Jag hann inte ens skriva klart andra delen om skolan så kom det empiriska data på ämnet betygssättning.
Jag skrev nyligen Del 1 om Utbildningsradion och den svenska skolan. Tanken var att det skulle bli två delar på varandra men sedan kom Assangeleaks samma kväll med efterföljande debatt… och detta inlägg blev liggande halvklart.
Nu kompletteras därmed detta inlägg med de nya uppgifterna från Lärarnas Tidning som Genusnytt presenterar om hur pojkar betygsdiskrimineras i svenska skolan.
”Wolfgang Dietrich ärundervisningsråd på enheten för prov och bedömning på Skolverket, och ansvarig för nationella provet i matematik. Han konstaterar att lärarna påverkas av kriterier som inte står i kursplanen.
— Det kan handla om att flickorna hanterar sin studiesituation på ett bättre sätt. De gör sina uppgifter i tid, följer instruktioner och har rent allmänt ett bättre uppträdande, säger han.”
Som Matte Matik skriver är det positivt pojkdiskriminering på skolorna blir uppmärksammat i tidningar som SvD
Men vad menar Eva-Lis Sirén med att det behövs mer genustänk? Genustänkarna är ju de som vill skylla betygen på pojkarnas egen attityd. Deras lösning har varit att som här i Skolledaren beskylla pojkarna för ”antiplugkultur”
Detta hade varit rasistiskt/diskriminerande mot vilken annan grupp som helst med dåliga resultat.Ingen annan grupp förutom pojkar behandlas så här illa när det går dåligt för dem och det är intressant det påstås vara pojkarnas fel de lär sig dåligt eller hur?
Skola och lärare skyller på att pojkarna saknar intresse Vems jobb är det att göra pojkarna intresserade?
Genusgalenskapen verkar total i Sverige! Här finns exempelvis Johan Kants försök att försvara pojkhatet i skolan.
Det är den bloggande läraren på tysta tankar som presenterar dialogen på Lärarnas Nyheter samtidigt som han frågar sig om han nu är en genusdebattör.
”Johan Kant kan tänka sig att den stora betygsskillnaden mellan könen beror på att flickorna helt enkelt sköter skolarbetet bättre.
— Min upplevelse är att tjejerna generellt har bättre koll på sina studier, och är måna om att göra det de ska. De lägger ner mer tid vilket lönar sig kunskapsmässigt.
Peter Fägersten invänder mot resonemanget:
— Men då borde ju de kunskaperna visa sig på provet också! Det förklarar ju inte diskrepansen mellan prov- och slutbetyg. Det kan ju inte vara så att fliten lönar sig enbart de sista veckorna efter provet, eller hur?
— Okej du har en poäng, men en annan orsak skulle kunna vara att flickorna har högre krav på sig, och därför blir nervösa och presterar sämre på proven, säger Johan Kant.”
Det skulle kunna vara så? Det skulle även kunna vara så att en meteorit landar på ditt hus och mosar allt du äger och har. Det relevanta är vad vi kan presentera som belägg för att vi skall tro det inte bara KAN hända utan faktiskt även händer också.
Johan Kants argumentation är ett skämt! Han spekulerar och flummar om saker som skulle kunna vara sanna men som vi inte har nån orsak att tro de är sanna annat än personlig ideologi. Dvs att han personligen gillar dem bättre.
Redan när jag skrev del 1 så hade jag en tes om hur det såg ut på den svenska skolan och varför. Den styrks av dessa nya data.
Lärarnas mål är inte vad som är bäst för elevernas framtid, lärarnas strävar i allt högre grad åt att skapa en bekväm arbetsmiljö – åt sig själva. Innebär elever extra jobb för lärarna så kan man straffa ner deras betyg och anklaga dem för antipluggkultur.
”Alli Klapp är lektor i utbildningsvetenskap på Högskolan Väst och har bland annat forskat på bedömning och betygsättning. Hon blir inte förvånad över att det ser ut som det gör.
— Siffrorna bekräftar resultatet i min avhandling, som bland annat visade att flickor i högre utsträckning bedöms utifrån icke-kognitiva faktorer, till exempel intresse och motivation.”
Medan det blir stora skillnader mellan betygen och provresultaten visar forskning från USA elever lär sig bäst med prov.
Här får vi också en snabblektion i skillnaden mellan riktig vetenskap och så kallad socialvetenskap. Riktig vetenskap förordar man kvantifierar och bedömer. Socialvetenskap består ofta av att forskarna baserar sina resultat på självrapportering.
De båda psykologerna Jeffrey Karpicke och Janell Blunt vid Purdue University gjorde bäggedera. De genomförde först de olika förslagen. Sedan frågade de eleverna hur de trodde det skulle gå på tentan. Sedan undersökte de hur det faktiskt gick.
”De som bara hade suttit och läst trodde att de skulle klara sig bäst. De som hade skrivit små prov trodde att de skulle klara sig sämst.
Men i stället blev det precis tvärtom. De som hade gjort det skriftliga provet klarade sig mycket bättre än de andra.”
Det visar sig alltså att saker som känns sanna inte nödvändigtvis är sanna. Behagliga känslor har ingen sanningsrelevans.
”Resultaten gick igen hur forskarna än varierade experimenten: 101 av de totalt 120 studenterna gjorde bättre ifrån sig med provmetoden. Men ändå trodde nästan alla att de hade lärt sig mer med de andra metoderna.
De två psykologerna tror att konceptmetoden ger eleverna en delvis falsk känsla av att de har koll på materialet. Provmetoden ger inte samma behagliga känsla av kontroll, men den får elevernas hjärnor att gå i gång på ett helt annat sätt. Prov är kanske inte så kul, men de etsar fast kunskapen i hjärnan.”
Tidigare nämnde Pelle Billing hur UR på sin hemsida presenterar subjektivt tyckande som utbildning. Problemet med tyckarbildning är alltså inte bara på UR. Samma saker verkar vara en vardagsförteelse i svenska grundskolor i allmänhet.
Istället för att utbilda barnen i fakta och kunskaper så är en av lärarnas stora fokus personlig ideologi.
Vad detta innebär i praktiken är att lärarna vill belöna vad de tycker är gott uppförande, snällhet, rätt anda, visat intresse (introverta personer göra sig ej besvär) och sociala faktorer med betyg som tyder på högre grad av kunskap. Och tjejer belönas mer än killar.
Ett av de stora områdena som nu allt fler barn börjar påpeka till sina föräldrar är att skolorna propagerar snällhetsgenus! Tanja Bergkvist (som är fantastisk i dessa frågor) kommenterar:
”I måndags nämnde jag i mitt inlägg att min 7-åring kommer hem från skolan och säger minst tre gånger i veckan att hon är ”trött på att vi bara pratar om att man ska vara snäll, man ska inte mobbas, man ska inte vara dum” osv. Att hålla på med detta på ett överdrivet och tvångsmässigt sätt en alldeles för stor andel av tiden verkar alltså leda till understimulering, enligt min egen privata observation.”
Jag anser inte understimulering är rätt ord. Felstimulering är ordet jag skulle använda då det bättre beskriver vad som sker. Ungarna får massor av stimulering – problemet är då som påtalades tidigare att vad som är bra hänger på vad man försöker uppnå för någonting.
Exempelvis om man vill det skall kännas bra så sysslar man med moderna koncept som mindmaps. Men forskningen visar att om man vill ha så bra kunskaper som möjligt skall man använda de gamla mossiga och förlegade metoderna.
Det finns två personer i Sveriges universitetsvärld som förklarat detta sammanhang på sistone.
Den första är Etnologen Jonas Frykman. Vad han säger är i korthet bl.a. att om lärarna inte lär ut fakta till ungdomarna för att de hellre ”bekämpar elakhet och stärker självkänsla” så avgörs ungdomarnas resultat i hög grad av hur mycket fakta familjen kan bidra med.
Den andra är Matematikprofessorn Olle Häggström på Chalmers som i korthet bl.a. förklarar hur man för att tillgodogöra sig avancerade diskussions/analysuppgifter först måste ha grundkunskaper att bygga diskussionen/analysen på.
Här kommer vi tillbaka till den amerikanska undersökningen om vilka metoder man lär sig saker bäst med. ”Provmetoden ger inte samma behagliga känsla av kontroll, men den får elevernas hjärnor att gå i gång på ett helt annat sätt.”
Vad händer om vi i detta citat byter ut den gamla provmetoden mot pojkar och den nya konceptmetoden mot flickor? Pröva denna tes: Killar i skolan kanske inte ger samma behagliga känsla av kontroll för lärare men killarna får utbildningen att gå igång på ett helt annat sätt.
Vi kan fundera varför finska elever presterar över svenska på såväl vetenskap som matte och läs/skrivkunskaper?
Jag läste länken sist i bloggposten, Sverige ligger mycket sämre till än topplandet Finland.
Kan vi inte bara kopiera deras skolsystem rakt av? Det vi har nu fungerar uppenbarligen inte.
Kommentar av Hjalmar — februari 10, 2011 @ 1:58 e m
Vi kan ju se att tjejerna i alla ämnen utom fysik presterar bättre än killarna på nationella prov. Så skolan når inte ut med kunskapen till killarna.
För svenska betyget är det ju relativa andelen högre för killarna. Alltså fler killar får MVG relativt sin prestation på nationella provet jämföt med tjejer. För alla andra betyg är tjejernas betygs andel högre än killarnas.
I ämnet där killarna presterar bättre än tjejerna fysik, så är tjejernas betygsandel ändå högre. Och det om något borde tyda på särbehandling.
Lärare ska inte sätta betyg helt enkelt, de ska inte heller rätta de egna elevernas prov.
Och fram för mycket fler prov helt enkelt.
Mitt intryck i skolan har alltid varit att man vet inte vad man ska kunna eller vet förrän efter man gjort proven.
Kommentar av Andreas Nurbo — februari 10, 2011 @ 2:27 e m
[…] lite bakgrund på detta ämne läs Del 1 och Del 2 om UR och […]
Pingback av Svenska skolan betygsdiskriminerar pojkar – Varför? « Aktivarum — februari 11, 2011 @ 6:43 f m
[…] Bloggen Aktivarum […]
Pingback av Kommentarer till ”Pojkar missgynnas i betygsättningen” : Redaktionsbloggen — februari 11, 2011 @ 9:43 e m
[…] Bloggen Aktivarum […]
Pingback av Är jag ”genusdebattör” nu? Uppdaterat « Tysta tankar — februari 16, 2011 @ 11:50 e m
Johan Kant flummar inte utan drar sina slutsatser utifrån att ha varit lärare på Jordbromalmsskolan i 9 år och satt hundratals betyg.
Kommentar av Johan Kant — februari 19, 2011 @ 12:31 f m
Johan Kant:
Din personliga tolkning och din personliga upplevelse är inte vetenskapligt giltig bevisning. En studie över representativt stort antal personer däremot är det. Du förkastar den studien och säger:
”Min upplevelse är att tjejerna generellt har bättre koll på sina studier, och är måna om att göra det de ska.”
Statistiken visar det inte är så. Dels så har killarna enligt de nationella proven (och prestationer i arbetslivet) mycket mer kunskaper än du tror och dels så är svenskar i allmänhet enligt PISA sämre än du tror.
Det är fascinerande, när killarna visar kunskap i PISA och nationella prov så struntar man i det då det går bra för tjejerna i klassrummet. MEN… när killarna visar kunskap i arbetslivet så det går bra för dem så påstår man (på basis av deras höga betyg) det är tjejerna som är diskriminerade.
Dvs då har plötsligt de teoretiska betygen blivit viktigare än det praktiska arbetet. Men i skolan var det precis tvärtom. Så killarna kan helt enkelt inte göra rätt! Bättre bevis på total dominans av Chivalry får man leta efter.
Så jag har ordentligt på¨fötterna när jag säger du flummade hejvilt. Ditt svar till mats var inte ens ett riktigt svar utan bara en dåligt ursäkt.
”men en annan orsak skulle kunna vara att flickorna har högre krav på sig, och därför blir nervösa och presterar sämre på proven”
Så kul, om vi fortsätter på det spåret kan det även förklara varför det går dåligt för tjejerna på chefspositioner i arbetslivet. Det är bara i trygga klassrum med lärare och ledning på deras sida – som personligen upplever dem som bättre än killarna – som de inte blir nervösa när de skall göra något.
Samma logik kan även visa varför tjejer krockar mindre än killar med bil. Inte för att tjejerna är bättre än killarna med bil utan för att tjejerna helt enkelt kör på en lägre svårighetsgrad från början.
Jag är ingen expert men om killarna är på level 3 i klassrummet och tjejerna på level 1 förklarar det de höga betygen, såväl som att killarna kommer ikapp på tester där svårighetsgraden är könsneutral.
Eller?
Kommentar av Erik — februari 19, 2011 @ 8:33 f m
Erik!
Vilken statistik visar att killarna har bättre kunskaper? Hur mäter man det? När det gäller betygsstatistik har inte killar bättre kunskaper och de nationella proven mäter en del av de kunskaper man ska ha med enligt kursplanen. Killar presterar bättre i arbetslivet – vilken VETENSKAPLIG statistik säger det och var det just detta denna artikel handlade om – nej det var det inte.
Denna fråga är lite mer komplicerat än det som sades i artikeln. Mina och Peters uttalanden var ryckta ur en större diskussion, där vi bland annat även tog upp att resultaten även beror på klass. Jag har jobbat i invandrartätt område, där könsrollerna är ganska cementerade. Flickor får inte göra någonting och ska sköta sig, även skolan. Killarna släpps vind för våg. Här kan skolan och läraren göra skillnad. Jag vet av egen erfarenhet att genom att tro på allas förmåga, även killarna går det att lyfta dem.
När du säger vetenskaplig rapport kan jag säga att jag inte alltid tycker att de är så himla bra, många gömmer sig bakom att säga att det är forskning och vetenskap – sedan visar det sig att man har bollat med refrensgrupper och även med att statistiskt säkerställa underlaget. PISA är en bra rapport som i alla fall inte jag ifrågasätter. Jag förkastar inte alls PISA, utan frågan var vad det berodde på att diskripansen var så stor mellan nationella prov och slutbetyg. Det handlar inte om pojkars förmåga – för den vet jag är lika god, det handlar om något annat. Det var just det som jag och Peter diskuterade. Om du uppfattat något annat är det fel uppfattat. Vi uppmanar även att detta borde forskas om, vi påtalar även att det är våra erfarenhetet – vi säger inget om att vi har facit.
Vem är du? Hur mycket erfarenhet har du av att jobba med ungdomar? Eller är du bara en rabiat allmän tyckare, utan någon som helst egen erfarenhet?
Kommentar av johankant — februari 19, 2011 @ 2:06 e m
Johan Kant:
Det mäter man genom att villkora kunskaper objektivt (alltså i prestationer där resultatet inte är en bedömningsfråga – jämför fotboll med konståkning). Du kan exempelvis titta vem som skapat Napster, Facebook, Google, Skype, Milliondollarhomepage listan är lång.
Betygen mäter inte bara kunskaper utan även egenskaper som exempelvis konformitet vilket är en av de saker som tjejer är bättre än killar på generellt. Killar har här en medfödd nackdel och får arbeta i uppförsbacke medan tjejer får betyg för sitt medfött naturliga beteende. Men det här visste kanske inte du?
Det ser förstås likadant ut i rockbranschen där killar har medfött bättre sångröst för stilen men vi har inte betalat skattepengar till den branschen.
Kursplanen handlar inte bara om kunskaper utan även om egenskaper, exempel på detta tog Maria Nycander upp i sin uppsats redan 2006 där hon beskriver hur den nya Kommunikativa kursplanen lyfter fram tjejer i deras svaga ämnen. Ingen liknande satsning gjordes såklart på killarna i deras svaga ämnen. Killarna skiter man i.
Samma statistik som säger VARFÖR de gör det. Exempelvis i Norge så en av de stora skillnaderna mellan manliga och kvinnliga VD:ar arbetstiden. Manliga chefer arbetar flera timmar mer i veckan vilket kan du se i Timbros rapport på effekterna av kvoteringen i Norge.
Vad artikeln handlar om är för att tala klarspråk att killar jämfört med tjejer får ok på kunskapstester men det spelar ingen roll när skolan tar förmågor som tjejer har medfött och inkluderar dem i kursplanen och betygen som en del av jämställdhetspolitik. Intressant med en ”jämställdhetspolitik” där 100%% tjejer verkar vara målet.
Vilket redan har kommenterats av Etnologen Jonas Frykman. När skolan lär ut mindre fakta så blir fakta föräldrarnas uppgift och akademikerbarn har såklart kunnigare föräldrar så det här är fullkomligt logisk effekt av lärare som inte vill vara den gamla sortens lärare utan mer coacha eleverna.
Det där är som sagt en fråga som går tusentals år tillbaka i tiden. Ju mer jämlika killarna i ett land är ju fler av tjejerna föredrar 100% av en kille som kommer tvåa/trea än att dela på en av vinnarna (månggifte).
Det här syns tydligt i tvärkulturella studier och är lika sant när man jämför olika apor. Ni har invandrare från länder där det är gigantisk skillnad mellan vinnare och förlorare och ser sålunda effekterna av biologi lite tydligare.
Problemet är som Matematikdoktorn Tanja Bergkvist förklarat att ni har politisk aktivism inskriven i kursplanen. Den logiska effekten av detta är att ni också förvandla från lärare till aktivister och tiden ni lägger på aktivism är tid som ni inte lär eleverna kunskaper.
Vad skolan kan göra är att se till alla har samma faktagrund och överlåta fostran och könsrollstrams åt föräldrarna. Om man gör tvärtom så blir såklart akademikerbarn gynnade kunskapsmässigt då deras föräldrar helt enkelt kan mer fakta om världen.
När sade jag ”vetenskaplig rapport” i den här tråden? Jag skulle se vad jag hade sagt men sökfunktionen får bara en träff i tråden – din text.
Bra
En intressantare fråga vore varför det är skillnad mellan nationella prov och PISA? Hur kommer det sig att killarna är ok enligt PISA men sedan när de blir nationella prov så får de sämre omdöme – relativt tjejerna?
Maria Nycander skrev om detta och ansåg den mest troliga orsaken är att inte bara lärarna utan även kursplanen diskriminerar killarna. Lärarnas nedvärdering mot pojkars natur är bara större än kursplanens.
Alltså först skriver killar och tjejer PISA, killarna är ungefär lika bra (t o m enligt Nycander något bättre än tjejerna i vissa ämnen) sedan skriver de nationella prov. Där drar tjejerna ifrån. Sedan bedöms de av lärare och får betyg där tjejerna drar ifrån mer.
Det sistnämnda används som ”bevis” på att tjejer är diskriminerade i löner och från styrelser och höga poster. Det här påpekade Pelle Billing i sitt inlägg om Utbildningsradion.
Varför skulle man behöva forska om saker som man redan vet svaret på? Den här förhalningstaktiken är rätt genomskinlig.
Vem jag är?
Jag är först och främst någon som vet bättre än att godta vetenskapliga felslut. Du måste vara bra angelägen om att undvika debatt med mig på detta ämne då du drar till med något så dumt som genetiska argumentationsfel.
”The first criterion of a good argument is that the premises must have bearing on the truth or falsity of the claim in question.[1] Genetic accounts of an issue may be true, and they may help illuminate the reasons why the issue has assumed its present form, but they are irrelevant to its merits”
Ett antal personer kan nu se hur du försöker stödja dina påståenden med Ad-hominem personangrepp på mig. Det är helt irrelevant för ämnet vem jag är och det vet du förbannat väl!
Nu har du två val, du kan lämna Walkover och bevisa för alla du kunde lika lite som många trodde, då är svaret på vem jag är nån som uppenbarligen kan mer än du på ämnet.
Eller så kan du Step up och visa att du kan någonting annat än vifta med statussymboler. Jag har tolv års erfarenhet av hur svenska skolan (den institution du representerar) jobbar med ungdomar och jag är inte ett dugg imponerad. Det finns bra lärare (och rektorer) och det finns dåliga lärare (och rektorer)
Att du jobbat i yrket säger faktiskt inte ett dugg om vilken av kategorierna du tillhör.
Och nej JAG är inte rabiat, jag motiverar vad jag säger och kan ändra mig på basis av välgrundade argument och ordentlig vetenskap. Så nu vet du vad som krävs här på Aktivarum.
Frågan är vad som får dig att ändra dig?
Kommentar av Erik — februari 20, 2011 @ 4:56 e m
Erik!
Du har tolv års erfarenhet av skolan = 9 års grundskola + 3 års gymnasium. Det märks på ditt sätt att argumentera – noll erfarenhet av samhället och arbetslivet. Jag väljer att lämna walk over, sen får alla som läser detta dra sina egna slutsatser.
Kommentar av johankant — februari 20, 2011 @ 5:28 e m
Johan Kant:
Det sade jag inte!
Jag sade jag har tolv års erfarenhet av hur svenska skolan jobbar med ungdomar. På universitetet är man vuxen ifall du missat det.
Det finns inga egna slutsatser att dra, personangreppen och undanflykterna från dig talar sitt tydliga språk.
Kommentar av Erik — februari 20, 2011 @ 6:16 e m
Kommentar av Marek Babinski — juni 25, 2011 @ 9:17 e m