Genusteorier

1. Genusindustriella komplexet

2. Genusvetenskap

3. Rösträtt för kvinnor

1. Genusindustriella komplexet

Beskrivningen av den moderna feminismen som tre delar samtidigt ”Tre grenar på samma träd” finns i boken Vem Slår Eva (Forskande feminister i genusland) – vars bägge författare refererade Morheds bok från sociologiska institutionen på Uppsala universitet.

Anne-Marie Morhed – Mellan Kvinnofråga och kvinnovetenskap (Om kvinnodiskursens utveckling och disciplinering) – 1993

2. Här hittas studier genusfeminister använt för att dra sina slutsatser och mina kommentarer om dessa.

Vi skall bedöma hur kvinnors chanser att vinna platser påverkas av skynken som döljer könet (och utseendet) för bedömarna. Låt säga att vi har 50 likvärdiga spelningar med och 50 utan skynke, nu kan vi bedöma hur resultaten skiljer sig när vi har skynke. right? Det är dock inte alls hur det gick till i verkligheten…

The Impact of ”blind” auditions on female musicians Claudia Goldin & Cecilia Rouse PDF (2000)

• Det var först 84% preliminära spelningar med skynke.
• Sedan var det 78% semifinaler med skynke
• Avslutningvis så var det 17% av finalerna som spelades bakom skynke. (s. 12)

Kontrollgrupperna ser alltså ut så här:

• Preliminära (Största antalet) – kontrollgrupp 16 % av totala spelningar
• Semifinaler – kontrollgrupp 22 % av totala spelningar
• Finaler (Minsta antalet) – kontrollgrupp 83 % av totala spelningar

Lägg till detta att antalet manliga kandidater i medel var 63%. Bara 16% av kvinnorna spelade inte bakom skynke under preliminära spelningar. Det är osannolikt den gruppen skulle få samma resultat som gruppen 84% av kvinnorna även om bägge grupperna spelade under lika förutsättningar! Statistiskt finns sannolikt de bästa kvinnorna i den större urvalsgruppen. Slutsats: Goldin & Rouse hade inte likvärdiga grupper att jämföra mot varandra.

3. Här summeras diskussioner kring kvinnors rösträtt.

WIP

”Att påstå att män hade rösträtt är en överdrift, män fick inte allmän rösträtt förens några år efter kvinnor. Före det var det bara rika män, sen var det rika män och de män som gjort värnplikten, sen fick kvinnor rösträtt (samtliga kvinnor) och sen kom allmän rösträtt.”

1923 kan man prata om allmän rösträtt för skattebetalande människor. Minns inte exakt när det kravet på att vara en skattebetalare togs bort dock. Min poäng är att det var 1923 det blev lika spelregler, inte 1919 då kvinnor fick bättre regler än männen.

– Devid Holman

Fast (vissa) kvinnor hade mig veterligen rösträtt till vissa val i Sverige redan under 1700-talet, innan de fråntogs den rätten 1771 eftersom _kvinnor_ inte var kapabla att hantera det ansvaret som de sedan inte fick tillbaka när rösträtten återinfördes med hänvisning till deras kön. Så frågan om kvinnlig rösträtt är ganska gammal, om vi ser på det ur det perspektivet. Och första motionen om kvinnlig rösträtt (i den modernare delen av härvan) lades väl fram i riksdagen år 1884?

– Hannah Lemoine

”Men även männen berövades rösträtten 1771 så det kan knappast ha varit just för att kvinnor inte ansågs kapabla som man genomförde den reformen (frihetstidens slut). Rösträtten återinfördes sedan på 1860-talet och kvinnor OCH män hade sedan rösträtt ända fram tills nu men reglerna ändrades ganska frekvent och var olika i kommunala val och riksdagsval. Kvinnor fick sedan allmän rösträtt 1919 och män fick rösträtt på samma villkor som kvinnor 1923.”

– MJ