade när de bevisligen inte alls är det. Det handlar – som i fallet med Anna Laestadius Larsson – om att ha rätt trendig image av förtryck samtidigt som man kontrollerar vad som får sägas.

Genom att framställa sig själva som förtryckta får de legitimitet och kan trots sin makt begära arenor där de i ännu högre grad är envåldshärskare.

På genusvetarprogram går 9 kvinnor per man. Matte Matik featuring Tanja Bergkvist

Jättetack till alla som länkat till Aktivarum eller stöttat mig på ännu viktigare sätt. Till skillnad från de eliter som yttrar sig i denna fråga så är vi ständiga offer för riktig marginalisering. Dvs inte där vi på en statusfylld arena med intränad teknik framställer oss som tystade

Utan där vi inte kan eller får deltaga på sådana arenor alls. En betydligt mer genuin form av marginalisering.

Del 2 om könsmaktsordningen hittar ni här. Vi utvecklar resonemanget om hur man positionerar sig som svag och marginaliserad och gör åter ett besök i franska flumfilosofers flumteorier på jakt efter svaret


En kaffekopp i könsdebatten

oktober 8, 2010
14 kommentarer

När jag skulle se om Newsmill hade länkat något av mina inlägg så hittade jag en ny blogg som diskuterar ämnet.

Det är kaffekopp och cigarettrök som försöker nyansera ämnet. Visserligen kallar sig skribenten för feminist men samtidigt så kan vi utifrån förra inlägget konstatera (mer…)


Katarina Wennstam urvattnar våldtäktsbegreppet

oktober 4, 2010
24 kommentarer

En kommentar angående Katarina Wennstams försök att göra omedvetet sex till våldtäkt och begränsa tjejers sexuella rätt ännu mer.

Katarina Wennstam försöker i Expressen med fyra serierutor göra våldtäkt, inte till ett våldsamt brott utan till all fyllesex som efterföljs av blackout. Eller… sade jag all sex? Jag menade förstås all sex som tjejer har.

Det är ju inte så att Wennstam uppmanar alla killar som vaknar upp med en tjej de inte känner igen att anmäla henne direkt. Nej i Wennstams värld så består sex av fulla tjejer och killar som dricker vatten och väntar på sin chans att utnyttja tjejer.

Wennstam vill också väldigt gärna göra detta till en kvinnofråga. Det är dock långtifrån en fråga där alla kvinnor har samma åsikt som Wennstam.

Exempelvis så skrev Krönikören Anna Ekelund en artikel om detta på Sourze redan för fem år sedan. Om Katarina Wennstam vill debattera så skulle det förvåna mig om Anna Ekelund inte kan ge henne en ordentlig match på ämnet.

Anna Ekelund är nämligen precis lika duktig på att försvara tjejers rätt att ha sex även när killen, tjejen, eller rentav bägge har festat på ordentligt som Louise Persson är att försvara vuxna individers rätt att bestämma vad de gör med sina kroppar.

Ur: Utgå inte från våldtäkt på Sourze av Anna Ekelund

”Mitt i natten vaknade jag i grannens säng. Mitt under akten, med grannen ovanpå och i mig. Eftersom det inte var oangenämt fortsatte jag leken. Grannen använde skydd så det fanns inget praktiskt att vara orolig för. Det slog mig aldrig att jag kunde ha blivit utnyttjad. När bakfyllan började göra sig påmind steg jag upp och samlade ihop mina kläder. Jag minns att han sov när jag smög iväg.”

”Nyårsdagen tillbringade jag och min bästis i sängen. Efter frukost satte hon på videofilmen från festen. Jag fruktade att jag skulle få se mig själv pinsamt full, illamående och sedan medvetslös. I stället fick jag se mig själv glad, social, verbal och strålande hela vägen till tolvslaget. Jag hade till och med firat in det nya året. Jag såg att grannen och jag hade flirtat i början av kvällen. Egentligen hade jag varit mer intresserad av hans kompis men man kan ju inte få allt. Ingen hade kunnat se att jag varit så full att jag inte mindes någonting. Jag skulle alltså mycket väl ha varit kapabel att våldgästa grannen och be honom ha sex med mig.”

”Min inställning till sex är väldigt avslappnad; är det skönt så är det. Är det inte skönt är det kanske åtminstone intressant. Om sex hade varit mer invecklat, och om jag inte med egna ögon sett hur nykter jag verkat på film så kanske jag hade trott att grannen faktisk utnyttjat mig. Med lite otur hade jag kanske anklagat honom för våldtäkt. Efter den här händelsen insåg jag att det är vanskligt att automatiskt skylla på den andra parten om man har fått en black out och vaknat med byxorna nere. Att man är helt borta betyder inte alltid att man ligger stilla och sover.”

Om inte detta räcker för de läsare som tror att Wennstam har rätt så vill jag uppmärksamma er på siffrorna i en amerikansk undersökning.

Det rör sig om ”Mens self reports of unwanted sexual activity” Journal of sex research 1988. Författare är Charlene L. Muehlenhard och Steven W. Cook

”We developed a questionnaire asking if respondents had ever engaged in unwanted sexual activity for any of 51 reasons. This questionnaire was administered to 507 men and 486 women. More women (97.5%) than men (93.5%) had experienced unwanted sexual activity; more men (62.7%) than women (46.3%) had experienced unwanted intercourse.”

För dem som har svårt för vetenskapsengelska så här kommer en sammanfattning:

Kvinnor: Oönskade sexuella handlingar, 98%, Oönskat samlag, 43%

Män: Oönskade sexuella handlingar 94%, Oönskat samlag 63%

Det är varken något nytt eller unikt för Sverige att man säger att tjejerna själva inte vet om att de är våldtagna och skall informeras av ”välvilliga experter”

Wennstams diskussion att tjejer själva inte vet när de är våkdtagna utan kan vara retroaktiva ”surprisevåldtäktsoffer” bygger på en amerikansk tradition skapad av Mary Koss. Koss ansåg att om man frågade tjejen om hon var våldtagen och hon sade nej så gällde ”nej betyder nej” inte alls.

Istället utarbetade Mary Koss en modell där man ställer luddiga frågor öppna för tolkning och sedan i efterhand (utan input från de besvärliga tjejerna som inte alls tycker pojkvänner och ragg våldtog dem) ändå triumferande begär miljonbelopp för att åtgärda ”våkdtäktsvågen”

LA Times sammanfattar det skedda med artikeln ”What campus rape crisis?”

Där påpekas bland annat hur 73% av kvinnorna som ”forskarna” ansåg var våldtäktsoffer inte ansåg sig utsatta för våldtäkt. Vuxna kvinnors förmåga att avgöra detta omyndigförklarades alltså. De betraktades av forskarna av småbarn.

Därmed är det inte konstigt att Katarina Wennstam använder den pedagogik som man undervisar mycket små barn med, dvs stora bilder i en blädderbok, medan hennes serie skall föreställa  en 19 årig vuxen kvinna och hennes äldre syster. Ordet som ni letar efter är nog infantilisering.

Efter denna snabba lektion ser vi att med Wennstams våldtäktsdefinition är det fler män än kvinnor som blivit våldtagna och halva befolkningen offer.

Anna Ekelund skrev om ämnet:

”Jag är trött på att män tycks ha tagit patent på det snuskiga och pådyvlar kvinnor den rena, fina sexualiteten. Och att kvinnor fortsätter låtsas att de är små älvor som bara lånar ut sin blomma till den de älskar när ljuset är släckt och vinden fladdrar i tyllgardinen.”

Detta är såklart högaktuellt med tanke på att Wennstam förra veckan visat total inkompetens gällande BDSM-målet. Vad Wennstam borde ha gjort är läst polisens förundersökning för där framgår det tydligt att Ekelund har rätt.

Där sitter nämligen en tjej och gör allt hon kan för att hindra att föräldrar, kompisar och polis får veta om hennes bevisligen frivilliga och snuskiga fantasier.

Detta till den grad hon tror det är bättre att begå det allvarliga brottet falsk tillvitelse….än att erkänna hon frivilligt tänder på undergivet BDSM-sex. Detta till den grad hon är beredd att sätta två helt oskyldiga killar i fängelse flera år…

…Än att stå upp för vad hon gillar. Det har snackats väldigt mycket om diskrimineringen mot homosexualitet. När skall de sexuellt aggressiva, sexuellt dominanta, sexuellt undergivna eller bara allmänt snuskiga tjejerna våga komma ut ur garderoben?

Det är inte så enkelt som Katarina Wennstam verkar tro att män är onda och vill ha elak-fylle-sex medan tjejer är goda och bara vill ha kärleksfullt vaniljsex. Vi borde diskutera varför tjejer som Emilia tror det är så. Vi borde diskutera varför de tror de måste ljuga för alla utom sin sexpartner.

Istället tycker Wennstam vi skall urholka och urvattna våldtäktsbegreppet ytterligare. De skadliga konsekvenserna av tankesättet syns tydligt i kommentarerna på Expressen.

”Klart det är våldtäkt. Fast tveksamt om det håller i rätten när någon som våldtar inte ens väntas begripa innebörden av ett uttalat nej.” platonica

Först och främst ser vi hur det är ordet våldtäkt som är det viktiga för dessa människor, inte om det håller i rätten (där juridiken avgör vad våldtäkt är) Att bara säga ordet ”våldtäkt” får en magisk kraft.

Vidare så ser vi sanningsbegreppet urholkas för något ”nej” förekommer inte i serien. Hade hon sagt nej och han hade fortsatt hade det såklart varit våldtäkt. Du skall vara fri att avsluta när som helst – precis som i BDSM-fallet.

”Det här har jag också varit med om. Och precis som ”Sanna” skämdes jag och fick ångest och skuldkänslor. jag har alltid trott att det varit mitt fel.” knossen

Var är felet? Vem säger att det är fel att ha sex när man är full nog att senare på kvällen få blackout? Vad är det som hon skäms för egentligen? Hon säger inte att det var en kille hon avskydde och hon säger heller inte att sexet var oangenämt eller av en obskyr sort.

Det är en intressant paradox här. Det normala är att vi dejtar med alkohol i bilden men normen/idealet dessa tjejer verkar ha är att man är nykter.

Varifrån har de fått iden att man skall vara nykter och absolut helt omedveten när varenda studie visar vi tvärtom känner vi behöver festa för att bli avslappnade och hitta folk att bli intima med?


Katarina Wennstam representerar iden om det Viktorianska samhället

september 30, 2010
9 kommentarer

Ett par av bloggens stammisar har berättat de gärna ser en analys av Katarina Wennstams böcker och teorier.

Jag har inte hunnit läsa böckerna än men Wennstam har skrivit en debattartikel i Aftonbladet som hon nu även kritiseras för. Glädjande nog har Lisa Magnusson i detta fall beslutat sig för att vara riktig feminist. Det första jag tänker anmärka på här är Wennstams språk.

När jag gick i grundskolan så hade vi ett ämne som kallas ”Svenska” där man lär sig att specifika ord motsvarar specifika saker. I denna form av debatter så verkar den regeln sättas helt ur spel. Istället väljer skribenten det ord som bäst passar på den effekt som denne vill ha hos läsarna.

Att ljuga och överdriva är enligt förespråkare för detta synsätt bara berättartekniskt smart. De hyser inga skrupler.

Det värsta som kunde hända vore ju att texten gav läsarna en korrekt bild av händelseförloppet så att de var fria att bilda sig en egen uppfattning. Sålunda sätter Wennstam nivån redan i inledningen ”Friande dom i sextortyrfall” Att kalla denna form av handlingar tortyr är som att trampa på offer för riktig tortyr.

Vidare menar Wennstam att våld inte alls accepteras om det inte sker i samband med sexuella aktiviteter. Hon jämför med fotbollshuliganer medan åklagaren menar man inte skall vara tillåtet att göra avtal om frivillig misshandel. Se dock Swedish Karate Open nedan.

Vidare så nämner Wennstam inte ett ord om att flickan förmedlade en falsk våldtäktsanklagelse till målsägarbiträdet Hedelin.

Ur domen:

”Vid värderingen av Kerstin Hedelins vittnesmål måste dels beaktas att Kerstin Hedelin är ombud för målsäganden, som yrkat ett inte obetydligt belopp i skadestånd, dels att målsäganden i omedelbar anslutning till Kerstin Hedelins besök på sjukhuset berättat en osann historia om hur hon blivit bortförd av tre män som turats om att våldta henne. Mot denna bakgrund kan Kerstin Hedelins vittnesmål inte tillmätas något nämnvärt bevisvärde.”

Det avsedda vittnesmålet rör skadornas omfattning. Domstolen konstaterar alltså att det är möjligt att Kerstin Hedelin när hon trodde att målsäganden blivit utsatt för gruppvåldtäkt inte gjorde en särskilt objektiv bedömning av hur skadad målsäganden var.

Hur kan det komma sig att domen innehåller falsk anklagelse om våldtäkt utan att detta nämns med ett ord i de artiklar som kommenterar domen. Är alla journalister övertygade radikalfeminister som döljer obekväma fakta eller har de helt enkelt inte ens läst domen?

Wennstam: ”Hur kan det komma sig att det svenska samhället gång efter annan fortsätter att göra skillnad på hur skyddsvärda man anser unga pojkar och unga flickor vara?”

Detta är en ren lögn från Wennstam. Hon försöker hävda att sexuellt våld är en ”kvinnofråga” dva att en man inte kan utsättas för sexuellt våld.

Detta är rent nonsens (man skulle kunna prata om genuspanik). En homosexuell man kan utsätta en annan man för samma sorts handlingar och det skulle inte göra någon som helst skillnad på ”skyddsvärde” Faktum är att en kvinna sk ”domina” också kan utsätta en man för denna sorts handlingar. Googla ”femdom”

Wennstams argumentation kan i själva verket dras hur långt som helst. Rentav till viktorianska ideer att sex är något fult som bara skall ske med släckt lyse i missionärsställning och då endast i en viss takt som staten anser inte kan upplevas som våldsam.

Om vi skall hårddra det så skulle vi med Wennstams argumentation behöva en EU-standard på hur hårda samlag (i Newton) får vara.

”Den här gången i Malmö har åklagare åtalat för grov misshandel, men inte heller nu fungerar lagen. Skyddet för sexuella möten som utvecklas till övergrepp är en gråzon, ett laglöst land.”

Vad Wennstam menar är att skyddet för sexuellt samtycke som sker på ett sätt som helt utomstående människor inte gillar är en gråzon. Dvs Wennstams och åklagare Ulrika Roglands rätt att bestämma vilken form av sex flickan själv får gilla.

Låt mig nu poängtera att denna argumentation inte handlar om vad vi personligen tycker om handlingarna i sig.

Poängen är tvärtom att det är precis lika tillåtet att avsky denna form av sex som det är att gilla denna form av sex. Frågan är om Wennstam, som uppenbarligen avskyr den, skall ha rätt att bestämma att andra personer (då främst kvinnor) inte får gilla den.

Wennstam säger att lagen inte funkar, det är ett intressant påstående. Mannen friades nämligen för att det fanns att tydligt samtycke. Stoppord (rött, gult) och flickan gavs alla möjligheter att lämna sexleken både före och under.

Annars i sexvåldsdebatten så får vi ofta höra att det stora problemet är att mannen inte behöver ha samtycke från kvinnan.

Här ser vi dock att även när tydligt samtycke finns så kommer dessa människor inte att vara nöjda. Så när kommer de egentligen att bli nöjda? Har de ens funderat själva vad de försöker uppnå eller är de för upptagna med att jaga makt att lägga sig i andras privatliv?

Wennstam går på som en Bulldozer”Mannen lyckades på en internetsajt få tag på en ung, trasig tjej med självskadebeteende och övertala henne att ställa upp på att vara hans sexslav.”

Vi besvarar dessa påståenden i tur och ordning: Först och främst åldern. Det stämmer visserligen att tjejen var rätt ung. Det är dock en annan viktig detalj Wennstam inte nämner.

Ur domen:

”Det är ostridigt att hon för honom uppgav att hon var 18 år gammal. Inget har framkommit som ger anledning att anta att Jonas Olsson inte trott att målsäganden var så gammal som hon uppgett.”

Sedan det här med att tjejen skall vara trasig.

Målsäganden har inte hörts i målet varför det inte är möjligt att bilda sig en direkt bild av hennes mognad som person. Jonas Olsson har berättat att han uppfattat målsäganden som mycket bestämd, öppen, rak och ärlig.”

Beträffande självskadebeteendet

”Målsäganden frågade honom om han tyckte det var ett problem. Det kom han fram till att han inte tyckte; om målsäganden skurit sig själv för flera år sedan kunde det ju inte diskriminera henne för livet.”

Och den påstådda övertalningen som mannen skall ha gjort.

”Jonas Olsson hade ett konto på en site som heter Club Sex där han blev kontaktad av målsäganden en tid före den 8 januari 2010. Hon berättade att hon hade sett hans profil som fanns på sidan. På profilen hade han beskrivit vem han var.”

Mera angående den påstådda övertalningen:

Hon berättade att hon ville prova på olika saker. Jonas Olsson frågade henne vad hon skulle bli besviken om hon inte fått vara med om under helgen och målsäganden berättade om vad hon ville uppleva.”

Ja ni hörde rätt, det är från flickan själv som önskemålen om hur sexlekarna skulle se ut kommer. Hon har inte ”övertalats” som Wennstam hävdar.

Detta framgår tydligt i domen. Wennstam gör alltså helt uppenbara lögner i sin artikel. Hennes överdrifter går heller inte av för hackor:  ”Efter mötet med den uppenbart störde mannen”

Här har vi Wennstams politiska spektrum i ett nötskal. Kvinnor som vill ha sex i ovanliga former är ”trasiga” och Män som vill ha sex i ovanliga former är ”störda” Egentligen är detta en bra beskrivning på den åsikt som genusperspektiv går ut på att lära ut.

Nämligen mannen som förövare och kvinnan som offer. Mannen som den onde och kvinnan som den gode – det är universitetsämne 2010

Egentligen är det mannen ifråga som borde polisanmäla Wennstam för att hon kallar honom störd för att han inte delar hennes sjuka, viktorianska närmast religiöst grundade ideer om hur sex skall få gå till utan att inkvisitionen brännmärker medverkande som häxor.

Denna dom berör BDSM (Bondage, Dominans, Sadism, Machosism). Väl värt att veta är att socialstyrelen så sent som årsskiftet 08/09 tog bort sjukdomsklassningen på BDSM. Att ha denna läggning har alltså (precis som homosexualitet) en gång betraktats som sjukligt av svenska staten. Idag är läggningen vanligare än folk tror.

Ur domen:

”Hundratusentals svenskar har denna läggning i högre eller mindre grad. Som exempel kan nämnas att det på webbportalen darkside.se, som handlar om BDSM och som enbart vänder sig till svenskar, finns mer än 100 000 användare.”

Vidare är det inte bara BDSM/Sadomachosistiska sexlekar som denna dom berör även om det handlat mycket om just den aspekten.

Det handlar också om man kan polisanmäla sin motståndare i kickboxning även om allt denne gjort var enligt reglerna. Eller om man kan polisanmäla en tatuerare för att denna tillfogade sin kund den smärta som krävdes för den produkt kunden betalat för.

Mårten Schultz har försökt försvara åklagarens agerande med att det var en ”principiellt viktig fråga” Problemet är att detta inte stämmer.

Dels så är det inte flickan utan bekanta till henne som gjort polisanmälan. Dels är skadorna inte värre än de jag fått i kampsport med fullkontakt.

”Åklagaren har sagt sig vara intresserad av fallet av principiellt intresse, om det går att ”avtala bort misshandel”. Hon kommer att överklaga domen.”

Skulle hon även åtala tatuerare? Skulle hon även åtala kickboxare? Knappast, snarare så är det  åklagare Rogland som har en agenda. Detta fall handlar sannolikt, liksom Assange-fallet, om de sexualpolitiska aspekterna. Dvs om ofeministiskt/ ej jämställt beteende är åtalbart.

Jämställdhet är också mycket riktigt det exakta ord som åklagare Rogland använder i Svd-artikeln på ämnet.

”Men åklagaren tycker att det svåra självskadebeteendet visar att parterna inte var jämställda, och att gränsen har passerats för möjligt samtycke.”

Vi har alltså ytterligare en kvinnlig åklagare som skall hänga ut folks privatliv för att sexuella handlingar inte är i enlighet med hennes politiska övertygelser om könsmakt. Vilka krav finns på objektivitet hos (kvinnliga) åklagare egentligen?

Precis som i Assange-fallet så hjälper det inte de berörda om det blir friande dom. De har fått sina privatliv uthängda till allmän beskådan.

Ni kanske undrar varför detta fall inte rubricerades som våldtäkt trots att Wennstam pratar om sextortyr? Jag har ju redan förkastat ”tortyr-aspekten” Då återstår sexaspekten. Och för er som läser till slut har jag sparat det bästa till sist.

Ur domen:

”De satt sedan och pratade en lång stund om vad de hade gjort och vad som hade varit bra och dåligt under helgen. Målsäganden berättade att det hon tyckte var värst var att Jonas Olsson inte hade haft sex med henne och att hon inte förstod hur han klarat det. Hon berättade i övrigt vad hon gillat. Det sista hon sa innan hon gick var ungefär att hon var förvånad över att Jonas Olsson klarat av att inte ha sex med henne och att det skulle bli roligt att se om han klarade det också nästa gång de sågs.”

Slutsats: Hade han haft sex med henne som hon ville så hade han sannolikt åtalats för våldtäkt. Inte för sex mot hennes vilja utan snarare som Niklas konstaterar: för sex mot statens vilja.

”Det är ett mål där staten står som målsägare, där ett brott mot staten anses ha begåtts.””det vi har här är nämligen inget annat än att en åtalad utgör ett åklagarens juridiska försöksdjur, som ska laboreras med i denna utdragna process.”

Och processen skördar sina offer precis oavsett utfallet. Så här kommenteras domen av den friade mannen.

”Han har dock svårt att känna någon glädje, eftersom han anser att både han själv och den 17-åriga flickan fått sina liv förstörda då detaljer om deras sexliv valsat runt i media.”

”– Det här har handlat om att man ska skämmas för sin läggning, precis som homosexuella fick göra en gång i tiden. Allt för att en åklagare tyckte att det var intressant att pröva det rättsligt – med mitt och flickans liv som insats.”

För den som vill läsa mer om ämnet rekommenderas Sanna Raymans artikel i magasinet Neo.

Uppdatering:

Läs sanningen om detta mål på Aktivarum. Hur vet jag detta är sanning? Helt enkelt för att informationen kommer från polisens förundersökningsprotokoll FUP:

Del 1, Falsk våldtäktsanmälan

Del 2, Marcus ”Lydnad”

Del 3, Jonas ”Sadistisk gentleman”

Del 4, Emilia ”Avslöjandet”


Nästa sida »

    aktivarum@gmail.com

    Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 1 116 andra följare

    Arkiv

%d bloggare gillar detta: