Aktivarum

Aftonbladets kampanj mot Flashback: Demokratifientlig ansvarslös smörja av värsta sort

februari 11, 2015
41 kommentarer

I detta inlägg summerar jag tankarna kring medias nya roll i artiklarna om Flashback

Vid en första anblick finns inget att anmärka på att Aftonbladet hänger ut personer som har skrivit dumheter just pga att dumheterna är så dumma. Det är först vid en djupare genomgång problemen med Aftonbladets agerande blir tydliga så låt mig förklara vad som är osunt med med dessa artiklar.

När jag säger demokratifientlig smörja menar jag med ”demokratifientlig” att det påverkar demokratins förutsättningar negativt medan ”smörja” innebär att det har inget värde utan mest påminner om att reagera på ett rån genom att spåra upp och misshandla rånaren för att hämnd känns så bra.

Demokratin har åsiktsmångfald som huvuduppgift

Det är lätt att se varför Jan Helin vill pressen skall hjälpa ”de goda”. Världens olika länder och kulturer är dock inte på något sätt överens om vilka som är de goda. Den nya roll pressen nu tar i Sverige ger vatten på kvarn till andra länder som vill använda pressen för att stoppa värden de anser skadliga.

Visst låter det bra på papperet att ha yttrandefrihet villkorad. problemet är att om Sveriges press jagar rasister varför skulle inte Egyptens press jaga kättare eller Kinas press jaga regimkritiker och vad skulle felet vara om Nigerias press jagar homosexuella om nu dessa anses vara de onda där?

Sorry, det finns inget som heter villkorad yttrandefrihet

En stor del av demokratins vinst kommer från bristen på rädsla människor i en demokrati känner för att föra fram sin egen åsikt. Det finns inget sätt att begränsa yttrandefrihet utan att det har som konsekvens att ideer som annars förts fram inte förs fram. Det existerar inga medelvägar i detta.

Poängen med Aftonbladets kampanj är att de ansvariga tycker att världen inte behöver vissa åsikter. Det är bara det att så tycker alla andra också och när människor bara säger de åsikter de tror behövs så blir de mindre benägna att föra fram något nytt för man vet inte på förhand om nytt behövs.

Media har gått i tjänst hos makten för att granska privatpersoner

Personerna som hängs ut är vanliga privatpersoner. Av detta kan vi konstatera att massmedia försöker ge sig själv en annan roll i samhället. Massmedia vill inte längre bara rapportera, massmedia vill bestämma och påverka mer. Därför räcker det inte längre med makthavare, alla måste under medias lupp.

Massmedias traditionella uppgift är att granska makthavare. Medias dynamik på arbetsmarknaden är sålunda att granska arbetsgivare åt anställda. Här har dock massmedia gjort tvärtom och spionerat på anställda i arbetsgivarnas tjänst och alltså förkjutit makt uppåt till den anställdes nackdel.

Och hur är trovärdigheten efter de senaste våldtäktsfadäserna?

På kort tid har media tre gånger spridit falsk information om våldtäkter. Vid två av gångerna har oskyldiga människor pekats ut och på grund av detta hotats av trakasserier. Det började i Rolling Stones Magazine vars reporter grund- och ansvarslöst pekade ut en Fraternity i Virginia som våldtäktsnäste.

In the face of new information reported by the Washington Post and other news outlets, there now appear to be discrepancies in Jackie’s account. The fraternity has issued a formal statement denying the assault and asserting that there was no ”date function or formal event” on the night in question.

Det fortsatte med ett övergrepp som beskrivs i Lena Dunhams bok ”Not that kind of girl”, inom kort hade på basis av uppgifter i boken en man identifierats som hennes våldtäktsman Barry. Därefter blev det en juridiskt snårig historia där det minsta man kan säga om Lena Dunhans agerande är grov ansvarslöshet.

As I write in my piece, at one point her alter ego on Girls threatens her employer that she will one day write an essay about him and not change his name. If “Barry” is simply a name that she pulled out of a hat, then it was grossly irresponsible to do so without checking to see whether the most prominent College Republican on the campus happened to have the same name.

Barry One vidtog rättsliga åtgärder och efter några turer så lämnade Lena Dunhams förlag beskedet att detta inte är mannen som beskrivs i boken. Vilket dock inte löser problemen med utpekandet i sig. Om våldtäktsberättelsen inte är ljug så finns det bara en tid och en plats som övergreppet kan ha skett på.

Sedan är det NOLL svenskar som misstänks för den omskrivna färjevåldtäkten.

I denna tredje pinsamma våldtäktshistoria med missvisande information från media så visade det sig vara rent ljug att de som misstänktes var svenskar. De var inte födda i Sverige och heller inte svenska medborgare så i realitenen var de inte mer svenska än Barack Obama var när han besökte Sverige.

2015-02-04_1234

Det finns ingen orsak för media att skriva svenskar annat än att peka på oskyldiga personer istället för dem som faktiskt misstänks för brottet. Användningen i media av ordet svensk blev här så absurd att jag tror nästa inlägg behöver förklara vad ordet ”svensk” betyder och kan betyda.

Dags att hänga ut ”hemvändande” ISIS-terrorister?

Om det anses samhällsviktigt av media att vi inte har läkare eller tjänstemän som exempelvis skriver om ”turkar” på Flashback så måste det rimligtvis anses ännu viktigare att vi inte har läkare eller tjänstemän som har rest till Syrien för att gå i tjänst hos en terroristorganisation som mördar turkar.

ISIS gjorde sig nyligen än mer kända genom att som första organisation bränna en muslimsk stridspilot från Jordanien levande i en bur. Med tanke på åtgärderna media tar för att skydda folk från läkare med dåliga åsikter blir frågan då: Är terrorister och massmördare bättre lämpade i de yrkena?

Slutligen vad är samhällsvinsten här?

Av allt att döma är det ingen som kunnat visa att hur de utpekade människorna skrivit på Flashback har påverkat hur de agerat i riktiga livet. Så syftet är inte att hindra något att ske. Syftet är att skapa rädsla och osäkerhet. Det vill säga precis samma som när de skriver om Beyonces strandkropp.

Om Aftonbladet vill ha en diskussion om villkorad yttrandefrihet kan vi börja med huruvida Eva Lindewall skall ha rätten att sprida hat och kroppsfixering bland unga tjejer men Aftonbladet hade såklart aldrig tänkt att yttrandefrihet under ansvar gäller de egna stora inkomstkällorna.

Så var bloggen igång igen….

Sjukdom och familjeangelägenheter ledde till att mycket lite publicerades vintermånaderna. Jag försökte ta igen det lite i den här artikeln genom att ta med flera olika argument och ämnen. Om det är något särskilt av ämnena i artikeln som behöver fördjupas så säg till vilket.

Nästa inlägg är som sagt tänkt att ta upp vad ordet svensk kan betyda. Det finns en artikel som är utmärkt avstamp för den debatten.


Publicerat i Media

Respons på IS-terrorism: Rotterdams borgmästare ”F*CK OFF” Örebros kommunpolitiker ”Kom så ger vi er jobb”

januari 17, 2015
18 kommentarer

Så var det dags för ännu ett exempel på konsekvensen av värdegrundsarbete.

Medan Rotterdams borgmästare nyligen meddelade att de muslimer som inte gillar frihet kan ”F*CK OFF” och att det finns inte finns plats för folk som inte står ut med att humorister gör tidningar (han är själv muslim med marockanska rötter)

“It is incomprehensible that you can turn against freedom… But if you don’t like freedom, for heaven’s sake pack your bags and leave.

…så har kommunpolitiker i Örebro kläckt tanken att återvändande IS-terrorister skall lönas med gräddfil till jobb och psykologhjälp för traumatiska upplevelser som de upplevt som ”krigare” i IS tjänst. Enligt SVT är det Tvärsnytt som har uppmärksammat sådana samtal.

Enligt kommunalrådet Rasmus Persson (C) vill man försöka hjälpa de IS-krigare som återvänder till Örebro att komma i jobb och få psykologhjälp

Moderata oppositionsrådet Anders Åhrlin säger att han inte tänker kritisera förslaget.

De flesta exempel från sociala medier är starkt negativa till förslaget. Hänvisningar till ”begår terroristdåd – få jobb” dominerar. Det finns dock enstaka motröster. Av dem är det särskilt en som utmärker sig i sin totala dumhet och behöver kommenteras.

Anders: ”Det är mest SD folk som ogillar det hela tror jag. För vem är emot att minska antalet personer som krigar för IS?”

Varifrån får han den fullkomligt absurda iden att belöna IS-terrorister leder till att färre personer blir IS-terrorister? Om vi betalar bankrånare istället för att sätta dem i fängelse blir då färre personer bankrånare? Hur tänker människor som gör sådana här korkade uttalanden?

Det är vidare inte ”krigare” det handlar om terrorister som mördar oskyldiga människor.

Det handlar om mördande för att hjälpa en låtsasnation som ligger bakom morden på Charlie Hebdo i Paris och som även skickade ”krigare” att begå terroristdåd i Belgien, de terroristerna har nu istället för att ges jobb och terapi blivit dödade/arresterade av Belgiska polisen.

”After the raid, four Kalashnikovs, bomb-making equipment and police clothing were found, according to local media.”

Man får hoppas att Örebropolitikernas tanke med förslaget är att polisen – under tiden de misstänka terroristerna är på åtgärder – skall kunna göra husrannsakan och inte att de på allvar tänker uppmuntra ännu fler att bege sig till Syrien och bli IS-terrorister.

Belgisk polis dödar IS-folk, Holländsk politiker ber IS-sympatisörer att dra åt h-e.

Svenska kommunpolitiker vill däremot finansiera deras rehalibitering och göra det lättare för fler att göra valet att bli IS-terrorister i trygg förvissning att om de sedan är prioriterade hos svenska politiker. Resonemangen är bortom korkade. Exempelvis Anders Åhrlin (M) säger:

Vi på kommunen måste göra något för att möta upp ungdomar som ansluter sig till sådana här organisationer

Skämtar Åhrlin med oss? De måste givetvis göra något för att förhindra att människor GÖR det. Men vad han pratar om är att lägga resurserna på dem som redan ÄR terrorister och mördare. Han pratar inte om att hjälpa personer att avstå, utan att ta hand om dem som INTE avstått.

Det är inte förebyggande, ”före” har redan varit.

 


Publicerat i Allmänt

Zat joke ist not funny! ”Ze PC master race” have spoken!

januari 15, 2015
2 kommentarer

Är speljournalister galna eller låtsas de bara galna för att få mer uppmärksamhet?

Den senaste galenskapen kommer inte ens från de vanliga clickbaitande sajterna som Polygon och Otaku. Det är nu välkända PC Gamer som också vill hamna i gruppen av tidningar som jag på grund av:  ”prackar på oss propaganda” aldrig mer läser. Det här måste få ett stopp!

Tyler Wilde är den senaste i gruppen av mediastollar. Under rubriken ”Lets stop call ourselves the PC Master Race” kritiserar han användningen av ett begrepp som uppfanns av ”Yatzee” på The Escapist för att skämta med hur spelet Witcher verkade designat att inte gå att spela på konsoler.

”So that those dirty console peasants doesnt ruin it for the PC master race”

En hel artikel om hur andra människor skall sluta tycka ett skämt är kul???

Jovisst, hädanefter skall vi inte skämta om att PC spelare är The Master race. Det är helt uppenbart att det i själva verket är speljournalister som bör kallas ”PC Master Race”. Läsarna är de som är smutsiga peasants medan journalisterna är de som eftersträvar total kontroll och rena samhällen.

Zat joke ist not funny! Ze PC master race have spoken!

Låt mig nu förmedla den insikt jag nåtts av pga Tyler Wildes yrande. Den här konflikten handlar om en grupp av nästan bara vita manliga hipsters med nazisternas syn på information – speljournalister – som hoppar på en grupp med stor mångfald som trotsar deras påbud – gamers.

Analogin är allt annat än felaktig när man ser till Wildes beteende.

Den är även allt annat än felaktig när man ser till beteendet hos spelmedia i allmänhet. Enligt personer som jag har pratat med är det för dem inte en fråga om sanning, det är ett rent PR-krig. I den enkät som skickades runt angav jag detta som orsaken att jag fått en sämre bild av nästan alla inblandade medier.

This isn’t a plea for political correctness—not associating oneself with Nazi pastiches is just good living.

Det här är en vanlig metod från anhängare av PK. De förespråkar PK men säger att det inte alls är PK utan i själva verket är det bara ”being polite” eller något liknande. Detta är dock vad PK står för. Det har aldrig varit så att personer som är PK har angett PK som motivation för sina regler.

De bryr sig heller inte om bevisning, för dem är rädslan det viktiga.

Det handlar dels om egna rädslan att en grupp eller person skall känna obehag av fel anledning och dels om rädslan och obehaget som de vill många fler andra skall känna av rätt anledning så de själva skall bli åtlydda. I detta fall en hel artikel som spelar på rädslan att nån tror du menar arier.

It’s fun to treat our hobby like a club and build camaraderie, but I don’t think a reference to white supremacy is going to encourage club membership

Nej men ett stort plakat vid ingången med regler om vad man får säga och inte säga och vad man får skämta och inte skämta om och en lista på vidriga saker man hotas med  annars visst kommer det att få alla att känna sig välkomna och inte bara medlemmar av ”Ze PC Master Race?” där PC står för…

Ifall ni undrar: Ovan tweet kommer från grundaren av ”The Escapist”

Han är inte den enda. I en artikel på TechRaptor publicerad av Georgina Young så förkastas PC Gamer-artikeln av samtliga skribenter. Georgina påpekar även hur den SubReddit som kallar sig ”PC Master Race” som respons på kritiken har gett förslag på namn med tydligare konnotationer.

Loose and Unorganized but Freaking Terrific Winners at All Framerates Forever Easily

Winning Enlightened Holy Rigorous Masters Against Corporations Hating Truth

Som kronan på verket visar det sig att Tyler Wilde är en av dessa killar i konsumentpressen som inte är öppna med relationer till personer i industrin. Han är nära vän eventuellt pojkvän*** till Anne Marie-Lewis vars titel är ”Communication Associate” på spelföretaget Ubisoft.

Wilde är som speljournalist i positionen att skriva om Ubisofts spel.

När han gör reklam för spel som Far Cry 4 vet vi inte om det är för att han genuint gillar spelet eller för att hjälpa personer som han har privata relationer till. Så han både agerar oetiskt i jobbet och säger korkade saker om skämt. Hans alternativa förslag är dessutom så här usla:

We need a new term. I proposed a few last week: Resolutionaries? Fearsome Keyboard People? PC Thunder Cats? The GPUnion? They’re not a whole not better than the memes I’m making fun of, I know, but it’s a start.

Knappast. Det är stor skillnad på vad gamers väljer och vad media försöker välja åt dem. Dessa nya termer är inte ens legitima alternativ, de är rena provokationer och utmärkta exempel på vad som händer när man förväxlar vad folk väljer med sin egen personliga smak.

När man tänker på det verkar massmedia få sina instruktioner från modebranschen.

Mode bygger på att höjdare godtyckligt väljer vad som skall vara inne. Därefter ges personer med andra åsikter etikett som ”ohippa” och ”otrendiga”. Spelbranschen däremot bygger på en gräsrotsorganisation där vad som är kul bestäms av flest intresserade tycker är kul.

”Yathzee” bestämde inte det var kul att säga ”PC Master Race”. PC-spelarna hörde Yathzee säga det och bestämde via härmning att det var kul att kalla sig det. Sedan gick det sju år tills en vacker dag Tyler Wilde vaknade upp ur sängen och beslöt sig för att leka #FullMcInTosh

Uppdatering:

Tyler Wilde och Anne Lewis visar sig ha varit ett par och bott tillsammans. Trots att hon jobbar åt Ubisoft har han skrivit minst sju olika artiklar om spel tillverkade av Ubisoft i klar intressekonflikt. Kan någon förklara hur journalister kan inbilla sig det här är i närheten av att vara okej?


Publicerat i Genus

GOTT NYTT 2015 – Hur SJW-taggen #UnsubTB kapades på nolltid av Gamers

januari 1, 2015
10 kommentarer

Vi hann knappt några timmar in på 2015 innan SJW gjorde bort sig.

För att göra en lång historia kort: En cancersjuk youtubeprofil som kallar sig Totalbiscuit – The Cynical Brit ägnar sig åt att recensera dataspel. Han har rätt hyfsat inflytande på området eftersom han har 1,9 miljoner prenumeranter.

Nyligen uttalade han sig lite för positivt om #GamerGate och då kanske ni kan gissa vad som hände? Jupp, han råkade ut för de ”goda” näthatarna: SJW-gänget alltså. I rent syfte att sabotera för honom skapade de hashtaggen #UnsubTB

Den förkortningen visade sig dock inte särskilt genomtänkt.

Inom några timmar hade #GamerGate anhängare kapat hashtaggen och bestämt att TB skulle stå för ”TuBerculosis awareness” istället för det ursprungliga personangreppet. De började genast tweeta information om Tuberkulos.

Begreppet #Unsub stod för ”avfölj” men påhittiga #GamerGate anhängare omdefinierade det snabbt till ”avskaffa” och vill SJW ha tillbaka sin attack-kampanj får de alltså attackera budskapet ”avskaffa tuberkulos” för så här ser budskapet ut nu.

Observera att Turberculosis-kampanjen är på riktigt.

Vad detta egentligen handlar om är hur SJW-gänget pga massmedias extrema vänsterbias kan trumma upp enorm uppmärksamhet för oviktiga skitsaker bara de hävdar att nån minoritet någonstans kom i kläm pga någon som SJW ogillade. Se själva:

Så här löd Total Biscuits svar

Så vad skall människor som är trötta på medias beteende göra? Enkelt: Utnyttja uppmärksamheten som media hamrar upp för skitsaker (som media tycker är viktiga) och rikta den mot något som faktiskt ÄR riktigt i verkligheten.

I detta fall tog man SJW-medias löjliga TB-hat och gjorde om det till Tuberkulos-hat istället. Vi kan kalla detta för politisk Aikido.

 

 


Publicerat i Media

Angående genusmätningen av Kalle Ankas julafton och Bechdel-bluffen

december 24, 2014
8 kommentarer

DN kallar det ”manlig dominans” men är detta en riktig användning av ordet ”dominans”?

Under rubriken ”Manlig dominans i Kalle Anka” skriver DN om konsultföretaget Gendertimers mätningar av Kalle Anka på julafton. Enligt artikeln visar alltså mätningar av klippen i Kalles Jul att det råder ”manlig dominans”. Låt oss dock fundera lite över DN:s användning av ordet dominans: Från wictionary

dominera

  1. behärska, härska, råda, ha övertaget, styra, leda

Det finns flest meniga i försvarsmakten men betyder det att försvarsmakten domineras av meniga? De flesta på ett fängelse kan mycket väl vara fångar men domineras fängelser av de intagna? Majoriteten av personer på ett köpcentrum är i regel kunder men betyder det att IKEA domineras av kunderna?

Med utgångsläge i ovan definition är mitt svar på dessa frågor nej

Dominans betyder inte att man är fler till antalet. Dominans betyder att man har en högre rang vilket visar sig i titlar och beteende. Det går inte att säga att tio meniga soldater dominerar en general och det går inte att säga att tio fabriksarbetare dominerar sin chef. Det är en fullkomligt missvisande använding av ordet ”dominans”

Läs mer hos Toklandet/WTF? Manlig dominans i Kalle Anka! Är det #autosatir?

I årets kanske mest sedda program medverkar 293 manliga karaktärer, men bara 22 kvinnliga, konstaterar företaget Gendertimer i Malmö

Jovisst men hur konstigt är det tror ni? Tidningar som DN och företag som Gendertimer brukar framställa ”Bechdeltest” och den här sortens information som om den sade något viktigt om vårt samhälle men faktum är varken DN själva eller Gendertimer presenterar konkreta kausaliteter (osakssamband) för VARFÖR det är så.

Låt oss därför ställa frågan till en professionell manusförfattare

”I didn’t fail the Bechdel test, but I cheated. You kind of have to” är skriven av bisexuella transkvinnan Catreece Macleod så även ni i media som tycker det är för mycket hetero- cismän får er mångfaldskvot uppfylld här. Nåväl låt oss titta på hur hon svarar på frågan varför fiktion har så få kvinnliga karaktärer.

our first issue – the objectification of women. Men do stuff, women simply are. Not because women are incapable of doing stuff, they just don’t have any need to do stuff to be a woman, while the same is not true for men. This is a case of where positive discrimination can have negative connotations

Catreece menar att könsobalansen i berättelser börjar med hur den mänskliga psykologin priviligerar kvinnor. Observera att som transperson har Catreece bägge könens erfarenheter och likt Norah Vincent en unik förståelse av hur det är att vara man. Hur påverkar då denna könsskillnad manusförfattare tror ni?

With a male character, it’s simple – he wants to be valued, either by a woman, or by society, or by other men. This is the easiest out there is because it means a male character can always be thrown together in record time, just give him a group which looks down upon him for not being manly enough.

”Manly” betyder här inte ”manlig” i den betydelse som förespråkas av genusfolk

Här betyder manlig att ”vara till nytta” och kan lika gärna innebära exempelvis att som manlig feminist som ondgöra sig över könsroller för att därigenom vara till nytta för kvinnor. Catreece berättar hur det skulle anses sexistiskt att i en berättelse trycka ner en kvinna för att andra anser hon är onyttig.

For a female character, it’s a lot more difficult right off the start since if she’s going to do anything, you can’t just have a group want to oust her from society for the sake of being useless – that would be deemed sexist. A woman who is useless? Throw her out! Wait… no, that’s violence against women!

På grund av ovanstående situation har vi två kumulativa (samverkande) svar på hur det kommer sig att det är så få kvinnliga karaktärer i berättelser. Först har vi problemet att en kvinna inte kan anses okvinnlig för att en grupp personer anser hon inte är till nytta.

 This means writing a female character involves a much more complex backstory to make her do pretty much anything and, as such, pretty much rules female characters out almost entirely from being a background character.

Det andra svaret som Catreece presenterar är synen på våld mot kvinnor.

Om vi kombinerar det faktum att en kvinnlig karaktär inte fungerar utan en komplex bakgrundsberättelse med att våld mot kvinnor vanligen anses ondskefull jämfört med våld mot män som vanligen anses acceptabelt så innebär det enligt henne att 90% av rollerna är off limits för kvinnor. Därav Bechdel-test-fenomenet.

Toss in that violence against women is deemed evil, while violence against men is perfectly acceptable, and you basically have written women out of 90% of the possible roles they could fill already. With that in mind, suddenly we see how easy it is to fail the Bechdel Test

Det stannar dock inte där. Ovan två anledningar visar främst att det krävs mer jobb för att få in en kvinna i en berättelse än att få in en man i samma berättelse. Om det vore enda orsaken skulle det finnas fler kvinnor i mer välskrivna berättelser där författarna lagt ner mer jobb. Så är inte fallet.

If it were just a matter of female characters being more difficult to write and requiring more time for backstory, it would still mean most quality written works would have lots of well-written female characters

Men nu går vi från ”svårt” att skriva kvinnor till ”omöjligt/förbudet” att vara kvinnor.

A man can be defined as any male who provides a useful service to society. Giant minotaur? No problem as long as you’re friendly! What about a female minotaur? We-ell, no. Unfortunately, she’s now deemed ugly, unless she’s vastly more anthropomorphic than the male variant

Catreece har ett utmärkt exempel på detta från dataspelsbranschen. Skaparna av ett av världens mest populära multi-player rollspel ”World of Warcraft” upptäckte vid betatestning att varken män eller kvinnor ville associera kvinnliga minotaurer till a) den fulhet manliga har och b) tänka på monster som kvinnnor.

…as was found back in the World of Warcraft beta over a decade ago, when both male and female players insisted they didn’t want tauren women to look so bestial. Turns out even women don’t like playing ugly female characters and don’t associate monsters with being female.

Med andra ord: Skulle Djungelbokens ”Björnen Balloo” vara av kvinnlig kön skulle både män och kvinnor ha velat att ”hon” såg mer tilltalande ut. Detta skulle i sin tur påverka vilket beteende som är möjligt hos karaktären. En mer strömlinjeformad björn skulle inte ”ölmaga” träd för att få frukt att ramla ner.

Nåväl nu vet ni att ni som vill kan se på Kalle Ankas julafton utan att känna er skyldiga till ”strukturerna”

Bortsett dessa problem så innebär godkända Bechdel-test ofta ”dålig berättarkonst”

Detta är vad Catreece menar när hon skriver i rubriken att hon ”fuskade”. I ett manus måste det finns godkända anledningar för allting. Att ha två poänglösa karaktärer tala med varandra utan att föra berättelsen vidare skulle kanske göra journalister gladare men det gör också filmen betydligt sämre som film.

And now you know why the Bechdel Test is so hard to pass. It’s not culturally acceptable to pass it unless you resort to bad writing techniques to bypass the ‘positive discrimination’ in favour of women which prevents them from being able to be employed as useful characters in the plot

Som bonus för att driva hem poängen om hur begränsade kvinnor är som karaktärer kommer här en lista regler för våld mot kvinnor ord för ord kopierat från en skrivkurs för manusförfattare (vars lärare var kvinna).

let’s consider the mere concept of killing a woman. You will never see this unless:

1: It is a horror movie (killing a man is not horrible enough to make it a horror movie).

2: She is shown to not be a \”real woman,\” thereby undoing her special right as a woman to protection. That is, she is an alien (e.g., Aliens, Bladerunner), she has all the negative characteristics of a man {Aliens); or she is an out-and-out antagonist who is clearly crazy and a murderer (e.g., Misery, Fatal Attraction).

3: She threatens the life of an innocent woman (Shining Through, Fatal Attraction, and Total Recall).

4: She has been seen in no more than three scenes (we have not gotten to know her – she is not a \”real woman\” to us).

5: The rest of the movie is focused on avenging her death (Death Wish), making it, in essence, a morality film showing us that a woman killed leads to a man killed.

Denna lista kan egentligen anses bestå av två huvudpunkter.

Det är kulturellt okej att döda en kvinna på film när a) hon inte är en riktig kvinna (särskilt om hon utgör ett hot mot en riktig kvinna) eller b) dödsfallet skall vara skrämmande (särskilt om resten av filmen handlar om att hämnas hennes död)

Vi vill inte att alla manliga karaktärer ska klippas bort. Men vi tycker att det är viktigt att det här uppmärksammas, säger Fredrik Eklöf på Gendertimer som är ett konsultföretag med inriktning på ledarutveckling och jämställdhet inom näringslivet.

Med andra ord: Hos företaget Gendertimer ser vi samma regler som i PK-kampanjen: Med retorik byggd på INTENTION (vi vill) och NEGATIVISMER (inte att alla karaktärer skall klippas bort) döljer Fredrik Eklöf vad han och hans företag egentligen står för. Och DN ställde så glatt upp med utrymme.

Å andra sidan är det inte så konstigt att DN vill rikta bort fokus från riktiga nyheter.

Den senaste tiden har DN främst varit kända i offentligheten för kritiken mot chefsredaktören Gunilla Herlitz lön på 19 miljoner kronor. Det är inte enbart summan som upprör utan även det faktum att tidningen samtidigt infört sparpaket där man sparkat 80 personer.

Samma trend syns i hela medievärlden. Att ha vänsterjournalister som skriver tramstexter om genusroller och att kämpa för de svaga är tidningarnas säljknep för att dra in de mångmiljonbonusar som mediechefer anser sig värda i en förlustbransch där politiker lobbas att ge medienotan till skattebetalarna.

Bakgrunden till denna vädjan om att regeringen ska skjuta till pengar är att allt färre människor vill betala för det innehåll som svenska dags- och kvällstidningar erbjuder (Fria Tider)

Journalistförbundets kongress som sammanträdde på Djurö kräver att presstödet reformeras

Reformera presstödet och inför redaktionellt produktionsstöd kräver de. Frågan är dock hur Miljonregn över Mediechefer och substanslöst gnäll på Kalle Ankas julafton går ihop med bilden av en mediebransch i kris? Om tidningarna hjälps av skattebetalarna är tanken att vi kommer att få mindre av sådant – eller mer?

Aktivarum önskar med detta en riktigt God Jul

/Erik


Publicerat i Genus

PK är det finaste vi har III – Min analys av texten ”Hur PK blev ett skällsord”

december 21, 2014
6 kommentarer

Detta är det tredje inlägget om kampanjen ”PK det finaste vi har”

Efter att först ha läst debattartikeln och sedan på hemsidan är jag inte ett dugg klokare gällande vad den här kampanjen står för. Det enda jag fått veta är vad XX vill uppnå (intention) och vad XX inte är för (negativism). Dessa har upprepats oräknekliga gånger. Jag söker nu i ännu en text efter svaret.

Hur ”pk” blev ett skällsord och dess koppling till diskriminering – Av Karin Hagren Idevall

Redan i rubriken saknas fokus på att lansera en riktig innebörd. Istället läggs vikten även här på att beskriva den felaktiga innebörden. Vi måste därför börja med antagandet att vad Idevall menar är att den ursprungliga definitionen är den riktiga definitionen som kampanjen står för.

Politisk korrekthet utifrån ett historiskt perspektiv (Idevall):

I de första beläggen av ”politically correct”, från 1700-talet, har uttrycket en neutral och bokstavlig betydelse.

Märkligt nog nämner Idevall inte vilken denna betydelse var utan säger bara att den fanns. Av detta kan vi dra slutsatsen att kampanjen inte lanserar 1700-talsbetydelsen av PK. Därefter kommer ett mer ingående svar med tre olika definitioner.

Uttrycket användes sedan inom den amerikanska kommunistiska vänstern i början och mitten av 1900-talet. Till en början användes det i positiv bemärkelse för att benämna en god partimedlem

Redan här kan vi se problem med Idevalls text. Hon glömmer att för väldigt många människor var redan då en god medlem i kommunistpartiet något negativt. Faktum är att enligt Steven Hicks anförande är just vid 50-talet som vänstern hamnar i djup kris.

men fick sedan en ironisk innebörd och användes för att prata om någon som alltför nitiskt följde den egna partilinjen. 

Detta är inte alls nödvändigtvis något ironiskt menat.

Den som läst historia vet att det hos väldigt många kommunister inte fanns den minsta gnutta ironi gällande att följa egna partilinjen under det kalla kriget. Man kan alltså inte säga att ordet hade en ironisk innebörd, ordet betydde olika saker för olika personer.

Sin nuvarande funktion som skällsord för en politisk motståndare fick uttrycket runt 1990, då det anammades av den politiska högern.”

Om vi går på Idevalls påståenden hade PK först innebörden ”god partimedlem” sedan ”nitisk följare av partilinjen” för att 1990 slutligen bli ett skällsord. Hon menar orsaken var att den amerikanska högern då började använda ordet. Hmmm… kan det möjligen ha funnits en annan orsak?

Idevall tycks ha glömt kontexten av komminismens fall 1990.

Istället associerar hon den felaktiga förståelsen av PK till artikeln ”Are you politically correct?”. Men hur vet Idevall detta egentligen? Artikeln är inte med bland hennes källor och hon anger ingen närmare information. Har hon läst artikeln eller är detta andrahandsinformation?

Vid den tiden publicerade den amerikanska tidskriften New York en artikel med titeln ”Are You Politically Correct?” där uttrycket kopplades till bland annat ”multikulturalister, feminister, radikala homosexuella” och ”marxister”.

Här är originalkällan: John Taylors artikel ”Are you politically correct?” från New York Magazine (1/1 1991). Det stycke som Idevall hänvisar till har underrubriken ”The new fundamentalists”. Som ni själva kan se är texten lika kritisk mot högern och uttrycket PK nämns inte ens.

NY911

Problemen med Idevalls text slutar inte där utan det blir bara värre. 

”Olika politiska rörelser, framförallt på amerikanska universitet, hade börjat peka ut och ifrågasätta dominerande patriarkala och rasistiska strukturer.”

När Idevall säger ”rasistiska strukturer” på vem ligger bevisbördan att det verkligen rör sig om rasism och inte andra orsaker som bara påstås vara rasism? I detta talande exempel från artikeln ifråga menar en skolanställd att många tycker ”individual liberties” är rasism.

NY913

Det är stor skillnad på att prata om saker som ÄR rasism och att göra uppenbarligen ogrundade anklagelser om för att tvinga in folk i en viss vänsterpolitisk partilinje. Faktum är att artikeln ”Are you politically correct” inleds så här

Racist! Racist!

That man is a racist!

A racist!

Måltavlan är en 56-årig vänsterliberal historieprofessor.

Sedan har vi påståendena om ”marginaliserade grupper”

Det var huvudsakligen etniska minoritetsgrupper, rasifierade, kvinnorörelsen, vänstern och homosexuella som kämpade för sina rättigheter ch kritiserade det rasistiska, sexistiska och homofoba språkbruk som fanns bland annat inom universitetsvärlden.

Samma invändning igen, på vem ligger bevisbördan att de saker som kallas rasism ÄR rasism och inte – som i ovan exempel – uppenbarligen falska anklagelser avsedda att tvinga in folk i en vänsterpolitisk partilinje?

I denna upprörda debatt anammade den konservativa högern uttrycket ”politisk korrekthet” för att peka ut de marginaliserade gruppernas kamp som en påtryckning om vad som fick och inte fick sägas.

Det framgår tydligt av Idevalls egna ord att denna kamp rör sig om just påtryckningar om vad som får och inte får sägas. Den stora frågan är dock om vänsterpolitiska lobbygrupper har rätten att förväxla marginaliserade gruppers kamp med egna partilinjen?

Om feminister är rasister – Tvingas alla hålla med rasism då?

När exempelvis feminister och rasifierade påpekade att universitetskursernas litteraturlistor dominerades av vita män, 

När de gjorde det så ignorerade de att litteraturlistorna inte var utvalda på basis av ras eller kön och det är ju just det som feminister och rasifierade motsatte sig. Den förändring de förespråkade var alltså att listorna skall baseras på ras och kön men att vit är fel ras och man fel kön.

…eller då homosexuella ifrågasatte att ord som ”queer” användes som skällsord, så blev dessa grupper anklagade för att vara politiskt korrekta och överdrivna i sin kamp för förändring.

Vad som kallades PK var alltså när homolobbygrupper agerade alibi för den språkcensur som historiskt återfinns på historiens ideologiska skräphög. Främst förespråkad av kommunister och den kristna höger som homosexuella borde veta bättre än att ta efter?

Detta styrker ju just den beskrivning av PK som hon påstått är felatktig.

Utifrån Idevalls redogörelse så finns inget som tyder på att den nya definitionen skiljer sig från den gamla. Snarare är det hon och hennes källor som inte accepterat att det finns folk som inte tycker kommunism är bra ens om man påstår att all icke-kommunism går emot ”rasifierade”

Uttrycket gick därmed från att ha använts inom en grupp, vänstern, till att skapa en konfliktfylld uppdelning mellan olika grupperingar.

Att det inom vänstern skulle vara positivt att vara god komministmedlem är bara sant i de kretsar där man betraktar socialdemokraterna som ett högerparti. Rent praktiskt var från början innebörden av PK negativ om an inte håller med om den kommunistiska världsbilden.

För att förstå debatten och de positioner den skapade behöver vi sätta in den i ett större sammanhang.

Jag har redan satt in debatten i ett större sammanhang.

Jag har visat hur påståendena om minoriteter är tydligt kopplade till positiva åsikter om kommunismen och negativa åsikter gällande ”individual liberties” dvs liberalismen. I ett exempel till och med rödflaggas ordet ”individual” med motiveringen

”This is a RED FLAG phrase today which many consider RACIST”

Jag har även påpekat att det inte är en slump att det blev vanligare att se PK som något negativt 1990. Det var då som kommunistdiktaturer föll som korthus. Det sammanhang som Idevall menar är dock identitetspolitik. Därmed kan vi i Del 4 även ta upp Åsa Linderborgs debattartikel.


Publicerat i Genus

PK är det finaste vi har i Nordkorea II – Kampanjens hemsida

december 19, 2014
1 kommentar

Här fortsätter jag med ett besök på hemsidan för kampanjen ”PK det finaste vi har”

Min analys av debattartikeln gav inget svar. Sålunda var det nu dags för mig att besöka PK-kampanjens hemsida för att få svar på frågan (Ugh! oönskad musik går igång, bort med eländet) …vad kampanjen handlar om: Alltså vad de menar är den rätta innebörden. Så här inleds ”Om kampanjen”

Vi som har startat kampanjen heter Parasto Backman och Hanne Lindberg, vi arbetar som grafiska formgivare och detta är ett sätt för oss att använda våra verktyg för att skapa förändring och ge stöd åt alla som idag bedriver en politisk kamp för…

Med andra ord här har vi en deklaration av ”intention” (totalt #6). Syftet är politisk kamp FÖR…. detta säger ingenting om vad det är, bara vad detta okända är tänkt att leda till. Vilket i sin tur består av

…ett samhälle fritt från rasism, sexism… bla bla

Just det, ännu en negativism med motståndet i fokus.

Efter ett helt stycke har de fortfarande inte sagt annat än de två saker jag började del 1 med. Nämligen att PK handlar om att rikta fokus bort från vad man gör och mot 1. intentioner och 2. negativismer. Vi går vidare till andra stycket. Här måste väl ändå någon innebörd dyka upp?

Politiskt korrekt (PK) är ett begrepp som idag främst används som ett skällsord i debatter och i kommentarsfält där de så kallade politiskt inkorrekta tillåts definiera vad PK är.

Här har vi ännu mera negativistiskt ältande av vad författarna menar PK inte är för någonting. Detta är den minst konstruktiva kritik som går att föreställa sig. Hela kampanjen går hittills ut på att prata om hur de andra gör fel.

Politiskt korrekt är det finaste vi har, att vara PK innebär en ambition… bla bla

Intentionen (#7) igen. För tydlighetens skull här är en tillbackablick

Att vilja vara motvikt till rasism etc… att vilja förändra… att ha ambitionen att inte vara rasist etc… att verka för demokrati etc… Att ha övertygelsen att om många gör det blir det positivt… att ha målet att smitta av sig och växa… att kämpa för samhälle fritt från rasism etc… en ambition

…att inte vilja diskriminera och marginalisera, och att vara för demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Något att vara stolt över

Deklarationen av intention åtföljs av negativism där man räknar upp allt man inte skall vara. Sean ännu en intention (#8 alltså) där man räknar upp att man vill vara FÖR… demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter…  även denna gång utan ett ord om vad det innebär praktiskt.

Rundgången ifråga avslutas med en källreferens: Oxford dictionary

Ordboken är dock inte riktigt i linje med tidigare beskrivningar. Oxfords dictionary utgår nämligen från den engelska juridikdebatt som jag kommenterat i inlägget om ”We´re nearly all victims now” Jag har markerat var i texten som ordboken skiljer sig från vad vi läst redan.

Oxford Dictionary’s definition av politisk korrekthet: ‘Att undvika uttryck och handlingar som exkluderar, marginaliserar eller förolämpar vissa etniska, kulturella eller andra grupper.’

Här står alltså PK för att det är okej att exkludera och marginalisera vissa andra grupper. Det är dock inte en teoribildning som kan påstås kämpa för demokrati utan tvärtom en som vill att en minoritet av experter skall bestämma och som alltså handlar om kritik av demokrati.

Det framgår inte alls om ”Det finaste vi har” stödjer kritiken av demokrati.

Istället så går nästa stycke tillbaka till saker som vi redan har sett. Nämligen att vad man vill… (intention #9) är att ge motstånd mot rasistiska krafter (negativism)…

Vi är många som i debatter vill ge ett motstånd mot de högerextrema, rasistiska, sexistiska och homofoba krafter som vinner mark i Sverige…

Vi vet! Problemet är att det inte på något sätt besvarar den centrala frågan. Detta är likvärdigt med att fråga konduktören var tåget är på väg och få svaret:

”inte Göteborg”

Vilket säger ingenting om tågets destination.

Efter denna avstickare får vi ännu en luddig hänvisning till hur ”demokratin behöver försvaras” utan att på något sett visa hur PK bidrar till detta. Istället är vi tillbaka vid påståenden om hur PK används felaktigt (negativism = vad det inte är)

I dessa debatter används begreppet PK som ett vapen mot den som vill försvara demokratin och ifrågasätta politiskt inkorrekta

PK är alltså att vilja ifrågasätta icke-PK? Är detta någon slags skämt?

Vår kampanj går därför ut på att ta tillbaka PK, att lansera det på nytt med dess rätta innebörd.

Ni har inte lanserat någon ”rätt innebörd” överhuvudtaget, varken i denna text eller i debattartikeln på Nyheter 24. Jag fortsätter så de läsare som vill ha svaret skall slippa traggla sin igenom er mur av retorik.

Vi utgår inte från den negativa definitionen

Ni har ännu inte angett någon definition överhuvudtaget.

PK innebär att ta ställning, att se orättvisor och vilja förändra.

Detta är rena dumheter, vilket framgår tydligt om man spelar djävulens advokat och byter ut PK mot rasister/högerextremister

Tar högerextrema ställning? – Ja, definitivt

Ser högextrema orättvisor? – Ja, garanterat

Vill högerextrema förändra? – Ja, uppenbarligen

Skillnaderna mellan PK och rasism framgår inte på något sätt här då de bygger på vem man tar ställning för och vad man anser är rättvisa. Det sistnämnda är relativt så påståendet ”vara för rättvisa” säger inte ens vad intentionen är (och intentionen säger inte vad det handlar om)

Nu kommer de in på teori om hur ord fungerar.

Vi vet att innebörden av ett begrepp eller ord kan förändras, exempel finns bland annat inom hbtq-rörelsen, där skällsordet ‘bög’ anammades medvetet av homosexuella för att avväpna dess förtryckande kraft

Ja det där låter ju bra i teorin. Å andra sidan brukar samma personer vägra att acceptera att ord som bög/faggot i tävlingssammanhang numera inte handlar om att beskriva någons sexuella orientering

Märkligt nog tycks dessa ord idag ha blivit kidsens universalbenämning på när man anser en vinst inte var välförtjänt. Med kampanjens logik borde alltså innebörden av bög ha förändrats bara många använder ordet så.

Hur var det nu igen? Förändras ord av mångas användning eller inte?

Observera att frågan vilken är den rätta innebörden av PK forfarande saknar svar. Nu hänvisar kampanjen istället till en text skriven av Karin Hagren Idevall, doktorand i nordiska språk vid Uppsala universitet. *klick* ännu en mur av retorik, vi ses i Del 3 för analys av denna.


Publicerat i Genus

PK är det finaste vi har i Nordkorea – Min analys av en debattartikel

december 19, 2014
7 kommentarer

Så var det dags igen för förespråkare av PK att försöka omdefiniera ännu ett ord.

Ironiskt nog är den här gången ordet ifråga PK. Nyheter 24 stoltserar med att ”Tunga svenska namn sluter upp: ”PK är det finaste vi har” Med denna kampanj försöker folk som själva är PK rikta strålkastaren bort från vad de och deras kompisar faktiskt gör för att istället fokusera på

1. Vad de säger sig vilja uppnå (intention)

2. Vad de hävdar sig vara mot (negativism)

De som vill lära sig känna igen metoden kan redan i de första textraderna under rubriken se exempel på bägge. Först hänvisning till vad man vill uppnå och sedan en negativistisk definition som bygger på vad de vill ha bort.

Vi är många som vill vara en motvikt mot de högerextrema, rasistiska, sexistiska och homofoba krafter som nu vunnit mark i Sverige och runt om i Europa

Ingenstans här kan man läsa vad PK faktiskt handlar om att göra 

Det är lätt att som retoriker se tanken bakom formuleringen. Vi ”PK” är de goda anti-rasism/sexism/homofobi. De som är ”inte-PK” är de onda som vill ha rasism/sexism/homofobi och därmed menar PK att ändamålen helgar medlen.

Är det verkligen så enkelt? Tja, låt oss titta på vad de själva säger.

 

Därför påminner vi nu om kampanjen ”PK – det finaste vi har” för att ta tillbaka ordet PK och lansera begreppet på nytt, med dess rätta innebörd.

Här hänvisar de till att ordet skall lanseras med dess rätta innebörd. Hur ser då den innebörden ut? Svaret låter inte vänta på sig, eller?

PK innebär att ta ställning, att se orättvisor och att vilja förändra. Att vara PK är att ha ambitionen att inte diskriminera eller marginalisera och att verka för demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter.

PK är ett ställningstagande… sedan anges inte vad man tar ställning för.

Man ser orättvisor… men anger inga premisser för rättvisa

Man vill förändra… men säger inget om hur (intentionen I)

Man har ambitionen… dvs vill (intentionen II)

…att inte diskriminera eller marginalisera… dvs fokus på vad man är mot (negativism)

Att verka för… dvs vilja ha (intentionen III)

…demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter… men ange inga som helst premisser för när eller hur detta uppnås och inte heller ha bevis på att dessa saker korrelerar med PK.

Nordkorea är mästare på PK men har varken demokrati, jämställdhet eller mänskliga rättigheter.

Däremot så har Nordkorea definitivt tagit ställning. Inte minst i och med hackerattackerna och hoten mot Sony pictures pga filmen ”The Interview”. Det är helt i linje med PK att man stoppar kultur som inte har de värderingar man själv har, särskilt om den är kränkande mot kultur/religion.

För oss är PK något att vara stolt över. Vår övertygelse är att om tillräckligt många använder sig av begreppet med dess positiva innebörd, så upphör PK att fungera som ett förminskande skällsord.

Ifall någon missat det så är ”övertygelse”här samma sak som intention (nummer IV). Svaret som anges på frågan ”hur” är att använda PK med dess rätta innebörd. Observera dock att ingen sådan rätt innebörd har presenterats. Man har bara babblat om intentioner och vad man är mot.

(Här återkommer det första citatet om att vara mot högerkrafter, dt som jag besvarade först av allt)

Så här lyder fortsättningen:

Dessa krafter är ofta förklädda till ”rumsrena” politiska partier. Kampanjen ‘PK – det finaste vi har’ blir ett verktyg och en pusselbit i ett bredare motståndsarbete.

Detta är bara en upprepning av vad man är mot med tillägget att fienden minsann gömmer sig.  I övrigt har forftarande ingen ”rätt” innebörd angetts.

I kampanjen kan information, kraft och stöd hämtas. Målet med kampanjen är att vara en rörelse, som smittar av sig och som växer. Den pågår tillsammans och parallellt med andra rörelser som verkar för bevarandet av vår demokrati. 

Målet är samma sak som intention (nummer V) och den här gången är det inte ens PK det handlar om om utan intentionen man har med att kampanja för PK:s rätta innebörd *suck* alltså den som ännu inte ens har angetts.

Tillsammans är vi starkare än motståndarna. Fokusera på orättvisorna och ta hotet mot demokratin på allvar. Oavsett politisk hemvist: förena er för mänskliga rättigheter! För PK – är det finaste vi har.

Ännu en hänvisning till orättvisor, demokrati och mänskliga rättigheter utan någon som helst information om hur man skall gå tillväga eller på vilket sätt PK skulle korrelera någon av dessa saker. Därefter avslutas texten med frågan:

ÄR DU PK?

Frågan är dock helt idiotisk eftersom den hänvisar till en text som klagar över den felaktiga definitionen men utan att ange någon rätt definition. Utifrån texten går det alltså inte att besvara frågan överhuvudtaget.

Rent praktiskt så har läsaren två val. 

1. Att köpa grisen i säcken

2. Leta svar på kampanjens hemsida (Clickbait-offer)

Detta hindrar dock inte kommentarsfältet från att fyllas med förslag som är betydligt mer informativa än artikeln. Här är några exempel:

Politiskt korrekt är att säga det som man tror andra vill höra för att bli omtyckt och få ryggdukningar.

Politisk korrekthet i sig är en censur, den värsta sortens censur

PK handlar om att man inte riktiga vågar uttrycka sina egentliga åsikter utan vänder kappan efter vinden.

PK är snällhetens tyranni. Det är subtil censur. PK är för människor som vill lura sig själva genom språkliga omvägar.

PK är humorns död

Oxford Dictionary’s definition, ”Att undvika uttryck och handlingar som exkluderar, marginaliserar eller förolämpar vissa etniska, kulturella eller andra grupper.” (Ännu ett exempel på negativism där PK anges som vad man är mot)

Grunden är ju att FÖRSÖKA visa respekt för andra människor (Samma person som ovan denna gång hänvisning nummer VI till intentionen, dvs vad som skall försöka uppnås)

Då har vi samlat ett antal förslag. Nästa steg blir att traska till PK-kampanjens hemsida och se om frågorna besvaras. Som avslutning kan kommenteras att ett av de ”tunga svenska namnen” här är Behrang Miri som blev känd i och med affären med Tintin och censuren på Kulturhuset

På tal om PK (med alla dess innebörder). Det är lite ombytta roller i den senaste konflikten där Sveriges radio fått massiv kritik för P3 Knyckares självmordshånande lista.


Publicerat i Genus

ENOUGH with the ”Death Threat” crap LISTEN UP EVERYONE

december 3, 2014
1 kommentar

Ok, now I am gonna write in plain english about the stupid threats.

Listen! I dont care what side of the debate you are on regarding this issue because if this keeps going on nothing will be able to be discussed except this and that person getting ”death threats” and I have had enough of this crap!

Halo Director recieves dozens of death threats

“I am not posting much for a couple of reasons, one, too busy trying to fix. Two, well past a couple of dozen believable (I don’t personally believe them, but better safe than sorry) death threats,” he wrote in explanation of his absence.

Look! Regardless whether people are talking about death threats, school shootings or acts of terrorism the one constant thing that is that the only reason to report those acts in advance is to cash in on the following two things:

Getting ATTENTION and/or BEING FEARED

hamster on a wheel

(Hamster wheel has no end in sight)

This means giving the perpetrators either attention and/or fear will only lead to the threats becoming a success and because of this we will just get more of the same crap in a never ending hamster wheel of more and more threats.

Are you happy with this situation? Because if you are included in the 1000s of people who went to twitter to discuss these threats then you are now part of the problem. Nothing you are doing is making anything better.

Fleeing from home is bullshit

I dont know how come I even need to explain this but if the threat is real. All the perpetrator would need to do is wait a month or two, not threaten you and then just act without warning. There are two alternatives to this:

1) The first alternative is that the purpose of the threat is to scare you into stop doing something. In that case unless you stop doing what you are doing then all they need to do is wait a month or two before acting. However…

Doing what they want just leads to more of the same

Hamster

(The poor hamster is exhausted, if this keeps on that will be us)

2) The second and by far most common alternative is that the threat is not real. In that case the reason you are threatened is that the people making the threats wants to get attention and you giving them attention rewards them.

To put it simple. When you give them attention it acts as encouragement for them and others like them to do the same shit again, only more and even worse. Whoever told you to talk about these things online show serious incompetence.

Dealing with REAL threats

If the threat is real your only hope is stopping what you are doing or being permanently protected. Sorry but life is not a movie. There is no happy ending if you have real enemies. Report the threats to the police and hope for the best.

Do you think I have not gotten death threats myself? Think again. Its just that if the threat is real it doesnt help telling my friends on twitter or facebook and the one thing helping even less would be talking on national media about it.

Dealing with FAKE threats.

If the threat is NOT real the purpose is attention and the best way to prevent more threats is not giving them any attention whatsoever. However fake threats is not an excuse. Feel free to report them to the police, just dont tweet them.

When looking at statistics it doesnt take long to realize that unless you know that some dangerous individual or group wants you harm, about 100% of all death threats you recieve are just stupid people talking shit online.

Its simple probability, the threat is crap.

We know this because otherwise actual deaths would increase when more people are threatened because internet makes it easier. However nobody have attempted to claim the real world is more dangerous today because of internet.

In fact while I have heard of lots and lots of online ”death threats” i have yet to hear a single assault happening because of this. As far as I understand the real danger today is ”swatting” cause thats something that has actallly happened.

This is not an excuse for the people making threats!

The simple truth is that excuses doesnt even matter. As long as the people committing these crimes get what they want by doing it, they will keep doing it. They dont care what I think about what they are doing at all.

You believing it would even matter if I said what they are doing is ok is just you being naive. The only thing that matters is whether when they are making threats it gives them what they wanted by doing it or not.

Finally when it comes to reporting to the Police

Look I dont know how to explain this clearer than point out the facts. Lots of people are in jail for robbery. Nobody is saying robbery is ok. Does any of this mean that more people will not become robbers? Off course not!

The main reason for people not becoming robbers is that they  cant reasonably excpect to get lots of fast money by committing that crime. If we want less threats we need to stop give attention to the people making threats.

Same goes for school shootings and terrorism.

Dear media. Violent criminals are losers. Stop giving the losers so much attention. Stop calling it ”death threats”. Nearly all are fake and the ”death” part is just a way to score even more attention from upset people.

Copycat-behavior is a real problem today. Every single public debate on school shootings will unfortunately increase the risk for another school shooting cause the perpetrators care about attention and revenge – nothing else.

Attention is not the solution – Its a huge part of the problem.

/Erik


Publicerat i Media

#GamerGate Sexism i dataspel – En genomgång med Georgina Young och Christina Hoff Sommers

december 2, 2014
1 kommentar

Det har blivit dags att börja besvara den absurda kriik mot gaming och nördkultur i allmänhet som massmedia spridit.

Jag har nyligen postat Sanningen om #GamerGate del 2 där jag visar bortom allt tvivel hur narrativet att GamerGate skulle handla om vita män är falskt och bygger på att massmedia tvärtom osynliggjort kvinnor/minoriteter i GamerGate. Det stannar dock inte där för redan innan GG så hade massmedia börjat sprida lögner om gaming och gamerkultur som jag skall bemöta här.

Nedan video om ”Sexism in videogames” skapades av Georgina Young (Staff Writer Gamesided), en av de tre GG-tjejer som framträdde på Huffington Post Live. Hon har beskrivit sig som neutral part som började negativ till GamerGate. Här gör hon vad riktiga journalister skall göra. Går igenom fakta och presenterar bägge sidorna av frågan.

Som ni kan se så är det tydligt att ju mer man tittar på fakta ju omöjligare blir det att se vad kritiker menar med sexism i dataspel. Det första argumentet Georgina nämner är det mest förståeliga. Bara hälften av alla spel hade en spelklar kvinnlig karaktär. MEN samma personer som menar det är för få kvinnliga karaktärer förespråkar på oklar grund att mängder av de kvinnliga karaktärer som redan finns skall bort.

Hur kritikerna flyttar målet hela tiden.

Målstolparna flyttas först till kritik mot att det inte är fler ”starka” kvinnliga karaktärer. Därefter flyttas målet igen och denna gång kritiseras Bajonetta – en stark kvinnlig karaktär – nu är problemet att hon anses ”sexualiserad” och så där fortsätter kritikerna att byta målsättning. De blir aldrig nöjda över hur kvinnor framställs. Samtidigt så bryr sig ingen hur män framställs så förutsägbart blir det många fler manliga karaktärer.

Gällande argumentet att kvinnor är sexualiserade så påpekar forskaren Mytheos Holt vid R Street Institute att det är ren eskapism att karaktärer i dataspel och serietidningar inte avbildas realistiskt och det gäller både män och kvinnor. Vidare när man tittar på bakgrunden så talar siffrorna sitt tydliga språk. En studie visade att av dem som spelar 20 timmar i veckan var 87% av manligt kön medan bara 20% av kvinnorna spelade mer än 1 timme i veckan. En rejäl könsskillnad.

The Factual Feminist – Christina Hoff Sommers

En annan sak som finns att anmärka på är antagandet att hur spelen skulle se ut har konsekvenser i den riktiga världen. Våldsamheter i dataspel brukade vara go-to anklagelsen förr i tiden men inga studier har framgångsrikt visat en riktig korrelation med ökning av våld i den riktiga världen. Tvärtom visade en studie 2014 att ökad försäljning av dataspel med M-rating korrelerade med minskning av misshandel och mord. Data visar tydligt hur ngdomsbrottsligheten gick ner när dataspelförsäljningen gick upp.

När det sedan gäller påståendet att vi påverkas av sexuella stereotyper av män och kvinnor så är det först och främst inget unikt för dataspel. Samma överföring av värderingar beskyller man även filmer, Tv-serier, serietidningar och böcker. Vidare så rapporteras mängder av ”positiv diskriminering”. Manliga spelare rapporterar att när de spelar kvinnliga karaktärer upplever de flera fördelar som exempelvis att de oftare får gratis prylar av andra spelare och andra.

En nyligen gjord PEW-studie visade också att det var fler män än kvinnor som trakasserades i onlinespel. 10% av männen och 6% av kvinnorna. Georginas research tyder på att stereotyper i dataspel speglar övriga samhället och bara är symptom på dessa fenomen, inte deras orsak. Med andra ord är vi tillbaka vid frågan om stereotypefördömandet. 


Publicerat i Genus
Nästa sida »

    aktivarum@gmail.com

    Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 689 andra följare

    Arkiv

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 689 andra följare

%d bloggare gillar detta: