UR och Svenska skolan Del 2 – Konceptmetoder istället för prov

Jag hann inte ens skriva klart andra delen om skolan så kom det empiriska data på ämnet betygssättning.

Jag skrev nyligen Del 1 om Utbildningsradion och den svenska skolan. Tanken var att det skulle bli två delar på varandra men sedan kom Assangeleaks samma kväll med efterföljande debatt… och detta inlägg blev liggande halvklart.

Nu kompletteras därmed detta inlägg med de nya uppgifterna från Lärarnas Tidning som Genusnytt presenterar om hur pojkar betygsdiskrimineras i svenska skolan.

”Wolfgang Dietrich ärundervisningsråd på enheten för prov och bedömning på Skolverket, och ansvarig för nationella provet i matematik. Han konstaterar att lärarna påverkas av kriterier som inte står i kursplanen.

— Det kan handla om att flickorna hanterar sin studiesituation på ett bättre sätt. De gör sina uppgifter i tid, följer instruktioner och har rent allmänt ett bättre uppträdande, säger han.”

Som Matte Matik skriver är det positivt pojkdiskriminering på skolorna blir uppmärksammat i tidningar som SvD

Men vad menar Eva-Lis Sirén med att det behövs mer genustänk? Genustänkarna är ju de som vill skylla betygen på pojkarnas egen attityd. Deras lösning har varit att som här i Skolledaren beskylla pojkarna för ”antiplugkultur”

Detta hade varit rasistiskt/diskriminerande mot vilken annan grupp som helst med dåliga resultat.Ingen annan grupp förutom pojkar behandlas så här illa när det går dåligt för dem och det är intressant det påstås vara pojkarnas fel  de lär sig dåligt eller hur?

Skola och lärare skyller på att pojkarna saknar intresse Vems jobb är det att göra pojkarna intresserade?

Genusgalenskapen verkar total i Sverige! Här finns exempelvis Johan Kants försök att försvara pojkhatet i skolan.

Det är den bloggande läraren på tysta tankar som presenterar dialogen på Lärarnas Nyheter samtidigt som han frågar sig om han nu är en genusdebattör.

”Johan Kant kan tänka sig att den stora betygsskillnaden mellan könen beror på att flickorna helt enkelt sköter skolarbetet bättre.

— Min upplevelse är att tjejerna generellt har bättre koll på sina studier, och är måna om att göra det de ska. De lägger ner mer tid vilket lönar sig kunskapsmässigt.

Peter Fägersten invänder mot resonemanget:

— Men då borde ju de kunskaperna visa sig på provet också! Det förklarar ju inte diskrepansen mellan prov- och slutbetyg. Det kan ju inte vara så att fliten lönar sig enbart de sista veckorna efter provet, eller hur?

— Okej du har en poäng, men en annan orsak skulle kunna vara att flickorna har högre krav på sig, och därför blir nervösa och presterar sämre på proven, säger Johan Kant.”

Det skulle kunna vara så? Det skulle även kunna vara så att en meteorit landar på ditt hus och mosar allt du äger och har. Det relevanta är vad vi kan presentera som belägg för att vi skall tro det inte bara KAN hända utan faktiskt även händer också.

Johan Kants argumentation är ett skämt! Han spekulerar och flummar om saker som skulle kunna vara sanna men som vi inte har nån orsak att tro de är sanna annat än personlig ideologi. Dvs att han personligen gillar dem bättre.

Redan när jag skrev del 1 så hade jag en tes om hur det såg ut på den svenska skolan och varför. Den styrks av dessa nya data.

Lärarnas mål är inte vad som är bäst för elevernas framtid, lärarnas strävar i allt högre grad åt att skapa en bekväm arbetsmiljö – åt sig själva. Innebär elever extra jobb för lärarna så kan man straffa ner deras betyg och anklaga dem för antipluggkultur.

”Alli Klapp är lektor i utbildningsvetenskap på Högskolan Väst och har bland annat forskat på bedömning och betygsättning. Hon blir inte förvånad över att det ser ut som det gör.

— Siffrorna bekräftar resultatet i min avhandling, som bland annat visade att flickor i högre utsträckning bedöms utifrån icke-kognitiva faktorer, till exempel intresse och motivation.”

Medan det blir stora skillnader mellan betygen och provresultaten visar forskning från USA elever lär sig bäst med prov.

Här får vi också en snabblektion i skillnaden mellan riktig vetenskap och så kallad socialvetenskap. Riktig vetenskap förordar man kvantifierar och bedömer. Socialvetenskap består ofta av att forskarna baserar sina resultat på självrapportering.

De båda psykologerna Jeffrey Karpicke och Janell Blunt vid Purdue University gjorde bäggedera. De genomförde först de olika förslagen. Sedan frågade de eleverna hur de trodde det skulle gå på tentan. Sedan undersökte de hur det faktiskt gick.

”De som bara hade suttit och läst trodde att de skulle klara sig bäst. De som hade skrivit små prov trodde att de skulle klara sig sämst.

Men i stället blev det precis tvärtom. De som hade gjort det skriftliga provet klarade sig mycket bättre än de andra.”

Det visar sig alltså att saker som känns sanna inte nödvändigtvis är sanna. Behagliga känslor har ingen sanningsrelevans.

”Resultaten gick igen hur forskarna än varierade experimenten: 101 av de totalt 120 studenterna gjorde bättre ifrån sig med provmetoden. Men ändå trodde nästan alla att de hade lärt sig mer med de andra metoderna.

De två psykologerna tror att konceptmetoden ger eleverna en delvis falsk känsla av att de har koll på materialet. Provmetoden ger inte samma behagliga känsla av kontroll, men den får elevernas hjärnor att gå i gång på ett helt annat sätt. Prov är kanske inte så kul, men de etsar fast kunskapen i hjärnan.”

Tidigare nämnde Pelle Billing hur UR på sin hemsida presenterar subjektivt tyckande som utbildning. Problemet med tyckarbildning är alltså inte bara på UR. Samma saker verkar vara en vardagsförteelse i svenska grundskolor i allmänhet.

Istället för att utbilda barnen i fakta och kunskaper så är en av lärarnas stora fokus personlig ideologi.

Vad detta innebär i praktiken är att lärarna vill belöna vad de tycker är gott uppförande, snällhet, rätt anda, visat intresse (introverta personer göra sig ej besvär) och sociala faktorer med betyg som tyder på högre grad av kunskap. Och tjejer belönas mer än killar.

Ett av de stora områdena som nu allt fler barn börjar påpeka till sina föräldrar är att skolorna propagerar snällhetsgenus! Tanja Bergkvist (som är fantastisk i dessa frågor) kommenterar:

”I måndags nämnde jag i mitt inlägg att min 7-åring kommer hem från skolan och säger minst tre gånger i veckan att hon är ”trött på att vi bara pratar om att man ska vara snäll, man ska inte mobbas, man ska inte vara dum” osv. Att hålla på med detta på ett överdrivet och tvångsmässigt sätt en alldeles för stor andel av tiden verkar alltså leda till understimulering, enligt min egen privata observation.”

Jag anser inte understimulering är rätt ord. Felstimulering är ordet jag skulle använda då det bättre beskriver vad som sker. Ungarna får massor av stimulering – problemet är då som påtalades tidigare att vad som är bra hänger på vad man försöker uppnå för någonting.

Exempelvis om man vill det skall kännas bra så sysslar man med moderna koncept som mindmaps. Men forskningen visar att om man vill ha så bra kunskaper som möjligt skall man använda de gamla mossiga och förlegade metoderna.

Det finns två personer i Sveriges universitetsvärld som förklarat detta sammanhang på sistone.

Den första är Etnologen Jonas Frykman. Vad han säger är i korthet bl.a. att om lärarna inte lär ut fakta till ungdomarna för att de hellre ”bekämpar elakhet och stärker självkänsla” så avgörs ungdomarnas resultat i hög grad av hur mycket fakta familjen kan bidra med.

Den andra är Matematikprofessorn Olle Häggström på Chalmers som i korthet bl.a. förklarar hur man för att tillgodogöra sig avancerade diskussions/analysuppgifter först måste ha grundkunskaper att bygga diskussionen/analysen på.

Här kommer vi tillbaka till den amerikanska undersökningen om vilka metoder man lär sig saker bäst med. ”Provmetoden ger inte samma behagliga känsla av kontroll, men den får elevernas hjärnor att gå i gång på ett helt annat sätt.”

Vad händer om vi i detta citat byter ut den gamla provmetoden mot pojkar och den nya konceptmetoden mot flickor? Pröva denna tes: Killar i skolan kanske inte ger samma behagliga känsla av kontroll för lärare men killarna får utbildningen att gå igång på ett helt annat sätt.

Vi kan fundera varför finska elever presterar över svenska på såväl vetenskap som matte och läs/skrivkunskaper?

---

Publicerat i Genus, Jämställdhet, Samhälle, Universitetsgenus, Vetenskap
Tags: betygsdiskriminering, jonas frykman, olle häggström