REFORM-Rapporten – Fascistoida tendenser inom feminismen

En rapport från bl.a Nordiska ministerrådet visar tydligt fascistoida tendenser inom feminismen.

Genusdebatten.se uppmärksammar allmänheten på rapporten ”Hvordan motarbeide antifeminisme og höyreekstremisme” där kritik mot ideer som seglar under feministisk flagg betraktas som extremism.

”Rapporten är resultatet av nyligen arrangerade seminariet ”Maskulinitet, antifeminisme og fremmedfiendtlighet” anordnat i samarbete mellan Nordiska Ministerrådet, norska jämställdhetsorganisationen Reform samt norska Barne-, Likestillings- og Inkluderingsdepartementet.”

Såväl Certatio (citerad ) som Susanna Varis och Ekvalist har kommenterat rapporten vilken även uppmärksammats av Norska Dagbladets Kjetil Rolness under rubriken ” Sensur av feminismekritikk”

”REFORM-RAPPORTEN hevder at antifeminisme representerer en demokratisk utfording, siden hets og trakassering bringer stemmer til taushet. Men ekspertene selv snevrer inn rommet for lovlige ytringer, klebrer legitim kritikk til hat og vold, og kaller meningssensur for kriminalitetsforebygging.”

Med andra ord, medan ”reform” HÄVDAR sig värna om demokrati vill de avskaffa dess grunder.

Att det här skulle handla om demokrati är skrattretande och kan helt enkelt inte vara annat än osant. Det hela påminner extremt mycket om den tendens i media som beskrevs redan 2009 av Kajsa Ekis Ekman ”Det har blivit inne att vara ute (DN)”

 ”Och mest marginaliserad av alla är – den intellektuelle. Detta kan ju inte vara annat än falskt, eftersom själva definitionen på en intellektuell är någon som skriver och talar. För att legitimera sig som ”marginaliserad” krävs i själva verket att man kan koderna, att man vet exakt hur man presenterar sig som tystad. Det är en avancerad konst. Vem som helst klarar det inte och definitivt inte någon som är politiskt marginaliserad.”

Detta är även uppenbart i rapporten som givetvis helt saknar konkreta definitioner för vad som är vad. Istället kallas det strukturer vilket i praktiken betyder vad än den person som tolkar data personligen tycker det skall vara.

”Feminism kan förstås som tanken om att det finns en strukturell olikhet mellan könen, att denna olikhet ofta favoriserar män, och att det är nödvändigt med åtgärder för att utjämna olikheten.”

Observera att det varken specificeras vad detta betyder eller vilka åtgärder som avses.

Rent praktiskt ger alltså den feminism rapporten förespråkar makthavare rätten att besluta precis vad de vill och ljuga om vad som helst – bara de kallar det feminism och hävdar dess syfte är att uppnå jämställdhet.

”Antifeminister utövar motstånd mot feminism och grundar motståndet med påståenden om att det antingen inte finns strukturella olikheter mellan kvinnor och män, att de strukturella olikheterna nu har blivit utjämnade, eller att de strukturella olikheterna i huvudsak favoriserar kvinnor”

Här har vi ett typiskt exempel på hur feminism idag kan definieras som konsten att – genom att om och om igen upprepa ordet strukturer – förespråka rätten att ljuga ihop vad som helst och det helt utan belägg.

I detta fall så har feminister genom att fyra gånger skriva ”strukturer” gömt undan sitt eget påstående.

Vad som skall bevisas är nämligen inte huruvida strukturella olikheter existerar mellan könen utan VAD skillnaderna mellan könen beror på? Och detta skall ske utifrån fakta – inte rent tyckande och påhitt.

RAPPORTEN gir inntrykk av at ytringer mot feminisme er illegitime avvik som kjennetegner en liten minoritet av krenkede menn som ikke fikser likestillingen. Men hva med de moderate, veltilpassede, bokutgivende svenskene som kaller seg jämställdister?

Här kommer vi till min artikelserie Jämförelse av Feminister och Antifeminister. Det där ”tunga vetenskapliga” jobbet med att bena ut vad som är vad som reformarna i Norge struntade i har jag redan påbörjat.

Deras luddiga hänvisningar till strukturer ger jag inte mycket för. Professor Bo Rothsteins kommentar är talande:

Som påpekas i nedanstående citat är alla strukturförklaringar vetenskapligt ogiltiga när de inte kombineras med aktörsförklaringar. Strukturer existerar aldrig frikopplade från enskilda individers agerande.

”Jag skall här lämna de biologiska teorierna utanför diskussionen och koncentrera mig på de tre senare typerna av förklaringar. Utmärkande för de flesta förklaringarna är att destrukturella, dvs att det finns ekonomiska, politiska eller kulturella strukturer i den etablerade samhällsordningen som systematiskt gynnar män och missgynnar kvinnor. Eller annorlunda uttryckt, i samhällets ekonomiska,politiska och kulturella sfärer etableras ett strukturellt mönster av formella och informella regler som fungerar på ett sådant sätt att de var och en för sig eller gemensamt återskapar den rådande könsmaktsordningen.

Denna slags struktur-funktionalistiska förklaringar har emellertid sedan början av 1980-talet utsatts för en närmast förödande vetenskapsteoretiskkritik. Huvudinvändning har följt följande logik. Samhälleliga strukturer skapasoch reproduceras av konkret handlande enskilda individer. Strukturella förhållanden är inga organiska fenomen som saknar koppling till enskilda individers handlingar därför att ingen formell eller informell regel ellersystematisk ordning i samhället kan existera utan att de enskilda individerna agerar för att reproducera dessa. Därmed kan inte strukturförklaringar existera frikopplade från aktörsförklaringar, utan strukturförklaringar måste kombineras med en förklaring av vilka de sociala mekanismer är som förmår individerna att handla i enlighet medstrukturernas krav och därmed reproducera dem (Hedström & Swedberg 1998; Rundqvist 1998).”

Citatet hittas i ”Den moderna könsmaktsordningens grundbult” publicerad i Statsvetenskaplig tidskrift. Den stora frågan är dock varför så här fullkomligt självklara saker skulle behöva påpekas överhuvudtaget?

Den enda verklighet som Bo Rothsteins beskrivning inte stämmer på är den i Stjärnornas Krig-filmerna.

Janne Josefsson visste inte hur rätt han hade när han beskrev det finns fascistiska falanger inom feminismen. Maria Sveland visste det däremot mycket väl då hon är en av personerna i REFORM-Rapporten.

Genusdebatten – Alla REFORM-länkar samlade

---

Publicerat i Genus, Jämställdhet