Aktivarum

Nyvänsterns hyckleri – Del 2 Moralpsykologi och Barnuppfostran

februari 21, 2016
1 kommentar

I den första delen påvisade jag den självmotsägelse som finns i feminismens syn på flyktingar från Syrien. Jag avslutade inlägget med slutsatsen att Feminismen ideologiskt inte existerar då det enda som tycks finnas är åsikter som styrs av Nyvänstern, eller Neo-Progressives/Regressive Leftists/Social Justice Warriors som de i olika sammanhang har kallats i USA. Då det första inlägget redan har över 200 kommentarer är det dags att utveckla vad vetenskapen har att säga om den politiska utveckling vi sett och ser.

Den vetenskap som forskar på varför vi människor tycker som vi tycker kallas Moralpsykologi och är idag ett eget vetenskapligt fält. Tidigare var det en del av utvecklingspsykologi där människans utveckling antogs varken ske evolutionärt (nativism) eller som ett ”blank slate” (empiricism). På den tiden så var det dominerande paradigment Kohlbergs idé att barn själva listade ut vad som skulle gälla (rationalism). Därför menade barnforskare att auktoriteter (som föräldrar och skolan) var i vägen för barns naturliga utveckling att bli bra människor. DEN tanken borde ni känna igen? Här är en stor del av orsaken.

”Piaget and Kohlberg both thought that parents and other authorities were obstacles to moral development. If you want your kids to learn about the physical world, let them play with cups and water, dont lecture them about the conservation of volume” (Haidt)

I tidig ålder har barn dock inte särskilt bra verbal förmåga. De kan inte berätta hur de tänkt. Så Elliot Turiel, en av Kolhlbergs tidigare elever, utvecklade en teknik där barn fick höra korta historier som de kunde reagera på. Efteråt fick barnen frågan ”Is that OK what the boy/girl did”? När barnen sedan svarar ”nej” gjordes en uppdelning av varför. Antingen för att barnet själva tycker det är fel (moral), eller för att det är fel enligt en regel som barnet lärt sig (social konvention). För att göra en lång historia kort visade sig moral för barn handla om skada/offer medan sociala konventioner främst handlar om saker som kläder/matvanor. Turiels forskning hade moraliska implikationen att: Moral handlar om att behandla andra människor och djur väl.

”Hierarchy and authority are generally bad things (so its best to let kids figure things out for themselves) Schools and families should therefore embody progressive principles of equality and autonomy” (Haidt)

Vid det här laget har ni nog insett att den utveckling jag beskriver också är vår egen. På basis av Kohlbergs rationalism har forskare, lärare, politiker och föräldrar i progressiva länder haft samma syn på barn. Problemet är att om detta stämde får vi ett till exempel på nyvänsterns hyckleri. Om moral är ha den synen och folk i andra länder inte har den synen, är de folken sämre människor då?. Kan man säga så utan att bli rasistisk? Många progressiva forskare vägrade att svara på frågan och deklarerade istället sig själva kulturrelativister vars forskningsresultat i väst inte kunde appliceras på andra folk. Vi återkommer senare till dem.

Men alla kunde inte använda den vägen ut. Om antropologer menar att de inte kan säga något om andra kulturer så trampar de på sitt eget fält. Antropologen Richard Shweder, som hade levt hos urbefolkningen i Orissa, Indien hade ett annat svar. Han menade att moral inte handlar om godhet utan om samhällsordning. Därför borde moralen i världen skifta efter behov att ordna samhällen. De flesta folk har valt att bygga en sociocentrisk ordning medan, den moral som Turiel hänvisade till var specifik för västvärldens individualistiska ordning. Hade Shweder rätt så skulle studier på urinnevånare i mer sociocentriska Orissa, ge andra svar och motbevisa tanken om rationalistiska ”moralfilosofiska” barn.

Den studie som Shweder och hans kollegor gjorde 1987 i Indien och USA styrkte den tesen perfekt. Saker som bara var sociala konventioner i USA betraktades av barn i Orissa som moraliskt felaktiga. De var inte bara konventioner de var FEL. Turiel invände i sin replik att man inte kunde garantera att Orissas barn inte uppfattade skada bara för att amerikanska barn inte gjorde det. Han försvarade rationalism med argumentet att barn i Orissa nog såg skada som Amerikanska barn saknade förmågan att se. Kort sagt Shweders studie saknade en kontrollmekanism för vad som uppfattades som skada. Socialpsykologen Jonathan Haidt som följt deras debatt bestämde sig för att hitta ett sätt att skapa den kontrollmekanismen. Han talade rätt bra spanska så han valde att rikta in sig på Sydamerika.

1993 genomförde Haidt och hans kollegor en banbrytande intervjustudie i Recife och Porto Aegre Brasilien samt i Chicago, USA som kastade allt över ända. Eller rättare sagt som hade kastat allt över ända om den då inte hade bemötts med tystnad från dem vars världsbild den ifrågasatte. Vad Haidt med kollegor gjort vad att testa hur folk i Brasilien och USA från olika social klass reagerade på historier om ”harmless offenses”. För att försäkra sig att svaren inte hängde på olika kulturell syn om skada hade de lagt till följdfrågan ”Do you think anyone was harmed in the story”?

Precis som Shweder hade förutsagt visade det sig att skillnaderna mellan kulturer inte alls minskade när man kontrollerade för hur man uppfattat skada, de till och med ökade. Istället upptäckte Haidt med kollegor att många av de intervjuade personerna började uppfinna egna offer att bli skadade av de förteelser som man frågade om. Intervjuarna hade tränats för den situationen. Vid felaktiga hänvisningar blev de intervjade personerna milt tillrättavisade.

Exempel: Intervjuad person: ”If somebody sees him burning a flag he might get in trouble” Intervjuare ”Hmmm, it says in the story nobody sees him” Intervjuad: Ohh, thats right, yee I dont know, it still feels wrong somehow. I cant explain it”

Haidts studie inte bara bekräftade Richard Shweders tes om moral. Den producerade även data som ifrågasatte Rationalism som helhet. De intervjuade människorna kom inte fram till sin uppfattning om historierma genom att resonera sig fram till den. De försökte resonera sig fram till den moraliska uppfattning som stämde bäst på den intuitiva känsla de fick av att höra historierna. Den stora mängden av i efterhand ”uppfunna offer” var en av de största överraskningarna i studien. Därmed uppkommer för mig en viktig fråga. Hur kommer det sig att det här inte fick mer uppmärksamhet när studien publicerades på tidigt 90-tal?

Det verkar beror på att Evolutionslära inte hade slagit igenom ännu. Egentligen var det en tanke som populariserades nästan tjugo år tidigare av Edward O. Wilson som presenterade sin syn i boken ”Sociobiology – The new synthesis” (1975). Kort därefter kompletterades den av Richard Dawkins bok ”The Selfish Gene” (1976). Flera andra forskare gjorde liknande upptäckter men nu uppstod den politiska kontrovers som stal all uppmärksamhet och energi från forskningsfältet.

Som Professor Steven Pinker berättar i ”The Blank Slate” (2002): Den progressiva rörelse (som blev dagens nyvänster) beslöt sig för att kalla E.O. Wilson rasist och demonisera honom och hans forskning. Wilsons ”brott”? Han hade ett kapitel i sin bok om människans utveckling. Vilket den progressiva rörelsen uppenbarligen betraktade som en handling som inte bara var felaktig utan moraliskt fel. I ett upprop från ”The evolutionary psychology study group” kopplades Wilsons forskning till att både rättfärdiga status quo och ha kopplingar till nazism. Följade ramsa skanderades: ”Racist Wilson you can’t hide, we charge you with genocide!”

Den finska vetenskapssociologen Ullica Silverstråle var på plats i USA under dessa händelser. I sin avhandling -83 skildrade hon demoniseringen av sociobiologi. På denna avhandling baserades sedan boken ”Defenders of Truth: The Sociobiology debate” (2000). Vidare så kan ni se ovan unika video där professor Silverstråle föreläser på temat ”Sociobiology and human nature – a 40 years’ perspective”. Vid 13.20 berättar hon om E.O. Wilsons bok.

När Haidts upptäckter gjordes så fanns det två huvudorsaker att forskningen inte uppmärksammades mer. Dels att han publicerade studien i en socialpsykologisk publikation vid en tidpunkt då moralpsykologi sorterade under utvecklingspsykologi. Dels på grund av nyvänsterns attacker på evolutionslära som hade saboterat den psykologiska forskningen. Verkligheten var dock på väg att hinna ikapp. Paret John Tooby och Leda Cosmides smög sig 1992 förbi universitetsvärldens progressiva/feministiska grindväktare med boktiteln ”The Adapted Mind, Evolutionary Psychology and the Generation of Culture” (1992).

Samtidigt har även andra akademiska fält sett samma utveckling. Människan är långt mindre rationell och långt mer emotionell än man trodde på 70-talet. Människans känslor är i sin tur långt mindre socialiserade än man trott och långt mer universella än man tagit hänsyn till. Detta innebär i sin tur att politiska uppfattningar kan förutsägas och kategoriseras. Jag återkommer till hur dessa kategorier ser ut.

Jag vill avsluta med att upprepa nyvänsterns hyckleri där de både drivs av tanken att deras individualistiska värderingar specifika för västvärlden är det moraliskt goda, samt att den moraliskt lägst stående gruppen i världen är de vita män som skapat de samhällen där den värderingen finns. Dessa två saker går helt enkelt inte ihop. Inte nog med det, det går knappast att mena västvärldens moral är det moraliskt goda utan att också anse att de folk som inte har den moralen är moraliskt onda.

Med snuttefilten rationalism kunde nyvänstern drömma om att folk från andra kulturer skulle ”läras om” men i och med detta inlägg har jag visat vetenskapliga belägg för att rationalismen i sig inte fungerar som tänkt. De flesta människor fortsätter att tycka efter känslorna som de vill även EFTER att man försökt resonera dem till rätta ”Gee, I dont know why, it still FEELS wrong” Ni kan säkert se vissa konskvenser det får om detta visar sig stämma.


Publicerat i Okategoriserade

Nyvänsterns hyckleri – Del 1 Flyktingkrisen och Feminism

februari 13, 2016
3 kommentarer

Hej allihopa! Det var ett tag sedan sist, jag har varit sjuk och utmattad så mina aktiviteter har varit begränsade till Twitter. Å andra sidan har det enda folk pratat om sedan förra året varit den så kallade flyktingkrisen och det blir inte mycket genusdebatt av den då asylsökarna till 80% bestått av män. Eller vänta lite, kanske det i sig är ett genusämne? Det är ju intressant hur precis samma genusvetande feminister som i inrikespolitiken är ”anti-patriarkat” är extremt positiva till asylsökarna som är 4/5 unga män från världens mest patriarkala länder.

För enkelhetens skull byter jag ut ordet ”patriarkat” mot ”kvinnohat”. Feminister som säger sig eftersträva jämställdhet vill alltså ha extremt hög manlig invandring från de mest kvinnohatande länderna i världen. Ursäkta mig fröken genusvetenskap men hur i **** får ni de två åsikterna att gå ihop? Här kommer lite utbildning i situationen. I samma region som Syrien ligger världens värsta land för kvinnor, och nej det är inte Saudiarabien, där får man visserligen låga poäng för rättigheter men levnadsstandard, lag och ordning samt utbildning där är bättre för kvinnor än i flera andra länder.

Det värsta landet i världen för kvinnor är Syriens kompisland Egypten. De bägge länderna är inte bara geografiskt nära utan har även en historia av gemensamma politiska initiativ. Vid två tillfällen var samarbetena särskilt påtagliga. 1958 slogs Egypten och Syrien ihop till ”United Arab Republic” (UAR), 1972 bildade Khadaffi ”Federation of Arab Republics” som utöver Libyen bestod av Syrien och Egypten. Vidare så har Syrien än idag UAR:s flagga med två stjärnor för de två länder som utgjorde UAR. Kort sagt de här ländernas befolkning har stora likheter med varandra. Här är ett exempel från ZDF (Tysk TV) Hedersmord diskuteras med skolelever.

Skärmbild (319)

Vi lever i Tyskland, Flickor i det här landet har rätt att gå ut och dansa och bestämma själva

Skärmbild (320)

Nej, det är inget för mig

Skärmbild (321)

Man måste bevara sin systers heder

Och i denna situation där mängder av unga män drar från Syrien med omnejd till Europa vad gör svenska feminister? Jo, de bryr sig varken om konsekvenserna för jämställdhet i Sverige eller att försöka hjälpa Syriens kvinnor antingen att ta sig till Sverige eller på plats. Förklara nu för mig vad svensk feminism står för när man har som viktig målsättning har att så många män som hatar kvinnor (patriarkat) som möjligt skall ges asyl i Sverige. Det finns bara en slutsats som kan jag kan dra av detta. Feminism existerar inte i Sverige.

Vad som kallas feminism i Sverige måste i själva verket en underlydande avdelning till den förteelse som för enkelhetens skull hädanefter kallas ”Nyvänster” (Observera! inte samma sak som vänster). Eftersom nyvänstern bestämmer och feminister bara lyder så är även könsrollerna mellan organisationerna i tydligt motsatsförhållande till de värderingar som feminismen påstår sig stå för. Feminismen påstår kvinnor skall vara fria och självständiga, feminismen har under tiden gjort sig till nickedocka för nyvänsterns guruer och feminister är i praktiken inte fria att tycka nånting utanför de ramar som nyvänsterns guruer bestämt åt dem

Hur har feminister hanterat den självmotsägelse som jag påvisar ovan? Föga förvånande på samma sätt som Sovjetkommunister gjorde för ett antal årtionden sedan i en liknande situation. Kort sagt så slutar man att se sina åsikter som följden av kunskap och börjar istället betrakta det som en religion vars åsikter man måste tycka/lyda eftersom de är moraliskt goda. Samtidigt måste de som inte tycker/lyder dessa saker anses vara moraliskt onda. Det är därför vi sett påfund som ”no-platforming” ”trigger warnings” och ”safe spaces” som alla utgår inte från att den andra sidan har fel – utan från att den andra sidan är ond/hemsk/farlig/hatare

Det finns ett vetenskapligt fält som kallas moralpsykologi där man forskar på dessa saker. Jag återkommer till vad moralpsykologin har att berätta om just det här att man börjar betrakta politiska motståndare som omoraliska/onda. Här avslutar jag mitt första inlägg om Nyvänstern med konstaterandet att när feminister menar inget patriarkat finns i flyktingbåtar på medelhavet då har de tappat all trovärdighet som förespråkare för jämställdhet. Då är de inget annat än nyvänstern pressekreterare, nickedockor som bara får säga vad andra godkänt. Sålunda kommer fokus i dessa inlägg inte att ligga på feminism, utan på nyvänstern.

Vilka är nyvänstern? vad står de egentligen för? varför står de för det och i vad anser jag nyvänstern har fel? Dessa frågor är vad mina kommande inlägg skall handla om.


Publicerat i Okategoriserade

Buildings of the World – Colors of France

november 19, 2015
2 kommentarer

When Paris lost its light – The world stepped in and showed the way.

20151115001199491521-original

Canberra Parliament House – Australia

js76640029

Sydney Opera House – Australia

ct3eketwsaypai3

Amsterdam’s Dam Square Palace – Netherlands

2e7249ea00000578-3318549-tower_bridge_is_lit_up_in_the_colours_of_the_french_flag_as_a_vi-a-35_1447544875722

The London Tower Bridge – London, United Kingdom

stream_img

The National Gallery in Trafalgar Square – London, United Kingdom

r26651_4742x3351cc

Wembley Stadium – London, United Kingdom

The Usher Hall is lit up blue, white, and red. Picture: @edinburghcoffee

Edinburgh Usher Hall – Scotland

86692839_belfastcityhallparis

Belfast City Hall – Ireland

San Francisco City Hall is lit up with blue, white and red, the colors of the French flag, following the Paris terror attacks, in San Francisco

San Fransisco City Hall – USA, Cal

12233540_10207242386878586_1853804121_n

Tbilisi City Council – Georgia

acropolis

Acropolis Ruins – Greece

image-adapt-960-high-paris_attacks_monuments_04a

Christ The Redeemer – Rio De Jaineiro, Brazil

lightsgallery111615008

The Arctic Cathedral – Tromso, Norway

2e79bb0200000578-0-image-a-34_1447617496770

Burj Khalifa – Dubai, United Arab Emirate

 

Will be updated with more.

 


Publicerat i Okategoriserade

129 döda i fasansfulla Terroristattacker i Paris – Tydliga likheter med dåden I Mumbai 2008

november 14, 2015
3 kommentarer

Under fredagskvällen när jag hoppade mellan kanaler såg jag att det skulle bli en extrainsatt sändning ”med anledning av händelserna i Paris”. Min första tanke var att terroristattack för vad kunde det annars vara? Och så var det. Vid det laget var polisaktionen i full gång. Rubrikerna var då ”35 döda i flera attacker” och TV:s liverapportering kommenterade löpande gisslandramat i Konserthallen Bataclan där terroristerna trängde in mitt under pågående konsert med Eagles of Death Metal.

Bild av Konserthallen Bataclans insida – Kapacitet: 1500 personer. Man kan bara föreställa sig den fasa folk kände när beväpnade män stormade in och började skjuta på publiken.

Nu har dödssiffran stigit till 129 människor. Det är osäkert om den siffran är enbart civila eller även inkluderar terroristerma själva och eventuella poliscommandos. Vad som VI däremot kan säga med största säkerhet är att dåden i Paris har stora likheter med dåden i Mumbai 2008.

Här är en snabb summering av de likheter som jag kan se

  • En liten grupp unga terrorister beväpnade med automatvapen och sprängämnen
  • Mördar urskiljningslöst på platser med mycket folk som barer och restauranger
  • Slår till mot flera olika platser, färdas mellan dem i bil
  • Slutar med gisslandrama (mot hotell respektive konserthall)
  • Har inte för avsikt att släppa gisslan, dödar så många de kan
  • Försöker inte fly utan har för avsikt att själva bli dödade
  • Mycket höga dödssiffror (Mumbai 164 dödade och 308 skadade. Paris hittills 129 dödade, och 350 skadade)

Edit: Vi kan även se fokus på måltavlor med koppling till andra länder. Frankrike: Konserthallen Bataclan har asiatisk design (och hade tidigare judiska ägare), rockbandet Eagles of Stone Age är från Kalifornien USA, Restaurangen som attackerades heter Petit Cambodge (Lilla Kambodja) och på Stade de France spelades en vänskapsmatch mot Tysklands landslag. Detta kan vi jämföra med Indien 2008: Cafe Leopold var populärt bland utlänningar så var även Turisthotellen Oberon och Taj Mahal. Slutligen drabbades ”Nariman House” som är ett judiskt kulturcenter.

För den som vill granska de uppenbara likheterna mellan terroristattackerna i Paris igår och terroristattackerna i Mumbai för några år sedan så rekommenderas dokumentären 60 minutes of november 26th 2008 I övrigt vill jag åter påminna om vad ekonomen Steven Levitt (Freakonomics) sade om terrorism.

”What makes terrorism particularly maddening is that killing isn’t even the main point. Rather, it is a means by which to scare the pants off the living and fracture their normal lives. Terrorism is therefore devilishly efficient, exerting far more leverage than an equal amount of non-terrorist violence.”

Vill även åter påminna om ekonomen Alan Krugers analys av vilken sorts människor som brukar vara terrorister.

The terrorists, he found, were less likely to come from a poor family (28 percent versus 33 percent) and more likely to have at least a high-school education (47 percent versus 38 percent). A similar analysis of Palestinian suicide bombers by Claude Berrebi found that only 16 percent came from impoverished families, versus more than 30 percent of male Palestinians overall.

Terrorism är alltså i regel en ideologisk fråga, inte en socioekonomisk. På tal om nyhetsförmedlningens roll i att hjäpa terrorister uppnå sina målsättningar så tar Dolf upp den frågan här på Genusdebatten.

Mina tankar är såklart med offren till detta fasansfulla illdåd. De flesta av dem var fans av rockbandet Eagles of Death Metal som mördades inne på Bataclan.


Publicerat i Okategoriserade

Ekonomen Tino Sanandaji bemöter ljuget om flyktingmottagandet och julhandelns kostnader

november 13, 2015
6 kommentarer

Stämmer det att massmedia sprider lögner invandring eller är det en konspirationsteori? Det senaste exemplet ger tydliga belägg för det förstnämnda. Narrativet som spridits av bland annat SSU Uppsalas ordförande Pavlos Cavelier Bizas i Metro är att årets Julhandel omsätter mer pengar än flyktingmottagandet.

Migrationsverket meddelade i oktober att kostnadsprognosen för flyktingmottagandet under 2016 beräknas till 60,2 miljarder kronor. Samtidigt väntas julhandeln omsätta 75 miljarder kronor i år, enligt analysföretaget HUI Research.

Är dessa siffror korrekta i sammanhanget? Nej, bägge siffrorna är helt missvisande. Här kan ni läsa Ekonomen Tino Sanandajis sågning av resonemanget För den som inte orkar följa länkar kommer dock här ett sammandrag.

75 Miljarder är inte vad Julhandeln omsätter utan omsättningen av all detaljhandel i Sverige under december månad. Själva julhandeln motsvarar en merhandel på ca 15-20 miljarder kronor. Hela Sveriges detaljhandel under ett år är ca 600 miljarder kronor.

60,2 miljarder är inte vad hela flyktingmottagandet kostar utan bara den beräknade kostnaden för de två första åren. Den riktiga kostnaden för det svenska flyktingmottagandet är 70.000 kronor per år och person kumulativt år efter år.

Detta är alltså enbart de fiskala kostnaderna i form av minskade skatteintäkter och inkluderar inte ökade kostnader för att hantera ökningen av kriminalitet, sociala problem och utanförskap.

Så vad blir då konsekvenserna av detta för de svenska skattebetalarna.

”100.000 flyktingar motsvarar i så fall ett åtagande på ca 400 miljarder kr. Om Sverige fortsätter i nuvarande takt på halv miljion per år motsvarar det två tusen miljarder kronor, nära dubbla statsskulden, vilket inom kort permanent knäcker ryggen på välfärdsstaten.”

Tino Sananadajis blogg
SSU Uppsala


Publicerat i Okategoriserade

Mina påpekanden om Bechdel-bluffen bekräftas av Age of Ultron-stjärnan Mark Ruffalo

maj 7, 2015
10 kommentarer

Kommer ni ihåg mina påpekanden från debatten om Bechdel-testet? Här har ni en filmstjärna som bekräftar allt jag sade.

Efter att SJW-stollar trakasserat och dödshotat The Avengers – Age Of Ultron-regissören Joss Whedon för att de ogillade hur han porträtterade karaktären Black Widow (Scarlett Johanson) i Age Of Ultron – och då framför allt hennes romans med karaktären Hulk/Bruce Banner (Mark Ruffalo) – så fick Mark Ruffalo på ett forum följande fråga från ett av sina fans.

Hi Mark, I love your work! You are hard to pinpoint as an actor because you are so diverse and are always choosing new and different projects, I love it! You were great in Avengers and Foxcatcher, I cannot wait to see Infinitely Polar Bear! I just wanted to ask you, what are your thoughts on the recent outburst of criticism against Joss Whedon regarding Scarlet Johannson’s character, Black Widow?

Frågan rör alltså mycket aggressiva och i många fall direkt hatiska attacker som SJW-aktivister riktat mot filmskaparen främst pga att filmen innehåller en romans mellan karaktären som Mark Ruffalo spelar och karaktären som Scarlett Johanson spelar. Man kan bara föreställa sig hur absurd frågan måste te sig för Mark Ruffalo. Nåväl så här löd Ruffalos fullständiga svar:

I think it’s sad. Because I know how Joss feels about women, and I know that he’s made it a point to create strong female characters. I think part of the problem is that people are frustrated that they want to see more women, doing more things, in superhero movies, and because we don’t have as many women as we should yet, they’re very, very sensitive to every single storyline that comes up right now. But I think what’s beautiful about what Joss did with Black Widow – I don’t think he makes her any weaker, he just brings this idea of love to a superhero, and I think that’s beautiful.

If anything, Black Widow is much stronger than Banner. She protects him. She does her job, and basically they begin to have a relationship as friends, and I think it’s a misplaced anger. I think that what people might really be upset about is the fact that we need more superhuman women. The guys can do anything, they can have love affairs, they can be weak or strong and nobody raises an eyebrow. But when we do that with a woman, because there are so few storylines for women, we become hyper-critical of every single move that we make because there’s not much else to compare it to.

So I know Joss really well. I know what his values are. And I think it’s sad, because in a lot of ways, there haven’t been as many champions in this universe as Joss is and will continue to be. And I know it hurts him. I know it’s heavy on him. And the guy’s one of the sweetest, best guys, and I know him – as far as any man can be a champion for women, he is that.

So it’s been a little disheartening.

But I also see how much people love that aspect of it. There’s an equal amount of people who find the love interest between Banner and Black Widow to be a big standout. And it’s very satisfying to people. So it’s a movie. People are going to have their opinions. And that’s actually a great thing. The fact that this is a debate that’s coming out of this movie is probably a positive thing.

I just don’t think that people should get personal with Joss, because he really is – of anyone – an advocate for women. He’s a deeply committed feminist.

Vissa kanske redan ser min poäng men här kommer förtydligande så alla är med i resonemanget.

Vi gör en återblick till inlägget som jag skrev ”Angående genusmätningen av Kalle Ankas julafton och Bechdel-bluffen”. En stor del av texten presenterar orsaker till varför det blir så många manliga och så få kvinnliga karaktärer i dessa berättelser. Med detta som utgångspunkt så läs igen den del av Mark Ruffalos svar som handlar särskilt om den frågan:

I think part of the problem is that people are frustrated that they want to see more women, doing more things, in superhero movies, and because we don’t have as many women as we should yet, they’re very, very sensitive to every single storyline that comes up right now.

Mark Ruffalo är inte forskare eller debattör, han är filmstjärna så det är bara naturlligt att den kausala (orsakssambandet) delen av hans svar bygger på grundlös pop-psykologi. Det spelar dock ingen roll eftersom spekulation om VARFÖR folk gör något ändrar varken på ATT de gör detta något eller de konsekvenser som VAD de gör får för omvärlden.

VARFÖR dessa människor är hyperkänsliga om kvinnliga karaktärer är för denna fråga helt irrelevant.

Det viktiga är att om karaktären hade varit man hade filmskaparna sluppit de här hatiska idioterna så hela Joss Whedon-affären är – tyvärr – en uppenbar orsak för filmskapare och författare att ha FÄRRE kvinnliga karaktärer vars storylines SJW-dårar kan göra till nästa måltavla – inte FLER. Här har ni en talande bild om den verklighet som gäller.

Whedon-Hate

Om SJW-dårarna vill ha fler kvinnliga karaktärer så är detEN EXTREMT VRICKAD OCH KONTRAPRODUKTIV METOD som de har valt. Det finns i dagsläget ingen orsak för författare eller filmskapare att ha fler kvinnor och hoppas att den radikalfeministiska lynchmobben skall vara snällare. Enklaste lösningen är att ha manliga karaktärer för då får man som skapare en mycket större frihet..

Jag vet inte varför Bechdel-test aktivisterna ännu inte har  fattat detta enkla faktum

Högre krav på kvinnliga karaktärer innebär att färre karaktärer kan vara kvinnor. Samma problem finns i USA angående svarta karaktärer. Tidigare så kritiserade ”antirasister” att svarta bara gavs roller som kriminella. Den kritiken häller jag för övrigt helt med om. Men vad hände sedan tror ni? Jo ”SJW-aktivisterr” nöjde sig inte med att svarta fick andra sorters roller.

De började kräva att svarta aldrig skulle porträtteras negativt. De blev hyperkänsliga för hur svarta karaktärer porträtterades och en mängd mediebolag valde i det tysta att det var bättre att inte ha svarta rollfigurer alls i sina produktioner än att utsätta sig för hatstormen som riskerade att uppstå om en svart karaktär gestaltades på ett sätt som SJW-mobben ogillade.

Bolagen fann dock ibland vägar runt detta hinder, inte minst genom att låta svarta ta över redan vita karaktärer.

Inte för att majoriteten av fans gillar när deras karaktär sedan länge byter etnicitet huxflux men normala fans vrede är helt enkelt ofarlig jämfört med SJW-.mobbens ”folkdomstolar” så det borde förvåna absolut ingen över att man istället för att skapa nya svarta karaktärer bestämde att simsalabim nu är seriefigurer som Nick Fury och Heimdall svarta.

Och nej min poäng är inte att jag tycker detta är fel. Samuel L Jackson är en fenomenal ”Nick Fury” medan karaktären tidigare misskötts i sådan grad att rollen gavs åt David Hasselhoff. ”Heimdall” å sin sida är en för oviktig karaktär för att jag skall bry mig nämnvärt att han gjordes svart så Idris Elba kunde spela honom. Så länge karaktären blir bättre av bytet så struntar jag i vilken etnicitet som skådisen har.

Poängen är att bolagen – bortom mycket snäva gränser – tjänar på att inte skapa nya svarta karaktärer alls.

På samma sätt hade Avengers – Age of Ultron sluppit den här skiten endast om A) De följde de snäva gränser som SJW-gänget sätter för vad de får göra med en fantiserad kvinnlig seriefigur eller B) Inga kvinnor alls fanns med bland huvudrollerna i Avengers – Age Of Ultron. Alltså en tillbakagång til tiden dål kvinnor bara var bifigurer.

Om de läsare som kallar sig feminister behöver en ännu tydligare förklaring. Ok här är den. Brist på kvinnor i en fiktionell berättelse (bok, film, dataspel) leder vanligen till kritik för brist på kvinnor. När man har med kvinnor i berätrtelsen däremot så leder missnöje till lynchmobbar och dödshot i dagens offentliga landskap.

Innan ni klagar över att ingen av de tre spelbara karaktärerna i Grand Theft Auto V-handlingen är kvinna så fundera lite över hur Rockstars styrelse konstaterade att om någon av dem är kvinna så kan de räkna med att alla deras kanaler för kommunikation med kunder som spelar spelet blir trollade av SJW_feminister som inte ens köpt spelet men hatar hatar hatar hatar hur eventuella kvinnliga GTA-karaktärer gestaltades.

Länktips: Genusdebatten – Så genomskådar du massmedias Könsljug om “Pappakroppen”


Publicerat i Okategoriserade

Breaking News! Massiv studie av STEM avslöjar 2:1 preferens för kvinnor vid akademiska anställningar

april 14, 2015
7 kommentarer

Så var det klart. Den första experimentella studien av sitt slag visar massiv preferens för kvinnor. 

På Genusdebatten finns nu min genomgång av studien där forskarna Williams & Ceci från Cornell University visar att kvinnor i STEM*** med en 2:1 ratio anställdes på akademiska positioner före män med identiska meriter. Det var inatt som Christina Hoff Sommers twittrade om denna politiska bomb där forskarna konsekvent inte bara kan motbevisa påståenden om ”bias” mot kvinnor utan även konstatera att det finns en mycket stark bias mot män.

***Science, Technology, Engineering, & Mathematics

STEM hiring study 1

Kvinnor bemöts inte av diskriminering – utan av en påtaglig könsfavoritism som gäller samtliga undersökta fält förutom Ekonomi och då endast när det är manliga bedömare – medan kvinnliga bedömare uppvisade samma starka preferens för kvinnor över identiska manliga sökande som bedömare i andra fält. Värst av alla fält är psykologi där manliga bedömares preferens för att anställa kvinnor var högre än kvinnors preferens för att anställa kvinnor.

Beträffande sexism mot män så kommenteras det på följande sätt av författarna:

It is worth noting that female advantages come at a cost to men, who may be disadvantaged when competing against equally qualified women. Our society has emphasized increasing women’s representation in science, and many faculty members have internalized this goal. The moral implications of women’s hiring advantages are outside the scope of this article, but clearly deserve consideration.

I studien användes en mängd kontrollmekanismer som alla bekräftade resultaten. Såväl den kvinnliga preferensen för kvinnor som det faktum att det inte under några förutsättningar fanns en likadan favoritism för män. Studien uppvisar tydliga likheter med den studie av Alice Eagly et al som demonsterade ”The Women are wonderful-effect”. Även den gången var studiens egentliga syfte att bevisa sexism och diskriminering mot kvinnor.

Tillägg 21/5: 

De bägge författarna av studien har lagt ut en video där de kommenterar sina resultat.

Här kan ni läsa min genomgång av videon och annan forskning i samma ämne.

 

 


Publicerat i Okategoriserade

Superkort DN-artikel om Hugo Awards är full av felaktigheter

april 11, 2015
6 kommentarer

Mängden fel som jag hittade DN-kulturs artikel om Hugo Awards kan vara någon sorts rekord.

Jag har redan bloggat två gånger om ämnet en gång här och en gång Genusdebatten men mängden felaktigheter gör att jag känner mig manad att kommentera DN kulturs rapportering om Hugo-Galan. Vi talar om en extremt kort artikel där mängden fel är häpnadsväckande. Vi börjar med rubriken DN:kultur – Hyllar homofob för att stoppa kvinnor från prisutdelning. Skall vi upprepa det igen så ni får fundera över hur trovärdigt detta är?

Hyllar homofob för att stoppa kvinnor från prisutdelning

Beträffande homofobin ifråga så handlar det om den sedvanliga konservativa kristna sorten så där har rubriken i alla fall 0,5 rätt. Ytterligare 0,5 rätt kan vi ge åt tanken att nomineras är samma sak som att hyllas. Vad som däremot är fullkomligt falskt är påståendet att han nominerades FÖR ATT stoppa kvinnor. En enkel jämförelse av SP-listan och tidigare års vinnare visar att Sad Puppies lista har fler kvinnor – inte färre. Det som Wright nominerades för var sitt SF-författarskap. Alltså han nominerades för vad han skrev – inte för vem han var eller vad han tyckte.

En liten grupp konservativa scifi-fans, som kallar sig Sad Puppies (ledsna hundvalpar)

Stora delar av detta stycke är felaktigheter. Vi kan på sin höjd ge en halv poäng poäng för att DN fått namnet Sad Puppies rätt. De som sköter Sad Puppies är två författare – alltså inte helt riktigt att beskriva dem som fans. Den ena av dem – Larry Correia – är konservativ men den andra av dem  – Brad R Torgersen – beskrivs politiskt som moderate det vill säga mittenväljare.

försökt kapa nomineringsprocessen

Ni får själva avgöra om ni tycker den där beskrivningen förtjänar ett halvt rätt. På enkel svenska hände följande: Författarna ifråga föreslog böcker/berättelser som de gillade varefter de bad fans att läsa dessa, betala avgiften till WorldCon och sedan nominera dem de gillade. En mängd andra författare har gjort exakt samma sak. Skillnaden är att Sad Puppies kampanjande var mer framgångsrikt än andra har varit tidigare och de har fel sorts fans. Inte mycket till kapning med andra ord.

eftersom de tycker att priset delats ut till för många ”minoriteter” som till exempel kvinnor och rasifierade personer.

Hela det där stycket är felaktigt. När liknade uppgifter publicerades av Entertainment Weekly så informerades tidningen om att detta var förtal varefter tidningen fick pudla med KORRIGERING. Utöver detta så försvann inom kort journalisten Isabella Biderharns Twitterkonto. Det visade sig tvärtom finnas många kvinnor och ickevita personer på Sad Puppies nomineringslista. Många fler än som vunnit året innan. Här följer Entertainments Weeklys pudeltext.

CORRECTION: After misinterpreting reports in other news publications, EW published an unfair and inaccurate depiction of the Sad Puppies voting slate, which does, in fact, include many women and writers of color. As Sad Puppies’ Brad Torgerson explained to EW, the slate includes both women and non-caucasian writers, including Rajnar Vajra, Larry Correia, Annie Bellet, Kary English, Toni Weisskopf, Ann Sowards, Megan Gray, Sheila Gilbert, Jennifer Brozek, Cedar Sanderson, and Amanda Green.

Sad Puppies ansåg i själva verket att Hugo priset på sistone hade delats ut av fel  ORSAKER, de hade ingen åsikt om vilken sorts person det skulle delas ut till.  Det hela skall ha börjat med att en redaktör hos TOR förlag anklagade Correia för att ljuga när han sade att Hugopriset inte bara handlade om berättelsers kvalitet utan även i hög grad om vem författaren var och vilka politiskt korrekta rutor som berättelsen kunde sägas kryssa under. Vidare så är det si och så med massmedias påstående att det var särskilt hög grad av mångfald hos vinnarna året innan – mångfald som Sad Puppies påstås ha sabbat. – Bedöm själva av denna bild hur sant påståendet är att det var sådan mångfald bland Hugo-vinnarna 2014

2013_hugos_fullgroup

Var 2014 mångfaldens år för Hugo? bild från strangelove4sf.blogspot.com

”Resultatet är att den ganska okända författaren John C Wright, som öppet uttalat sig homofobiskt, fått sex nomineringar.”

Det var dock just den där sortens påståenden som var Larry Correias poäng med Sad Puppies. Om det bara var berättelsernas kvalitet som Hugo-priset handlade om så varför pratas det om exempelvis John C Wrights syn på homosexuella? Det har givetvis inget med berättelsernas kvalitet att göra. Däremot så kan jag berätta vad som HAR med John C Wrights författarskap att göra. Det faktum att han nominerades och nådde finalen för Nebulapriset med ”Orphans of Chaos” (2005).

Nebula Award nominees and winners are chosen by members of the SFWA

Uppenbarligen var Wright känd nog för att nomineras till Nebula – ett pris som Science Fiction and Fantasy Writers of America bestämmer över. Skillnaden är att Hugopriset nomineras av fansen och har man inte den sorts fans som brukar besöka WorldCon spelar det sålunda ingen roll hur bra SF-böcker man skriver. Frågan var alltså om Hugo-priset gavs till bästa bok eller bara till den författare som gick hem på WorldCon. Larry Correia konstaterade att för hugopriset hade många författare ”wrongfans” som hade ”wrongfun”.

Med tanke på hur kort DN-artikeln är så måste man imponeras över mängden felaktigheter. Det tar nästan kortare tid att beskriva allt som DN fick rätt än att beskriva allting som de fick om bakfoten. Lägg till detta att DN inte ens nämnder att det fanns två kampanjer där den andra hette Rabid Puppies och var den nya av de tvp medan Sad Puppies skapades redan 2013 och det alltså det här året var Sad Puppies 3 som det rörde sig om.

Obs! DN är kontaktade via deras ”rätta artikeln-tjänst” vi får se vilka ändringar som DN-red tycker jag har rätt om.


Publicerat i Okategoriserade

Hugo Wars – De hemliga författarkrigen om den politiska korrektheten på Hugo Awards

april 7, 2015
10 kommentarer

Så var det dags för PK/kulturkrigen att blossa upp i ännu en arena. Denna gång: Science Fiction-litteratur.

Hugo2010Vi har redan haft mängder av rapporter om hur så kallade Social Justice Warriors utfifrån en mycket aggressiv aktivism för luddiga värden som ”diversity” och ”inclusiveness” har försökt skapa en kultur av tystnad och rädsla hos i tur och ordning 1) Universitetsvärlden 2) Ateistgemenskapen och nu senast 3) Gamerkulturen. Nästa fajt var bara en fråga om tid.

Vad vi dock inte haft lika många rapporter om är SJW:s påverkan på 4) SF-författargemenskapen och då specifikt på #Worldcon och prisgalan #Hugoawards (Oscars för SF-författare startad 1955).Nu bllir det ändring men inte av den orsak ni tror. SJW har nämligen sedan länge ägt dessa och anledningen det nu blir livat är att dominansen blivit bruten på grund av ledsna hundvalpar.

#SadPuppies 1 och Hugo Awards

Ledsna hundvalpar eller ”Sad Puppies” är namnet på den kampanj som skapades inför Hugo Awards 2013 av SF-författaren Larry Correia på Monster Hunter Nation. Han berättar att syftet var att avslöja och utmana den vänsterklick som han ansåg dominerade den prestigefyllda prisutdelningen och saboterade för författare som inte hade rätt politiska åsikter oavsett berättelsernas kvalitet. Här beskriver han det hela i korthet.

  1. I said a chunk of the Hugo voters are biased toward the left, and put the author’s politics far ahead of the quality of the work. Those openly on the right are sabotaged. This was denied.

  2. So I got some right wingers on the ballot.

  3. The biased voters immediately got all outraged and mobilized to do exactly what I said they’d do.

  4. Point made.

(The original idea was to call it the “Sad Puppies Think of the Children Campaign” – a dig at those who take their social crusades too seriously.)

Correia beskriver själva metodiken. Hugo Awards är en ren popularitetstävling. Alla som köper en biljett till Worldcon får rösta i Hugo Awards och författare har sedan länge uppmanat sina fans (2008) att köpa biljetter och rösta rätt: Vad som i praktiken hände var att personer som normalt inte besöker Worldcon köpte biljetter för att Correia bad dem.

Other writers, bloggers, and even publishing houses have encouraged their fans to get involved in the nomination process before. I simply did the same thing. This controversy arises only because my fans are the wrong kind of fans.

Sad Puppies 2 – The Huggening

Som påpekats är det inget nytt med metoden att samla röster, den råkade bara gynna ”fel sorts” röster. Det var 2013 och då var kontroversen att högerförfattare genom en liten kampanj kunde nomineras alls. Inför 2014 gjorde Correia samma sak fast inför ”Sad Puppies 2 – Rainbow Puppy Lighthouse The Huggening” (VIlket namn!) tecknade han två serier.

Eventually one of my friends colored the cartoon in PhotoShop and one of my fans thought it was funny and made a video. Sorry, outrage crowd. No big evil conspiracy. An evil right winger is treading in your sacred halls because of this: (videoklippet med söta valpar som ni redan sett ovan)

Sad Puppies 2 blev en succé. Av Correias 12 förslag så lyckades 7 stycken ta sig till finalen, däribland den mycket högerpolitiske Vox Day, Författarhuset Tor.com fördömde Correias sätt att involvera fansen. Samma Tor.com hade dock glatt instruerat fans av ”Wheel of time” att inför Hugo Awards 2014 nominera alla 14 böckerna som ett enda verk.

I would really like everybody who is a voting member of WorldCon to actually read the works in each category and vote based upon which ones they think are best. I fully expect Wheel of Time to win my category of best novel. It is a fourteen book epic written by two authors over twenty six years. Duh.

Sad Puppies 3 – The Slatening (Sad Puppy Squad)

SadPuppies_3257433bDärmed har vi nått fram till dagens situation. Den 4 April 2015 tillkännagavs nomineringarna för årets Hugo Awards och det här året blev det rena jordskredssegern för Sad Puppies-listan där Larry Correia nu fått förstärkning av Brad R Torgersen som bjöds in till radioprogrammet ”Adventures in Sci-Fi Publishing (RADIO)” för att ett mycket intressant samtal om Sad Puppies-initiativet och häxjakten för politisk korrekthet i SF.

You get accused of cultural appropriation /racism/ sexism /transphobism. Activists have really tried their best to make the genre become a game of political correctness and most people are running scared (0,.49.20)

Correia själv Hugo-nominerades för sin bok ”Monster Hunter Nemesis” varefter han tackade nej till nomineringen eftersom det var en distraktion från Sad Puppies syfte. Ifall någon undrar har ni här en Parodi som förklarar Sad Puppies 3.

Inte nog med det , Correia har också skrivit ett blogginlägg där han kommenterar samlade inlägg från den vänsterklick han pratat om från början. Bland annat Tor-editor SJW-Queen bee Teresa Nielsen Haydens kommentar:

Why are people talking about what would happen if everyone who reads SF voted in the Hugos? IMO, it’s not a relevant question. The Hugos don’t belong to the set of all people who read the genre; they belong to the worldcon, and the people who attend and/or support it. The set of all people who read SF can start their own award.

Det är mycket oklart vad hon menar här.

Enligt reglerna så tlllhör Hugo Awards vem som helst som betalar avgiften till Worldcon för det är dessa som har rätten att rösta. Nu ‘är SJW gruppen så förbannad att ett stort antal av dem tänker agera i linje med ”om inte jag får det skall ingen annan heller få det”. Ett av alternativen i Hugo Awards röstningen är ”No award”

No Award is a real option with real consequences. If No Award wins the election, no Hugo Award is presented in that category. It’s not the pretend ”None of these Candidates” option that some US states like Nevada have, where the second-place finisher wins.

Så nu vet ni vad som pågått bakom kulisserna på den mest prestigefyllda prisutdelningen för Science Fiction-författare. Det senaste är att SJW gänget tänker rösta ”no award” och skylla alltihop på – tro det eller ej – GAMERGATE! Vilket sannerligen är Science Fiction med tanke på att Sad Puppies-kampanjen uppfanns våren 2013 – långt innan Gamergate ens existerade.

Sad Puppies & rilvalen Rabid Puppies dominerar Hugo Awards 2015 – Hela listan här


Publicerat i Okategoriserade

Miljöpartister pratar om att utesluta SvD:s fd chefsredaktör Bertil Torekull ur Miljöpartiet

april 6, 2015
6 kommentarer

Det som duger för SVD:s ledarsida skall man akta sig för om man vill vara kvar i Miljöpartiet.

Det är budskapet från flera miljöpartister efter att Bertil Torekull skrivit i en Expressen-artikel att ”Invandringen och integrationen börjar likna ett fiasko”Bertil Torekull är 83 år, ersättare i riksdagen för miljöpartiet, han har tidigare bland annat varit chefsredaktör för SVD och han är även grundare av Dagens Industri här kan ni läsa om hans meriter. Som visas av bloggen WTF?! är det alltså nu flera miljöpartister som är ute efter hans huvud för att han frångått partilinjen på ämnet invandring. Regionfullmäktigeledamoten Joachim Höggren 23, år och Grön Ungdoms talesperson på Gotland säger på twitter:

Det finns en risk att Bertil Torekull kan komma upp för diskussion gällande uteslutning ur MP nu. Så långt ifrån partiet kan man inte stå.

Nils Karlsson, kommunalråd i Malmö kommenterar

I samma tidning ondgör sig Bertil Torekull, snart förhoppningsvis före detta miljöpartist, om hur hemskt det är med invandring. Fuck.

Nej, Bertil Torekull, det där alarmistiska svamlet kanske dög på Svenska Dagbladets ledarsidor men i miljöpartiet får man skärpa till sig.

Foujan Rouzbeh känd från ”hijabuppropet” bannar

Miljöpartiet borde stoppa Bertil från att sprida alarmistisk, polariserande smörja istället för att låta honom gå loss i partiets namn.

Miljöpartiets Migrationspolitiska talesman Maria Ferm

Göteborgsposten rapporterar att Miljöpartiet tar avstånd. Migrationspolitiske talesmannen Maria Ferm replikerar med en hjärtskärande artikel under rubriken ”Ta strid för människovärdet” där hon får med både kriget i Syrien, forna kriget på Balkan och nazisternas judeförintelse på 40-talet i en och samma text. Argument verkar det dock vara fattigt med från Miljöpartiets höjdare. Det enda argument som Maria Ferm presenterar är att det gått bra för de cirka 170.000 jugoslaver som kom till Sverige under kriget på balkan. Svenska folket skall alltså enligt Ferm tänka – vi fixade Jugoslavien – Syrien blir inga problem?

Men det är absurt att som politiker inbilla sig att integration av folk från en europeisk välfärdsstat som Jugoslavien inte skiljer sig från integration av människor från exempelvis en arabrepublik som Syrien som tidigare var en del av turkiska Osmanska imperiet och i praktiken skapades 1920 av Frankrike vars koloni det var till självständigheten 1944. Lägg till detta att medan Maria Ferm pratar om hur Raoul Wallenberg räddade judar så blev Syrien på tidigt stadium centrum för judehat. Sedan kan det nämnas att 2011 var Syriens befolkning 22 mijoner människor, hur många kan Sverige ta emot enligt Miljöpartiet?

Jugoslaviska flyktingar som enda exempel?

Vidare med tanke på hur Sverige tagit emot flyktingar från krig i länder som Somalia, Eritrea och Etiopien är det anmärkningsvärt som sjutton att Maria Ferm i en artikel om flyktingar från Syrien inte använder flyktingar från ett enda afrikanskt land som exempel för hur den svenska integrationen går. Hon använder istället europeiska flylktingar från forna Jugoslavien där krig bröt ut som en konsekvens av det kalla kriget, Sovjetunionen och kommunismen.

Flera röster vill bannlysa Torekull. Kevin Shakir har vi tidigare sett representera åsikten att ”Vita västerlänningars syn på demokrati är faktiskt inte alltid rätt”. Med tanke på hur demokrati uppfanns av vita västerlänningar så vet jag inte vem han menar har en annan syn på demokrati än att den skall avskaffas och ersättas med system som icke-vita icke-västlänningar anser är bättre. Nåväl så här säger han om Bertil Torekulls uttalande:

Bertil Torkull (MP) visar genom detta ett pedagogiskt exempel på hur rasism är strukturell och inte ett SD-fenomen.

Sedan har vi det officiella Miljöpartiet.

Expressen har en artikel med rubriken Torekull efter utspelet: ”Positiva reaktioner”. Det framgår dock vid läsning att Torekull inte alls specificerar vem som gett positiva reaktioner. Däremot så finns gott om specifika negativa reaktioner. Peter Forkstam är ordförande för Miljöpartiets Skåneavdelning som Bertin Torekull tillhör. Han säger:

De Gröna i Skåne tar avstånd från debattinlägget och det är tydligt att Bertil Torekull inte har stöd för de här åsikterna i vår politik. Miljöpartiet står för en värld utan gränser med fri migration

På tal om vad miljöpartiet står för så finns det enligt forskaren Professor Kent Ask nästan inga kritiska artiklar om vad miljöpartiet står för då en så stor andel av journalisterna själva sympatiserar med miljöpartiet. Marika Formgren har på SVT Opinion tagit upp hur ”Medierna måste sluta smöra för Miljöpartiet” Den som vill ha den minsta motbild är i stort sett utslutande hänvisad till den granskning av Miljöpartiet som gjordes av Granskning Sverige.

Däremot finns det en och annan granskning av enskilda miljöpartister.

Rebecca Weidmo Uvell på Uvell kommunikation ställde till ordentlig oreda när hon skrev sitt inlägg ”Vad gör Mehmet Kaplan?” om den miljöpartistiske bostadsministern. Tydligen var det si och så med departementets vilja att lämna ut information om vad Bostadsminister Kaplan gjorde, efter kritik mot granskningen svarade Uvell i Dagens Opinion

För det tredje borde frågan snarare vara varför inte de etablerade medierna är mer intresserade av Miljöpartiet. Enligt en rapport från juni undkommer just Miljöpartiet kritisk granskning i media mest av alla partier.

Beträffande Turkiets bostadspolitik så påpekar Cornucopias Wilderäng att vad Turkiet kan lära Sverige isåfall vore hur man bygger ej jordbävningssäkra byggnader, enorma presidentpalats och skapar massiv korruption i byggsektorn. Kaplan har även kritiserats i Dagens samhälle av Thomas Gur. Då gick kritiken ut på att Kaplan när han var i Turkiet uttalade sig i utrikespolitiken om Palestina trots att han är bostadsminister.

Men när det handlar om Miljöpartiets faktiska politik så lär vi oss mer om vad höjdarna står för i frågan om Bertil Torekull för han har som miljöpartist skakat hela partiets självbild som finare än alla andra. Antingen accepterar man att så är det inte eller så gör man martyr av en man som varit chefsredaktör för en av landets största tidningar.


Publicerat i Okategoriserade
Nästa sida »

    aktivarum@gmail.com

    Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 950 andra följare

    Arkiv

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 950 andra följare

%d bloggare gillar detta: