Corren vs Roger Klinth om genusteori som överordnad förklaringsmodell

Vi fortsätter att analysera genusdebatten. Här tar vi upp Correns replik till Roger Klinth.

Den 12 augusti publicerade Corren ett öppet brev från genusforskaren Roger Klinth där han ifrågasatte tidningens hållning gällande jämställdhets- och familjepolitik. Klinth kritiserade intervun av Tanja Bergkvist.

”Under rubriken ”Tanja Bergkvist vs åsiktsförtrycket” förekommer ord som ”genusvansinne”, ”galenskap”, ”fördumningsindustri” frekvent i såväl referaten som i ledarskribentens egna analyser.”

Det är obegripligt vad Klinths poäng är. Om han har argument mot Tanja Bergkvists analyser är det ju de som han borde föra fram, inte klaga på att Corren intervjuade henne, eller klaga på vad hon tycker om genusvansinnet.

”Några dagar senare går Correns ledare i samma stil tillrätta med ”hippiepedagogerna” inom dagisvärlden och ”deras andliga arvtagare genuspedagoger och mångfaldskonsulenter” – som vill ”frigöra människan från hennes traditionella lojaliteter till nationen, familjen och religionen”

Samma sak här, klagomal på innehållet men med total frånvaro av argument om felens beskaffenhet.

Observera att Klinth på intet sätt säger att det är ett felaktigt påstående att detta är vad genuspedagoger och mångfaldskonsulenter vill uppnå. Han undviker noga att göra uttalanden om vad de och han vill.

”Uppenbarligen verkar Correns ledarskribenter ta avstånd från såväl vänsterblockets som alliansregeringens familje- och jämställdhetspolitik.”

Ja, uppenbarligen, liksom en klar majoritet av Sveriges befolkning i flera studier men det är heller inget argument. På inget sätt förklarar detta vad det är som Klinth menar är fel hos de personer vars texter han kritiserar.

”Det enda parti som i sitt partiprogram kräver att genuspedagogik och mångfaldsarbete ska avskaffas och att familjen och nationen ska utgöra det svenska samhällets primära kollektiv är Sverigedemokraterna (SD).”

Där kom då äntligen Roger Klinths ”argument”. Ett förtäckt hot om anklagelser att stödja SD.

Därefter slösar Roger Klinth 12 rader åt att tjata om vad Sverigedemokrater tyckt i frågan. Bara så du vet Roger, detta är inget argument i några som helst vetenskapligt seriösa sammanhang, du idiotförklarar dig själv.

Bara för att riktigt tydliggöra vilken grad av inkompetens, Roger Klinth, en person som kallat sig forskare uppvisat så kan vi titta lite närmare på hur han formulerade den avslutande kommentaren.

”Mot bakgrund av detta menar jag att Corren är svaret skyldig.Vilken politisk ståndpunkt har egentligen tidningen i frågor om jämställdhet och mångfald? Är det i själva verket SD:s familje- och jämställdhetspolitik”

Correns politiska ståndpunkt är borgerlig, vilket står tydligt och klart i bildskärmens högre fält.

Men det är ju inte vad Roger Klinth frågade om eller hur? Han låtsas fråga vilken politisk ståndpunkt som tidningen har men vad han egentligen frågar efter är vilket PARTI som tidningen tillhör i frågan. Svaret står till höger:

”Corren är inte knuten till något politiskt parti.”

Beträffande politisk ståndpunkt så fanns svaret synligt hela tiden och beträffande partier så röstar tidningars personal i regel på flera olika partier men vilka är nobodys bussiness!

Chefsredaktören Charlotta Friborg svarar att Klinth argumenterar via ”guilt by association”.

Vem är då Roger Klinth? Den frågan ställde också Tanja Bergkvist och hon konstaterar:

”Själv är Klinth inte bara ordförande  i Forum för genusvetenskap och jämställdhet vid Linköpings Universitet utan även projektledare för den nya lärarutbildningen, där han troligtvis själv får ganska stort utrymme att framföra och implementera sitt eget budskap på kommande lärargeneration. Klinth ingår även i styrelsen för Nationella sekretariatet för genusforskning”

Vi kan konstatera att sekretariatets styrelse (insynsråd) består av 3 män (inklusive Klinth själv) och 9 kvinnor. Warren Farrell har berättat att han själv varit i den situationen som ”upplyst” enstaka feministman.

Roger Klinth blev intervjuad av DN redan i 2003 då kallades han pappaledighetsforskare. I den intevjun så nämnde han faktiskt problemet med ekonomisk obalans i relationer men kom inte med någon lösning.

Istället så betedde han sig som en sann sociologistisk bluffmakare och skyllde på ”identitetsproblem”

År 2003 var dock inte Roger Klinth särskilt slipad, än idag så kan folk se på nätet hur han råkade försäga sig och föra fram följande radikalfeministiska argument i en av sveriges största tidningar.

”Det finns ingen anledning att nöja sig med att männen tar mindre än hälften, anser Roger Klinth. Av jämställdhetsskäl…”

Jo vi har sett hur 60%, 70% och 80% blir jämställt. Ju mer kvinnor där feminister som Roger av ideologiska orsaker vill ha dem ju ”jämställdare” där har Pär Ström gjort ett enormt bra jobb att visa genusjämställdhet i praktiken. 

Ett av de riktigt ”jämställda” områdena är ju Roger Klinths eget dvs högskolan.

Där man tidigare var mindre jämställda med cirka 50% kvinnor har man nu blivit mycket jämställdare med över 60% kvinnor. Om några år är vi kanske ännu mer ”jämställda” med 70% men redan nu är unga män i klar minoritet.

Där har dock folk som Torbjörn Messing (en till man trots att området är helt dominerat av kvinnor) en större skuld. Hans debatterande tar vi upp i nästa inlägg här på Aktivarum.

---

Publicerat i Okategoriserade