Aktivarum

UR och Svenska skolan Del 2 – Konceptmetoder istället för prov

februari 10, 2011
12 kommentarer

Jag hann inte ens skriva klart andra delen om skolan så kom det empiriska data på ämnet betygssättning.

Jag skrev nyligen Del 1 om Utbildningsradion och den svenska skolan. Tanken var att det skulle bli två delar på varandra men sedan kom Assangeleaks samma kväll med efterföljande debatt… (mer…)

Annonser

Kriget mot stereotyper i klassrummet!

juni 6, 2010
22 kommentarer

I många klassrum får elever idag lära sig att vi styrs av fördomar och stereotyper som är falska och måste bekämpas.

Alla resurser man lägger på detta motiveras på två sätt: Politiskt och vetenskapligt. Dels menar man vi är rasister och att det skall föreställa en form av antirasism. Dels att vi har felaktig information av omvärlden som påstås vara för komplex för vår normala metod. Det implicita budskapet är alltså att eleverna är okunniga rasister som måste bli upplysta och botade. Här är ett exempel på förekomst och metod.

Kortfattat så har enligt ”antirasism-tränarna” ifråga alla personer i hela USA samma två källor på kunskap om asiatiska män och kvinnor. Otroligt nog så var, enligt föredragshållaren, länge alltihop Marko Polos fel. Men på sistone så ligger även ansvar hos Edmund Blackhouses memoarer från 1943… och, så, liksom hamnade allting i popkulturen och effekterna ser vi oturligtvis än idag – eller gör vi?

I vanliga fall skulle jag påpeka den usla vetenskapliga kvaliteten här. Det ges inga som helst belägg för att källorna ifråga är orsaken till effekterna hon pratar om. Hur många var ens läskunniga på Marko Polos tid? Av hennes tal kan man luras att tro dessa böcker sålt bättre än Da Vinci koden. Men det finns otroligt nog ett ännu större fel med hennes ”utbildning” nämligen huruvida hon talar sanning om effekterna öht.

Hennes argument är att vi har falsk information vilket förklarar ett visst beteende. Botemedlet påstås vara att vi upplyses om ”error of our ways” Men tänk om hennes information om det beteendet i sig är mindre riktig och en följd av hennes fördomar. Kan en sådan tavla ens vara möjlig i ett modernt klassrum att en person som hävdar sig bekämpa stereotypa fördomar bygger sitt arbete på fördomar om personerna hon har framför sig?

Det skrämmande svaret är ja!

Redan 1995 så intresserade sig tre forskare för ämnet stereotyper. De heter Lee J. Jussim, Clark R. McCauley, och Yueh-Ting Lee. Tillsammans skrev de avhandlingen: Stereotype Accuracy: Toward appreciating group differences. Jag gissar att de flesta av er inte känner till den för om många kände till denna skulle debatten om vetenskaplig frihet vara högljudd. Hör själv vad författarna säger:

”First, research on any type of accuracy in social perception was all but unthinkable until the 1980s. Theoretically, social psychology has been and continues to be dominated by a focus on social cognition that emphasizes error and bias; research finding evidence of accuracy runs against the theoretical zeitgeist.”

”As Thomas Kuhn might have predicted, this is probably one of the major sources of resistance to accuracy research. Second, the idea that stereotypes may sometimes have some degree of accuracy is apparently anathema to many social scientists and laypeople. Those who document accuracy run the risk of being seen as racists, sexists, or worse.”

Här vill jag påpeka att politisk korrekthet har en svaghet. En politiskt korrekt person tillhör vanligen själv den starka gruppen och blir sålunda en förtryckare om denne säger emot någonting som en medlem av den svaga gruppen säger. Det är sålunda inte förvånande att 2/3 av forskarna här själva tillhör ”svaga grupper” det var nog snarare ett krav. Forskarna bemötte eventuella tveksamheter redan i bokens introduktion

”Is this book necessary? The chapters contained each address issues of  stereotype accuracy and inaccuracy. But don’t we already know that stereotypes are inaccurate, exaggerated, resistant to change, ethnocentric, and harmful? Aren’t only racists and sexists interested in stereotype accuracy?”

”Our answers are yes (a book on accuracy and inaccuracy is sorely needed), no (we do not know that stereotypes are generally inaccurate), and no (racism and sexism have no place in the study of stereotype accuracy)”

”However, these questions highlight an important limitation and bias within the social sciences: The preponderance of scholarly theory and research on stereotypes assumes that they are bad and inaccurate.”

Pelle Billing påpekar i kommentaren angående Nick Clegg att det är oerhört sällan någon toppolitiker tar upp mansfrågor. Sett i ljuset att man inom de akademiska fälten anser sådana frågor skulle baseras på fördomar är det förståeligt dessa frågor saknas. Kvinnofrågor skulle det såklart vara lika illa med men vi har ju inga kvinnofrågor. Bara jämställdhetspolitik och genusfrågor.

En artikel i Associated Content påpekar den absurda dubbelmoral som forskningsfältet har uppvisat. Timothy Sexton påpekar att antagandet att stereotyper är dåliga är ett stereotypt antagande. Den dominerande åsikten är alltså inte att stereotyper är dåliga, bara att andras stereotyper är det.

”The conventional wisdom suggests that there is nothing advantageous or positive to be gained from stereotyping, but recent social theory has inched further away from that, well, stereotypical view.”

Ser man på det sättet är det faktiskt antirasisterna som är fördomsfulla. De tar för givet folk reagerar på ett sätt som inte stöds av vetenskapen. Ibland menar de till och med att deras egna fördomar skall ses som norm för bedömning av alla andra. Så här resonerade företrädare för Centrum mot Rasism i aftonbladet.

”Stig Wallin är ordförande för Centrum mot Rasism. Han reagerade direkt då han såg kampanjaffischerna på tisdagseftermiddagen. – Jag läste dem som ”Nigger + lakrits = sant”. Det var omöjligt att inte se det som en anspelning på rasism, säger han till aftonbladet.se.” ”GB lägger ihop det svarta med namnet Nogger, som associerar till nigger och neger, säger Amina Ek på Centrum mot rasism till Svenska Dagbladet.”

Amina Ek associerar så, Stig Wallin associerar så men det är ju varken Wallin eller Ek som argumentet handlar om. Utan om folk i allmänhet. Mottagarna av budskapet. Ur det perspektivet menar centrum mot rasism fördomsfullt att svarta är oförmögna att se detta på ett annat sätt än Centrum mot rasism själva.

”folkpartisten och riksdagsledamoten Nyamko Sabuni känner sig kränkt som afrosvensk – av Centrum mot rasism.

Kom ihåg inlägget om symboliskt språk, vad som skrevs i avsnitet om kommunikationsteori. Ömsesidigt meningsbyggande. Ansvaret ligger på både sändare och mottagare inte bara på sändaren. Läs även på Tanja Bergkvists blog citatet från Etnologiprofessorn Jonas Frykman, även medförfattare till boken Försvenskningen av Sverige.

”Frykman säger: ”Nutidens skola ska hjälpa varje elev att utvecklas och ”hitta sig själv”, ”bli en bra människa”, att inte vara rasist, inte mobba, inte skämmas utan vara stolt över sin religion, sin klass, sitt kön etc. Ja, det finns ett helt personlighetsutvecklande program som eleven förväntas omfatta efterhand. I fokus står inte kunskaper utan egenskaper.”

Det absurda i sammanhanget är ju att detta inte alls är vad antirasisterna gör. Det av detta som stämmer bäst på deras undervisning är att de struntar i kunskaper. Beträffande de stereotyper de hävdar sig bekämpa struntar de i vetenskapen. Eleverna får lära sig de skall vara fördomsfulla rasister från början och skämmas.

Det rakt motsatta vad man hävdar sig försöka åstadkomma.

Observera att det inte bara är antirasismens krig mot stereotyper detta gäller. Det är lika sant för genuspedagogiken som också bekämpar stereotyper efter socialpsykologin mångåriga bestämmelse/antagande det är dåligt, punkt slut! Där kan man tala om att vara en skam för sin disciplin såväl som för vetenskapen som helhet.

Det skrämmande är att till skillnad från den falska effekten att folk är fulla av felaktiga stereotyper så är den riktiga effekten något som kan påvisas. Hos genusnytt berättas att massmedia kommit fram till att unga kvinnor är den grupp som mår sämst i Stockholm. Så här såg den vetenskapliga metodiken ut.

”I samband med FHE 2006 fick deltagarna skatta sitt eget hälsotillstånd genom att besvara frågan ?Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?? Fem svarsalternativ fanns att välja mellan”

Först så får eleverna undervisning i hur de skall känna och sedan baseras vetenskapen på att be eleverna återberätta vad de undervisats i. En undervisning som enligt en professor i Etnologi fokuserar mer på egenskaper än på kunskaper. Kanske inte så konstigt då den paradox som inlägget om okunnigare människor påvisar? Läs gärna citatet från Amelia Anderdotter hur nyskapande skapar immaterialrätter.

”The scientific evidence is that the primary function of stereotypes is what researchers very prettily call ”the reality function”. That is, stereotypes are useful tools for dealing with the world. Confronted with a snake or a faun, our immediate behavior is determined by generalized beliefs—stereotypes—about snakes and fauns.”

”Stereotypes are, in fact, merely one aspect of the mind’s ability to make generalizations, without which science and mathematics, not to mention much of everyday life, would be impossible. Researcher Clark R. McCauley:”

Jag vill avsluta med en uppmaning till alla som har någonting att göra med dessa undervisningsformer, politiker, journalister, etc. Maila oss på aktivarum@gmail.com om ni vill åtgärda fördomar istället för skapa dem. Till skillnad från dem ni idag anställer så undersöker vi saker istället för att anta saker.


    aktivarum@gmail.com

    Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 1 383 andra följare

    Arkiv

%d bloggare gillar detta: