Lena Anderssons DN-ledare kritiserar PK-hyckleriet gällande kritiken mot Reggaeartisten Sizzla

I dagens DN-ledare tas ämnet offergrupper upp av Lena Andersson som jämför reaktionerna på Sizzla och Solanas.

Hennes DN-ledare ”Alla vill hänga på korset” lyckas med konststycket att kritisera politiskt korrekt identitetspolitik utan att använda endera av de två begreppen. Istället kopplar hon resonemanget till kristendomens hyllande av lidande som hon menar är en formel för varje förtryckt grupp.

”Vi söker alla förtrycket. Att ha haft förtrycket är att ha det alltid. I en tid inställd på kollektiv botgöring kan man ha frihetens och förtryckets fördelar samtidigt. Med underläget följer förmåner av utpressningskaraktär, därför söker även styrkan svagheten.”

Min kommentar är att det inte är ”tiden” som är inställd på kollektiv botgöring utan västländers eliter i politik och media som är det. Inte minst framgår detta tydligt i dokumentären ”China vs the US, The War for Oil” där Kina vinner oljekontrakt i U-länder genom att garantera ”political non-intervention”

Kort sagt, västländer sätter krav på demokrati och mänskliga rättigheter, Kina garanterar länder får sköta sig själva.

Det är sålunda inte ”Tidens anda” som den ”Kollektiva botgörningen” kommer från även om våra eliter i media och politik gärna vill vi tror det. Tidens anda låter nämligen som något ingen har bestämt och därmed kan dessa personer agera som makthavare helt utan ansvar för sin maktutövning.

”Det har blivit inne att vara ute. Ju mer auktoritet debattörerna önskar, desto mer måste de framstå som tystade. ”

Med dessa rader inleds Kajsa Ekis Ekmans DN-artikel ”Vänsterns arena drar mot höger”, skriven 2009 på samma tema som Lena Anderssons men betydligt mer tydlig gällande var ansvaret låg någonstans. När Ekis Ekman skriver det har blivit ”inne” är det något som beslutats. Inget som bara ”hände i tiden”

Kajsa Ekis Ekman konstaterar det absurda i att sveriges ledande forum för samhällsdebatt ropar ”Var är debatten?”

”Arena för således en metadebatt som handlar om debatten – men tror sig samtidigt vara utanför den. En negativistisk position, skulle danskarna Frederik Stjernfeldt och Søren Ulrik Thomsen säga: utanför, därför inuti.”

Denna negativistiska position beskrivs och ifrågasätts i deras bok ”Kritik av den negativa uppbyggeligheten” Ekis Ekman nöjer sig dock inte med att kommentera fenomenet hon pekar även ut vilka människor som använder tekniken och därmed bestämt det är så vi skall ha det.

Detta sätt att debattera är kanske mest framträdande i Arena och den feministiska tidskriften Bang, men det syns i hela kulturdebatten. Det handlar om att bygga auktoritet på utanförskap.

Kort sagt det handlar om en vänster som behöver auktoritet för att trycka till andra människor. Det handlar alltså om Sveland-debattens auktoritära vänster. Intressant nog menar Kajsa Ekis Ekman att denna vänster i själva verket drar mot högerpositioner.  Jämför med Aktivarums:

Den stora frågan är nämligen inte om en rörelse är höger eller vänster utan vilket förhållande den har till individens inflytande (frihetlig) kontra gruppens inflytande (auktoritär).

Den enda skillnaden är egentligen att jag kallar det ”Auktoritär vänster” medan hon kallar det ”Vänster som går åt höger”

Hur gick då denna glidning till? Kortfattat menar Ekman med referens till Bordieu att 68-revolten bröt ner auktoriteter och gav ordet åt folket. Nu har helt enkelt intellektuella (vänstern) återställt situationen där endast de priviligerade som kan koderna hur man legitimerar sig själv – har ordet.

Därmed återkommer vi till Lena Andersson som påpekar hyckleriet i denna legitimeringskamp och den ”förtrycktas hierarki” som följer. Den här gången är måltavlan Reggaemusikern Sizzla.

”Förra veckan förmådde hbt-aktivister stoppa reggaeartisten Sizzla från att få uppträda i Stockholm då hans texter uppmanar till mord på homosexuella. Trots att Sizzla är svart, vilket nog räknas som ett större underläge än homosexuell i hierarkin, ansågs inte hbt-aktivisterna göra något löjligt eller förneka en slavättlings rätt att betrakta världen enligt sin övertygelse. Det fördes inte på tal att hbt-aktivisterna saknade humor, var för bokstavliga eller uppvisade en kolonial brist på förståelse för hur en heterosexuell familjekultur på Jamaica riskerar att slås sönder av homosexuella influenser. Nej. ”

Kort sagt problemet med Sizzla var att han attackerade en priviligerad grupp vars privilegium vilar på image av förtryck

Eliter måste helt enkelt ha uppfattningen homosexuella är och/eller varit förtryckta för att gruppen idag skall få den eftertraktade priviligerade positionen ”korset”. Ironin är att ingen förtryckt grupp kan ha privilegier som rätten att bestämma vilka artister och konstnärer vars framföranden skall få framföras.

”När Valerie Solanas taliban­inställning till halva jordens befolkning i Society for cutting up men-manifestet väcker vrede, hat och protester saknar däremot vreden humor och förmåga att läsa symboliskt. Det beror helt enkelt på vilken sort man vill ha ihjäl i sin text om den ska rankas som politiskt medveten eller reaktionär. ”Bör ett samhälle hålla sig med så olika syn på kategorier av egenskaper? Jag tror inte det. Och jag tror att det är vettigt att dra upp sin mentala gräns för vad man hyllar vid våldsförhärligande och uppvigling till mord.””

Som om detta inte vore absurt nog måste jag påpeka Valerie Solanas förespråkade att alla bögar skall dödas. Fast den auktoritära vänsterns representanter tillhör knappast intelligensreserven. De kanske är inte begrep att alla bögar är män och Solanas SCUM innebär alla män skall dödas.

Den logiska kopplingen kanske var för svår att göra för maktvänstern och deras allierade låtsasforskare?

Ännu svårare tycks insikten vara att personer inte kan vara priviligerade om de ägnar sig åt maktutövning och heller inte tystade om de skriver i våra största dagstidningar. Har man pga image av förtryck makthavares öra är man snarare så långt från förtryckt och tystad som man kan komma.

”Herbert Tingsten lär i debatter med kristna ibland ha utropat: Inte ner i katakomberna nu! Det vill säga, börja inte tycka synd om er och hänvisa till förtrycket under romarna när argumenten tryter.”

Som Lena Andersson påpekar är det dåligt med kristna i katakomberna idag.  Däremot har många andra grupper upptäckt fördelarna med katakomblivet och idag tycks katakomberna överbefolkade. Den här gången var det homosexuella som sparkade ut jamaicanska musiker.

Vem blir nästa utsparkade grupp tro?

Pelle Billing bloggar om Therese Larssons Svd-artikel på ämnet ”kvinnors feghet” Kommenteras av Aktivarum här.

---

Publicerat i Genus, Jämställdhet
Tags: alla ha korset, kajsa ekis ekman, lena andersson, Maria Sveland, Politisk korrekthet