Den smörja som nu produceras i Sveriges större dagstidningar saknar motstycke!
Den senaste dumheten på DN: Kultur (Eller är det numera DN: Allmän kommunism?) är den här absurda artikeln av Aase Berg som utöver att bygga på rena lögner om könens relation till varandra jämför Zlatan Ibrahimovic bok med Yahia Hassans bok.
Om du är kränkt är du antagligen man. Många män blir kränkta av det enkla skälet att de inte får som de vill.
Först och främst så verkar inte Aase Berg ens känna till skillnaden mellan att vara kränkt och att bara vara arg. Kränkt är man enbart om man kan vända sig till myndigheter för att få upprättelse. Juridiskt så definieras kränkt som en egen skada (varken fysisk eller ekonomisk)
Med andra ord: Är du kränkt så kan du anmäla det inträffade!
Har Aase visat att män oftare än kvinnor anmäler oförrätter? Nej, inte alls. Har Aase visat att det är dominans på myndigheter som hjälper kränkta män? Nej, inte det heller. Har Aase presenterat NÅGON empiri på ämnet? Nej. Jaha! Hur kan Aase då ens uttala sig i frågan?
Kvinnor är däremot sällan vana att få som de vill, den möjligheten ryker med moderskap och logistiskt ansvar för familjen.
Det här är rena ljuget när man ser till fakta. Tvärtom har vi sett den ena studien efter den andra som visar kvinnan får som hon vill gällande såväl barnledighet (Mammorna bestämmer) som husköp (Mamma bestämmer var huset skall stå). Aase snackar alltså bara BS.
Att kvinnan inte får som hon vill betyder inte att mannen får som han vill.
Påfallande ofta när kvinnan inte får som hon vill är det den fysiska verkligheten som står i vägen för hennes önskemål, inte mannen. Vidare vem var det som valde hennes man nu igen? Just ja Hon själv. Kvinnor får precis vad de vill (dvs väljer) på partnermarknaden.
Det finns massor av litterärt oborstade kvinnor som på småförlag ger ut biografier om vidriga uppväxtmiljöer och äktenskap från helvetet. Självbiografier av kränkta män är däremot ovanliga
Detta är en total självmotsägelse. Det är givetvis inte den grupp som upplever sig som minst kränkt som vräker ut böcker om hur kränkta de är. Men givetvis har Aase nån hopljugen teori även om detta. Här kommer den, enjoy detta stycke ”postmodern forskning”
Kränktheten kan nämligen inte samla sig till planering.
Kränktheten har aldrig hindrat Palestinier från att synas i media.
Regelbundet så berättar Palestinier om hur de blir kränkta av Israel. Vidare så behöver de inte samla sig till planering för mediafolk som Aase själv springer benen av sig i iver att få vara på den goda sidan i världens mest uppblåsta konflikt. De viftar oftare grönrödsvart än blågult.
Men den avgörande anledningen till att män är mer lättkränkta än kvinnor är att olika livsförväntningar planteras i pojkar respektive flickor.
Struntsnack! Olika liksförväntningar hittar man hos pojkar respektive ANDRA pojkar. Pojkar är inte kloner av varandra. Den främsta skillnaden mellan pojkar och flickor är att flickor bara får utmärka sig i relation till pojkar. Att utmärka sig i relation till flickor är strängt förbjudet.
Vi pratar därför ständigt om vad som ”förväntas av kvinnor” inte vad som ”förväntas av LINA” för det som ”förväntas av ANNA” måste beskrivas som samma sak…. eftersom? Ja lycka till att besvara den frågan.
Män förväntar sig att äga världen. Kvinnor förväntar sig i bästa fall att äga en man.
Män väntar sig andra män vill samma sak, De tvingas alltså tävla
Kvinnor å sin sida förväntar sig inte alls i bästa fall äga en man. Vilken kvinna som helst som vill ha en man kan få en man. Ju lägre hon väljer ju mer äger hon men kvinnor väljer inte medvetet ner sig för att få äga mer så Aase Berg och DN:kultur pratar bara skit här.
Kvinnorna i bitterbiografier är oftast förbannade på individuella män. Medan de kränkta männen tycks vara kapabla till strukturellt tänkande i form av spöket feminismen
Fel igen. Feminism är en organisation inte en struktur . Och nej. kvinnorna är inte förbannade på individuella män, isåfall skulle de vara förbannade på sig själva för har de ett svin till man var det de som VALDE svinet! Det är så människans partnerval fungerar:
Kvinnan är den som står för den primära sexuella selektionen.
För att ansvaret skall kunna begränsas till den individuella mannen måste sålunda hennes ansvar att välja den mannen framgå. Detta är extremt ovanligt i litteraturen och skedde knappt ens när Magdalena Graaf skrev sin bok ”Det skall bli ett sant nöje att döda dig”
Vad som istället hänt är att feminister har skapat en sköld för kvinnor så de slipper diskutera vilka män de gillar (väljer). Den skölden går under namnet ”Victim shaming” och postulerar att då det inte ger mannen RÄTTEN att slå henne är det inget argument för hennes ansvar.
Aase fortsätter att räkna upp saker hon menar gör män kränkta.
Detta samhälle kan innehålla för många invandrare.
Först kritiserar man Sveriges män. Sedan påstår man att de männens problem är invandrare. Vad man med alla retoriska medel försöker dölja är att en påfallande stor mängd av invandrarna inte bara ÄR MÄN utan dessutom mer stereotypt manliga män än de svenska.
Kränktheten är en egotripp, men samtidigt en manlig massrörelse.
Åter, Aase Berg har inte visat några som helst empiriska belägg för att kränkthet är mer förekommande hos män än kvinnor.
När jag väl har fått upp ögonen för den ser jag den överallt, inte minst i litteraturen.
Vi vet! Det kallas confirmation bias och är vad man får när man försöker bedöma verkligheten utifrån sina egna upplevelser istället för från ett representativt urval.
Jag ser den till exempel när jag läser den dansk-palestinske Yahya Hassans omdebatterade diktsamling från i höstas.
Hon menar den som ser ut som om någon valt ut ett gäng Avpixlat-artiklar på måfå och sedan insett att bara man skriver författaren var palestinier så ramlar media över varandra av iver att debattera exakt samma saker de i normala fall försöker hålla borta?
Om ni tyckte vad Aase sade tidigare var korkat nog, läs detta:
Vem som än hade rätt i debatten om Hassan så förbryllar det mig att inte Zlatanboken väckte samma diskussion.
Lustigt, förbryllar inte mig det minsta då de inte ens är i samma kategori. Zlatan är ingen poet, enda orsaken Aase ens vill ha med honom i diskussionen är att han är fotbollsstjärna.
Det finns stora likheter mellan Zlatan och Hassan: båda för vidare ett arv från kränkta invandrarpappor, det är tomt i kylen och det mellanmänskliga umgänget består mest av våld, skrik och skrän.
För Aase Bergs flumblick kanske vad som helst som inte är Sverige ser lika ut men faktum är att Bosnien är en kultur och Palestina en helt annan kultur. Aase Berg uppvisar inte kompetens gällande endera land. Bara fördomar, reduktionism och kulturelitens totala arrogans.
Vad är det Zlatan gör, som Hassan missar? Hur kan Zlatan slingra så smidigt förbi rasistdebatten?
Skall detta betraktas som en seriös fråga? Det räcker inte med inkompetens om kön och länder. Vi skall ha ännu mer av den upphöjda svenska kulturarbetarens totala arrogans. Okej bara för den här gången så löser jag detta så svåra mysterium åt Aase och DN.
Zlatan är en av världens bästa fotbollsspelare, det är vad han ”gör”
Det är för övrigt David Lagercranz som har skrivit Zlatans bok. Han är varken författare eller poet, han är fotbollsspelare.
För det kan väl inte vara så illa att jag måste välja mellan vinnare och förlorare om jag ska hänga med män?
Och där har vi det igen, önskan att kunna välja man men slippa konsekvenserna av valet. Den kränkta kulturarbetarens behov att hitta på fantasiregler (inte kan det väl vara så….) för att skydda sig från verkligheten. Och jo man kan tvingas faktiskt välja. Sorry!
Mellan revanschister och harkrankar? Och är det verkligen så jävla viktigt att vinna?
Nej givetvis inte. Därför Aase och sådana som Aase väljer vinnare hela tiden. Först skall de själva sola sig i vinnarkillars glans. Sedan skall de kunna hävda att vinna inte alls är viktigt. Äta kakan och ha den kvar. Do as we say – Not as we do – Profiles in liberal hypocrysy.
Länktips:
Därför har forskare som påstår det är små könsskillnader fel
Kärleken ojojojojoj! Kärleken detta under… Kärleken är det största…. Herrrrrrrrrrrrregud!
Ja, herregud vad jag skrattade igår när författaren Björn Ranelid började sin E-type tolkning. Och inte hade jag mindre roligt när Sara Li drog till med sin trallvänliga Eurodisco-refräng. Melodifestivalen 2012:s mest underhållande bidrag är ett faktum och experterna är givetvis förfärade.
Det finns nämligen en stenhård regel hos Sveriges så kallade experter. Allt som folk gillar är dåligt, om folk dessutom har kul är det ännu värre. Och melodifestivalen, det är minsann en seriös tävling, här skall inte folk komma och förstöra och rösta på bidrag som är underhållande, vi skall ha depp, mörker!
Som vanligt glömde vår så kallade ”elit” att Svenska folket hela skoltiden tränas att hålla på ”the underdog”
Sålunda blev resultatet av alla experter som undervisat oss i hur lite Björn Ranelid & Sara Li´s bidrag har i tävlingen att göra att de fick sympatiröster i mängder. Den ”omöjliga” blev ”mirakelid” och ärligt talat hur skönt är det inte att se folk vinna som faktiskt blir förvånade och glada på riktigt?
Beträffande kvaliteten hos Ranelid som ”musiker”. Om vi antar att ”experterna” har rätt och Ranelid faktiskt är så dålig som de säger. Vad säger det inte om Sara Li`s fantastiska sångnummer och danskoreografin? Om Ranelid är dålig musiker so what? Tjejerna på scenen var i så fall suveräna!
Det är lustigt , folk är beredda att hylla Molly Zandén som sångerska men Sara Li får inte hälften så mycket respekt för Mirakel.
Är det kanske för att Molly Zandén sjunger en lugn deppig låt medan Sara Li trycker till med en upptempo-låt? Det lär knappast varit kvaliteten på sången som var orsaken. Snarare är detta musiktävlingarnas motsvarighet till Oscarsgalan som gillar drama och avskyr komedier.
Låten är skriven av Fredrik Andersson och Björn Ranelid. Här hittar ni sångtexten. Det här är inte den första gången en Eurotecholåt går till finalen. E-type vann delfinalen i Göteborg 2004 med ”Paradise” och inte ens den mest välvilliga fan kan hävda E-Types ”pratsång” var av någon musikalisk kvalitet.
Det är inte lite roande att se jantesverige och expertsverige slåss om vem som har sämsta argumenten till vad som var så fel med Björn Ranelid och Sara Li – Mirakel.
Aftonbladet om Björn Ranelid & Sara Li: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
DN om Björn Ranelid & Sara Li: 1 2 3 4 5 6 7 8 9
Sveriges Radio om Björn Ranelid & Sara Li: 1 2
Andra tidningar skriver om Björn Ranelid & Sara Li: GP HD
Pga feministers oförmåga att hålla misandry (manshat) borta från sina forskningsfält har en ny tidskrift skapats.
Den nya tidskriften heter New Male Studies – An International Journal (vilket inte skall förväxlas med fältet Masculinity studies som den är i klar opposition till). På publikationens advisory board hittas i stort sett alla akademiska giganter på mansfrågor samlade.
Vi har bland annat Warren Farrell (Myth of Male Power) Roy Baumeister (Is there anything good about men) Paul Nathanson & Katherine Young (Spreading & Legalizing Misandry). Sverige är representerat av Pelle Billing. Leder den nya tidningen gör Psykologiprofessorn Miles Groth.
Den inledande texten ”Masculine Indentity in a Toxic Cultural Enviroment” fokuserar på manlig hantering av misandry och är rena dynamiten.
Författarna Paul Nathanson & Catherine Young börjar med att fastställa den hypotes som utgör forskningens utgångspunkt.
”We began our research on men with the following hypothesis, which we invite social scientists to verify or falsify on empirical grounds:
that no person or group can have a healthy identity without being able to make at least one contribution to the larger society, one that is distinctive, necessary and publicly valued.”
För oss som läst och skrivit om dessa saker ett bra tag redan är det inte nya saker som tas upp. Det nya är istället att de saker vi länge skrivit om nu slås fast och definieras i en akademisk tidskrift. Det kommer inte att bli lika lätt för etablissemanget att vifta undan dessa frågor nu när de plockas upp på högre nivåer.
”Misandry is hatred toward men. We refer here not to anger but to hatred. Anger is an emotion and transient; hatred is neither. Hatred is a culturally propagated way of thinking.”
Centralt i dessa frågor är misandry, manshat, aversion mot män och saker associerade till män. Observera att jag inte använder begreppet ”misandri” Sverige är ett tvåspråkigt land och det borde enligt mig ge bättre genomslag att använda den internationella (engelska) termen för att beskriva förteelsen.
Misandry har uppenbara kopplingar till rasism, beteenden observerade hos grupper utsatta för rasism kan nu ses hos män.
Författarna tar upp ett tydligt exempel. Den personliga indentiteten där män helt fråntas möjligheten att ha en kollektiv identitet. Detta medan kvinnor har flera varav en räcker för att bli gynnad av statsmakten.
”Any man can feel good about himself as an individual even now, after all, by adopting one of two strategies that prevent him from feeling good about himself as a man.”
”The first requires dissociation from other men as a male feminist”
”The other strategy requires dissociation from society and thus becoming an antisocial threat to it.”
Här ser vi också hur feminismens metod biter sig själv i svansen. Statsfeministisk forskning utgår från kvinnors perspektiv och är sålunda förutsägbart nog besatt vid rädslan för våldshandlingar. Trots att män är den grupp som utsätts oftast för våld så hävdar statsapparaten att kvinnor är särskilt utsatta.
Men genom att frånta män positiv kollektiv identitet så är feministerna själva delaktiga i att skapa våldsamma män. Våldet och liknande destruktiva yttringar blir den kollektiva identitet som man har lämnat åt män efter att ha inbillat sig att mäns nya identitet skulle bli den manliga feministens som kritiserar män.
Vad feminister inte förstått är att ju mer en man tar kvinnors perspektiv ju större tecken på dissociation med andra män är det.
De manliga feministerna kan sålunda aldrig bli de hjältar och förebilder som de utnämner sig själva till. De kan bara bli fiender som försöker bli medlemmar av det kvinnliga kollektivet som belöning för att förstöra det manliga och sålunda öka risken för de våldshandlingar som kvinnorna själva är så rädda för.
Det här vet alla som nyktert skådat massmedia de sista åren. De manliga feministerna flyr från kommentarsfälten, flyr från bloggarna, gömmer sig bakom murar av moderatorer, censur och blir så kritiserade när de yttrar sig att de börjat kalla alla åsikter förutom de egna för ”Näthatet”
fortsätting följer (i takt med läsning)
Problemet med den svenska samhällsdebatten är att det knappt finns någon sådan debatt.
Den dominerande diskursen i Sverige är att det av politiska eller kommersiella orsaker är önskvärt att i sakfrågor skydda publiken från konkurrerande åsikter genom att censurera bort dem från forumen. (mer…)
När Hanne Kjöller kritiserade Maria Sveland i DN så var det från Katarina Wennstam repliken kom.
I den första delen kommenterade jag Hanne Kjöllers kritik av Maria Svelands dubbelmoral. Här skall jag diskutera responsen som Kjöller fick av Katarina Wennstam som (mer…)
Då detta inte är första gången jag sett denna miss från allehanda tyckare så passar jag på att ge den ett eget inlägg.
Följande kommentar gjorde Pär Ström på Genusnytt i debatten om tjejer i World of Warcraft. ”Det finns väl ingen lag som hindrar kvinnliga programmerare från att utveckla spel? (mer…)
Jag beklagar Natalia jag köper inte din produkt. Jag vet många tjejer gör det och det tror jag du vet också.
Natalia Kazmierska har gått ut i Aftonbladet och dömt ut internet. Orsaken? Enligt henne fantiserade feminister om ett internet där alla måste göra precis som feministerna bestämt. (mer…)
Det är intressanta tider vi lever i. En hel arme av högbetalda stollar står och ljuger i massmedia.
Det är framför allt två ämnen där man tycks få en nolla till på lönen bara man ljuger rätt. Invandring och feminism. Det värsta man tycks känna till på betalda jobb gällande (mer…)
Förra inlägget granskade bl.a. skolan, här skall vi titta på underhållningsbranschen.
Som den ledande forskaren på mansförakt, Katherine Young påpekar i ”Spreading Misandry” så har populärkulturen tre huvudsakliga sätt att beskriva män. a) Ondskefulla b) Odugliga c) Hederskvinnor. (mer…)
I detta inlägg kommer jag att sumera de olika argument som dykt upp i samband med debatten om Bitte Assarmos SvD-artikel.
Steven Pinker, Professor i psykologi: Ett oskrivet blad (The Blank Slate) sammanfattar fördomar om föräldrars betydelse för barns utveckling.
Eric Turkheimer, Professor i psykologi: Beteendegenetikens tre regler.
Första lagen: Alla mänskliga beteendedrag är ärftliga
Andra lagen: Uppväxtmiljön har mindre betydelse för barns utveckling än de genetiska anlagen
Tredje lagen: En betydande del av mänskliga beteendedrag kan varken förklaras av gener eller familjens påverkan (unik uppväxtmiljö är viktigare än miljö gemensam med syskonen)
Simon Baron-Cohen, Professor i psykologi, UP: Könsskillnader hos nyfödda barn (24 timmar efter födelse skillnad i vad barnet är mest intresserad av) trots avsaknad av sociokulturell påverkan
David Buss, Professor i psykologi, EP: Om könsroller i olika kulturer, några Amazonkulturer existerar inte och flera påstådda ”normkritiska” kulturer har avslöjats som begrägerier där antingen forskare eller ortsbefolkning far med osanning.
Roy Baumeister, Professor i psykologi: Sammanfattar hur kulturer i alla tider har utnyttjat män för att gynna sin egen överlevnad. Ett led i detta är att utarbeta ramar där odugliga män inte får föröka sig.
Jason Wilder, Ass.Professor i biologi, EB: Den man som Baumeister citerar när han släpper den tysta bomben att genetisk forskning bevisat att dubbelt så många kvinnor som män har bidragit till den nuvarande genpoolen.
Lawrence Summers, Professor i ekonomi, NE, Rektor vid Harvard 2001-2006: När han påstod könsskillnader kunde förklara skillnaden mellan män och kvinnor i fysik och matte blev en kvinnlig professor illamående. Hans påståenden har dock blivit ”Vindicated”
Marcia C. Linn, Education professor, Berkley: Visar fler killar från höga och låga resultat. ”The study found that boys are consistently more variable than girls, in every grade and in every state studied”
I kontinuitetens intresse är här länkar till tidigare inlägg