Fyra Nationalekonomer vs Pär Ström vs Genusvetenskapen

På allmän begäran kommenteras de Fyra Nationalekonomer som kritiseratPär Ström i tidskriften Ekonomisk debatt.

Observera! Inlägget är uppdaterat DEL 2 här 

Under rubriken Vetenskapliga sanningar och feministiska myter så menar professorerna Mårten Palme och Mats Persson samt docenterna Anne Boschini och Astri Muren att Pär Ström brister vetenskapligt.

”Vi kanske inte tolkar jämställdhetsdebatten på samma sätt som Pär Ström, men det är inte det vi tycker är problemet med boken.”

Det är Pär Ströms bok Sex Feministiska myter som är fokus för kritiken. Ekonomerna menar att Pär Ström brustit gällande både ”ha ordentligt på fötterna” och ”saklighet och opartiskhet i metod och urval.”

Frågan är dock om ekonomerna applicerade de kriterierna på sig själva när de skrev artikeln.

För medan allt verkar riktigt på ytan så avslöjar en djupare analys deras resonemang lider av allvarliga brister i såväl giltighet som relevans. Detta är allvarligt då dessa två är grundläggande för allt vetenskapligt arbete.

Låt oss titta på en av de inledande texterna som kommenterar myten att könet är en social konstruktion. Redan här anser jag att ekonomerna har ett och annat att förklara gällande den egna vetenskapligheten.

”Här använder han sig av ett gammalt beprövat debattknep: han bygger upp bilden av en motståndare som egentligen inte finns och utrustar denna med extrema åsikter.”

Jag hittar dock ingenting i ekonomernas text som ger stöd för denna anklagelse.

Vad är det för märkliga omständigheter som fick ekonomerna att tro de skulle komma undan med detta? De ger inga som helst belägg, istället gör de dubbelfel och motiverar sig på ett sätt som kastar ut relevansen genom fönstret:

”Ingen seriös människa anser väl att alla könsskillnader uteslutande kan förklaras av sociala faktorer”

Den här frågeställningen är helt irrelevant. Det spelar ingen roll om människor med den åsikten anses seriösa eller inte. Vi diskuterar inte hur seriösa de är, vi diskuterar vilka åsikter de har och inte har.

Som det norska TV-programmet ”Hjernevask” visar är det dessutom uppenbart Pär Ström har rätt.

När komikern Harald Eia våren 2010 undersökte denna fråga så konstaterade han att flera av genusforskarna han pratade med tog för givet att biologi inte hade någon betydelse för de saker som diskuterades.

Eia besökte forskare från båda läger. Han tyckte det märligt att genusforskarna anklagade andra forskare att påstå allt var biologi när det tvärtom verkade vara genusforskarna som sade de uttryckligen såg biologi som oviktig.

Med anledningen av Hjernevask har det nu påbörjats en debatt om genusvetenskapens vara och icke vara.

Det började på Genusnytt där Pär Ström skrev om hur forskningsrådet i Norge lägger ner kjønnsforskning. Detta kommenterades sedan med följande ord av Johan Lundberg på Axessbloggen.

”Beslutet bör givetvis ses som en framgång för alla som värdesätter vetenskaplig forskning utan politiska direktiv och pekpinnar.”

Debatten sprider sig sedan till Pelle Billing som försöker nyansera frågan genom att påpeka det snarare finns två olika läger inom genusvetenskapen. Billing skriver på Newsmill om behovet att reformera genusvetenskapen.

”Problemet är att de ideologiska förkämparna sitter på maktpositionerna i ämnet, och även är de som haft starkt inflytande över svensk jämställdhetspolitik sedan början av 1990-talet.”

Det här är ingen överraskning, det var i mitten av 90-talet hoten om ett kvinnoparti oroade Sveriges politiker.

Från Billing går vi raskt över till Johan Ingarö på ledaren i SvD. Ingarö ställer den retoriska frågan hur Norge skall klara sig utan genusvetenskapen. Han påtalar trovärdighetsproblemet med stödet till Feministiskt Initiativ.

Bland genusvetarna nådde Feministiskt initiativ hela 33,3 procent. Det enorma stödet för Gudrun Schymans skapelse tycktes sakna motsvarighet i resten av samhället.

En till person som uttalat sig är Fredrik Segerfeldt på Metrobloggen. Han berättar om hur vissa forskare kallade sig den akademiska delen av miljörörelsen och undrade om genusvetenskapen fungerade likadant.

Men så hittade jag den här TEXTEN. Genusvetaren Lappri skriver rakt ut att ”genusvetenskapen som akademisk disciplin sysslar med att samla bevis och fakta för att vi lever i en könsdiskriminerande värld”.

På Onsdag nådde genusdebatten Sveriges radio vilket besannade en kommentar på Genusnytt.

”Programledaren är fantastisk. Han borde bjudas in till debatt i Sverige. Frågan är bara av vem!”

Svaret på den frågan blev alltså Nordegren i P1 som bjöd in Harald Eia från Hjernevask att berätta mer om bakgrunden. Eia berättade då att innan han sadlade om till komiker så var han utbildad sociolog.

Personer som skall utbildas till lärare och dagispersonal fick där lära sig att skillnader mellan människor är sociokulturella orsaker. Att där säga det finns medfödda skillnader sågs som gammeldags forskning.

Harald Eia reagerade negativt på den vetenskapliga arrogansen och ignoransen.

Med inspiration från TV-serien Columbo så skapades då Hjernevask där detektiven återkommer till personer han tidigare pratat med. Om vi skall sammanfatta tekniken kort blir det med frasen:

”just ja, det var en till sak som jag undrade över…”

Rationalen bakom detta tankesätt var att personer med rent mjöl i påsen får allt svårare att upprätthålla sina fasader när de förmedlar detaljerad information som sedan kontrolleras mot andra källor.

Därefter går ordet till Staffan Bergvik från Centrum för genusvetenskap i Uppsala.

När Bergvik får den direkta frågan ”Vad är genusvetenskap?” så kunde jag slagit vad om att han inte skulle ge ett konkret svar. När vi hade en sociolog som fick en liknande fråga så kunde han inte svara vad 17 de är bra till.

Förutsägbart nog upprepades bedriften av Genusforskaren Bergvik.

Det är ju en fråga som är jätte-jättesvår att svara på. Det är ett forskningsfält som är jättestort i dagsläget som är väldigt svårt att överblicka så att…

…men grundläggande kan man säga att genus handlar på nåt sätt om socialt formu… kulturellt format kön alltså hur vi lär oss som människor att leva i enlighet med vad vi uppfattar som något slags normalt sätt att vara män eller kvinnor eller så

Fråga: Vad menar han med ”eller så?”

Hur vi beter oss, hur vi uppför oss, hur vi så att säga lever i enlighet med de kön som vi har biologiskt….Så det handlar jättemycket om tänkesätt, traditioner, hur vi interagerar med varandra och sedan har de här kulturella föreställningarna effekter på samhällets strukturer.

Roland Poirier-Martinsson är å sin sida inte ny för debatter om genusvetenskapens vara/inte vara.

Han har tidigare debatterat Gudrun Schyman såväl som blivit utsatt för personangrepp i P3 från Tankesmedjans redaktion.. Han säger att genusvetenskapen inte alls är att betrakta som en vetenskap.

När han tillfrågas om genusvetenskapen så säger P-Martinsson att den snarare är en kulturpolitisk trend eller möjligen om man skall vara mindre raljant ett humanistiskt tolkningsmönster.

fortsättes

---

Publicerat i Genus, Jämställdhet