Aktivarum

Kriget mot stereotyper i klassrummet! | juni 6, 2010

I många klassrum får elever idag lära sig att vi styrs av fördomar och stereotyper som är falska och måste bekämpas.

Alla resurser man lägger på detta motiveras på två sätt: Politiskt och vetenskapligt. Dels menar man vi är rasister och att det skall föreställa en form av antirasism. Dels att vi har felaktig information av omvärlden som påstås vara för komplex för vår normala metod. Det implicita budskapet är alltså att eleverna är okunniga rasister som måste bli upplysta och botade. Här är ett exempel på förekomst och metod.

Kortfattat så har enligt ”antirasism-tränarna” ifråga alla personer i hela USA samma två källor på kunskap om asiatiska män och kvinnor. Otroligt nog så var, enligt föredragshållaren, länge alltihop Marko Polos fel. Men på sistone så ligger även ansvar hos Edmund Blackhouses memoarer från 1943… och, så, liksom hamnade allting i popkulturen och effekterna ser vi oturligtvis än idag – eller gör vi?

I vanliga fall skulle jag påpeka den usla vetenskapliga kvaliteten här. Det ges inga som helst belägg för att källorna ifråga är orsaken till effekterna hon pratar om. Hur många var ens läskunniga på Marko Polos tid? Av hennes tal kan man luras att tro dessa böcker sålt bättre än Da Vinci koden. Men det finns otroligt nog ett ännu större fel med hennes ”utbildning” nämligen huruvida hon talar sanning om effekterna öht.

Hennes argument är att vi har falsk information vilket förklarar ett visst beteende. Botemedlet påstås vara att vi upplyses om ”error of our ways” Men tänk om hennes information om det beteendet i sig är mindre riktig och en följd av hennes fördomar. Kan en sådan tavla ens vara möjlig i ett modernt klassrum att en person som hävdar sig bekämpa stereotypa fördomar bygger sitt arbete på fördomar om personerna hon har framför sig?

Det skrämmande svaret är ja!

Redan 1995 så intresserade sig tre forskare för ämnet stereotyper. De heter Lee J. Jussim, Clark R. McCauley, och Yueh-Ting Lee. Tillsammans skrev de avhandlingen: Stereotype Accuracy: Toward appreciating group differences. Jag gissar att de flesta av er inte känner till den för om många kände till denna skulle debatten om vetenskaplig frihet vara högljudd. Hör själv vad författarna säger:

”First, research on any type of accuracy in social perception was all but unthinkable until the 1980s. Theoretically, social psychology has been and continues to be dominated by a focus on social cognition that emphasizes error and bias; research finding evidence of accuracy runs against the theoretical zeitgeist.”

”As Thomas Kuhn might have predicted, this is probably one of the major sources of resistance to accuracy research. Second, the idea that stereotypes may sometimes have some degree of accuracy is apparently anathema to many social scientists and laypeople. Those who document accuracy run the risk of being seen as racists, sexists, or worse.”

Här vill jag påpeka att politisk korrekthet har en svaghet. En politiskt korrekt person tillhör vanligen själv den starka gruppen och blir sålunda en förtryckare om denne säger emot någonting som en medlem av den svaga gruppen säger. Det är sålunda inte förvånande att 2/3 av forskarna här själva tillhör ”svaga grupper” det var nog snarare ett krav. Forskarna bemötte eventuella tveksamheter redan i bokens introduktion

”Is this book necessary? The chapters contained each address issues of  stereotype accuracy and inaccuracy. But don’t we already know that stereotypes are inaccurate, exaggerated, resistant to change, ethnocentric, and harmful? Aren’t only racists and sexists interested in stereotype accuracy?”

”Our answers are yes (a book on accuracy and inaccuracy is sorely needed), no (we do not know that stereotypes are generally inaccurate), and no (racism and sexism have no place in the study of stereotype accuracy)”

”However, these questions highlight an important limitation and bias within the social sciences: The preponderance of scholarly theory and research on stereotypes assumes that they are bad and inaccurate.”

Pelle Billing påpekar i kommentaren angående Nick Clegg att det är oerhört sällan någon toppolitiker tar upp mansfrågor. Sett i ljuset att man inom de akademiska fälten anser sådana frågor skulle baseras på fördomar är det förståeligt dessa frågor saknas. Kvinnofrågor skulle det såklart vara lika illa med men vi har ju inga kvinnofrågor. Bara jämställdhetspolitik och genusfrågor.

En artikel i Associated Content påpekar den absurda dubbelmoral som forskningsfältet har uppvisat. Timothy Sexton påpekar att antagandet att stereotyper är dåliga är ett stereotypt antagande. Den dominerande åsikten är alltså inte att stereotyper är dåliga, bara att andras stereotyper är det.

”The conventional wisdom suggests that there is nothing advantageous or positive to be gained from stereotyping, but recent social theory has inched further away from that, well, stereotypical view.”

Ser man på det sättet är det faktiskt antirasisterna som är fördomsfulla. De tar för givet folk reagerar på ett sätt som inte stöds av vetenskapen. Ibland menar de till och med att deras egna fördomar skall ses som norm för bedömning av alla andra. Så här resonerade företrädare för Centrum mot Rasism i aftonbladet.

”Stig Wallin är ordförande för Centrum mot Rasism. Han reagerade direkt då han såg kampanjaffischerna på tisdagseftermiddagen. – Jag läste dem som ”Nigger + lakrits = sant”. Det var omöjligt att inte se det som en anspelning på rasism, säger han till aftonbladet.se.” ”GB lägger ihop det svarta med namnet Nogger, som associerar till nigger och neger, säger Amina Ek på Centrum mot rasism till Svenska Dagbladet.”

Amina Ek associerar så, Stig Wallin associerar så men det är ju varken Wallin eller Ek som argumentet handlar om. Utan om folk i allmänhet. Mottagarna av budskapet. Ur det perspektivet menar centrum mot rasism fördomsfullt att svarta är oförmögna att se detta på ett annat sätt än Centrum mot rasism själva.

”folkpartisten och riksdagsledamoten Nyamko Sabuni känner sig kränkt som afrosvensk – av Centrum mot rasism.

Kom ihåg inlägget om symboliskt språk, vad som skrevs i avsnitet om kommunikationsteori. Ömsesidigt meningsbyggande. Ansvaret ligger på både sändare och mottagare inte bara på sändaren. Läs även på Tanja Bergkvists blog citatet från Etnologiprofessorn Jonas Frykman, även medförfattare till boken Försvenskningen av Sverige.

”Frykman säger: ”Nutidens skola ska hjälpa varje elev att utvecklas och ”hitta sig själv”, ”bli en bra människa”, att inte vara rasist, inte mobba, inte skämmas utan vara stolt över sin religion, sin klass, sitt kön etc. Ja, det finns ett helt personlighetsutvecklande program som eleven förväntas omfatta efterhand. I fokus står inte kunskaper utan egenskaper.”

Det absurda i sammanhanget är ju att detta inte alls är vad antirasisterna gör. Det av detta som stämmer bäst på deras undervisning är att de struntar i kunskaper. Beträffande de stereotyper de hävdar sig bekämpa struntar de i vetenskapen. Eleverna får lära sig de skall vara fördomsfulla rasister från början och skämmas.

Det rakt motsatta vad man hävdar sig försöka åstadkomma.

Observera att det inte bara är antirasismens krig mot stereotyper detta gäller. Det är lika sant för genuspedagogiken som också bekämpar stereotyper efter socialpsykologin mångåriga bestämmelse/antagande det är dåligt, punkt slut! Där kan man tala om att vara en skam för sin disciplin såväl som för vetenskapen som helhet.

Det skrämmande är att till skillnad från den falska effekten att folk är fulla av felaktiga stereotyper så är den riktiga effekten något som kan påvisas. Hos genusnytt berättas att massmedia kommit fram till att unga kvinnor är den grupp som mår sämst i Stockholm. Så här såg den vetenskapliga metodiken ut.

”I samband med FHE 2006 fick deltagarna skatta sitt eget hälsotillstånd genom att besvara frågan ?Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?? Fem svarsalternativ fanns att välja mellan”

Först så får eleverna undervisning i hur de skall känna och sedan baseras vetenskapen på att be eleverna återberätta vad de undervisats i. En undervisning som enligt en professor i Etnologi fokuserar mer på egenskaper än på kunskaper. Kanske inte så konstigt då den paradox som inlägget om okunnigare människor påvisar? Läs gärna citatet från Amelia Anderdotter hur nyskapande skapar immaterialrätter.

”The scientific evidence is that the primary function of stereotypes is what researchers very prettily call ”the reality function”. That is, stereotypes are useful tools for dealing with the world. Confronted with a snake or a faun, our immediate behavior is determined by generalized beliefs—stereotypes—about snakes and fauns.”

”Stereotypes are, in fact, merely one aspect of the mind’s ability to make generalizations, without which science and mathematics, not to mention much of everyday life, would be impossible. Researcher Clark R. McCauley:”

Jag vill avsluta med en uppmaning till alla som har någonting att göra med dessa undervisningsformer, politiker, journalister, etc. Maila oss på aktivarum@gmail.com om ni vill åtgärda fördomar istället för skapa dem. Till skillnad från dem ni idag anställer så undersöker vi saker istället för att anta saker.


21 kommentarer »

  1. Mycket intressant att det forskas på i vilken utsträckning som stereotyper (eller egentligen generaliseringar) stämmer.

    Kommentar av Pelle Billing — juni 6, 2010 @ 6:20 e m

  2. Det är svårt att inte komma att tänka på postmodernismen när man läser detta inlägg. Precis som undervisningen angående stereotyper så brottas ju också de postmoderna torierna med dylika självmotsägelser.

    T.ex. den kända performativa motsägelsen där man hävdar att all kunskap är kulturell, kontextuell och relativ och inga påståenden kan vara universellt giltiga pga. detta. Men om detta påstående är sant innebär det såklart att påståendet i sig självt också är sprunget ur en viss kultur, är kontextuell osv. och inte kan sägas gälla universellt.

    Det blir väldigt svårt för de postmoderna teoretikerna att motivera varför man ska lyssna på dem när de enträget hävdar att ingen kunskap är bättre eller mer värd än någon annan.

    Kommentar av Jonas P — juni 6, 2010 @ 6:32 e m

  3. Mycket intressant!

    Kommentar av Ya Krivetko — juni 6, 2010 @ 6:39 e m

  4. Jonas P:

    Postmodernismen är som jag ser det mest en liten del av den postmarxistiska teoribildning som Svante Nordin beskriver. Man testar ju en mängd olika sätt men alla mynnar ut i samma sak, att försvaga, förstöra västvärlden.

    ”T.ex. den kända performativa motsägelsen där man hävdar att all kunskap är kulturell, kontextuell och relativ och inga påståenden kan vara universellt giltiga pga. detta.”

    Javisst, det intressanta är ju att de som hävdar detta aldrig tog reda på om det var så (även om de ofta låtsas ha grund). Det är samma fenomen hos stereotypforskningen. Man struntade i att forska och började tro på sina egna myter.

    ”Men om detta påstående är sant innebär det såklart att påståendet i sig självt också är sprunget ur en viss kultur, är kontextuell osv. och inte kan sägas gälla universellt.”

    Nej men man kunde hävda det gällde kulturellt/kontextuellt/socialt och sålunda möjligt att ta reda på med sådan forskning. Men här har man inte brytt sig om att försöka ens.

    ”Det blir väldigt svårt för de postmoderna teoretikerna att motivera varför man ska lyssna på dem när de enträget hävdar att ingen kunskap är bättre eller mer värd än någon annan.”

    Det blir väldigt svårt att förstå hur personer med sådana åsikter kan ha nån som helst position eller titel. Låt säga en postmodernist är professor? Om han/hon inte tror på någonting hur var det ens möjligt att bli professor?

    Finns det nåt annat sätt att bli professor än att lära sig saker? Sitter de bara och ljuger sig igenom hela utbildningen?

    Kommentar av Erik — juni 6, 2010 @ 6:46 e m

  5. Pelle:

    Det var en slump jag upptäckte det. Det var läsning i Steven Pinkers ”The blank slate/ett oskrivet blad” som hade luddiga referenser till ”proven stereotypes are mostly correct”

    När jag började kolla upp det var det närmast ”Sesam öppna dig!” Forskningen inte bara bevisade att stereotyper är korrekta ibland, den bevisade även folk inte alls håller kvar vid inkorrekta stereotyper vid konflikt.

    Nåt praktiskt taget alla hävdar

    Forskningen visade även att skillnader mellan grupper ofta inte överdrivs utan underdrivs. Vid jämförelse mellan vita/svarta och män/kvinnor vid felaktiga svar är det alltså en större skillnad på riktigt än stereotypen gav upphov till.

    Observera tidsrymden. Man har vetat detta i 15 år! De beskrivningar som forskarna gjort på stereotyper stämmer inte på folk men de stämmer i mycket högre grad på forskarna själva som bestämde att stereotyper var dåligt och vägrade ändra sig när de konfronterades med motsatsen.

    Istället började de anklaga de konkurrerande forskarna för att vara rasister sexister och värre.

    Kommentar av Erik — juni 6, 2010 @ 6:54 e m

  6. Detta är ju ett enraders-system med 1 X 2. Alla vinner och alla förlorar, se filmen ” Bruce Almighty” för förklaring.

    Kommentar av Adam Weisshaupt — juni 7, 2010 @ 2:33 f m

  7. Väldigt intressant. Klart läsvärt. Och tänkvärt🙂

    Men förklara för mig vad Amelia Anderdotters citat har i det hela att göra? Gör du henne till ett exempel på en person så påverkad av en kultur av stereotyper, att hon hittar på egna ”sanningar” för att få ett samband i tillvaron.

    Kommentar av Komplex — juni 7, 2010 @ 6:40 f m

  8. Jag skall gärna förklara, det kanske blev lite otydligt där men inlägget höll på att bli så långt. Amelia Andersdotters citat fanns i det länkade inlägget men här kommer en upprepning

    ”Jag tror också att naturvetenskapen som ämne får sig en törn av att vi som samhälle inte värdesätter befintlig kunskap. Vi har en allmän samhällelig informationsdebatt om det fina i att skapa något eget och nytt. Entreprenörskap, kreativitet och uppfinningsrikedom höjs till skyarna, men inte för att den bygger på tidigare kunskaper utan för att den skapar immaterialrätter!” Amelia Andersdotter på Newsmill

    Vad det alltså handlar om är en allmän samhällelig fientlighet mot befintlig kunskap om verkligheten. En ide att all befintlig kunskap bara är fördomar skolornas syfte blir alltså inte att lära eleverna något om världen utan tvärtom att övertyga dem allt de och personer i deras närhet vet (all befintlig kunskap) är fel, skall misstänkas och det enda som räknas är rätt värderingar.

    Kommentar av Erik — juni 7, 2010 @ 8:49 f m

  9. Att naturvetenskap är osexigt – det är tyvärr sanning sedan länge. Men det är inte en uppfattning hos alla, bara hos tillräckligt många. Och tyvärr även hos tillräckligt många politiska makthavare, för att det ska bli ett problem, så långt håller jag med.

    Men menar du är att när tidigare entreprenörskapet förutsatte viss insikt matematik/naturvetenskap så anses matematik/naturvetenskap vara en belastning – i alla fall utifrån det man lär sig i dagens skola? Kan så vara – det är inte alls otroligt att det är uppfattningen man får i dagens klassrum.

    Fast den som lämnar in patentansökan utan tekniska eller vetenskapliga underlag lär nog få sig en obehaglig överraskning i sådana fall.

    Kommentar av Komplex — juni 7, 2010 @ 4:47 e m

  10. Komplex

    ”Att naturvetenskap är osexigt – det är tyvärr sanning sedan länge.”

    Javisst, tills bankkrisen kom och knackade på dörren! Då var det plötsligt många som menade matematik är sexigt och klagade på att de hade ledare som inte kan räkna alls. Och tills svininfluensan förvandlade massmedia till en monte-python pjäs som utspelade sig på medeltiden ”bring out your dead ”*klang*”. Då var plötsligt medicin sexig. Osv…

    ”Men det är inte en uppfattning hos alla, bara hos tillräckligt många”

    Tills något inträffar. Då är det inte en uppfattning hos någon.

    ”Och tyvärr även hos tillräckligt många politiska makthavare, för att det ska bli ett problem, så långt håller jag med.”

    Därmed hamnar vi på samma fråga som Nigel Farage brukar ställa. Vem väljer de politiska makthavarna och på vems mandat agerar de?

    ”Men menar du är att när tidigare entreprenörskapet förutsatte viss insikt matematik/naturvetenskap så anses matematik/naturvetenskap vara en belastning – i alla fall utifrån det man lär sig i dagens skola?”

    Javisst, dagens skola verkar värdesätta saker på basis av en enda sak. Känslor! Och det är lika illa i företagsvärlden där allt fler skall sälja ideer i pyramidspel. Varifrån skall pengarna komma när ingen produkt säljs?

    ”Kan så vara – det är inte alls otroligt att det är uppfattningen man får i dagens klassrum.”

    Uppfattningen jag fått är att skolan i brist på vetenskap är ett pyramidspel. Dvs det går inte ut på att lära sig något konkret. Det går ut på att lära sig upprepa vad som sades högre upp och sälja det neråt utan att själv ifrågasätta något.

    ”Fast den som lämnar in patentansökan utan tekniska eller vetenskapliga underlag lär nog få sig en obehaglig överraskning i sådana fall.”

    Nej, det är ju inte den som lämnar in ansökan som betalar kalaset. Det är finansörer som får en obehaglig överraskning men finansörerna består mestadels av småsparare som låter banker låna ut dels egna beloppet och dels (via politiska regleringar) pengar som inte finns.

    Det var därför det blev bankkris. Nån försökte ta ut pengarna som inte fanns. Och bankerna måste då kräva in riktiga pengar, i brist på att låntagare har sådana riktiga pengar så tog banken säkerheten = huset som dock hade mycket lägre riktigt värde än det var värderat för vid tiden för det lån banken ville ha in.

    Men personer som låtit sig utbildas av Michael Moores film på ämnet förstår inte detta. Personer som gick i en riktig faktainriktad skola skulle dock begripa det på en gång.

    Kommentar av Erik — juni 7, 2010 @ 5:39 e m

  11. Bara en liten detalj:

    Eftersom folk inom vänstern ofta anser att ekonomi är en social konstruktion och att Karl Marx just nu upplever en renässans, så stämmer det tyvärr inte att ”alla” går med i vetenskapståget när något händer. Tvärtom finns en tendens att fantisera vidare. Så önskan att ta ut pengar som inte finns lever vidare – i alla fall så länge det finns kapital som kan byta ägare.

    Sedan lär den abrupt ta slut.

    Kommentar av Komplex — juni 7, 2010 @ 9:25 e m

  12. Inte bara klassrum Erik. Södertörns högskola har en rektor som är postmodern relativist och genusteoretiker.

    Kommentar av Kristian Grönqvist — juni 7, 2010 @ 10:24 e m

  13. Komplex:

    Att Ekonomi är en social konstruktion är korrekt men inte såtillvida de menar marxistiska dumheter utan snarare i den betydelse av den österrikiska skolan som bla Ron Paul beskriver.

    Det är knappast Karl Marx som upplever en renässans. Som en rysk forskare sade i en dokumentär. Med dagens värden var inte ens Karl Marx själv Marxist. Det är snarare Michael Foucaults anti-allt och Edward Saids anti-väst som upplever en renässans idag.

    Det är sällan jag behöver förklara dumheten i karl marx ekonomiska tänkande för folk. Desto vanligare jag tvingas förklara alla felaktigheter gällande västkultur, och nationalstater som anhängare av Said och Foucault tror sig veta. (Hur de nu kan veta någonting utan fakta)

    Kommentar av Erik — juni 7, 2010 @ 10:42 e m

  14. Ja det har du rätt i, vi får inte glömma Moira von Wrong, eller som jag kallar henne ”Moira von Genus”. (ja, jag vet hon heter right men det namnet är inte direkt en rättvisande beskrivning av henne)

    Kommentar av Erik — juni 7, 2010 @ 11:17 e m

  15. Nä! Nu svamlar du, Erik🙂

    Ekonomins grundförutsättning, dvs att alla resurser är begränsade är ju inte en social konstruktion – det är en högst reell verklighet helt oberoende av vilket samhälle du lever i. Hur vi använder resurser är inte heller det en social konstruktion, inte heller när vi gör nya fysiska resurser tillgängliga.

    Däremot är idéer om fördelning av resurser sociala konstruktioner, och där man ju kan ha olika åsikter om vad som är bra eller dåligt. Om du med ekonomi enbart menar det sista har du väl rätt. Tyvärr brukar många även mena att allt det andra också är sociala konstruktioner, som vi därför infantilt kan strunta i om vi bara kommer på hur.

    Kommentar av Komplex — juni 8, 2010 @ 3:26 e m

  16. […] av denna förklaring så kan vi gissa att vad det egentligen handlar om är kriget mot stereotyper som ni redan kunnat läsa om här på bloggen. Det intressanta är att de ofta är helt övertygade om att stereotyper är […]

    Pingback av Används evolutionen som politiskt slagträ? « Aktivarum — juni 20, 2010 @ 4:44 e m

  17. […] heller. Sålunda bekräftar han Lee J. Jussim, Clark R. McCauley, och Yueh-Ting Lees forskning på sterotype accuracy. De berättar om det bias de upptäckte. ”The preponderance of scholarly theory and research […]

    Pingback av Roy Baumeister mot Erik Svensson, Evolutionstrilogin avslutas « Aktivarum — juni 20, 2010 @ 10:08 e m

  18. […] Och då var vi åter tillbaka vid det enkla faktum att påståendena som görs om särart och skillnader visat sig vara rena lögner och att man skyddat dessa lögner genom att hota dem som frångår den åsikten med anklagelser om rasism, sexism och värre. […]

    Pingback av Vilken fotbollsanalys? « Aktivarum — juli 4, 2010 @ 7:13 e m

  19. […] Vi har redan ett helt inlägg om hur krigandet mot stereotyper. […]

    Pingback av Det uppenbara är för feminister överraskande « Aktivarum — oktober 19, 2010 @ 9:05 f m

  20. […] omnämns? Låt mig påminna om ett inlägg jag skrev för ett och ett halvt år sedan med rubriken “Kriget mot stereotyper i klassrummet”. Där kritiserade jag företaget “New Demographic” som hävdar sig arbeta med träning […]

    Pingback av Social Perception and Social Reality – En vetenskaplig smocka mot den politiska besattheten av stereotyper « Aktivarum — februari 20, 2012 @ 11:37 f m

  21. […] läsare känner redan till socialpsykologins bias. När en forskartrio 1995 ifrågasatte socialpsykologins konsensus gällande stereotyper blev de anklagade för att vara […]

    Pingback av Socialpsykologiskt forskningsfusk – Mängder av data fabricerade | Aktivarum — april 30, 2013 @ 9:24 f m


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

    aktivarum@gmail.com

    Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 1 067 andra följare

    Arkiv

%d bloggare gillar detta: