Aktivarum

Förväxla inte TED med TEDx – TEDx sprider misandrisk SJW-propaganda

Jag råkade för ett tag sedan hitta en videokanal som sågar falska TEDx föreläsare.

Två av TEDx videoklippen ifråga som sågas hade jag redan besvarat på Genusdebatten men dessa videoklipp hade dels med nya argument som kompletterade mina såväl som en hel del komedi*** och dels var de en del av en serie på fem delar så jag kan lika gärna posta länkar till hela serien.

***Humor är givetvis subjektiv, det här råkar bara vara saker som fick mig att spontanskratta. Förutom humorn finns här mängder av utmärkta tips om hur man känner igen falsk argumentation.

SJW leftists Ep.1 – Excuse me princess on TEDx

SJM leftists Ep.2 – Feminism For Men on TEDx

SJW leftists Ep.3 – Sexism in Gaming on TEDx

TEDx White Knights – The Differences Between Men & Women. Denna har jag besvarat på GD under rubriken ”Paul Zak på TEDx – Hur Kimmelskolan lär ut biologi till kvinnor”

SJW Ep. 5: How Movies Teach Manhood on TEDx. Den här videon med Colin Stokes besvarade jag på GD som en trilogi under rubriken Hur mansförakt skadar kunskapssamhället. Först del 1, sedan del 2 slutligen del 3.

Observera att de här föreläsarna specifikt riktar in sig på saker som har hög popularitet hos unga män. Det finns gott om saker som har hög popularitet hos unga kvinnor, dessa är märkligt nog frånvaranda från dessa resonemang. Varför vill inte SJW-folk behandla kvinnor som de behandlar män?

Kan det bero på att de inte förespråkar likabehandling? Vad skulle hända om lika vinklade och ovetenskapliga metoder användes på TEDx för att tolka vad kvinnor lär sig av filmer som Twilight, Hunger Games och Divergence?

Hur skulle det låta från en person som förespråkar likabehandling?

Tillägg: Som avslutning skall jag överraska alla med att rekommendera en riktig analys av dataspelsbranschen av en person som är både feminist och kvinna. Liana Kerzners ”Why Feminist Frequency Almost Made Me Quit Writing About Videogames”

Lianas inlägg i fem delar är på cirka 30 minuter vardera. 150 minuter kan låta mycket men för personer med intresse av gamerkultur och nördkultur är detta väl investerad tid med påpekanden som jag inte sett från någon annan.

Zat joke ist not funny! ”Ze PC master race” have spoken!

Är speljournalister galna eller låtsas de bara galna för att få mer uppmärksamhet?

Den senaste galenskapen kommer inte ens från de vanliga clickbaitande sajterna som Polygon och Otaku. Det är nu välkända PC Gamer som också vill hamna i gruppen av tidningar som jag på grund av:  ”prackar på oss propaganda” aldrig mer läser. Det här måste få ett stopp!

Tyler Wilde är den senaste i gruppen av mediastollar. Under rubriken ”Lets stop call ourselves the PC Master Race” kritiserar han användningen av ett begrepp som uppfanns av ”Yatzee” på The Escapist för att skämta med hur spelet Witcher verkade designat att inte gå att spela på konsoler.

”So that those dirty console peasants doesnt ruin it for the PC master race”

En hel artikel om hur andra människor skall sluta tycka ett skämt är kul???

Jovisst, hädanefter skall vi inte skämta om att PC spelare är The Master race. Det är helt uppenbart att det i själva verket är speljournalister som bör kallas ”PC Master Race”. Läsarna är de som är smutsiga peasants medan journalisterna är de som eftersträvar total kontroll och rena samhällen.

Zat joke ist not funny! Ze PC master race have spoken!

Låt mig nu förmedla den insikt jag nåtts av pga Tyler Wildes yrande. Den här konflikten handlar om en grupp av nästan bara vita manliga hipsters med nazisternas syn på information – speljournalister – som hoppar på en grupp med stor mångfald som trotsar deras påbud – gamers.

Analogin är allt annat än felaktig när man ser till Wildes beteende.

Den är även allt annat än felaktig när man ser till beteendet hos spelmedia i allmänhet. Enligt personer som jag har pratat med är det för dem inte en fråga om sanning, det är ett rent PR-krig. I den enkät som skickades runt angav jag detta som orsaken att jag fått en sämre bild av nästan alla inblandade medier.

This isn’t a plea for political correctness—not associating oneself with Nazi pastiches is just good living.

Det här är en vanlig metod från anhängare av PK. De förespråkar PK men säger att det inte alls är PK utan i själva verket är det bara ”being polite” eller något liknande. Detta är dock vad PK står för. Det har aldrig varit så att personer som är PK har angett PK som motivation för sina regler.

De bryr sig heller inte om bevisning, för dem är rädslan det viktiga.

Det handlar dels om egna rädslan att en grupp eller person skall känna obehag av fel anledning och dels om rädslan och obehaget som de vill många fler andra skall känna av rätt anledning så de själva skall bli åtlydda. I detta fall en hel artikel som spelar på rädslan att nån tror du menar arier.

It’s fun to treat our hobby like a club and build camaraderie, but I don’t think a reference to white supremacy is going to encourage club membership

Nej men ett stort plakat vid ingången med regler om vad man får säga och inte säga och vad man får skämta och inte skämta om och en lista på vidriga saker man hotas med  annars visst kommer det att få alla att känna sig välkomna och inte bara medlemmar av ”Ze PC Master Race?” där PC står för…

Ifall ni undrar: Ovan tweet kommer från grundaren av ”The Escapist”

Han är inte den enda. I en artikel på TechRaptor publicerad av Georgina Young så förkastas PC Gamer-artikeln av samtliga skribenter. Georgina påpekar även hur den SubReddit som kallar sig ”PC Master Race” som respons på kritiken har gett förslag på namn med tydligare konnotationer.

Loose and Unorganized but Freaking Terrific Winners at All Framerates Forever Easily

Winning Enlightened Holy Rigorous Masters Against Corporations Hating Truth

Som kronan på verket visar det sig att Tyler Wilde är en av dessa killar i konsumentpressen som inte är öppna med relationer till personer i industrin. Han är nära vän eventuellt pojkvän*** till Anne Marie-Lewis vars titel är ”Communication Associate” på spelföretaget Ubisoft.

Wilde är som speljournalist i positionen att skriva om Ubisofts spel.

När han gör reklam för spel som Far Cry 4 vet vi inte om det är för att han genuint gillar spelet eller för att hjälpa personer som han har privata relationer till. Så han både agerar oetiskt i jobbet och säger korkade saker om skämt. Hans alternativa förslag är dessutom så här usla:

We need a new term. I proposed a few last week: Resolutionaries? Fearsome Keyboard People? PC Thunder Cats? The GPUnion? They’re not a whole not better than the memes I’m making fun of, I know, but it’s a start.

Knappast. Det är stor skillnad på vad gamers väljer och vad media försöker välja åt dem. Dessa nya termer är inte ens legitima alternativ, de är rena provokationer och utmärkta exempel på vad som händer när man förväxlar vad folk väljer med sin egen personliga smak.

När man tänker på det verkar massmedia få sina instruktioner från modebranschen.

Mode bygger på att höjdare godtyckligt väljer vad som skall vara inne. Därefter ges personer med andra åsikter etikett som ”ohippa” och ”otrendiga”. Spelbranschen däremot bygger på en gräsrotsorganisation där vad som är kul bestäms av flest intresserade tycker är kul.

”Yathzee” bestämde inte det var kul att säga ”PC Master Race”. PC-spelarna hörde Yathzee säga det och bestämde via härmning att det var kul att kalla sig det. Sedan gick det sju år tills en vacker dag Tyler Wilde vaknade upp ur sängen och beslöt sig för att leka #FullMcInTosh

Uppdatering:

Tyler Wilde och Anne Lewis visar sig ha varit ett par och bott tillsammans. Trots att hon jobbar åt Ubisoft har han skrivit minst sju olika artiklar om spel tillverkade av Ubisoft i klar intressekonflikt. Kan någon förklara hur journalister kan inbilla sig det här är i närheten av att vara okej?

Angående genusmätningen av Kalle Ankas julafton och Bechdel-bluffen

DN kallar det ”manlig dominans” men är detta en riktig användning av ordet ”dominans”?

Under rubriken ”Manlig dominans i Kalle Anka” skriver DN om konsultföretaget Gendertimers mätningar av Kalle Anka på julafton. Enligt artikeln visar alltså mätningar av klippen i Kalles Jul att det råder ”manlig dominans”. Låt oss dock fundera lite över DN:s användning av ordet dominans: Från wictionary

dominera

1. behärska, härska, råda, ha övertaget, styra, leda

Det finns flest meniga i försvarsmakten men betyder det att försvarsmakten domineras av meniga? De flesta på ett fängelse kan mycket väl vara fångar men domineras fängelser av de intagna? Majoriteten av personer på ett köpcentrum är i regel kunder men betyder det att IKEA domineras av kunderna?

Med utgångsläge i ovan definition är mitt svar på dessa frågor nej

Dominans betyder inte att man är fler till antalet. Dominans betyder att man har en högre rang vilket visar sig i titlar och beteende. Det går inte att säga att tio meniga soldater dominerar en general och det går inte att säga att tio fabriksarbetare dominerar sin chef. Det är en fullkomligt missvisande använding av ordet ”dominans”

Läs mer hos Toklandet/WTF? Manlig dominans i Kalle Anka! Är det #autosatir?

I årets kanske mest sedda program medverkar 293 manliga karaktärer, men bara 22 kvinnliga, konstaterar företaget Gendertimer i Malmö

Jovisst men hur konstigt är det tror ni? Tidningar som DN och företag som Gendertimer brukar framställa ”Bechdeltest” och den här sortens information som om den sade något viktigt om vårt samhälle men faktum är varken DN själva eller Gendertimer presenterar konkreta kausaliteter (osakssamband) för VARFÖR det är så.

Låt oss därför ställa frågan till en professionell manusförfattare

”I didn’t fail the Bechdel test, but I cheated. You kind of have to” är skriven av bisexuella transkvinnan Catreece Macleod så även ni i media som tycker det är för mycket hetero- cismän får er mångfaldskvot uppfylld här. Nåväl låt oss titta på hur hon svarar på frågan varför fiktion har så få kvinnliga karaktärer.

our first issue – the objectification of women. Men do stuff, women simply are. Not because women are incapable of doing stuff, they just don’t have any need to do stuff to be a woman, while the same is not true for men. This is a case of where positive discrimination can have negative connotations

Catreece menar att könsobalansen i berättelser börjar med hur den mänskliga psykologin priviligerar kvinnor. Observera att som transperson har Catreece bägge könens erfarenheter och likt Norah Vincent en unik förståelse av hur det är att vara man. Hur påverkar då denna könsskillnad manusförfattare tror ni?

With a male character, it’s simple – he wants to be valued, either by a woman, or by society, or by other men. This is the easiest out there is because it means a male character can always be thrown together in record time, just give him a group which looks down upon him for not being manly enough.

”Manly” betyder här inte ”manlig” i den betydelse som förespråkas av genusfolk

Här betyder manlig att ”vara till nytta” och kan lika gärna innebära exempelvis att som manlig feminist som ondgöra sig över könsroller för att därigenom vara till nytta för kvinnor. Catreece berättar hur det skulle anses sexistiskt att i en berättelse trycka ner en kvinna för att andra anser hon är onyttig.

For a female character, it’s a lot more difficult right off the start since if she’s going to do anything, you can’t just have a group want to oust her from society for the sake of being useless – that would be deemed sexist. A woman who is useless? Throw her out! Wait… no, that’s violence against women!

På grund av ovanstående situation har vi två kumulativa (samverkande) svar på hur det kommer sig att det är så få kvinnliga karaktärer i berättelser. Först har vi problemet att en kvinna inte kan anses okvinnlig för att en grupp personer anser hon inte är till nytta.

 This means writing a female character involves a much more complex backstory to make her do pretty much anything and, as such, pretty much rules female characters out almost entirely from being a background character.

Det andra svaret som Catreece presenterar är synen på våld mot kvinnor.

Om vi kombinerar det faktum att en kvinnlig karaktär inte fungerar utan en komplex bakgrundsberättelse med att våld mot kvinnor vanligen anses ondskefull jämfört med våld mot män som vanligen anses acceptabelt så innebär det enligt henne att 90% av rollerna är off limits för kvinnor. Därav Bechdel-test-fenomenet.

Toss in that violence against women is deemed evil, while violence against men is perfectly acceptable, and you basically have written women out of 90% of the possible roles they could fill already. With that in mind, suddenly we see how easy it is to fail the Bechdel Test

Det stannar dock inte där. Ovan två anledningar visar främst att det krävs mer jobb för att få in en kvinna i en berättelse än att få in en man i samma berättelse. Om det vore enda orsaken skulle det finnas fler kvinnor i mer välskrivna berättelser där författarna lagt ner mer jobb. Så är inte fallet.

If it were just a matter of female characters being more difficult to write and requiring more time for backstory, it would still mean most quality written works would have lots of well-written female characters

Men nu går vi från ”svårt” att skriva kvinnor till ”omöjligt/förbudet” att vara kvinnor.

A man can be defined as any male who provides a useful service to society. Giant minotaur? No problem as long as you’re friendly! What about a female minotaur? We-ell, no. Unfortunately, she’s now deemed ugly, unless she’s vastly more anthropomorphic than the male variant

Catreece har ett utmärkt exempel på detta från dataspelsbranschen. Skaparna av ett av världens mest populära multi-player rollspel ”World of Warcraft” upptäckte vid betatestning att varken män eller kvinnor ville associera kvinnliga minotaurer till a) den fulhet manliga har och b) tänka på monster som kvinnnor.

…as was found back in the World of Warcraft beta over a decade ago, when both male and female players insisted they didn’t want tauren women to look so bestial. Turns out even women don’t like playing ugly female characters and don’t associate monsters with being female.

Med andra ord: Skulle Djungelbokens ”Björnen Balloo” vara av kvinnlig kön skulle både män och kvinnor ha velat att ”hon” såg mer tilltalande ut. Detta skulle i sin tur påverka vilket beteende som är möjligt hos karaktären. En mer strömlinjeformad björn skulle inte ”ölmaga” träd för att få frukt att ramla ner.

Nåväl nu vet ni att ni som vill kan se på Kalle Ankas julafton utan att känna er skyldiga till ”strukturerna”

Bortsett dessa problem så innebär godkända Bechdel-test ofta ”dålig berättarkonst”

Detta är vad Catreece menar när hon skriver i rubriken att hon ”fuskade”. I ett manus måste det finns godkända anledningar för allting. Att ha två poänglösa karaktärer tala med varandra utan att föra berättelsen vidare skulle kanske göra journalister gladare men det gör också filmen betydligt sämre som film.

And now you know why the Bechdel Test is so hard to pass. It’s not culturally acceptable to pass it unless you resort to bad writing techniques to bypass the ‘positive discrimination’ in favour of women which prevents them from being able to be employed as useful characters in the plot

Som bonus för att driva hem poängen om hur begränsade kvinnor är som karaktärer kommer här en lista regler för våld mot kvinnor ord för ord kopierat från en skrivkurs för manusförfattare (vars lärare var kvinna).

let’s consider the mere concept of killing a woman. You will never see this unless:

1: It is a horror movie (killing a man is not horrible enough to make it a horror movie).

2: She is shown to not be a \”real woman,\” thereby undoing her special right as a woman to protection. That is, she is an alien (e.g., Aliens, Bladerunner), she has all the negative characteristics of a man {Aliens); or she is an out-and-out antagonist who is clearly crazy and a murderer (e.g., Misery, Fatal Attraction).

3: She threatens the life of an innocent woman (Shining Through, Fatal Attraction, and Total Recall).

4: She has been seen in no more than three scenes (we have not gotten to know her – she is not a \”real woman\” to us).

5: The rest of the movie is focused on avenging her death (Death Wish), making it, in essence, a morality film showing us that a woman killed leads to a man killed.

Denna lista kan egentligen anses bestå av två huvudpunkter.

Det är kulturellt okej att döda en kvinna på film när a) hon inte är en riktig kvinna (särskilt om hon utgör ett hot mot en riktig kvinna) eller b) dödsfallet skall vara skrämmande (särskilt om resten av filmen handlar om att hämnas hennes död)

Vi vill inte att alla manliga karaktärer ska klippas bort. Men vi tycker att det är viktigt att det här uppmärksammas, säger Fredrik Eklöf på Gendertimer som är ett konsultföretag med inriktning på ledarutveckling och jämställdhet inom näringslivet.

Med andra ord: Hos företaget Gendertimer ser vi samma regler som i PK-kampanjen: Med retorik byggd på INTENTION (vi vill) och NEGATIVISMER (inte att alla karaktärer skall klippas bort) döljer Fredrik Eklöf vad han och hans företag egentligen står för. Och DN ställde så glatt upp med utrymme.

Å andra sidan är det inte så konstigt att DN vill rikta bort fokus från riktiga nyheter.

Den senaste tiden har DN främst varit kända i offentligheten för kritiken mot chefsredaktören Gunilla Herlitz lön på 19 miljoner kronor. Det är inte enbart summan som upprör utan även det faktum att tidningen samtidigt infört sparpaket där man sparkat 80 personer.

Samma trend syns i hela medievärlden. Att ha vänsterjournalister som skriver tramstexter om genusroller och att kämpa för de svaga är tidningarnas säljknep för att dra in de mångmiljonbonusar som mediechefer anser sig värda i en förlustbransch där politiker lobbas att ge medienotan till skattebetalarna.

Bakgrunden till denna vädjan om att regeringen ska skjuta till pengar är att allt färre människor vill betala för det innehåll som svenska dags- och kvällstidningar erbjuder (Fria Tider)

Journalistförbundets kongress som sammanträdde på Djurö kräver att presstödet reformeras

Reformera presstödet och inför redaktionellt produktionsstöd kräver de. Frågan är dock hur Miljonregn över Mediechefer och substanslöst gnäll på Kalle Ankas julafton går ihop med bilden av en mediebransch i kris? Om tidningarna hjälps av skattebetalarna är tanken att vi kommer att få mindre av sådant – eller mer?

Aktivarum önskar med detta en riktigt God Jul

/Erik

PK är det finaste vi har III – Min analys av texten ”Hur PK blev ett skällsord”

Detta är det tredje inlägget om kampanjen ”PK det finaste vi har”

Efter att först ha läst debattartikeln och sedan på hemsidan är jag inte ett dugg klokare gällande vad den här kampanjen står för. Det enda jag fått veta är vad XX vill uppnå (intention) och vad XX inte är för (negativism). Dessa har upprepats oräknekliga gånger. Jag söker nu i ännu en text efter svaret.

Hur ”pk” blev ett skällsord och dess koppling till diskriminering – Av Karin Hagren Idevall

Redan i rubriken saknas fokus på att lansera en riktig innebörd. Istället läggs vikten även här på att beskriva den felaktiga innebörden. Vi måste därför börja med antagandet att vad Idevall menar är att den ursprungliga definitionen är den riktiga definitionen som kampanjen står för.

Politisk korrekthet utifrån ett historiskt perspektiv (Idevall):

I de första beläggen av ”politically correct”, från 1700-talet, har uttrycket en neutral och bokstavlig betydelse.

Märkligt nog nämner Idevall inte vilken denna betydelse var utan säger bara att den fanns. Av detta kan vi dra slutsatsen att kampanjen inte lanserar 1700-talsbetydelsen av PK. Därefter kommer ett mer ingående svar med tre olika definitioner.

Uttrycket användes sedan inom den amerikanska kommunistiska vänstern i början och mitten av 1900-talet. Till en början användes det i positiv bemärkelse för att benämna en god partimedlem

Redan här kan vi se problem med Idevalls text. Hon glömmer att för väldigt många människor var redan då en god medlem i kommunistpartiet något negativt. Faktum är att enligt Steven Hicks anförande är just vid 50-talet som vänstern hamnar i djup kris.

men fick sedan en ironisk innebörd och användes för att prata om någon som alltför nitiskt följde den egna partilinjen. 

Detta är inte alls nödvändigtvis något ironiskt menat.

Den som läst historia vet att det hos väldigt många kommunister inte fanns den minsta gnutta ironi gällande att följa egna partilinjen under det kalla kriget. Man kan alltså inte säga att ordet hade en ironisk innebörd, ordet betydde olika saker för olika personer.

Sin nuvarande funktion som skällsord för en politisk motståndare fick uttrycket runt 1990, då det anammades av den politiska högern.”

Om vi går på Idevalls påståenden hade PK först innebörden ”god partimedlem” sedan ”nitisk följare av partilinjen” för att 1990 slutligen bli ett skällsord. Hon menar orsaken var att den amerikanska högern då började använda ordet. Hmmm… kan det möjligen ha funnits en annan orsak?

Idevall tycks ha glömt kontexten av komminismens fall 1990.

Istället associerar hon den felaktiga förståelsen av PK till artikeln ”Are you politically correct?”. Men hur vet Idevall detta egentligen? Artikeln är inte med bland hennes källor och hon anger ingen närmare information. Har hon läst artikeln eller är detta andrahandsinformation?

Vid den tiden publicerade den amerikanska tidskriften New York en artikel med titeln ”Are You Politically Correct?” där uttrycket kopplades till bland annat ”multikulturalister, feminister, radikala homosexuella” och ”marxister”.

Här är originalkällan: John Taylors artikel ”Are you politically correct?” från New York Magazine (1/1 1991). Det stycke som Idevall hänvisar till har underrubriken ”The new fundamentalists”. Som ni själva kan se är texten lika kritisk mot högern och uttrycket PK nämns inte ens.

Problemen med Idevalls text slutar inte där utan det blir bara värre. 

”Olika politiska rörelser, framförallt på amerikanska universitet, hade börjat peka ut och ifrågasätta dominerande patriarkala och rasistiska strukturer.”

När Idevall säger ”rasistiska strukturer” på vem ligger bevisbördan att det verkligen rör sig om rasism och inte andra orsaker som bara påstås vara rasism? I detta talande exempel från artikeln ifråga menar en skolanställd att många tycker ”individual liberties” är rasism.

Det är stor skillnad på att prata om saker som ÄR rasism och att göra uppenbarligen ogrundade anklagelser om för att tvinga in folk i en viss vänsterpolitisk partilinje. Faktum är att artikeln ”Are you politically correct” inleds så här

Racist! Racist!

That man is a racist!

A racist!

Måltavlan är en 56-årig vänsterliberal historieprofessor.

Sedan har vi påståendena om ”marginaliserade grupper”

Det var huvudsakligen etniska minoritetsgrupper, rasifierade, kvinnorörelsen, vänstern och homosexuella som kämpade för sina rättigheter ch kritiserade det rasistiska, sexistiska och homofoba språkbruk som fanns bland annat inom universitetsvärlden.

Samma invändning igen, på vem ligger bevisbördan att de saker som kallas rasism ÄR rasism och inte – som i ovan exempel – uppenbarligen falska anklagelser avsedda att tvinga in folk i en vänsterpolitisk partilinje?

I denna upprörda debatt anammade den konservativa högern uttrycket ”politisk korrekthet” för att peka ut de marginaliserade gruppernas kamp som en påtryckning om vad som fick och inte fick sägas.

Det framgår tydligt av Idevalls egna ord att denna kamp rör sig om just påtryckningar om vad som får och inte får sägas. Den stora frågan är dock om vänsterpolitiska lobbygrupper har rätten att förväxla marginaliserade gruppers kamp med egna partilinjen?

Om feminister är rasister – Tvingas alla hålla med rasism då?

När exempelvis feminister och rasifierade påpekade att universitetskursernas litteraturlistor dominerades av vita män, 

När de gjorde det så ignorerade de att litteraturlistorna inte var utvalda på basis av ras eller kön och det är ju just det som feminister och rasifierade motsatte sig. Den förändring de förespråkade var alltså att listorna skall baseras på ras och kön men att vit är fel ras och man fel kön.

…eller då homosexuella ifrågasatte att ord som ”queer” användes som skällsord, så blev dessa grupper anklagade för att vara politiskt korrekta och överdrivna i sin kamp för förändring.

Vad som kallades PK var alltså när homolobbygrupper agerade alibi för den språkcensur som historiskt återfinns på historiens ideologiska skräphög. Främst förespråkad av kommunister och den kristna höger som homosexuella borde veta bättre än att ta efter?

Detta styrker ju just den beskrivning av PK som hon påstått är felatktig.

Utifrån Idevalls redogörelse så finns inget som tyder på att den nya definitionen skiljer sig från den gamla. Snarare är det hon och hennes källor som inte accepterat att det finns folk som inte tycker kommunism är bra ens om man påstår att all icke-kommunism går emot ”rasifierade”

Uttrycket gick därmed från att ha använts inom en grupp, vänstern, till att skapa en konfliktfylld uppdelning mellan olika grupperingar.

Att det inom vänstern skulle vara positivt att vara god komministmedlem är bara sant i de kretsar där man betraktar socialdemokraterna som ett högerparti. Rent praktiskt var från början innebörden av PK negativ om an inte håller med om den kommunistiska världsbilden.

För att förstå debatten och de positioner den skapade behöver vi sätta in den i ett större sammanhang.

Jag har redan satt in debatten i ett större sammanhang.

Jag har visat hur påståendena om minoriteter är tydligt kopplade till positiva åsikter om kommunismen och negativa åsikter gällande ”individual liberties” dvs liberalismen. I ett exempel till och med rödflaggas ordet ”individual” med motiveringen

”This is a RED FLAG phrase today which many consider RACIST”

Jag har även påpekat att det inte är en slump att det blev vanligare att se PK som något negativt 1990. Det var då som kommunistdiktaturer föll som korthus. Det sammanhang som Idevall menar är dock identitetspolitik. Därmed kan vi i Del 4 även ta upp Åsa Linderborgs debattartikel.

PK är det finaste vi har i Nordkorea II – Kampanjens hemsida

Här fortsätter jag med ett besök på hemsidan för kampanjen ”PK det finaste vi har”

Min analys av debattartikeln gav inget svar. Sålunda var det nu dags för mig att besöka PK-kampanjens hemsida för att få svar på frågan (Ugh! oönskad musik går igång, bort med eländet) …vad kampanjen handlar om: Alltså vad de menar är den rätta innebörden. Så här inleds ”Om kampanjen”

Vi som har startat kampanjen heter Parasto Backman och Hanne Lindberg, vi arbetar som grafiska formgivare och detta är ett sätt för oss att använda våra verktyg för att skapa förändring och ge stöd åt alla som idag bedriver en politisk kamp för…

Med andra ord här har vi en deklaration av ”intention” (totalt #6). Syftet är politisk kamp FÖR…. detta säger ingenting om vad det är, bara vad detta okända är tänkt att leda till. Vilket i sin tur består av

…ett samhälle fritt från rasism, sexism… bla bla

Just det, ännu en negativism med motståndet i fokus.

Efter ett helt stycke har de fortfarande inte sagt annat än de två saker jag började del 1 med. Nämligen att PK handlar om att rikta fokus bort från vad man gör och mot 1. intentioner och 2. negativismer. Vi går vidare till andra stycket. Här måste väl ändå någon innebörd dyka upp?

Politiskt korrekt (PK) är ett begrepp som idag främst används som ett skällsord i debatter och i kommentarsfält där de så kallade politiskt inkorrekta tillåts definiera vad PK är.

Här har vi ännu mera negativistiskt ältande av vad författarna menar PK inte är för någonting. Detta är den minst konstruktiva kritik som går att föreställa sig. Hela kampanjen går hittills ut på att prata om hur de andra gör fel.

Politiskt korrekt är det finaste vi har, att vara PK innebär en ambition… bla bla

Intentionen (#7) igen. För tydlighetens skull här är en tillbackablick

Att vilja vara motvikt till rasism etc… att vilja förändra… att ha ambitionen att inte vara rasist etc… att verka för demokrati etc… Att ha övertygelsen att om många gör det blir det positivt… att ha målet att smitta av sig och växa… att kämpa för samhälle fritt från rasism etc… en ambition

…att inte vilja diskriminera och marginalisera, och att vara för demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Något att vara stolt över

Deklarationen av intention åtföljs av negativism där man räknar upp allt man inte skall vara. Sean ännu en intention (#8 alltså) där man räknar upp att man vill vara FÖR… demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter…  även denna gång utan ett ord om vad det innebär praktiskt.

Rundgången ifråga avslutas med en källreferens: Oxford dictionary

Ordboken är dock inte riktigt i linje med tidigare beskrivningar. Oxfords dictionary utgår nämligen från den engelska juridikdebatt som jag kommenterat i inlägget om ”We´re nearly all victims now” Jag har markerat var i texten som ordboken skiljer sig från vad vi läst redan.

Oxford Dictionary’s definition av politisk korrekthet: ‘Att undvika uttryck och handlingar som exkluderar, marginaliserar eller förolämpar vissa etniska, kulturella eller andra grupper.’

Här står alltså PK för att det är okej att exkludera och marginalisera vissa andra grupper. Det är dock inte en teoribildning som kan påstås kämpa för demokrati utan tvärtom en som vill att en minoritet av experter skall bestämma och som alltså handlar om kritik av demokrati.

Det framgår inte alls om ”Det finaste vi har” stödjer kritiken av demokrati.

Istället så går nästa stycke tillbaka till saker som vi redan har sett. Nämligen att vad man vill… (intention #9) är att ge motstånd mot rasistiska krafter (negativism)…

Vi är många som i debatter vill ge ett motstånd mot de högerextrema, rasistiska, sexistiska och homofoba krafter som vinner mark i Sverige…

Vi vet! Problemet är att det inte på något sätt besvarar den centrala frågan. Detta är likvärdigt med att fråga konduktören var tåget är på väg och få svaret:

”inte Göteborg”

Vilket säger ingenting om tågets destination.

Efter denna avstickare får vi ännu en luddig hänvisning till hur ”demokratin behöver försvaras” utan att på något sett visa hur PK bidrar till detta. Istället är vi tillbaka vid påståenden om hur PK används felaktigt (negativism = vad det inte är)

I dessa debatter används begreppet PK som ett vapen mot den som vill försvara demokratin och ifrågasätta politiskt inkorrekta

PK är alltså att vilja ifrågasätta icke-PK? Är detta någon slags skämt?

Vår kampanj går därför ut på att ta tillbaka PK, att lansera det på nytt med dess rätta innebörd.

Ni har inte lanserat någon ”rätt innebörd” överhuvudtaget, varken i denna text eller i debattartikeln på Nyheter 24. Jag fortsätter så de läsare som vill ha svaret skall slippa traggla sin igenom er mur av retorik.

Vi utgår inte från den negativa definitionen

Ni har ännu inte angett någon definition överhuvudtaget.

PK innebär att ta ställning, att se orättvisor och vilja förändra.

Detta är rena dumheter, vilket framgår tydligt om man spelar djävulens advokat och byter ut PK mot rasister/högerextremister

Tar högerextrema ställning? – Ja, definitivt

Ser högextrema orättvisor? – Ja, garanterat

Vill högerextrema förändra? – Ja, uppenbarligen

Skillnaderna mellan PK och rasism framgår inte på något sätt här då de bygger på vem man tar ställning för och vad man anser är rättvisa. Det sistnämnda är relativt så påståendet ”vara för rättvisa” säger inte ens vad intentionen är (och intentionen säger inte vad det handlar om)

Nu kommer de in på teori om hur ord fungerar.

Vi vet att innebörden av ett begrepp eller ord kan förändras, exempel finns bland annat inom hbtq-rörelsen, där skällsordet ‘bög’ anammades medvetet av homosexuella för att avväpna dess förtryckande kraft

Ja det där låter ju bra i teorin. Å andra sidan brukar samma personer vägra att acceptera att ord som bög/faggot i tävlingssammanhang numera inte handlar om att beskriva någons sexuella orientering

Märkligt nog tycks dessa ord idag ha blivit kidsens universalbenämning på när man anser en vinst inte var välförtjänt. Med kampanjens logik borde alltså innebörden av bög ha förändrats bara många använder ordet så.

Hur var det nu igen? Förändras ord av mångas användning eller inte?

Observera att frågan vilken är den rätta innebörden av PK forfarande saknar svar. Nu hänvisar kampanjen istället till en text skriven av Karin Hagren Idevall, doktorand i nordiska språk vid Uppsala universitet. *klick* ännu en mur av retorik, vi ses i Del 3 för analys av denna.

PK är det finaste vi har i Nordkorea – Min analys av en debattartikel

Så var det dags igen för förespråkare av PK att försöka omdefiniera ännu ett ord.

Ironiskt nog är den här gången ordet ifråga PK. Nyheter 24 stoltserar med att ”Tunga svenska namn sluter upp: ”PK är det finaste vi har” Med denna kampanj försöker folk som själva är PK rikta strålkastaren bort från vad de och deras kompisar faktiskt gör för att istället fokusera på

1. Vad de säger sig vilja uppnå (intention)

2. Vad de hävdar sig vara mot (negativism)

De som vill lära sig känna igen metoden kan redan i de första textraderna under rubriken se exempel på bägge. Först hänvisning till vad man vill uppnå och sedan en negativistisk definition som bygger på vad de vill ha bort.

Vi är många som vill vara en motvikt mot de högerextrema, rasistiska, sexistiska och homofoba krafter som nu vunnit mark i Sverige och runt om i Europa

Ingenstans här kan man läsa vad PK faktiskt handlar om att göra 

Det är lätt att som retoriker se tanken bakom formuleringen. Vi ”PK” är de goda anti-rasism/sexism/homofobi. De som är ”inte-PK” är de onda som vill ha rasism/sexism/homofobi och därmed menar PK att ändamålen helgar medlen.

Är det verkligen så enkelt? Tja, låt oss titta på vad de själva säger.

Därför påminner vi nu om kampanjen ”PK – det finaste vi har” för att ta tillbaka ordet PK och lansera begreppet på nytt, med dess rätta innebörd.

Här hänvisar de till att ordet skall lanseras med dess rätta innebörd. Hur ser då den innebörden ut? Svaret låter inte vänta på sig, eller?

PK innebär att ta ställning, att se orättvisor och att vilja förändra. Att vara PK är att ha ambitionen att inte diskriminera eller marginalisera och att verka för demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter.

PK är ett ställningstagande… sedan anges inte vad man tar ställning för.

Man ser orättvisor… men anger inga premisser för rättvisa

Man vill förändra… men säger inget om hur (intentionen I)

Man har ambitionen… dvs vill (intentionen II)

…att inte diskriminera eller marginalisera… dvs fokus på vad man är mot (negativism)

Att verka för… dvs vilja ha (intentionen III)

…demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter… men ange inga som helst premisser för när eller hur detta uppnås och inte heller ha bevis på att dessa saker korrelerar med PK.

Nordkorea är mästare på PK men har varken demokrati, jämställdhet eller mänskliga rättigheter.

Däremot så har Nordkorea definitivt tagit ställning. Inte minst i och med hackerattackerna och hoten mot Sony pictures pga filmen ”The Interview”. Det är helt i linje med PK att man stoppar kultur som inte har de värderingar man själv har, särskilt om den är kränkande mot kultur/religion.

För oss är PK något att vara stolt över. Vår övertygelse är att om tillräckligt många använder sig av begreppet med dess positiva innebörd, så upphör PK att fungera som ett förminskande skällsord.

Ifall någon missat det så är ”övertygelse”här samma sak som intention (nummer IV). Svaret som anges på frågan ”hur” är att använda PK med dess rätta innebörd. Observera dock att ingen sådan rätt innebörd har presenterats. Man har bara babblat om intentioner och vad man är mot.

(Här återkommer det första citatet om att vara mot högerkrafter, dt som jag besvarade först av allt)

Så här lyder fortsättningen:

Dessa krafter är ofta förklädda till ”rumsrena” politiska partier. Kampanjen ‘PK – det finaste vi har’ blir ett verktyg och en pusselbit i ett bredare motståndsarbete.

Detta är bara en upprepning av vad man är mot med tillägget att fienden minsann gömmer sig.  I övrigt har forftarande ingen ”rätt” innebörd angetts.

I kampanjen kan information, kraft och stöd hämtas. Målet med kampanjen är att vara en rörelse, som smittar av sig och som växer. Den pågår tillsammans och parallellt med andra rörelser som verkar för bevarandet av vår demokrati. 

Målet är samma sak som intention (nummer V) och den här gången är det inte ens PK det handlar om om utan intentionen man har med att kampanja för PK:s rätta innebörd *suck* alltså den som ännu inte ens har angetts.

Tillsammans är vi starkare än motståndarna. Fokusera på orättvisorna och ta hotet mot demokratin på allvar. Oavsett politisk hemvist: förena er för mänskliga rättigheter! För PK – är det finaste vi har.

Ännu en hänvisning till orättvisor, demokrati och mänskliga rättigheter utan någon som helst information om hur man skall gå tillväga eller på vilket sätt PK skulle korrelera någon av dessa saker. Därefter avslutas texten med frågan:

ÄR DU PK?

Frågan är dock helt idiotisk eftersom den hänvisar till en text som klagar över den felaktiga definitionen men utan att ange någon rätt definition. Utifrån texten går det alltså inte att besvara frågan överhuvudtaget.

Rent praktiskt så har läsaren två val. 

1. Att köpa grisen i säcken

2. Leta svar på kampanjens hemsida (Clickbait-offer)

Detta hindrar dock inte kommentarsfältet från att fyllas med förslag som är betydligt mer informativa än artikeln. Här är några exempel:

Politiskt korrekt är att säga det som man tror andra vill höra för att bli omtyckt och få ryggdukningar.

Politisk korrekthet i sig är en censur, den värsta sortens censur

PK handlar om att man inte riktiga vågar uttrycka sina egentliga åsikter utan vänder kappan efter vinden.

PK är snällhetens tyranni. Det är subtil censur. PK är för människor som vill lura sig själva genom språkliga omvägar.

PK är humorns död

Oxford Dictionary’s definition, ”Att undvika uttryck och handlingar som exkluderar, marginaliserar eller förolämpar vissa etniska, kulturella eller andra grupper.” (Ännu ett exempel på negativism där PK anges som vad man är mot)

Grunden är ju att FÖRSÖKA visa respekt för andra människor (Samma person som ovan denna gång hänvisning nummer VI till intentionen, dvs vad som skall försöka uppnås)

Då har vi samlat ett antal förslag. Nästa steg blir att traska till PK-kampanjens hemsida och se om frågorna besvaras. Som avslutning kan kommenteras att ett av de ”tunga svenska namnen” här är Behrang Miri som blev känd i och med affären med Tintin och censuren på Kulturhuset

På tal om PK (med alla dess innebörder). Det är lite ombytta roller i den senaste konflikten där Sveriges radio fått massiv kritik för P3 Knyckares självmordshånande lista.

#GamerGate Sexism i dataspel – En genomgång med Georgina Young och Christina Hoff Sommers

Det har blivit dags att börja besvara den absurda kriik mot gaming och nördkultur i allmänhet som massmedia spridit.

Jag har nyligen postat Sanningen om #GamerGate del 2 där jag visar bortom allt tvivel hur narrativet att GamerGate skulle handla om vita män är falskt och bygger på att massmedia tvärtom osynliggjort kvinnor/minoriteter i GamerGate. Det stannar dock inte där för redan innan GG så hade massmedia börjat sprida lögner om gaming och gamerkultur som jag skall bemöta här.

Nedan video om ”Sexism in videogames” skapades av Georgina Young (Staff Writer Gamesided), en av de tre GG-tjejer som framträdde på Huffington Post Live. Hon har beskrivit sig som neutral part som började negativ till GamerGate. Här gör hon vad riktiga journalister skall göra. Går igenom fakta och presenterar bägge sidorna av frågan.

Som ni kan se så är det tydligt att ju mer man tittar på fakta ju omöjligare blir det att se vad kritiker menar med sexism i dataspel. Det första argumentet Georgina nämner är det mest förståeliga. Bara hälften av alla spel hade en spelklar kvinnlig karaktär. MEN samma personer som menar det är för få kvinnliga karaktärer förespråkar på oklar grund att mängder av de kvinnliga karaktärer som redan finns skall bort.

Hur kritikerna flyttar målet hela tiden.

Målstolparna flyttas först till kritik mot att det inte är fler ”starka” kvinnliga karaktärer. Därefter flyttas målet igen och denna gång kritiseras Bajonetta – en stark kvinnlig karaktär – nu är problemet att hon anses ”sexualiserad” och så där fortsätter kritikerna att byta målsättning. De blir aldrig nöjda över hur kvinnor framställs. Samtidigt så bryr sig ingen hur män framställs så förutsägbart blir det många fler manliga karaktärer.

Gällande argumentet att kvinnor är sexualiserade så påpekar forskaren Mytheos Holt vid R Street Institute att det är ren eskapism att karaktärer i dataspel och serietidningar inte avbildas realistiskt och det gäller både män och kvinnor. Vidare när man tittar på bakgrunden så talar siffrorna sitt tydliga språk. En studie visade att av dem som spelar 20 timmar i veckan var 87% av manligt kön medan bara 20% av kvinnorna spelade mer än 1 timme i veckan. En rejäl könsskillnad.

The Factual Feminist – Christina Hoff Sommers

En annan sak som finns att anmärka på är antagandet att hur spelen skulle se ut har konsekvenser i den riktiga världen. Våldsamheter i dataspel brukade vara go-to anklagelsen förr i tiden men inga studier har framgångsrikt visat en riktig korrelation med ökning av våld i den riktiga världen. Tvärtom visade en studie 2014 att ökad försäljning av dataspel med M-rating korrelerade med minskning av misshandel och mord. Data visar tydligt hur ngdomsbrottsligheten gick ner när dataspelförsäljningen gick upp.

När det sedan gäller påståendet att vi påverkas av sexuella stereotyper av män och kvinnor så är det först och främst inget unikt för dataspel. Samma överföring av värderingar beskyller man även filmer, Tv-serier, serietidningar och böcker. Vidare så rapporteras mängder av ”positiv diskriminering”. Manliga spelare rapporterar att när de spelar kvinnliga karaktärer upplever de flera fördelar som exempelvis att de oftare får gratis prylar av andra spelare och andra.

En nyligen gjord PEW-studie visade också att det var fler män än kvinnor som trakasserades i onlinespel. 10% av männen och 6% av kvinnorna. Georginas research tyder på att stereotyper i dataspel speglar övriga samhället och bara är symptom på dessa fenomen, inte deras orsak. Med andra ord är vi tillbaka vid frågan om stereotypefördömandet. 

Transsexuell bannades av SJW från Reddit – ”Du är vår egendom, vi äger dig”

För den som undrade hur Social Justice Warriors ser på de offergrupper framställer sig som talespersoner för.

I takt med att allt fler minoriteter i #notyourshield har uttalat sig för #GamerGate och mot massmedias översittarbeteende så har allt fler SJW:s på massmedias sida uttalat sig kränkande om minoriteter. Den här moderatorns motivering för Reddit ”ban” slår det mesta vi sett hittills.

Summering av de viktigare punkterna:

* You, like most white transwomen, show a fundamental lack of gratitute for your allies on the left

* You as a transwoman are indebted to us

* You may not be our shield but you are our property, we own you

Observera det absurda med att samma person modererade både gruppen för och emot GamerGate men är själv till denna grad mot GamerGate. Moderatorn skall nu ha blivit bortplockad, här kan ni följa diskussionen på Reddit.

Uppdatering: Till absolut ingens förvåning hade samma person även spridit postkolonialismens världsbild (enligt Reddits svar var Samuel Stringman den moderator som diskuteras ovan)

https://twitter.com/SamuelStringman/status/525402299607580672

Tillhör även gänget som upprepar ordet ”Privilege” som baseballträ? Check!

https://twitter.com/SamuelStringman/status/526906376040091648

Länktips:

Socialt experiment: Hur reagerar folk EGENTLIGEN på partnervåld? – Mitt senaste inlägg på Genusdebatten

Gamingkulturen igen – Toklandet/WTF?

A RFSL har särskilt utsedda angivare på arbetsplatserna – A Voice for Men Sverige