Angående genusmätningen av Kalle Ankas julafton och Bechdel-bluffen

DN kallar det ”manlig dominans” men är detta en riktig användning av ordet ”dominans”?

Under rubriken ”Manlig dominans i Kalle Anka” skriver DN om konsultföretaget Gendertimers mätningar av Kalle Anka på julafton. Enligt artikeln visar alltså mätningar av klippen i Kalles Jul att det råder ”manlig dominans”. Låt oss dock fundera lite över DN:s användning av ordet dominans: Från wictionary

dominera

1. behärska, härska, råda, ha övertaget, styra, leda

Det finns flest meniga i försvarsmakten men betyder det att försvarsmakten domineras av meniga? De flesta på ett fängelse kan mycket väl vara fångar men domineras fängelser av de intagna? Majoriteten av personer på ett köpcentrum är i regel kunder men betyder det att IKEA domineras av kunderna?

Med utgångsläge i ovan definition är mitt svar på dessa frågor nej

Dominans betyder inte att man är fler till antalet. Dominans betyder att man har en högre rang vilket visar sig i titlar och beteende. Det går inte att säga att tio meniga soldater dominerar en general och det går inte att säga att tio fabriksarbetare dominerar sin chef. Det är en fullkomligt missvisande använding av ordet ”dominans”

Läs mer hos Toklandet/WTF? Manlig dominans i Kalle Anka! Är det #autosatir?

I årets kanske mest sedda program medverkar 293 manliga karaktärer, men bara 22 kvinnliga, konstaterar företaget Gendertimer i Malmö

Jovisst men hur konstigt är det tror ni? Tidningar som DN och företag som Gendertimer brukar framställa ”Bechdeltest” och den här sortens information som om den sade något viktigt om vårt samhälle men faktum är varken DN själva eller Gendertimer presenterar konkreta kausaliteter (osakssamband) för VARFÖR det är så.

Låt oss därför ställa frågan till en professionell manusförfattare

”I didn’t fail the Bechdel test, but I cheated. You kind of have to” är skriven av bisexuella transkvinnan Catreece Macleod så även ni i media som tycker det är för mycket hetero- cismän får er mångfaldskvot uppfylld här. Nåväl låt oss titta på hur hon svarar på frågan varför fiktion har så få kvinnliga karaktärer.

our first issue – the objectification of women. Men do stuff, women simply are. Not because women are incapable of doing stuff, they just don’t have any need to do stuff to be a woman, while the same is not true for men. This is a case of where positive discrimination can have negative connotations

Catreece menar att könsobalansen i berättelser börjar med hur den mänskliga psykologin priviligerar kvinnor. Observera att som transperson har Catreece bägge könens erfarenheter och likt Norah Vincent en unik förståelse av hur det är att vara man. Hur påverkar då denna könsskillnad manusförfattare tror ni?

With a male character, it’s simple – he wants to be valued, either by a woman, or by society, or by other men. This is the easiest out there is because it means a male character can always be thrown together in record time, just give him a group which looks down upon him for not being manly enough.

”Manly” betyder här inte ”manlig” i den betydelse som förespråkas av genusfolk

Här betyder manlig att ”vara till nytta” och kan lika gärna innebära exempelvis att som manlig feminist som ondgöra sig över könsroller för att därigenom vara till nytta för kvinnor. Catreece berättar hur det skulle anses sexistiskt att i en berättelse trycka ner en kvinna för att andra anser hon är onyttig.

For a female character, it’s a lot more difficult right off the start since if she’s going to do anything, you can’t just have a group want to oust her from society for the sake of being useless – that would be deemed sexist. A woman who is useless? Throw her out! Wait… no, that’s violence against women!

På grund av ovanstående situation har vi två kumulativa (samverkande) svar på hur det kommer sig att det är så få kvinnliga karaktärer i berättelser. Först har vi problemet att en kvinna inte kan anses okvinnlig för att en grupp personer anser hon inte är till nytta.

 This means writing a female character involves a much more complex backstory to make her do pretty much anything and, as such, pretty much rules female characters out almost entirely from being a background character.

Det andra svaret som Catreece presenterar är synen på våld mot kvinnor.

Om vi kombinerar det faktum att en kvinnlig karaktär inte fungerar utan en komplex bakgrundsberättelse med att våld mot kvinnor vanligen anses ondskefull jämfört med våld mot män som vanligen anses acceptabelt så innebär det enligt henne att 90% av rollerna är off limits för kvinnor. Därav Bechdel-test-fenomenet.

Toss in that violence against women is deemed evil, while violence against men is perfectly acceptable, and you basically have written women out of 90% of the possible roles they could fill already. With that in mind, suddenly we see how easy it is to fail the Bechdel Test

Det stannar dock inte där. Ovan två anledningar visar främst att det krävs mer jobb för att få in en kvinna i en berättelse än att få in en man i samma berättelse. Om det vore enda orsaken skulle det finnas fler kvinnor i mer välskrivna berättelser där författarna lagt ner mer jobb. Så är inte fallet.

If it were just a matter of female characters being more difficult to write and requiring more time for backstory, it would still mean most quality written works would have lots of well-written female characters

Men nu går vi från ”svårt” att skriva kvinnor till ”omöjligt/förbudet” att vara kvinnor.

A man can be defined as any male who provides a useful service to society. Giant minotaur? No problem as long as you’re friendly! What about a female minotaur? We-ell, no. Unfortunately, she’s now deemed ugly, unless she’s vastly more anthropomorphic than the male variant

Catreece har ett utmärkt exempel på detta från dataspelsbranschen. Skaparna av ett av världens mest populära multi-player rollspel ”World of Warcraft” upptäckte vid betatestning att varken män eller kvinnor ville associera kvinnliga minotaurer till a) den fulhet manliga har och b) tänka på monster som kvinnnor.

…as was found back in the World of Warcraft beta over a decade ago, when both male and female players insisted they didn’t want tauren women to look so bestial. Turns out even women don’t like playing ugly female characters and don’t associate monsters with being female.

Med andra ord: Skulle Djungelbokens ”Björnen Balloo” vara av kvinnlig kön skulle både män och kvinnor ha velat att ”hon” såg mer tilltalande ut. Detta skulle i sin tur påverka vilket beteende som är möjligt hos karaktären. En mer strömlinjeformad björn skulle inte ”ölmaga” träd för att få frukt att ramla ner.

Nåväl nu vet ni att ni som vill kan se på Kalle Ankas julafton utan att känna er skyldiga till ”strukturerna”

Bortsett dessa problem så innebär godkända Bechdel-test ofta ”dålig berättarkonst”

Detta är vad Catreece menar när hon skriver i rubriken att hon ”fuskade”. I ett manus måste det finns godkända anledningar för allting. Att ha två poänglösa karaktärer tala med varandra utan att föra berättelsen vidare skulle kanske göra journalister gladare men det gör också filmen betydligt sämre som film.

And now you know why the Bechdel Test is so hard to pass. It’s not culturally acceptable to pass it unless you resort to bad writing techniques to bypass the ‘positive discrimination’ in favour of women which prevents them from being able to be employed as useful characters in the plot

Som bonus för att driva hem poängen om hur begränsade kvinnor är som karaktärer kommer här en lista regler för våld mot kvinnor ord för ord kopierat från en skrivkurs för manusförfattare (vars lärare var kvinna).

let’s consider the mere concept of killing a woman. You will never see this unless:

1: It is a horror movie (killing a man is not horrible enough to make it a horror movie).

2: She is shown to not be a \”real woman,\” thereby undoing her special right as a woman to protection. That is, she is an alien (e.g., Aliens, Bladerunner), she has all the negative characteristics of a man {Aliens); or she is an out-and-out antagonist who is clearly crazy and a murderer (e.g., Misery, Fatal Attraction).

3: She threatens the life of an innocent woman (Shining Through, Fatal Attraction, and Total Recall).

4: She has been seen in no more than three scenes (we have not gotten to know her – she is not a \”real woman\” to us).

5: The rest of the movie is focused on avenging her death (Death Wish), making it, in essence, a morality film showing us that a woman killed leads to a man killed.

Denna lista kan egentligen anses bestå av två huvudpunkter.

Det är kulturellt okej att döda en kvinna på film när a) hon inte är en riktig kvinna (särskilt om hon utgör ett hot mot en riktig kvinna) eller b) dödsfallet skall vara skrämmande (särskilt om resten av filmen handlar om att hämnas hennes död)

Vi vill inte att alla manliga karaktärer ska klippas bort. Men vi tycker att det är viktigt att det här uppmärksammas, säger Fredrik Eklöf på Gendertimer som är ett konsultföretag med inriktning på ledarutveckling och jämställdhet inom näringslivet.

Med andra ord: Hos företaget Gendertimer ser vi samma regler som i PK-kampanjen: Med retorik byggd på INTENTION (vi vill) och NEGATIVISMER (inte att alla karaktärer skall klippas bort) döljer Fredrik Eklöf vad han och hans företag egentligen står för. Och DN ställde så glatt upp med utrymme.

Å andra sidan är det inte så konstigt att DN vill rikta bort fokus från riktiga nyheter.

Den senaste tiden har DN främst varit kända i offentligheten för kritiken mot chefsredaktören Gunilla Herlitz lön på 19 miljoner kronor. Det är inte enbart summan som upprör utan även det faktum att tidningen samtidigt infört sparpaket där man sparkat 80 personer.

Samma trend syns i hela medievärlden. Att ha vänsterjournalister som skriver tramstexter om genusroller och att kämpa för de svaga är tidningarnas säljknep för att dra in de mångmiljonbonusar som mediechefer anser sig värda i en förlustbransch där politiker lobbas att ge medienotan till skattebetalarna.

Bakgrunden till denna vädjan om att regeringen ska skjuta till pengar är att allt färre människor vill betala för det innehåll som svenska dags- och kvällstidningar erbjuder (Fria Tider)

Journalistförbundets kongress som sammanträdde på Djurö kräver att presstödet reformeras

Reformera presstödet och inför redaktionellt produktionsstöd kräver de. Frågan är dock hur Miljonregn över Mediechefer och substanslöst gnäll på Kalle Ankas julafton går ihop med bilden av en mediebransch i kris? Om tidningarna hjälps av skattebetalarna är tanken att vi kommer att få mindre av sådant – eller mer?

Aktivarum önskar med detta en riktigt God Jul

/Erik

---

Publicerat i Genus