#GamerGate Sexism i dataspel – En genomgång med Georgina Young och Christina Hoff Sommers

Det har blivit dags att börja besvara den absurda kriik mot gaming och nördkultur i allmänhet som massmedia spridit.

Jag har nyligen postat Sanningen om #GamerGate del 2 där jag visar bortom allt tvivel hur narrativet att GamerGate skulle handla om vita män är falskt och bygger på att massmedia tvärtom osynliggjort kvinnor/minoriteter i GamerGate. Det stannar dock inte där för redan innan GG så hade massmedia börjat sprida lögner om gaming och gamerkultur som jag skall bemöta här.

Nedan video om ”Sexism in videogames” skapades av Georgina Young (Staff Writer Gamesided), en av de tre GG-tjejer som framträdde på Huffington Post Live. Hon har beskrivit sig som neutral part som började negativ till GamerGate. Här gör hon vad riktiga journalister skall göra. Går igenom fakta och presenterar bägge sidorna av frågan.

Som ni kan se så är det tydligt att ju mer man tittar på fakta ju omöjligare blir det att se vad kritiker menar med sexism i dataspel. Det första argumentet Georgina nämner är det mest förståeliga. Bara hälften av alla spel hade en spelklar kvinnlig karaktär. MEN samma personer som menar det är för få kvinnliga karaktärer förespråkar på oklar grund att mängder av de kvinnliga karaktärer som redan finns skall bort.

Hur kritikerna flyttar målet hela tiden.

Målstolparna flyttas först till kritik mot att det inte är fler ”starka” kvinnliga karaktärer. Därefter flyttas målet igen och denna gång kritiseras Bajonetta – en stark kvinnlig karaktär – nu är problemet att hon anses ”sexualiserad” och så där fortsätter kritikerna att byta målsättning. De blir aldrig nöjda över hur kvinnor framställs. Samtidigt så bryr sig ingen hur män framställs så förutsägbart blir det många fler manliga karaktärer.

Gällande argumentet att kvinnor är sexualiserade så påpekar forskaren Mytheos Holt vid R Street Institute att det är ren eskapism att karaktärer i dataspel och serietidningar inte avbildas realistiskt och det gäller både män och kvinnor. Vidare när man tittar på bakgrunden så talar siffrorna sitt tydliga språk. En studie visade att av dem som spelar 20 timmar i veckan var 87% av manligt kön medan bara 20% av kvinnorna spelade mer än 1 timme i veckan. En rejäl könsskillnad.

The Factual Feminist – Christina Hoff Sommers

En annan sak som finns att anmärka på är antagandet att hur spelen skulle se ut har konsekvenser i den riktiga världen. Våldsamheter i dataspel brukade vara go-to anklagelsen förr i tiden men inga studier har framgångsrikt visat en riktig korrelation med ökning av våld i den riktiga världen. Tvärtom visade en studie 2014 att ökad försäljning av dataspel med M-rating korrelerade med minskning av misshandel och mord. Data visar tydligt hur ngdomsbrottsligheten gick ner när dataspelförsäljningen gick upp.

När det sedan gäller påståendet att vi påverkas av sexuella stereotyper av män och kvinnor så är det först och främst inget unikt för dataspel. Samma överföring av värderingar beskyller man även filmer, Tv-serier, serietidningar och böcker. Vidare så rapporteras mängder av ”positiv diskriminering”. Manliga spelare rapporterar att när de spelar kvinnliga karaktärer upplever de flera fördelar som exempelvis att de oftare får gratis prylar av andra spelare och andra.

En nyligen gjord PEW-studie visade också att det var fler män än kvinnor som trakasserades i onlinespel. 10% av männen och 6% av kvinnorna. Georginas research tyder på att stereotyper i dataspel speglar övriga samhället och bara är symptom på dessa fenomen, inte deras orsak. Med andra ord är vi tillbaka vid frågan om stereotypefördömandet. 

---

Publicerat i Genus