I detta inlägg kommer jag att sumera de olika argument som dykt upp i samband med debatten om Bitte Assarmos SvD-artikel.
Steven Pinker, Professor i psykologi: Ett oskrivet blad (The Blank Slate) sammanfattar fördomar om föräldrars betydelse för barns utveckling.
Eric Turkheimer, Professor i psykologi: Beteendegenetikens tre regler.
Första lagen: Alla mänskliga beteendedrag är ärftliga
Andra lagen: Uppväxtmiljön har mindre betydelse för barns utveckling än de genetiska anlagen
Tredje lagen: En betydande del av mänskliga beteendedrag kan varken förklaras av gener eller familjens påverkan (unik uppväxtmiljö är viktigare än miljö gemensam med syskonen)
Simon Baron-Cohen, Professor i psykologi, UP: Könsskillnader hos nyfödda barn (24 timmar efter födelse skillnad i vad barnet är mest intresserad av) trots avsaknad av sociokulturell påverkan
David Buss, Professor i psykologi, EP: Om könsroller i olika kulturer, några Amazonkulturer existerar inte och flera påstådda ”normkritiska” kulturer har avslöjats som begrägerier där antingen forskare eller ortsbefolkning far med osanning.
Roy Baumeister, Professor i psykologi: Sammanfattar hur kulturer i alla tider har utnyttjat män för att gynna sin egen överlevnad. Ett led i detta är att utarbeta ramar där odugliga män inte får föröka sig.
Jason Wilder, Ass.Professor i biologi, EB: Den man som Baumeister citerar när han släpper den tysta bomben att genetisk forskning bevisat att dubbelt så många kvinnor som män har bidragit till den nuvarande genpoolen.
Lawrence Summers, Professor i ekonomi, NE, Rektor vid Harvard 2001-2006: När han påstod könsskillnader kunde förklara skillnaden mellan män och kvinnor i fysik och matte blev en kvinnlig professor illamående. Hans påståenden har dock blivit ”Vindicated”
Marcia C. Linn, Education professor, Berkley: Visar fler killar från höga och låga resultat. ”The study found that boys are consistently more variable than girls, in every grade and in every state studied”
I kontinuitetens intresse är här länkar till tidigare inlägg
erik jag hanger inte med har. Enligt första lagen ar alla beteenden arftliga medan tredje lagen sager att vissa beteenden inte kan förklaras utifran gener? Kan du förtydliga detta at mig.
Kommentar av Torstensson — oktober 13, 2010 @ 12:05 e m
Jag är ingen expert men det faktum att alla beteenden är ärftliga betyder ju inte att man ärver alla generna. Utöver detta vill jag minnas att Pinker skrivit om att det också finns en teori som menar på att de resterande procenten som bestämmer en människas konstitution, 40-50% ungefär, också kan vara genetiskt betingat även om det inte är ärftligt.
Kommentar av Jonas P — oktober 13, 2010 @ 12:18 e m
Torstensson:
I detta inlägg så handlade det om att samla källorna, sålunda har jag bara skrivit ner lagarna, inte utvecklat resonemangen. Den första lagen betyder att vi ärver beteendedrag som är ett uttryck för den bakomliggande personligheten, dvs hur religiöst lagda vi är, hur radikala vi är politiskt, vår språkliga förmåga och vår allmänna intelligens och personlighetens fem grundläggande variabler
Variationen i livsavgörande händelser, intelligens och personlighet är till stor del ärftliga – Det är resultatet från de berömda ”tvillingexperimenten” som beteendegenetiken har använt för att få fram resultatet 0,25-0,75 vilket betyder ungefär hälften.
Kommentar av Erik — oktober 13, 2010 @ 12:49 e m
[…] Vad genusfolk missar Postat i Genus, Jämställdhet, MediaTags: Camilla Lindberg, genusskeptiker, helena mecnlaoui, pamela von sabljar, pär ström, tusen gånger starkare […]
Pingback av SVT debatt om Tusen gånger starkare amerikaniserad film « Aktivarum — oktober 16, 2010 @ 4:53 e m