Aktivarum

Varifrån kommer feministers teorier om könsneutralt språk? – Från språklig relativism till krav på ”Hen” och ”Henom” | februari 18, 2012

En ständigt återkommande fråga i den feministiska debatten tycks vara könsneutralt språk.

Nyligen råkade jag se detta inlägg där Lady Dahmer hävdar språkets förmåga att ändra våra tankar i försvar av ordet ”hen” Här i DN om Egalia”. Hon länkar till en artikel i Zenit där man ifrågasätter om en kvinna kan bli sjöman genom att vända på det och hävda det hörs en man inte kan bli sjökvinna.

Snabb edit: Hittade denna video som exempel på just en man med feministiskt rätta åsikter om språk. De här teorierna om sexistiskt språk har jag (som Matte Matik tipsade om) skrivit om tidigare under rubriken: Symbolik, hur språket blir en politisk lekstuga. Här skall vi dock fokusera på teoriernas ursprung.

”Och ska vi snacka om att förvirra barn så kan vi diskutera begrepp som brandman, polisman, affärsman, sjöman och liknande.”

Lady Dahmer är inte den första jag hört förespråka sådan teori. På universitet kallade man det för Sapir-Whorf hypotesen eller helt enkelt teorin om lingvistisk relativism. 

Vad vår föreläsare dock inte berättade för oss var delar av dess historia. Gissningsvis är det inte en slump att det var de negativa sakerna med teorin som han inte presenterade. När man förespråkar att tankar är kopplade till språk riskerar man nämligen skapa stort utrymme för missbruk.

”The American linguist William Dwight Whitney, for example, actively strove to eradicate the Native American languages arguing that their speakers were savages and would be better off abandoning their languages and learning English and adopting a civilized way of life.”

Likheten mellan deras syn på indianernas kultur och radikalfeminismens syn på vår kultur är slående.

Nu kom dock antropologen Franz Boas in i bilden. Boas betraktade språkteorierna med ursprung hos Humboldt som rent nonsens. Enligt hans syn på saken var de föga annat än vapen att använda för att bekvämt attackera oönskade kulturer, inte minst hans egen kultur löpte den risken

”Boas saw language as an inseparable part of culture and he was among the first to require of ethnographers to learn the native language of the culture being studied”

Men en av Boas elever, Edvard Sapir fortsatte att utgå från teorin ”the principle of linguistic relativity” Den andra halvan av det namn under vilken teorin lärdes ut till mig kommer från Sapirs elev, Benjamin Lee Whorf.

”The Sapir–Whorf hypothesis, also known as the Whorfian hypothesis, proposed that language affects thought, and the structure of the language itself affects cognition.

Det är dock med Sapir-Whorf hypotesen som med konstruktionismen, fälten har tonat ner sig rejält.

Psykologen Eric Lenneberg ifrågasatte hypotesen redan 1953, han menade man aldrig bevisat kopplingen, bara antagit den fanns där.

”Lenneberg’s main criticism of Whorf’s works was that he had never actually shown the causality between a linguistic phenomenon and a phenomenon in the realm of thought or behavior, but merely assumed it to be there”

I såväl fallet med den extrema sociala konstruktivismen (Alan Sokal berättar om) som i fallet med den lingvistiska relativismen så har fälten reagerat på kritik genom att delas i en stark teori med mycket få förespråkare och en svag teori som låter dem studera i fred och där kunde vår historia ha slutat.

Steven Pinker argues in his book The Language Instinct that thought is independent of language, that language is itself meaningless in any fundamental way to human thought”

Kunde ha slutat alltså… men det gör den inte för nu blev det såklart en fråga om makt och då är det bara en tidsfråga innan sociologin skall tolka om saker till den ”förtrycktas” fördel.

I detta fall i form av Joshua Fishman som såklart menade att den stackars Whorf var missförstådd. 

”in 1982, he proposed his ‘Whorfianism of the third kind’ in an attempt to refocus linguists’ attention on what he claimed was Whorf’s real interest, namely the intrinsic value of ‘little peoples’ and ‘little languages'”

Observera Benjamin Lee Whorf dog 1941 så det var tämligen riskfritt för Fishman att hävda sociologisk tolkning upptäckt whorfs ”sanna” position (som alla psykologer och lingvister skulle ha missat i decennier). Vad var då den nya positionen som Fishman förordade på 80-talet? Svar Politiskt korrekthet!

”to restrict thinking to the patterns merely of English […] is to lose a power of thought which, once lost, can never be regained”

Observera att det här säger en hel del om vår samtid. Fishman befann sig 1983 på samma position där Boas befunnit sig 90 år tidigare. Där antropologen Boas förkastade språkrelativism som vapen mot oönskade kulturer använde sociolologen Fishman teorin till just kritik av engelska språket.

Tidigare ansåg Humboldt och Whitney att västspråk var överlägsna, nu fick vi samma sak fast tvärtom. 

När Fishman väl omdefinierat Whorfs teorier att bli politiskt korrekta var det bara en tidsfråga innan den akademiska vänstern skulle återuppliva teorin att språket hade enorm betydelse. Denna politiska vinkling började förespråkas av kognitiva lingvisten George Lakoff, född -41, lärare på Berkeley sedan 1972.

Vi ser alltså en tydlig röd tråd hela vägen från teorins skapare Sapir & Whorf, via sociologiska pk-tolkningen som Fishman drog fram (ur sina bakre regioner) till vänsterpolitiske George Lakoff som undervisade i Sociolingvistik på Berkeley efter att ha (som Pinker berättar) brutit med Noah Chomsky.

Lakoff is a distinguished linguist at Berkeley who trained with Chomsky in the 1960s, but broke with him to found first the school of generative semantics and then the school of cognitive linguistics, each of which tries in its way to explain language as a reflection of human thought processes rather than as an autonomous module of syntactic rules.

Då återstår bara en enda sak. Att klargöra hur kopplingen ser ut mellan Whorfs teorier och dagens feminism.

På wikipedia-artikeln om gender-neutral pronoun nämns som hastigast det finns en koppling till Whorf men den är markerad ”citation needed” så ingen hjälp där. Det fanns sålunda bara en sak kvar att göra och det var att gå tillbaka till vad vi redan visste och ta reda på den saknade länken.

”The Sapir–Whorf hypothesis is a common justification…”

Jag ville ha svaret på frågan var sjutton Joshua Fishmans ”Whorfianism” korsades med radikalfeministisk samhällsteori. Jag anade att feminister på 80-talets Berkeley knappast skulle ha George Lakoff – en man – som högsta auktoritet i sin feministiska litteratur.

Det antagandet visade sig vara helt korrekt, den feministiska språkcirkusens affischnamn är inte en man.

Högsta hönset för den feministiska cirkusen kring könsneutralt språk är Robin Tolmach Lakofffödd -42, gissa var hon undervisar? Berkeley? Sedan när? 1972. Gissa i vilket ämne? Sociolingvistik. Och med denna information i minnet gissa hur kopplingen ser ut?

Robin Tolmach Lakoff (born 1942) is a professor of linguistics at the University of California, Berkeley. She was once married to the cognitive linguist George Lakoff, but they have since divorced. Lakoff’s writings have become the basis for much research on the subject of women’s language. In a 1973 article (later a 1975 book), she published ten basic assumptions about what she felt constituted a special women’s language.”

Nu vet ni vilka tankar som de svenska feministerna grundar sina ideer på och vem som ägnat sitt liv åt att pracka på oss teorier som resulterar i nonsens som ”hen” och ”henom” Ni vet också att de här teorierna i grunden kommer manliga tänkare och att feminismen fick sin Whorfianism sängvägen (by marriage)

Men framför allt vet ni att de här teorierna aldrig bevisades stämma. Tvärtom blev de så kraftigt kritiserade att Sociologen Fishman tvingades tolka om deras grundare med luddiga hänvisningar till att whorf skulle förespråkat den tyske filosofen Johann Gofffried Herder.

Läs på Genusnytt om urvalets betydelse. Läs även om genuspedagogik hos Pelle Billing

Här kommer några väldigt seriösa funderingar gällande könsneutralt språk.

Hur kan en pojke heta Adam? ”A dame”?

Hur kan en flicka heta Amanda ”A man duh”?

Allemansrätten? Gällde inte den kvinnor? Behövs en allekvinnsrätt?

Duger inte mandat åt kvinnliga politiker? Behöver vi ett kvinndat?

Mandariner, är det en frukt som behöver kvinnoanpassas?

Är mannekänger associerade till män?

Och sist men inte minst, vad har könet att göra med hästars halshår?


12 kommentarer »

  1. Helt lysande Erik.Jag har varit nyfiken på var det här flummet kommer ifrån.

    Ps. Självklart ska jag köpa din bok

    Kommentar av Thomas J — februari 18, 2012 @ 6:03 e m

  2. Erik, det är när du klargör teoriers och idéers historia och sammanhang du är som bäst. Det här var mycket intressant. Kombinera ovanstående med ditt inlägg om den moderna persiskan (https://aktivarum.wordpress.com/2010/06/04/symbolik-hur-spraket-blir-politisk-lekstuga/) så framstår hela hen-spektaklet i en otroligt fånig dager. Säg hen så mycket hen vill, det kommer varken att göra till eller från.

    Kommentar av Matte Matik — februari 18, 2012 @ 7:36 e m

  3. Kul ni gillade inlägget, det låg en hel del arbete bakom just denna text och när jag började mina efterforskningar hade jag ingen aning om var jag skulle hamna. Jag visste att Sapir Whorf förkastades men jag hade ingen aning om att det var kända psykologer som var inblandade, jag visste heller inte att det var tack var sociologins hermeneutik som vi fick tillbaka skräpet. Jag hade ingen aning om att teorin spreds vidare via en lingvist som brutit med Chomsky och sedan jobbade på superfeministiska Berkeley.

    Avslutningsvis hade jag ingen aning om att det var hans exfru – också Berkeley-lärare som lade grunden för feministisk språkteori och som alltså i praktiken varenda feminist som förespråkar ”hen” fått sina åsikter från. Alla dessa sammanträffanden var slump och tur som framkom under arbetets gång. Däremot var jag från första början övertygad om att det fanns en koppling mellan Sapir-Whorf och Radikalfeministisk språk-kritik (var skulle de annars fått idén?). Det gällde bara att hitta den saknade länken.

    Matte Matik: Bra tips, jag lade in länken i inlägget.

    Kommentar av Aktivarum — februari 19, 2012 @ 10:02 f m

  4. Denna typ av teoretisk härdsmälta är trist.

    Kommentar av bograhn — februari 19, 2012 @ 6:06 e m

  5. —Kul.

    Visst är det intressant att söka ett ursprung till…något.
    Snyggt jobbat , läs o tänkvärd artikel.

    — Inget litet krav av feministerna….att vilja ha ett ”könsneutralt” språkbruk.
    Följer nazifeministerna upp kravet på språkförändring , med att samtidigt äga samhällsbyggande institutioner , parat med att använda sin vanliga piskretorik i form av stigmatiseringsmekanismerna kan det finnas viss framgång i dessa ”individkorrigerande åtgärder”.

    — National Socialisterna NSDAP var experter på ordnybildning.

    Per Hagman

    Kommentar av per hagman — februari 20, 2012 @ 1:57 e m

  6. […] ursäkten av vad än för förljugen socialkonstruktionistisk SSSM-teori om stereotyper eller språkpåverkan som politiker eller byråkrater börjat tro skall förändra […]

    Pingback av I Svallvågorna efter Svelands attacker på Högerextremism hittar vi Feministiskt Perspektiv, Bo Rothstein, Dilsa Demirbag-Sten m.fl « Aktivarum — februari 22, 2012 @ 9:07 e m

  7. […] hittar jag nu på ett eget ord bara för att driva med folk som förespråkar Hen-användning. Kan amerikaner hitta på flygande spaghettimonster för att driva med religiösa fanatiker så […]

    Pingback av Nu är det nog! Hädanefter bestämmer jag ett eget könsneutralt pronomen! « Aktivarum — mars 2, 2012 @ 10:09 e m

  8. […] oss ta lite bakgrund. Debatten började med “Man, kvinna eller höna?” men inlägget “Från språklig relativism till krav på “Hen” och “Henom” spårade bakgrunden till […]

    Pingback av Feminist betraktar sonen som “Hen” – Pappan bär klänning i protest « Aktivarum — augusti 25, 2012 @ 3:37 e m

  9. […] påståenden än någonting annat. Just det här ämnet har jag presenterat närmare under rubriken ”Varifrån kommer feministers teorier om könsneutralt språk? – Från språklig relativism … (Aktivarum) Men vem behöver vetenskap när man framställer sig själv som den som det […]

    Pingback av Argumenten för och mot Politisk korrekthet i Populärkulturen – del 1 | Genusdebatten — januari 30, 2014 @ 11:44 f m

  10. […] de prioriterar är att folk skall prata rätt och medvetet. Ideligen försäkrar de oss – i Sapir-Wofl hypotesens anda av lingvistisk relativism – att det är viktigt att tänka på hur man pratar. Varför då? Jo enligt teorin funkar […]

    Pingback av Miljöpartistisk feministbloggare torskade för sexköp | Genusdebatten — maj 5, 2014 @ 10:37 e m

  11. […] Bakgrund Sså uppkom teorin om könsneutralt språk […]

    Pingback av Om HEN är tredje kön varför använda HEN vid okänt kön? | Genusdebatten — augusti 2, 2014 @ 3:31 e m

  12. […] Redan vid den första Hen-debatten framgick det tydligt att användning av pronomet ”Hen” har ideologiska övertoner som sträcker sig långt bortom att lösa problemet med han/hon. Det finns sålunda ingen oskyldig användning av hen även om vissa (som jag ) kan tycka att ett sådant könsneutralt ord behövs. Argumenten för ”hen” kan dock spåras til vänsterextrema amerikanska akademiker. Dessa förespråkar en politisk syn på språk byggd på den obevisade Sapir-Whorf hypotesen. […]

    Pingback av Efter ”Hen” så kommer nu genusdebatten om ”En” | Genusdebatten — oktober 12, 2014 @ 4:44 e m


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

    aktivarum@gmail.com

    Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 1 067 andra följare

    Arkiv

%d bloggare gillar detta: