Aktivarum

UR och Svenska skolan Del 2 – Konceptmetoder istället för prov

februari 10, 2011
12 kommentarer

Jag hann inte ens skriva klart andra delen om skolan så kom det empiriska data på ämnet betygssättning.

Jag skrev nyligen Del 1 om Utbildningsradion och den svenska skolan. Tanken var att det skulle bli två delar på varandra men sedan kom Assangeleaks samma kväll med efterföljande debatt… (mer…)

Annonser

På Genuslistan är forskare en adelstitel, inte en sysselsättning

november 25, 2010
23 kommentarer

Jag tänkte jag skulle skriva några ord om den senaste utvecklingen på den så kallade genuslistan.

Det hela började med att Pelle Billing påminde medlemmarna på genuslistan om den internationella mansdagen. Hans inlägg var rent informativt och bryter inte på något sätt (mer…)


Hur nonsens på universiteten blir nonsens i Matrix-filmerna

oktober 29, 2010
11 kommentarer

Detta inlägg baserar sig på en recension av de bägge uppföljarna till filmen The Matrix.

Flera recensioner av Confused Matthew

Det betyder dock inte att inlägget bara kommer att handla om filmerna. Inlägget handlar om synpunkter på den filosofiska skola som Matthew nämner som tongivande i filmerna. (mer…)


Det uppenbara är för feminister överraskande

oktober 19, 2010
17 kommentarer

Det är få andra forskningsgrenar än genusvetenskap som har de mest osannolika faktorerna som utgångsläge.

Via inlägg av Pelle Billing och Matte Matik så hittade jag denna artikel i Boston.com. Dess budskap är fascinerande i all sin dumhet. Men i Monte Pythons anda (mer…)


En riktig genusdebatt – Del 1

oktober 16, 2010
36 kommentarer

Lina Arvidsson som först svarade i kommentarsfältet har lämnat ett långt välskrivet svar på sin blogg.

Debatten började med inlägget jag skrev efter SVT-debatten om tusen gånger starkare. Ni kan läsa i kommentarerna de första texterna på ämnet. Men nu har debatten utvecklat sig att omfatta längre texter som är synd att slösa bort på ett kommentarsfält.

Där håller jag med så svaren till Linas långa inlägg blir flera separata inlägg. Först och främst så tog hon upp mina kommentar angående hur underhållande Nour är. Jag hade tänkt poängtera detta tidigare men here goes. Det är Nour själv som klagat på detta.

”Jag kan fortfarande ha ork att stå och käfta mot fyra män om ett skämt som efter att ha blivit dissekerat visat sig vara kritiskt mot mansrollen”

Problemet jag har med Nour är att hon pratar om eliten och strukturer. Hon missar att det är vi i publiken som bestämmer vad som är underhållande.

Om muslimer blir förbannade på kritik mot islam borde rimligtvis män bli förbannade på kritik mot mansrollen. Den logiken är så enkel den kan bli. Samma sekund mansrollen är sparkobjekt ja då kan folk sluta klaga på Sverigedemokraterna och hylla dem för ”normbrott”

Ni som vill kan förklara detta för mig, för jag förstår det inte. Om muslimer förväntas bli så förbannade på kritik mot islam att Sverigedemokrater inte får kritisera. Varför finns det då folk på SVT som tycker det är konstigt män blir förbannade av kritik mot mansrollen?

För övrigt så var det väl Nour själv som valde att slänga in manskritik? Rätt hycklande att säga hon inte valt det då. ”Jag är alltså en politisk aktion, inte komiker. Vare sig jag vill eller inte.”

Beträffande lönepositionerna så handlar oenigheten inte om löneskillnader utan orsaken till dessa skillnader.

”Notan blir lägre om man räknar bort skillnader i yrke, ålder och utbildning mellan män och kvinnor”

Kan någon här nämna någon orsak att inte ta hänsyn till skillnader i yrke, ålder och utbildning mellan två personer? Och då skall man komma ihåg att dessa saker är de enda saker som Medlingsinstitutet tar hänsyn till medan många andra saker påverkar lön.

Warren Farrell angående löneskillnader mellan könen

Dvs Medlingsinstitutet ignorerar avsiktligt faktorer som påverkar lön och tillskriver dessa skillnader kön fast de i mailkontakt är upplysta om felaktigheten i detta. Som svar säger de att de inte mäter exakta skillnader, bara bedömer ”trender”

Medlingsinstututet är alltså överhuvudtaget inte intresserade att ta reda på om skillnaden beror på könsdiskriminering eller inte.

Frågan är då hur noga de varit med att påpeka detta då ekonomen de anlitat tvärtom hävdar att resten är könsdiskriminering enbart. Något för folk som har dem som källa (observera att SCB har Medlingsinstitutet som källa) att tänka på. I övrigt finns olika argument här besvarar jag dem i korthet.

* Slentrianmässigt tänk att kvinnor behöver mer pengar är åt skogen.

Man kan tycka vad man vill om det på etisk nivå men på statistisk och praktisk nivå behöver män mer pengar än kvinnor så länge kvinnor föredrar män med mer pengar än dem själva. Det är inte en värdegrundsfråga utan enkel logik och matematik.

Bradford Wilcox sociologiska studie visar att till och med feministiska kvinnor som säger sig föredra mer jämställda relationer inte blir mer nöjda av att vara i sådana relationer

”These women are also not happier when their husbands take on an equal share of the housework. So, even women who affirm gender equality in theory are less likely to enjoy happy marriages if their marriages are constituted along egalitarian lines. These results suggests that one of our contemporary marital innovations does not quite deliver on its promise of greater marital quality, even though it enjoys a substantial amount of institutional support and legitimacy both inside and outside of marriage.”

* Kvinnor försvinner från arbetslivet i lång mammaledighet

Även detta är en statistisk fråga, inte en etisk. Det handlar inte om värdegrund huruvida det är så, det handlar rena fakta. Ren statistik och för företagare, ren ekonomi.

* Kvinnor jobbar oftare som sjuksköterska och män jobbar oftare i industrin.

Samma skillnad gäller en man som jobbar i industrin och en man som jobbar som sjuksköterska så då handlar det inte om könsdiskriminering. Ni som sett serien SCRUBS vet ju att en kille i den yrkesbanan i rosa sjuksköterskeuniform inte direkt är högstatus.

* Kvinnor är svåra att få till chefspositioner

De flesta män ser inte röken av chefspositioner så hela iden att nån gudomlig rättvisa borde se till att kvinnor gör det är inte bara löjlig utan dessutom raka motsatsen till jämställdhet.

* Kvinnor jobbar oftare deltid

Jag har själv jobbat deltid. Att jag är man innebar inte att jag fick mer i lönekuvertet. Men nej det beror inte på familjen. Svenska kvinnor föder barn sent i livet och många av dem som arbetar deltid är under medelåldern för första barnet.

”Jag tror på att det behövs politiska beslut för att underlätta för kvinnor på arbetsmarknaden, ge samma villkor.”

Det finns inga politiska beslut som underlättar för män så detta vore också raka motsatsen till jämställdhet. Det vore inte samma villkor.

Man kan försöka rättfärdiga det retoriskt och teoretiskt hur mycket man vill men faktum kvarstår att om staten hjälper kvinnor men inte män så är det inte jämställt. Med staten på ena sidan är det alltid orättvist åt andra hållet.

Det finns många män som har lika svårt som kvinnor att klara av chefskraven. Hur skall de männen se på att en kvinna i samma situation får politisk hjälp men en man får det inte utan hamnar kanske med A-laget på parkbänken och dricker sprit?

”Göra det lättare för män att ta ut föräldraledighet är ett exempel. Som det är nu väljer många familjer att låta kvinnan stanna hemma med barnet eftersom hon är den som tjänar minst.”

Vilket är en direkt följd av unga kvinnors sexuella mönster. Så fort en man får hög status så blir han mer intressant, detta oavsett kvinnans egen inkomst. Vi kommer att återgå till detta ämne och även presentera tydliga källor.

* Sjukskrivningar domineras också av kvinnor.

Javisst, det stämmer. Dödsfall däremot domineras av män, uteliggarskap domineras av män, missbruk domineras av män och fängelserna/brottsligheten domineras av män. Det är alltså knappast så att kvinnors sjukskrivningar visar det är lätt att vara man.

”Vad vi också ser är det moment 22 som förekommer. Hur alla har att vinna på att en sned fördelning upprätthålls, eftersom vi annars måste göra stora förändringar.”

Om alla tjänar på att en sned fördelning upprätthålls vad skulle då grunden till kritik av den fördelningen vara? Alla tjänar ju på det.

”Och stora förändringar är ju alltid jobbiga, eller hur? Lite därför din sida finns, tänker jag. För folk som är emot stora förändringar.”

Absolut inte! Aktivarum finns för folk som är emot att man baserar förändringarna på falsk/oärlig/lögnaktig/missvisande grund.

Det är helt enkelt en blogg som ser till att inte fakta knuffas undan för att de inte var politiskt korrekta. Det är en nyhetskanal för saker som personer som jobbar på dagstidningar antagligen är kompetenta nog att känna till men som de inte vågar skriva.

”Du skriver att kvinnor dominerar i statliga institutioner. Det verkar faktiskt stämma! Du hänvisade inte till nån källa här, men jag hittade det hos Statistiska Centralbyrån, ”På tal om kvinnor och män 2010”. Där står att läsa följande: ”I de 30 största yrkena finns 58 procent av alla anställda kvinnor och 35 procent av alla anställda män i åldern 20–64 år.”

Jag angav ingen källa för att det är ett såpass välkänt faktum.

”Endast fyra av de 30 största yrkena har en jämn könsfördelning, dvs. 40–60 procent av vardera könet. Dessa är: Administratörer i offentlig förvaltning med 60 procent kvinnor och 40 procent män, Kockar och kokerskor med 57 procent kvinnor och 43 procent män, Läkare med 47 procent kvinnor och 53 procent män samt Universitets- och högskollärare med 45 procent kvinnor och 55 procent män.”

Detta är helt logiskt när man vet att kvinnor motiveras i högre grad än män av trygghet. Ett mindre yrke innebär högre risker. Det är givetvis lättare att avancera i ett mindre yrke men sådana prioriteringar har generellt inte kvinnor främst.

”Det mest kvinnodominerade yrket är Kontorssekreterare, läkarsekreterare m.fl. med 97 procent kvinnor och 3 procent män.  Det mest mansdominerade yrket är byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. med 1 procent kvinnor och 99 procent män. Det lät ju mycket bättre än jag trott, så det var betryggande läsning!”

Och i och med att uppmuntra till den läsningen så har jag redan gett debatten ett värdefullt bidrag. Oavsett vilken åsikt man har är det bättre att veta hur det verkligen ser ut eller hur?

Byggarbetare har högre lön än kontorssekreterare men kontorssekreterare lever bättre och tryggare liv i trevligare miljö än byggarbetarna gör. För att citera Warren Farrell i videon ovan. Män får bättre ekonomi, kvinnor får bättre liv, kvinnornas val är det bättre valet.

Fortsättning följer i Del 2


Vad genusfolk missar

oktober 13, 2010
4 kommentarer

I detta inlägg kommer jag att sumera de olika argument som dykt upp i samband med debatten om Bitte Assarmos SvD-artikel.

Steven Pinker, Professor i psykologi: Ett oskrivet blad (The Blank Slate) sammanfattar fördomar om föräldrars betydelse för barns utveckling.

Eric Turkheimer, Professor i psykologi: Beteendegenetikens tre regler.

Första lagen: Alla mänskliga beteendedrag är ärftliga
Andra lagen: Uppväxtmiljön har mindre betydelse för barns utveckling än de genetiska anlagen
Tredje lagen: En betydande del av mänskliga beteendedrag kan varken förklaras av gener eller familjens påverkan (unik uppväxtmiljö är viktigare än miljö gemensam med syskonen)

Simon Baron-Cohen, Professor i psykologi, UP: Könsskillnader hos nyfödda barn (24 timmar efter födelse skillnad i vad barnet är mest intresserad av) trots avsaknad av sociokulturell påverkan

David Buss, Professor i psykologi, EP: Om könsroller i olika kulturer, några Amazonkulturer existerar inte och flera påstådda ”normkritiska” kulturer har avslöjats som begrägerier där antingen forskare eller ortsbefolkning far med osanning.

Roy Baumeister, Professor i psykologi: Sammanfattar hur kulturer i alla tider har utnyttjat män för att gynna sin egen överlevnad. Ett led i detta är att utarbeta ramar där odugliga män inte får föröka sig.

Jason Wilder, Ass.Professor i biologi, EB: Den man som Baumeister citerar när han släpper den tysta bomben att genetisk forskning bevisat att dubbelt så många kvinnor som män har bidragit till den nuvarande genpoolen.

Lawrence Summers, Professor i ekonomi, NE, Rektor vid Harvard 2001-2006: När han påstod könsskillnader kunde förklara skillnaden mellan män och kvinnor i fysik och matte blev en kvinnlig professor illamående. Hans påståenden har dock blivit ”Vindicated”

Marcia C. Linn, Education professor, Berkley: Visar fler killar från höga och låga resultat. ”The study found that boys are consistently more variable than girls, in every grade and in every state studied”

I kontinuitetens intresse är här länkar till tidigare inlägg

Del 1

Del 2

Del 3


Könsmaktsordningen är baserad på lögner från början till slut – Del 2

oktober 12, 2010
42 kommentarer

Vi konstaterande tidigare att debatten till stor del handlar om att starka aktörer skall positionera sig som svaga.

Detta är i sig en svår konst som den genuint svaga kanppast behärskar. Här hittar ni del 1 om könsmaktsordningen.

Överdrifter och fiktionella beskrivningar används för att rättfärdiga teorin om denna påstådda könsmaktsordnings existens. Ingen vikt läggs vid proportioner eller korrekt statistik. Det gäller för legitimitetens skull att få killar/män att verka så hemska som möjligt.

Och vad liknar då den sortens positionering? Jo som vi påpekat, och som här påpekas av Alice Teodorescu är den snarlik retoriken från det parti alla säger sig avsky. Polisprofessorn GW Persson har också påpekat hur tricket fungerar.

”…allt sammantaget handlar det om det politiska tjuvknepet att göra ytterst sällsynta undantag till allmänna exempel.”

Därmed blir det ännu mer uppenbart hur full av hål teorin om könsmaktsordning är om dess kritiker lånar metoden med annat resultat.

När sålunda Bitte Assarmo i SvD-artikeln Myten om den förtryckta skolflickan med samma kvalitativa ”hur jag upplever det” metod kommer fram till att könsmaktsteorin har fel så låtsas inte ens förespråkarna att de respekterar sin egen analysmetod.

Poängen här är inte metoden. Poängen är att det ideligen är precis på detta sätt de grundlagt iden att könsmaktsteorin är något annat än löst tyckande motiverat av politiska behov och möjligheten att få forskningspengar utan ansträngning eller resultatskrav.

Med den kvalitativa metoden kan man helt enkelt få vilket resultat som helst. Ändå är det genom att agera så här man skapat könsmaktsteorin.

För att citera feministiska skribenten Loretto Linusson på bloggen Kaffekopp.

”jag är ju etnolog så jag besitter noll om intet kunskap kring statiska undersökningar, bara kvalitativa undersökningar som utförts av kvinnliga forskare som har forskat om flickors situation utifrån feministiska begrepp.”

Bara kvinnliga forskare som utfört kvalitativ forskning (intervjuer med fåtal personer) om flickors situation utifrån feministiska begrepp. Man hade alltså sitt eget utgångsläge från början. Allt som behövdes var att hitta sätt att tolka fram det önskade resultatet.

I Bitte Assarmos fall är tolkning av resultatet inte ens en utmaning. Hon konstaterar att Saga inte är en nyhet utan brukade heta Asta.

”När jag gick i högstadiet i mitten av 1970-talet visades en TV-serie som hette Tjejerna gör uppror. Den handlade om Asta, som fått nog av patriarkatet och beslöt sig för att samla ihop resterna av tjejerna i klassen och visa att tjejer kan.”

Hade forskningen inom fysik eller medicin inte nått en ny stavelse sedan 70-talet gissar jag att vetenskapsrådet skulle dra in alla forskningsanslag. Hela poängen med vetenskap och forskning är att få ny kunskap men i ett politiserat fält går det såklart inte att komma på något nytt.

Sålunda blir ”tjejers uppror” modell 2010 Saga precis likadan som ”tjejers uppror” modell 1970 Asta. Gissningvis så fanns invändningarna på teorin här presenterade av Pelle Billing även de för fyrtio år sedan

Så precis som på 70-talet blir slutsatserna a) det behövs mer forskning och b) ungdomar skall luras av propaganda maskerad som underhållning.

Vid varje misslyckande att komma nån vart så kommer genuseliten fram till att det behövs mer av samma sak. Forskningens främsta kännetecken är kodord som ”synliggörande” Vilket dels innebär man är närmast sjukligt misstänksam mot vardagsförteelser.

Tanja Bergkvist har dock i sitt inlägg om Genusmotioner hittat ytterligare en dold innebörd i kodordet synliggörande.

”Dessutom betyder det att pumpa statskassan på pengar för att skriva nonsens-utredningar som aldrig kommer fram till något (jag har ju läst ett antal nu…) och de avslutas alltid med att ”här behövs mer forskning”

Den som tvivlar på detta kan läsa citat från en hel drös sådana utredningar på Tanjas blogg. ”Formuleringen ”skyddskläder” är i sig intressant, män ”skyddar” medan kvinnor ”vårdar” (motionen: genusskillnader i avdrag för skyddskläder)

Skall man skratta eller gråta? Det är kläderna som skyddar och definitivt inte personerna som bär kläderna. Men här ser vi hur det blir när samma personer som skriver är de som bedömer kvaliteten.

”vid den borgerliga regeringens utförsäljningar av statliga bolag finns risken att jämställdheten inom bolagen går förlorad. År av jämställdhetsarbete kan därmed slås sönder.” (motionen: jämställdhet vid försäljning av statliga bolag)

Om marknadskrafterna slår sönder jämställdhetsarbete så var det liksom inte jämställdhetsarbete. Bra att veta vad man betalar för.

”Idag är inte genusvetenskapen en naturlig del i lärarutbildningen och det på grund av att sådana krav aldrig har ställts. Genus bör genomsyra hela samhället” (Motionen: Genusperspektiv som obligatorium vid lärarutbildningarna)

Här ser vi tydligt graden av ovetenskaplig idioti det rör sig om.

(På tal om ovetenskaplig idioti, läs på Genusnytt vad Feministikonen professor Germaine Greer förespråkar. T o m Daniel Pernikliski hos AB Wendela tycker det är det dummaste förslag han någonsin hört.)

När man använder ord som ”genomsyra” eller ”färga” eller liknande så är det en kraftig varningssignal om total ovetenskaplighet. Dessa ord har nämligen ingen konkret innebörd.

Eller jo, som Tanja påpekar betyder de påfallande ofta vederbörande behöver några miljoner för att konkretisera vad ordet ifråga betyder.

”Vänsterpartiet vill synliggöra könsmaktsordningen för att kunna befria oss från den…” (motionen: feministisk strategi för en jämställd kultur)

Nu hör det dock till saken att så länge könsmaktsordning kan stå för vad som helst så är det såklart omöjligt att bli fri från den. Ta exempelvis teaterfolkets genusåsikt i del 1 att manlighet handlar om hur man med våld/hot skaffar sig makt.

Faktum är ju att det yttersta måttet på manlighet enligt de flesta inte alls är hur man med våld eller hot om våld skaffar sig makt.

Snarare verkar det att döma om genuselitens tjat vara de själva som vill skapa ett sådant mått på manlighet – tvärtemot den trilskande majoriteten människor som ser det yttersta måttet på manlighet i andra saker som fotbollsdribblingar eller skapande av musik.

Könsmaktsordningens påstådda fiender är ju dess främsta stöttepelare. Utan dem finns den inte, men hjälten behöver en skurk. Genusteoretiker påminner sålunda mest om poliserna i filmen Kopps som försöker skapa en brottsvåg för att inte förlora jobbet.

Anhängare av könsmaktsordning i ett nötskal. De ville bara ha upp statistiken lite.

Men till skillnad från poliserna i Kopps behöver genusfolk ingen riktig brottsvåg. Som de makthavare genuseliten är kan de lika gärna lura folk en sådan finns genom att göra underhållning om denna påhittade ”brottsvåg” de säger sig behövas för att avskaffa.

Observera även att vi med uttrycket ”anhängare av könsmaktsordning” beskriver de som säger en sådan finns och förespråkar den avskaffas. Frågan är om man kan hitta en enda människa av betydelse för andra människor som säger en sådan finns och att denne stödjer den.

(Vem skulle det vara som stödjer en sådan könsmaktsordning? Någon som kan nämna namn?)

Annars blir det inte särskilt ansträngande att vara genusteoretiker då man närmast spelar fotboll med ett mål på plan och utan motståndarlag

Och vad handlar det då om. Jo som Kajsa Ekis Ekmans artikel i DN beskrev handlar det om positionering baserad på att framstå som den svage. Detta för att nå det idag närmast heliga tolkingsföreträdet förbehållet till offer och offers sändebud.

Och detta med metoder som de – om de nu vore svaga – aldrig hade haft tillgång till. Hyckleriet är alltså totalt bland förespråkarna av denna uppvisning i hur dogmatisk utbildning i vad man skall tycka bara kan leda till att man tvingas ljuga om faktiska förutsättningar.

”För att legitimera sig som ”marginaliserad” krävs i själva verket att man kan koderna, att man vet exakt hur man presenterar sig som tystad. Det är en avancerad konst. Vem som helst klarar det inte och definitivt inte någon som är politiskt marginaliserad. Därför blir ett system som detta, byggt på marginalisering, betydligt mer uteslutande än ett system byggt på kunskap.”

Men i världen av anhängare av teorin könsmaktsordning gör det såklart ingenting då det ju är ett system som utesluter rätt personer.

Vad det kunskapsföraktande systemet inkluderar är människor som fått en utbildning i vad som är politiskt korrekt och en uppgift att förhärliga sig själva och skoningslöst attackera kritisera kritisera och kritisera de som har någon annan åsikt än den de lärt sig man skall ha.

Vad är då auktoriteten på den åsikt man skall ha? Att döma av denna debatt så är det att vara viljelös nickedocka till Michael Foucault. Deras beteende är ganska snarlikt vad han här säger vid 04.00 kritisera, attackera. Och vem är fienden?

Jo, enligt språkvetaren Ferdinand de Sassures teorier råder föga eller – i extrema versioner – ingen skillnad mellan språk och verklighet.

En följd av detta är att sanningsanspråk blir degraderade till rena maktanspråk. I det moderna samhället är humanvetenskaperna, enligt postmodernister som Foucault, bara maktinstrument för kontroll av befolkningen.

Då det inte är meningsfullt att skilja mellan vetenskap och makt, uppmanas historikerna att acceptera disciplinens politiska karaktär och ställa den i olika så kallade motmakters tjänst. Den fiende som Foucault kritiserade var den moderna vetanderegimen.

För feministiska anhängare av könsmaktsordningen är Foucaults tankar på detta område en gudomlighets heliga skrift.

Anledningen till detta är att kvinnorna för feminister blir den motmakt de vill ägna sig åt. Detta medan det ur Foucaults vrickade tes vore att stödja den manliga kunskapsregimen att ens försöka vara objektiv och hålla sig till fakta.

”Enligt en feministisk variant på Foucaults makt-kunskapstes kan endast kvinnor skriva kvinnors historia därför att män saknar kvinnors erfarenheter.”

Men som historikern Richard Evans påpekar får detta resonemang helt orimliga konsekvenser så snart man lämnar de bekväma ramarna.

Den logiska konsekvensen vore då att nazister är de enda som kan skriva nazismens historia och kommunister de enda som kan skriva kommunismens historia.  Inga empiriska redogörelser om brott mot mänskligheten vore möjliga utan brottslingens godkännande.

För kan sådana redogörelser så otidsenligt objektivt göras om en historisk händelse så kan de såklart i någon grad göras även på andra historiska händelser. Postmodernister klarar inte ens av de vetenskapliga grund-rekvisiten.


Könsmaktsordningen är baserad på lögner från början till slut – Del 1

oktober 12, 2010
7 kommentarer

Detta inlägg kommer huvudsakligen att handla om de falska förutsättningarna för debatten om könsmaktsordningen.

I samband med släppet av filmen ”Tusen gånger starkare” så har Sverige fått se en låtsasdebatt utan dess like. Jag kallar det låtsasdebatt eftersom man debatterar en analysmetod som om det vore en förklaringsmodell – Vilket inte alls är samma sak.

Trots detta så gick pennorna varmaPär Ströms Genusnytt.

Först lite bakgrund. Den analysmetod som kallas perspektivism uppfanns av filosofen Friedrich Nietszche. Han förespråkade avskaffandet av sanningsbegreppet eftersom vetenskapen (som han stöttade i början) i hans ögon hade blivit för dogmatisk.

I dagens Sverige har dock de forna filosofernas kritik mot specifika system bara använts som ursäkt för nya mer politiskt korrekta dogman.

Enligt perspektivismen vore det värdefullt att ha feministers analys av världen utifrån perspektivet ”kvinnor som grupp har mindre makt än män som grupp” som ett i mängden av alla sätt att se på saken för att nå ökad förståelse om omvärlden.

Men när det är det enda sättet man ser på saken och dessutom hävdar att folk som inte håller med skall hålla käften så har man blivit just den sorts dogmatiska självförhärligande religion som vetenskapen kritiserade redan på 1700-talet.

Enligt filosoferna skulle en sådan ensidighet leda till sämre kunskap, sämre sanningar och sämre lösningar.

Tecknen på denna form av intellektuell latmask kan vi med lätthet se. Hur kritiserar man exempelvis, utan att behöva anstränga sig, en man som just vunnit nobelpriset i litteratur . Jo man utgår från könsmaktsordningen som gudagiven sanning.

”Män som grupp har mer makt än kvinnor som grupp och därför blir männens fantasier en smula osympatiska.” Manne Forssberg om nobelprisvinnaren Vargas Llosa

Om Manne tycker mäns fantasier är sympatiska så får han väl tycka det men då får han stå för att det är hans personliga åsikt också.

Den enkla sanningen är att ingen, förutom kultureliten som Manne tillhör – utbildade i något så idiotiskt som vilka åsikter man skall ha – har något emot att läsa segrarens samlagssagor. Det finns massor av storsäljande böcker och filmer med det innehållet.

Manne baserade sitt resonemang på könsmaktsordningen – verkligheten motbevisade honom på två röda och ger filosoferna rätt. Det är inte så att folk kritiserade Llosa. Det är så att kultureliten kritiserade folk och deras val av läsning och olydnad.

En till lättlurad Manne-klon som dessutom själv har maktposition men låtsas kritisera makten hittar vi i Evelina Svensson.

Hon (chefsredaktör på studenttidningen Mahskara) vill så gärna vara upprorisk rebell. Problemet är att i enlighet med Professor Katherine Youngs analys av misandry är både debatten och högskolan redan dominerad av kvinnor och så kallade hederskvinnor (minoritetsmän).

Vilka människor är det som Evelina vill bekämpa? (Sådana som Oh The Irony! kanske? Det största hotet kommer logiskt från de som håller upp en spegel.)

Givetvis framgår svaret inte alls – istället flummar hon om ”normer” och strukturer.

Men hon kanske som Expressen, som Katerine Kielos och som Tusen gånger starkare-gänget skall uppfinna några fiktionella män som får tolkningsföreträde att visa hur onda män är? Detta vore inget nytt utan är välkänt i forskningen på misandry.

Precis som påpekas av Professor Young är det kvinnor och ”hederskvinnor” som Guidos som tillskrivs såväl godhet som tolkningsrätten. Man skall inte vara kunnig eller ha genomtänkta resonemang för att ha rätt, man skall vara född politiskt ”rätt”.

Vår forskning visade ett mönster där män framställdes antingen som onda, odugliga eller som hederskvinnor – Professor Katherine Young.

Är man inte född rätt är det bara att utbilda sig i vilka åsikter som inte är minerad mark och spendera resten av livet med att be om ursäkt för att man finns. Och för att andra personer man inte känner gjort något man helt saknar koppling till.

Genusteoretiker förespråkar könsmaktsordningen, genom att styrka den på teoretisk nivå med fiktionella idiotkillar de själva har uppfunnit.

Det riktiga killarna är uppenbarligen sällan maktfullkomliga nog att duga till någon som helst utmaning. Nej flumnormer, flumroller (mansrollen – Oh The Irony!), flumstrukturer och flumskådisar som patriarkats-Simon i Expressen det är ”vetenskapliga grunden”

Eller, nej det finns ju de enstaka tillräckligt våldsamma kriminella männen också. Eliten vill kalla detta att utmana mansrollen, vi kallar det att utmana tre idioter som normalt funtade människor – av bägge kön – inte gav någon som helst betydelse från början.

Man kan fråga om kritiken av dessa våldsbrottslingar inte i själva verket är ett upphöjande av deras idiothandlingar till norm.

Pjäsförfattarna behöver nämligen dessa våldsbrottslingar precis som Kielos behöver våldtäktsmän och offer. Ju fler av dem desto bättre för pjäsförfattarnas teoretiska inbillning att det är någon slags norm som behöver göras uppror mot.

Normer är nämligen – till skillnad från det normala – något som kontrolleras av just eliten. När samma elit utifrån sina höga positioner på skolor och tidningar skall vara rebelliska måste de uppfinna en skurk de inte de själva kan ges skulden för.

”Vi är alla med och skapar ett samhällsklimat där yttersta måttet på manlighet handlar om hur man med hot om våld skaffar sig makt, säger hon.”

Problemet är att mediaeliten är medskyldiga till precis alla riktiga skurkar, så de måste fantisera fram flumskurkar som de kan kontrollera.

Sedan använder de sin egen maktposition (den de lögnaktigt hävdar sig sakna) till att fylla den publika debatten med just sådana påhittade exempel – samt skriva kopiösa mängder texter om den lilla kriminella minoritet som ens är i närheten av att motsvara ”strukturteorins bild”

Det handlar framför allt för mediaeliten om att framställa sig själv som de tystade när de bevisligen inte alls är det. Det handlar – som i fallet med Anna Laestadius Larsson – om att ha rätt trendig image av förtryck samtidigt som man kontrollerar vad som får sägas.

Genom att framställa sig själva som förtryckta får de legitimitet och kan trots sin makt begära arenor där de i ännu högre grad är envåldshärskare.

På genusvetarprogram går 9 kvinnor per man. Matte Matik featuring Tanja Bergkvist

Jättetack till alla som länkat till Aktivarum eller stöttat mig på ännu viktigare sätt. Till skillnad från de eliter som yttrar sig i denna fråga så är vi ständiga offer för riktig marginalisering. Dvs inte där vi på en statusfylld arena med intränad teknik framställer oss som tystade

Utan där vi inte kan eller får deltaga på sådana arenor alls. En betydligt mer genuin form av marginalisering.

Del 2 om könsmaktsordningen hittar ni här. Vi utvecklar resonemanget om hur man positionerar sig som svag och marginaliserad och gör åter ett besök i franska flumfilosofers flumteorier på jakt efter svaret


Likheten mellan RFSU och Sverigedemokraterna

september 28, 2010
25 kommentarer

Nyligen skrev Pär Ström ett inlägg på Genusnytt där han kommenterade RFSU:s Jens Klitgaards Ottar-artikel ”Manlighet – en folksjukdom?”

Pär Ström var försiktigt positiv till frånvaron av uppenbart nedvärderande åsikter om män. Det är lätt att se varför han ansåg denna artikel vara en förbättring. Här beskrivs inte män som elaka rika fabriksägare modell 20-talets Europa som skall tryckas ner eftersom de annars trycker ner andra, utan mer som en redan nedtryckt grupp som behöver hjälp.

Kan detta betyda att RFSU plötsligt blivit positiva till manlighet? Har någonting hänt som fått dem mer positiva till män. Vi kunde hoppas de skulle ta sitt förnuft tillfånga men det vore att hoppas förgäves. RFSU  har bara anpassat sig efter rådande ideal – att skylla sitt agerande på idealet – en yttre faktor. Klitgaard skriver:

”Det är dags att börja kalla manlighetsidealet för en folksjukdom. 2007 dog 3 140 fler män än kvinnor i åldrarna 15-64 i Sverige, det motsvarar ungefär antalet människor som under samma år dog på grund av prostata- och livmodercancer. På varje löpsedel borde det stå »Manlighet – farligt för hälsan«”

Klitgaard utnyttjar den dubbla innebörden i ordet manlighet. En manlig läkare = läkare som är man. En manlig läkare – en läkare som är typ macho.

Hade det varit för Sverigedemokraternas räkning som Klitgaard skrev så hade det sannolikt stått ”Det är dags att kalla Islamidealet för en folksjukdom” samt ”Islam – farligt för hälsan” När Jimmie Åkesson skrev att Islam(idealet) är ett hot så döpte aftonbladet om rubriken till ”Muslimerna är ett hot”

I alla efterföljande debatter så ignorerades Åkessons åsikt att man kan attackera Islam(idealet) utan att man attackerat muslimer. Den som hävdar att det finns en accepterad delning mellan idealet islam och gruppen muslimer ljuger helt enkelt. Media förkastade den delningen.

Det är uppenbart att muslimer regelbundet betraktar attacker på Islams ideal som attacker på muslimerna själva.

Idealet och människorna som följer idealet betraktas alltså i praktiken som en och samma sak oavsett teoretisk skillnad och frågan är om det finns en enda journalist, forskare eller politiker som ärligt kan hävda sig ha representerat den motsatta åsikten och stöttat Åkesson.

Då Islam faktiskt har en officiell regelbok så skulle påståendet att Islamidealet är en folksjukdom dessutom ha större legitimitet än RFSU:s påståenden om manlighet. Vi kan bedöma om områden där Islams regler är särskilt åtlydda har större problem.

Desto svårare för forskare att bedöma om det är enligt maskulinitetens regler man lever i de grupper där de problem som RFSU nämner är som störst.

Det finns nämligen ingen regelbok som kan användas i det fallet. Medan det finns svårigheter med tolkningen av Islams bok Koranen så är faktumet att manlighetens bok inte existerar alls. Manlighetens nationella råd som kan avgöra tvistemål existerar heller inte.

Hade manlighetens internationella råd (MIR) existerat så hade de såklart agerat precis som muslimernas organsationer gör när de upplever hot. Anledningen MIR inte attackerat mediamänniskors ovana att attackera ideologin är att manligheten som organiserad ideologi (i stil med Islam) inte existerar.

Vad detta innebär är att medan attacker på Islam träffar såväl idealet som muslimerna så träffar attacker på mansidealet endast männen.

Någon annan måltavla finns inte. Man kan inte träffa skogen som består av träd utan att också träffa de träd som utgör skogen. Ursäkten ”jag skjuter på skogen – inte på träden” är alltså inte tillämpbar.

Faktum är att medan inte alla muslimer får uttala sig om vad som är rätt enligt islam så är vem som helst lika legitim auktoritet på manlighet. Medan Islam faktiskt kan betraktas som normativ så är det helt falskt av RFSU att hävda att manlighet är eller ens kan betraktas som normativ.

Sålunda kan följande enligt konsekvensens regler konstateras :

I och med det faktum att attacker på Islamidealet betraktas som attacker på muslimer, därmed kan konstateras att attacker på mansidealet också måste betraktas som attacker på män. Detta i högre grad än attacker på islam kan betraktas som attacker på muslimer då islam via koranen är normativ medan maskulinitet inte har någon sådan auktoritär källa.

Skulle vi sålunda tycka att det är fel att Jimmie Åkesson drar alla muslimer över en kant pga islamidealet så är det automatiskt betydligt mer fel att RFSU drar alla män över en kant pga manlighetsidealet. Det är omöjligt att kritisera manlighetsidealet utan att legitimera Sverigedemokraternas svartmålning av islam.

Betyder då detta att vi måste acceptera rasism och nedvärdering av grupper så snart man som Klitgaard lärt sig hur man skall formulera orden?

”Myten om att en man ska »leva hårt och dö ung« verkar tyvärr stämma, men det är skillnad på att födas till man och att vara manlig enligt normen om vad som anses manligt, och det är just manlighetsidealet som är problemet.”

Hur skulle denna text ha sett ut i en Sverigdemokratisk tidning? Just det, precis likadan. I Islam lever man hårt och dör ung, det är skillnad på att födas till muslim enligt idealet (normen) vad som är en god muslim och anses muslimskt, och det är just islamidealet som är problemet.

Faktum är att detta är ganska precis vad Sverigedemokraterna anser om Islam. Enligt RFSU:s  teori när de skriver om manlighet är denna formulering helt ok. Det är dock bara sant i teorin, i praktiken så har Sverige betraktat det som rasism mot muslimer och det har resulterat i tusentals människor som protesterat.

Att detta inte är ett engångsfall blir dessutom tydligt när vi läser vidare i Klitgaards text om manlighetsidealet.

”För även om det skiljer sig åt beroende på tid, kultur och klass, så står det »manliga« alltid i motsats till det som anses feminint. Och troligen är det mäns rädsla för att vara feminina som hindrar många från att ta till sig en mer hälsosam livsstil.”

Vad skulle Sverigdemokraterna säga om Islam? För även om det skiljer sig åt beroende på tid, kultur och klass så står det muslimska alltid i motsats till det som anses svenskt (europeiskt/västerländskt/modernt take your pick.) Och troligen är det muslimers rädsla för att vara svenska som hindrar många från att ta till sig en mer hälsosam livsstil kanske?

”Detta är häpnadsväckande och brutalt, det handlar om unga människor som borde ha ett långt och gott liv framför sig, men av olika anledningar dött för att de tagit stora hälsorisker, undvikit att hantera sina känslomässiga problem eller medvetet försökt ta sina liv.”

Här råkade Klitgaard försäga sig och ägna sig åt lite härlig blame-the-victim-mentalitet. Det blir lätt tragikomiska effekter när en person sitter med en tanke i huvudet hela tiden men inte får skriva ner den utan måste skriva runt den om och om igen. Här orkade inte Klitgaards hjärna med längre och resultatet blev att han hackade öppet på männen.

Föreställ er samma text angående exempelvis Palestina. Med en medelålder på under 18 år är det lätt att hävda att palestinier (pga Islamidealet) tar för stora risker, inte hanterar sina känslomässiga problem (inte minst attachment till en viss jordplätt) och medvetet tar sina liv meddels väpnad kamp mot uppenbart överlägsen motståndare.

Om det är männens eget fel så är det alltså också de palestinska muslimernas eget fel. Lösningen på detta har RFSU: Bort med alla ideal!

När Palestinska flickor kastar bomber på Israeliska tanks eller självmordsbombar hotell är det betydligt mer logiskt att hävda de tar hälsorisker eller dödar sig själv pga Islamidealet än att de tar risker pga något mansideal att tala om.

Vad som då återstår för den som ändå absolut vill svartmåla mansideal finns det bara en sak att göra. Hänvisa till skillnader i enskild statistik. Någon som blir förvånad om jag säger detta är precis vad Klitgaard gjorde? Det går dock snabbare att visa det.

”Unga svenska män dricker mer än dubbelt så mycket alkohol som kvinnor. Att det just är män som dricker och dör av alkoholen är inte en slump, det är en del av en manlighetskultur där en hög alkoholkonsumtion idealiseras.”

Med samma logik är det alltså enligt denna teoretiska räddning fortfarande mansnormen det handlar om när flickor kastar bomber på Israeliska tanks bara det är fler pojkar än flickor som gör det. Det är alltså enligt samma logik mansnorm att dricka när massor av flickor gör det bara det råkar vara fler pojkar som gör det. Detta även när flickorna är på väg ikapp.

Problemet är att i riktig forskning så tar man reda på så många faktorer som möjligt. Man beslutar sig inte för en enda.

Sålunda när vi ställer frågan ”kan det finnas andra orsaker än könet att det är fler pojkar än flickor som kastar bomber på stridsvagnar” så blir hela resonemanget tämligen löjligt. Det finns en miljon orsaker att fler pojkar än flickor hamnar i de situationerna. Inte minst nyttomaximeringsprincipen.

Dvs fler pojkar får utföra den uppgiften för då förstörs fler stridsvagnar (Av samma anledning har vi delat upp idrotten i en herrklass och en damklass). Fler pojkar får utföra den uppgiften för om flickorna gjorde det så skulle Israel vinna på det. På samma sätt finns såklart massor av orsaker att dricka alkohol som inte har med könet att göra.

Det är bara det att personer som Klitgaard VILL det skall vara könet i sig som är orsaken vilket blir uppenbart i längden.

”Det är också svårt att tro att anledningen till att unga män kör ihjäl sig i trafiken, blir förgiftade, eller omkommer i olyckor handlar om något annat än ett idealiserande av att män »ska« ta risker.”

Öhh, nej! Det finns tusen andra möjliga anledningar som riktiga forskare får fram när de gör riktig forskning och ”jag har svårt att tänka mig nåt annat” är för övrigt heller inte en valid vetenskaplig argumentation utan bara en politisk propagandafras som visar ensidigt tänkande. Detta är inte så svårt, jämför själv om nån skulle säga

”Jag har svårt att tänka mig det beror på nåt annat än Islam att de flyger in i tornen med passagerarplan.”

Det mest intressanta med ovanstående fras är att spekulera i hur många – och vilka – internationella organisationer som skulle få spel om den kom från en statlig källa. Och då pratar vi inte bara om islams egna organisationer. Vi pratar även om alla självpåtagna godhetens vakthundar som Amnesty och FN.

”Men vad ska vi göra åt detta? För det är klart att det måste gå att förändra beteenden.”

Måste det? Isåfall varför förändrar vi inte islamidealet-beteendet att inte ta i hand med motsatt kön till beteendet att ta i hand? Om vi inte ens kan förändra en sådan struntsak hos Islamidealet så varifrån får då RFSU-människor sin befängda ide att det går att förändra större saker hos ideal? Att det går i teorin är inte samma sak som att det faktiskt går att göra.

”Socialstyrelsen skriver i sin lägesrapport att skillnaden i medellivslängd i hög grad är påverkbar: »En central orsak till könsskillnader i hälsa är det så kallade genussystemet, det vill säga det system av socila mekanismer som verkar för att göra flickor och pojkar, kvinnor och män olika i en mängd aspekter av livet, exempelvis vad gäller hälsorelaterade levnadsvanor.”

Med samma logik så kan Sverigedemokraterna förklara att det är det så kallade Islamsystemet som skapar utanförskap, arbetslöshet, dåliga förutsättningar och terrorism. Islamsystemet är det system av sociala mekanismer som verkar för att göra rättrogna (believers) och otrogna (infidels) olika i en mängd aspekter av livet.

Detta säger såklart ingenting om någonting överhuvudtaget.

Oavsett om man pratar om genus eller om islam så är detta ”system” (som inte brukar kallas system utan struktur) rent nonsens!

Det är dessutom farligt nonsens. Det ursäktar rasism mot vilken grupp som helst i vilken omfattning som helst eftersom man har avhumaniserat människorna till den grad de inte betraktar sig själva som av någon som helst betydelse. Diskrimineringen utförs inte av människor längre den utgörs av ”mekanismer” i en byråkrati.

Skulle sålunda 6 miljoner av nån grupp diskrimineras eller dödas så var det ingens fel, dödandet utfördes av ”sociala mekanismer” i systemet. Där finns inga människor, ingen fri vilja, inget individuellt ansvar. Faktum är att individen inte existerar för om individen existerade så vore det bara en godtycklig frikoppling från detta töcken/myller som tycks vara det enda de anser sig kunna se.

Detta perspektiv har dock inget reellt vetenskapligt stöd även om dess företrädare gärna kallar sig forskare och låtsas ha vetenskapen på sin sida.

Så här sammanfattas det hela av Professor Bo Rothstein i Statsvetenskaplig tidsskrift:

”Denna slags struktur-funktionalistiska förklaringar har emellertid sedan början av 1980-talet utsatts för en närmast förödande vetenskapsteoretisk kritik.”

Samhälleliga strukturer skapas och reproduceras av konkret handlande enskilda individer. Strukturella förhållanden är inga organiska fenomen som saknar koppling till enskilda individers handlingar därför att ingen formell eller informell regel eller systematisk ordning i samhället kan existera utan att de enskilda individerna agerar för att reproducera dessa. Därmed kan inte strukturförklaringar existera frikopplade från aktörsförklaringar, utan strukturförklaringar måste kombineras med en förklaring av vilka de sociala mekanismer är som förmår individerna att handla i enlighet med strukturernas krav och därmed reproducera dem (Hedström & Swedberg 1998; Rundqvist 1998).”

”De flesta strukturförklaringar, vare sig de avser det patriarkala förtrycket eller andra slags förtryck, bygger inte på en sådan metodologisk individualism utan istället på en funktionalistisk ide som bortser från de reellt agerande aktörernas motiv och intressen och de saknar därmed ett fundament på aktörsnivån som gör det möjligt att förstå och förklara varför aktörerna reproducerar de strukturella förhållandena de ingår i”

Eller på enkel svenska, beskrivningen av ett visst antal människor som agerar på ett visst sätt är inte i sig någon förklaring på varför de agerar på det sättet. ”Det beror på att det finns en struktur” – är ingen förklaring utan det är i bästa fall vetenskaplig lathet – i värsta fall rent bedrägeri.

Det är ingen slump det är Professor Bo Rothstein som ger detta svar. Som har påpekats av Tanja Bergkvist var det också han som drev med förespråkare av genussystemet genom att i ett svarsbrev angående könsfördelning driva den till dess yttersta konsekvens.

”Mina medarbetare kan som framgår ovan ha en könstillhörighet/genus på morgonen, en annan till lunch och en tredje till kvällen och hur skall jag kunna hålla reda på detta? Med förlov sagt har jag en del annat att syssla med.”

Vilken effekt har då dessa attacker på män (förlåt mansidealet menar jag – vi skall ju låtsas det är skillnad) haft? Svaret är enkelt. De har resulterat i att ett mansdominerat politiskt parti som använder samma retorik har växt och kommit in i riksdagen.

Har detta resulterat i att maktmänniskorna fattar vinken och slutar inbilla sig att de inte attackerar män, (dvs individer människor?) Glöm det! Senaste i raden av alla bevis på att man vill fler män röstar på SD är en artikel i DN.

Fredrika-Bremer-Förbundets ordförande, Birgitta Wistrand ondgör sig i en DN-artikel över att SD inte drar sitt strå till stacken

Det gäller den informella överenskommelse de partier och organisationer (som annars enbart motarbetar SD) gjort on kvinnlig representation. Först sparkar man på SD, sedan tycker man att SD skall visa respekt för deras åsikter. Korkat är bara förnamnet vad trodde de skulle hända?

Valet gick precis som väntat. Analyser gjorda på reella data hade förutspått exakt vad som inträffade. Trodde de på allvar att ett parti som kvinnor inte röstar på skulle skicka en massa kvinnor till riksdagen? På vilken grund då? (Jag såg just att någon sade Wistrand arbetar på Uppsala Universitet, vem är förvånad?)

”Många analytiker spådde att Sverige i årets val skulle kunna nå 50/50. En jämställd representation tycktes som något naturligt.”

Antalgligen så är det inte särskilt bra analytiker. De som känner till förutsättningarna för samhällsvetenskap vet dock att beskrivningarna i sig betraktas som en del av påverkan. I vilket fall som helst är ”det tycks naturligt” ingen vetenskapligt valid motivering. Det är dock inte bara SD som den här organisationens ordförande vill hacka på.

”Folkpartiet behöver exempelvis se över sin representation. Vad har hänt i det jämställda partiet som i förra valet hade 16 kvinnor på sina 28 mandat? (43% män, min anmärkning) Nu får endast 10 kvinnliga ledamöter ta plats i riksdagsgruppen med 24 mandat.” (42% kvinnor, min anmärkning)

”Centerpartiet däremot, som redan hade en dålig representation, är nu nere vid 30 procentstrecket – nedåt 8 procent trots kvinnlig partiledare! Detta är helt emot handboken som ofta framhåller att en kvinnlig partiledare lockar fler kvinnor. Vad har Maud Olofsson gjort för fel i sitt parti när resultatet blivit det motsatta?”

Snarare än att fråga vad Maud Olofsson gjort för att resultatet skall gå emot handboken kan man undra vad det är för ”handbok” som Birgitta Wistrand hänvisar till?

Finns det en sådan handbok? Isåfall vem skrev den? På basis av vilken kompetens och vad händer när det visat sig de ljugit sida upp och sida ner och lovat saker som inte alls inträffar? Vi har facit i Norge där man införde kvotering. Där verkar handboken som Wistrand pratar om heta ”många lovade”

”Jämställdheten har inte heller, stick i stäv med vad många lovade, sipprat ned i företagen och gjort att fler kvinnor blir chefer. Li Jansson menar dessutom att det faktum att kvinnliga chefer i Norge arbetar betydligt färre timmar än sina manliga kollegor utgör ett avgörande hinder för jämställdheten.”

Det är Li Jansson på Timbro som skrivit rapporten ”kvotering – inte bara en kosmetisk reform” där nackdelarna med kvoteringen i Norge blir tydliga. Inte minst blir det uppenbart att löftena, handboken eller vad de nu vill kalla det är rena påhittet. Ingen korrelation syns mellan kvinnor i styrelse och ledande position.

När det gäller ökad jämställdhet i företagen så ger Li Jansson obönhörlig kritik mot nuvarande politiska tankegångar. Det är bakläxa för praktiskt taget hela genusbranschen och alla andra som påstår män är ”inkvoterade” för att de är män.

”En viktig lärdom är att män inte blir styrelseledamöter för att de är män. De flesta män kommer aldrig i fråga för en styrelseposition. De män – och kvinnor – som blir styrelseledamöter har rätt utbildning, har varit företagare, gjort chefskarriär och har långa arbetsdagar. För fler kvinnor i styrelserna krävs att fler kvinnor gör samma val som männen.”

Samma val som männen? Betyder det månne att fler kvinnor skall få den där folksjukdomen som Klitgaard pratar om i RFSU-tidningen? Eller kommer man kanske att börja se den där sjukdomen som något annat när de som drabbas av effekterna är kvinnor?

Uppdatering: Som vanligt när genusfolk pratar om sina framgånger så har de liken gömda i garderoberna. Kvoteringen av kvinnor till styrelser i Norge har minskat antalet kvinnor i norska styrelser från 950 till 765

”Enligt enkäter säger sig företagen ha så svårt att hitta kompetenta kvinnor till styrelserna att de gör om ASA till AS. Lagen gäller ASA, allmänt handlade bolag, och inte AS, onoterade bolag med enstaka ägare.”

Det är alltså numera färre kvinnor i norska styrelser pga feministernas idiotlag.


Historieförfalskning meddels mjuka ord

augusti 30, 2010
18 kommentarer

Hur går det ihop egentligen att inneha en akademisk titel men förakta och attackera hela grunden för just denna titel?

I dagens DN så skriver tjugotvå personer som vill kalla sig kulturfrämjare under rubriken ”skolflickor måste få rätt till sina hjältinnor” I korthet förespråkar de att vi förfalskar proportionerna i historien. Ignorerar vad som fått större och mindre betydelse.

Att det inte fanns några kvinnor bland de krigare som sägs ha dött vid Thermopyle är inget problem för dem. Flickorna behöver sina hjältinnor och då skall de minsann skapas oavsett om kvinnor var med vid hjältedåden ifråga eller ej.

Men är killar gynnade som de påstår? Är det verkligen tjejer som behöver högre betyg?

Men varifrån har de fått iden att flickor har problem med dagens system alls? Det är killarna som får dåliga betyg och inte tar examen på högskolan? Tjejerna har ju enorma fördel med nuvarande system. Vad är det fördel som alla de där hjältarna påstås ge killarna?

Och hur kommer det sig att denna fördel inte visar någon som helst praktisk effekt någonstans i resultat? Vilken vetenskap baserar sig dessa kulturfrämjare på? Någon alls eller är det bara intränad teoretiska antaganden de struntat i att kontrollera?

Och hur många killar blir rockstjärnor? Vad skall alla andra killar som inte passar in på dessa damers mansbild göra?

Visst har de rätt att historieböckerna är fulla av, gällande forntiden kungar, krigsherrar och adelsmän och gällande mer nutida historia rockstjärnor. Men varifrån får de iden att de flesta killar känner nån som helst samhörighet med endera? De flesta killar var inte adelsmän, krigsherrar eller kungar och de flesta killar varken är eller blir rocktjärnor.

Vad jag tänker på är snarare hur dessa kvinnors artikel är döden för jämställdhetsiden. Aldrig förr har det varit så tydligt att en kille som inte är rockstjärna eller adelsman inte ens räknas i en kvinnodominerad samling. Inte ens personer som aspirerar på titlar som utgår från vetenskaplig grund bryr sig det minsta om att göra en vetenskaplig bedömning.

Vad politiker vill ha skall de minsann få som Lisbeth Larsson verkar anse.

Vad gör vi med den riktiga historien? Hur skall vi förhindra att förfalskarskolan utkonkurreras av mer sanningsenliga alternativ?

Skall vi förbjuda att sanningen sägs eftersom Leonidas inte hade några kvinnor med sig? Han hade i och för sig inte några rullstolsbundna och homosexuella med sig vid Thermopyle heller, skall vi kanske skriva in dem också? Eller skall vi bara skriva bort slaget om Thermopyle helt och hållet? Skall riktig historia och riktig fakta vara straffbart enligt svensk lag?

Avslutningvis: Visst damer, förfalska gärna historien men klaga inte sedan på att kvinnoyrken får låg status när kvinnoyrkena avsiktligt saboterar grunden för statusen de aspirerar på. Kalla dig gärna professor Brattström men inbilla dig inte att professor som ord har något som helst värde om du samtidigt förkastar precis allting som skapat professorskap in the first place.

Brattström, Ohlander, Moberg etc, ni är en skam för akademin. Ni är inte sanningssökare, ni är ute efter makt över ungdomar för unga för logisk analys.

Jag är avslutningvis fortfarande i ekonomisk knipa (vilket förmodligen glädjer välavlönade professorer som vill förfalska fakta) men varenda krona som folk lovat mig hjälper. Jättetack till allt stöd. Jag har knappast nått oberoende än men hittar jag rätt tjänst så kanske inte hela dagarna går åt till att ragga kunder för mindre viktiga saker.

Och med tanke på hur tätt dessa angrepp på sanning/fakta/demokrati/västvärlden/män/ickefeministiska kvinnor/folk i allmänhet duggar så behöver man verkligen uppdatera oftare. Hoppas twinglylänken funkar nu så denna syns på DN (Det gör den, tack Medborgare X för uppmuntran att fixa detta). Och tusen tack QED för tipset.


Nästa sida »

    aktivarum@gmail.com

    Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 1 197 andra följare

    Arkiv

%d bloggare gillar detta: