Aktivarum

Per Kornhall och Isak Skogstad granskar Skolverket och Kunskapssynen | juni 8, 2018

Det har tagit lång tid men till slut har nu någon börjkat ta itu på allvar med att bena ut vad som är sant och falskt om det svenska skolraset. Nyligen gjorde skolforskaren Per Kornhall (författare av Barnexperimentet) och Läraren Isak Skogstad gemensam sak i en debattartikel i DN om hur tjänstemän (pedagoger) 2007 blåste Jan Björklund och regeringen Reinfeldt på de kunskapsskrav som lades fram i en utredning som av Leif Davidsson.

SOU 2007 – Tydliga mål och kunskapskrav
i grundskolan 

Enligt Kornhall och Skogstad visar interna dokument hur skolverkets tjänstemän ignorerade regeringens önskemål om tydliga mål för att istället fortsatta på samma visa som tidigare med en mer postmodern syn på kunskap som beställdes redan på 90-talet under skolminister Göran Persson. Då tillsatte S-regeringen en Läroplanskommittée som skrev ett betänkande grundat i den aktuella forskningen – allt enligt Regeringens direktiv,

U 1991:02 – Läroplanskommittén

Det är bara det att på tidigt 90-tal när Läroplanskommittéen utnämndes så var stolliga postmoderna ideer högsta mode på de akademiska institutionerna. Det var  exempelvis 1996 som Alan Sokal skrev en nonsenstext och låtsades den var ett seriöst postmodernt arbete som publicerades i journalen ”Social Text” och behandlades som seriösa tankar tills det visade sig Alan Sokal skrivit en andra artikel om hur den första var ett ”practical joke”. En snabb läsning av Läroplanskommitténs betänkande visar också att dess ledamoter var influerade av just den sortens idéer. Hur dessa 27 sidor kunna bli någon slags BIBEL på Skolverket torde få som läser dem begripa.

SOU 1992:4 Skola för Bildning (Läroplanskommittéens betänkande)

Två år senare formaliserades dessa tankar i 1994 års Läroplan Lpo 94. Detta trots att Sverige vid det laget hunnit byta regering. Det är därför den nya skolministern Beatrice Asks namn på den färdiga produkten trots att den beställdes och utformades av S-regeringen. Jag har också hunnit hitta ett talande exempel på detta. Umeå Kommuns hemsida har ett parti där kommunen tydligt kommunicerar att de sedan 1994 anser kunskap inte alls vara samma sak som kunskap ansågs vara före 1994, Det är heller inga små förändringar.

Umeå Kommun – Kunskapssynen i Läroplanen

Kunskapssyn innan dagens läroplan

Innan 1994 kom hade vi en kvantitativ syn på kunskapsuppdraget, och fokus låg på olika ämnens faktainnehåll. Eleverna skulle kunna memorera och lära sig utantill och färdigheter skulle tränas så att de ”satt i ryggmärgen”

Dagens kunskapssyn

Den syn på kunskap och lärande som skolan i Sverige bygger på idag är kvalitativ.  Det innebär att även andra kvaliteter än kunskaper om fakta och begrepp lyfts fram..

Den kunskap som eleverna förväntas utveckla är inte mätbar, och kan inte fångas in med begreppen kan-kan inte. Det handlar inte bara om rätt eller fel utan om lägre eller högre kvalitet

Observera att Umeå Kommun hänvisar till kunskapssynen från 1994 TROTS att det numera är 2011 års Läroplan Lgr11 som skall användas. Enligt Kommunen är det alltså ingen konflikt alls mellan den kunskapssyn från 1994 som beställdes av Ingvar Carlsons Socialdemokratiska regering och den kunskapssyn från 2011 som beställdes av Alliansen under Fredrik Reinfeldt. Jag kanske har fel men jag minns bestämt att Jan Björklund på den tiden var kritisk mot ”Flumskolan” så hur kom det sig att inget ändrades?

Enligt Per Kornhall och Isak Skogstad så drog tjänstemän på skolverket nytta av en lucka i lagen som säger att Läroplanerna bestämmer Regeringen över men KUNSKAPSKRAVEN bestämmer Skolverket själva över – hur det nu går ihop med tanke på att Skolverket är en myndighet och myndigheter bestämmer regeringen över. Men enligt dessa interna dokument skall det alltså ha funnits aktivister på skolverket som ansåg att detta bestämde ingen förutom de själva över.

Jag måste också komma med ett påpekande. Som jag påtalat skulle Läroplanskommittéens arbete baseras på aktuell forskning. Men det var ju 1992. Den aktuella forskningen ser helt annorlunda ut idag och att basera 2011 års Läroplan på den forskning som var aktuell på tidigt 90ö-ta innebär ju tvärtom att man hindrar aktuelll forskning till förmån för INaktuell forskning.

Ta exempelvis Lärokommittéens åsikter om vilken sorts psykologi som skall ligga till grund för skolans undervisning. Det framgår att författaren är väldigt förtjust i något som kallas ”Rysk kulturpsykologisk forskning” representerad av en viss Lev Vygotskij  som framställs som ett föredöme trots att han dog 1934 och hans arbete skedde under Sovjetiska förhållanden. Enligt svenska wikipedia skall han på 80-talet ha ”återupptäcks” och ersatt Jean Piaget som den mest tongivande teoretikern om barns utveckling.

”Länge var Vygotskij bortglömd, och Jean Piaget var den mest tongivande teoretikern om barns utveckling. Men under 1980-talet blev Vygotskij dock återupptäckt i samband med glasnost, och är idag mycket inflytelserik i forskningen om maturation och om barns språkliga utveckling. Vygotskij lade grunden till den kulturhistoriska skolan och blev en viktig figur inom den marxistiska psykologin

Denna åsikt var också uttryckligen den som läroplanskommittén hade. I det 27-sidiga betänkandet beklagar man att Piagets idéer använts för skolan och förespråkar Vygotskijs ideer. Intresant nog så beskriver man dem som två olika på varandra följande traditioner med Piaget som den andra traditionen och sedan Vygotskij som den tredje traditionen. Detta trots att Vygotskij dog 1934 mer än 45 år före Piaget (som dog i Geneve 1980) och Piaget per definition utförde forskning som var nyare än den Vygotskij gjorde

Det som var Piagets intresse, att begripa individens kunskapsutveckling, har ett olyckligt sätt kommit att bli förebild också för individens inlärning av kunskaper i skolan.

Det talandet ordet här är givetvis ”olyckligt. De framgår tydligt att den förändring som Läroplanskommittén förespråkade och som numera kallas ”Kunskapssynen” delvis har sitt ursprung i detta uppsving i popularitet för Vygotskij en då sedan länge död Sovjetisk teoretiker  som dog 37 år gammal i Tuberkulos fem år innan andra världskriget bröt ut. Observera dock vad jag pratar om nu. Det kan säkert vara intressant att forska utifrån sådana perspektiv. Men vi pratar inte om vad man får och inte får forska pm. Det vi pratar om är hur lämpade dessa tankar är att ligga till grund för svensk skola.

Detta får vi återkomma till. Kornhall & Skogstad lovar fler artiklar på temat och jag får därmed återkomma med fördjupning om vad dessa saker handlar om. Tills dess rekommenderar jag alla intresserade av ämnet att noga läsa det 27-sidiga betänkandet för det är med stora sannolikhet med Läroplanskommitténs åsikter som svenska skolraset började. Det krävs dock mer detektivarbete för att få fram detaljerna.

Som vanligt även publicerad på Värdedjupet

Annonser

Publicerat i Okategoriserade

Kommentera »

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

    aktivarum@gmail.com

    Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 1 304 andra följare

    Arkiv

%d bloggare gillar detta: