Aktivarum

Pojkarna som ofrivilliga forskningsobjekt | juli 11, 2010

Fullkomligt grundlösa påståenden från genusfältet används som ursäkt för att det går dåligt för pojkar i skolan.

Det är Johan Wennström från SvD som på ledarbloggen skriver om ”kriget mot pojkarna”. Han rapporterar hur delegationen för jämställdhet DEJA har publicerat studier som påstås försöka besvara frågan.

 Han berättar dock även hur hjärnforskaren Martin Ingvar i sin analys om pojkkrisen sågar DEJAs förklaringsmodeller. Martin Ingvar har för övrigt även skrivit förordet till svenska upplagan av Steven Pinkers bok Ett oskrivet blad.

”Varför gör pojkar betydligt sämre ifrån sig i skolan än flickor? Delegationen för jämställdhet i skolan, DEJA, har nyligen publicerat några studier som försöker besvara den frågan. Man måste vara nöjd med att problemet under senare år har fått mer uppmärksamhet. Som Christina Hoff Sommers har beskrivit i boken The War Against Boys var det länge tabu att över huvud taget diskutera pojkarnas svagare akademiska prestationer i en lång rad ämnen.”

Men låt oss tala klarspråk. Är det sant att DEJA överhuvudtaget har som uppgift att se till det går bättre för pojkarna i skolan? Snarare så har vi sett att DEJA anser det är flickorna som behöver hjälp att lyckas i skolan. Deras senaste fokus har legat på att kritisera skolans böcker just för att det saknas kvinnliga förebilder. Detta trots att det redan går överlägset bäst för flickorna i skolan vilket inte är en ny situation.

”Men man måste också, åtminstone i ett fall, kraftigt ifrågasätta de teorier som DEJA häpnadsväckande nog väljer att ge utrymme. Den amerikanske genusforskaren Michael Kimmel* förklarar den negativa trenden med att ”de traditionella föreställningarna om manlighet består” i skolan.”

Vad är då dessa traditionella föreställningar om manlighet? Det enkla svaret är att de är vad än genusteoretikerna själva säger att folk tycker/tror. Det finns ingen som helst vetenskaplig kontroll att vad som påstås på genusinstitutionerna  är sant. Många politiker och andra tar helt enkelt för givet att om en person med hög akademisk titel påstår det måste det vara sant av den anledningen. De tar för givet forskare är objektiva. Läs om dessa tesers ”sanning” hos Pelle Billing.

Vi kan även i National Geographics dokumentär ”Testosterone factor” tydligt se biologin påverkar. Människan är inget oskrivet blad men många intellektuella vill så gärna ha kvar John Lockes teori Tabula Raza från 1690 ”there is no nature, only learning” och håller kramaktigt fast i den. Wennströms kommentar angående kriget mot pojkar fortsätter.

För att lyckas i klassrummen måste pojkar fås att anamma feminismens ”utkast till en ny barndom för pojkar och en manlighet som bygger på en böjelse för rättvisa, en förkärlek för jämlikhet, och ett uttryck för en bredare känslopalett”.

Det är med andra ord den gamla filosofin lyd och tig som vi skall återvända till, dock endast för hälften av barnen denna gång. Detta bekräftas av studier både av Maria Nycander i studien ”Pojkars och flickors betyg” från 2006 och av Erica Lindahl i IAFU-rapporten från 2007. Maria Nycanders studie har länge varit tillgänlig online men länken verkar nu död. Däremot refererar skolverkets egen rapport till hennes text i följande stycke:

”Skillnaderna mellan flickors och pojkars betyg har också studerats av Maria Nycander. Hon diskuterar möjliga orsaker till att flickorna får ett bättre utfall på betygsättningen jämfört med nationella proven. Hennes slutsats är att pojkarna missgynnas, vilket hon menar dels kan hänga samman med provens konstruktion, och dels med att läroplanen blivit mer ”kommunikativ”.Andra förklaringar kan enligt Nycander vara att flickorna kompenseras för ett förmodat underläge i klassrummet och att flickorna premieras för sitt tjänstvilligare uppträdande i klassrummet.”

Det är alltså samma skola som kräver av pojkar att imitera flickor som ger flickor belöning för beteenden som inte är betygsgrundade. Och samma skola är helt kvinnodominerad. Som Pär Ström skrev, sopa rent framför egen dörr först. Wennström kommenterar vad genusteoretiker som Michael Kimmel vill göra åt pojkars dåliga resultat i klassrummen.

”Eller för att tala med Gloria Steinem: ”Raise boys like we raise girls”. Endast så, tycks Kimmel mena, kan pojkar befria sig från en manlig mindset som håller tillbaka dem när flickor avancerar akademiskt och därmed komplicerar den manliga bilden av flickor som underordnade. Sådär håller det på. Men det är inte mycket till vetenskaplig hypotes, för det finns ingen empiri som stöder Kimmels påståenden. Det är ren spekulation.”

Men om det inte finns någon vetenskaplig empiri som stödjer genusteoretikern Michael Kimmels påståenden att pojkar måste uppfostras som om de vore flickor, varifrån kommer då den slutsatsen? Och kan för övrigt skolans lärare och administratörer skylla på eleverna det inte går bra för dem? Vad är då lärarens ansvar i frågan att se till att eleverna har en  för dem lämplig studiemiljö? Lärare och administratörer har fått betalt av barnens föräldrar för att utbilda dem. Är det utbildning att skylla på ”manlig mindset”? Är det vad skolpersonalen fått betalt för?

”Och som så ofta inom den genusvetenskapliga forskarmiljön tar Kimmel saker och ting för givna utan att ange referenser till andra vetenskapliga arbeten eller någon seriös forskardiskussion. Här är bara ett exempel: ”Låt oss tala klarspråk: Globalt har män alla fördelar – åtminstone vissa män i vissa länder!” Men alldeles bortsett från detta, är förslaget att ge pojkar ”en ny barndom” och på så sätt få dem att bli mer som flickor respektlöst.”

Det är intressant att man kallar det respektlöst. Vad hade man från samma håll kallat det om förslaget var att ge svarta en ny och vitare barndom? Jo något helt annat som vi kan se i transgenus. Som Tanja Bergkvist berättat så gäller hos genusvetarna något som kallas kritisk maktanalys av vita. Hon kommenterar: ”Eftersom flertalet genusvetare än så länge också är har vit hudfärg så utgår jag ifrån att den kritiska maktanalysen också omfattar dem själva och deras verksamhet, allt annat vore ju hyckeri…” Kritisk vithetsanalys av dem själva får vi dock knappast så den förhoppningen får betraktas som ironisk.

”Som Christina Hoff Sommers skriver om pojkar: ”They are just boys – and being a boy is not in itself a failing”. Det måste till andra strategier för att stödja pojkarna i skolan. I hjärnforskaren Martin Ingvars analys* hittar man antydningar till just sådana mer realistiska och verksamma tillvägagångssätt. När man läser Ingvars text förbluffas man ännu mer över att DEJA, genom sin publicering, har gett legitimitet åt Michael Kimmels märkligheter. Här finns ingen politik utklädd till vetenskap utan tvärtom en klarsynthet som är grundad i riktig forskning.”

Saken är ju den att Christina Hoff Sommers är filosof och skriver förhoppningsfull retorik. Den enkla sanningen är att det redan bevisligen finns gott om människor i USA och Sverige som anser att vara en pojke i sig är något fel. Förvånande är det inte heller med tanke på hur många statliga företrädare som explicit eller implicit bevisligen sprider budskapet det är pojkarna det är fel på. Kom ihåg att dessa personer är anställda offentligt. Vad blir budskapet när staten betalar någon som säger det är fel på pojkar? Budskapet blir att staten anser det är fel att vara pojke.

”Ingvar redogör för könsskillnader i bland annat mognadstakt och kognitiv funktion. Koncentrationsförmågan utvecklas exempelvis tidigare hos flickor. Och han fäster uppmärksamhet vid att eget arbete gynnar elever som utvecklas tidigare. När skolan i dag alltmer använder fritt val och eget arbete i undervisningen kan det alltså i första hand vara pojkarna som drabbas. Därmed skulle i alla fall en strategi kunna vara att minska inslaget av självständigt arbete, som redan missgynnar elever – av båda könen – som inte kommer från akademiska och studievana hem.”

Martin Ingvar är inte den första som påpekat att den nuvarande svenska skolans ideologi kring utbildning gynnar de redan framgångsrika. Det har även etnologen Jonas Frykman. Vi avslutar med hans kommentar om värdegrundsskolan.

”Dagens skola har fastnat i Den Goda Viljans Tragik. Med sin extrema individorientering låser den eleverna vid deras ursprungsidentitet. De berövas leken med alternativa identiteter, dagens elevroll rymmer inget annat än att vara ”sig själv”. Det paradoxala är att denna individorientering, som syftar att tillvarata allas resurser, mest gynnar barn från bildade och så kallat resursstarka hem.”

Apropå de duktiga tjejernas höga betyg i dagens skola. Kanske nån kan undersöka hur författarinnan Johanna Palmlövs betyg såg ut. Detta med anledning av Anders B Westins påpekande där hennes okunnighet om evolutionsteorin närmar sig det absurda.

Johanna: ”Jämställdhet är per definition: Ett skapat samhälle där kön inte får ha någon betydelse i vardagen.”

”Hallå Johanna, homo sapiens är en tvåkönad art framavlad av 2 miljarder år av evolution och ca 500 miljoner år av tvåkönad evolution. Sexuellt urval är en urkraft som styr våra liv som om det vore en kusin till solen.”

 


8 kommentarer »

  1. Håller som bäst på att läsa Hoff Sommers boken och är riktigt upprörd, alla som har att göra med barn och utbildning borde läsa den. Jag förstår inte varför man nästan aldrig hör om att det som på riktigt är riskabelt för en pojke är att växa upp utan sin pappa. Eller jag vet varför man inte talar högt om det men det är sjukt.

    Kommentar av Siiri — juli 11, 2010 @ 9:32 f m

  2. Siiri:

    Kul att höra du läser hennes bok. Jag hoppas fler som läser detta inlägg skaffar boken.
    Anledningen man inte hör mer om detta är väldigt enkel:

    Det beror på att prata om pojkar och män i åratal associerats att betyda antifeminist vilket i sin tur associerats till ”anti-kvinna” och alla är livrädda för att uppfattas som anti-kvinna för det påverkar pengar och karriär negativt.

    Att den ditplacerade associationen är helt falsk spelar ingen roll, även om det är pga en lögnfantasi det sker så är den förlorade inkomsten i högsta grad verklig. De lobbande kvinnorna är väldigt skickliga på att skrämma männen.

    Anledningen vi hör om detta nu är helt enkelt att det numera finns även kvinnor som forskar och då alla kvinnor inte har samma politiska åsikter så blir det oundvikligt det finns ett antal personer som pga att de är objektiva vill berätta och som pga att de är kvinnor kan berätta.

    Med anledning av förra inlägget och den dokumentär jag länkade till har jag döpt beteendet till Hyenafeminism.

    Kommentar av Erik — juli 11, 2010 @ 9:36 f m

  3. Fortsätt i samma goda anda Erik

    Kommentar av Kristian Grönqvist — juli 11, 2010 @ 12:39 e m

  4. Erik:
    Jepp, en gäst som såg boken ligga framme såg förfärat på mig och frågade ”inte håller du vel på att bli kvinnohatare?”. Vilket jag tyckte var en ganska mystisk koppling…

    Jag tänkte dessutom på att man inte vill ge ensamma mammor och par som skiljer sig dåligt samvete över att det barnen an bli lidande. Läste för en tid sedan i en finsk tidning om forskning man gjort här på hur mycket större risk en pojke har att få alla problem man kan tänka sig, från depressioner till kriminalitet, ifall han växt upp med skillda föräldrar och det var chockerande siffror. Men inte ser man några stora rubriker om det.

    Kommentar av Siiri — juli 13, 2010 @ 3:02 e m

  5. Siiri:

    Mystiskt sagt var det inte, tvärtom väldigt väntat och förutsägbart. Nån koppling till det påstådda ämnet däremot finns inte alls utöver att det är ett bekvämt sätt för anhängare av minsandri att trycka ner andra människor utan att få sin egen smutsiga byk avslöjad. Det är den enda koppling som finns mellan kvinnohat och en bok där en kvinnlig filosofiprofessor analyseras pojkars förutsättningar att det första kan användas för förtryck av det sistnämnda. Får mig mest att tänka på nazisternas bokbränningar.

    Beträffande barns åkommor så ser vi en gigantisk förändring i sättet att prata om saken. Förr skyllde man på frånvarande pappor som struntade i barnen. Nu pratar man om hur hemsk åsikt det är att kvinnan skall behöva stanna i en kärlekslös relation för barnens skull.

    Jag lyssnade tidigare idag på en föreläsning i evolutionspsykologi från MIT, den handlade om ”battle of the sexes” och förklarade väldigt tydligt vilka motiveringar kvinnor har och varför, samt vilka motiveringar män har och varför. Det intressanta är ju att samhället idag försöker reglera de saker som kvinnor behöver till kvinnors fördel och de saker män behöver till mäns nackdel.

    Och det skall kallas jämställt! Det är ju en travesti.

    Kommentar av Erik — juli 13, 2010 @ 4:39 e m

  6. Erik:
    Du har vel rätt men jag blev ändå ganska överraskad över hur många mänskor som direkt blev upprörda när de såg boken, alltså folk som vad jag vet varken har den ena eller andra åsikten frågan och inte borde ha någon orsak att hetsa upp sig… men åtminstone blev en bekant som är lärare lite intresserad när jag berättade vad det handlade om så honom ska jag nu låna den åt🙂

    Hoppas du skriver ett inlägg om det där sista du nämner, skulle vara intressant att läsa!

    Kommentar av Siiri — juli 14, 2010 @ 6:14 e m

  7. […] Tysta Tankar har nu även hittat Christina Hoff Sommers bok The War Against Boys, som vi skrivit om tidigare här på Aktivarum. Mats vill inte vara motpart, men han tillför debatten en väl behövd neutralitet. Samtidigt så […]

    Pingback av Christermagister på hal is om pojkarnas betygsfråga! « Aktivarum — februari 12, 2011 @ 1:23 e m


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

    aktivarum@gmail.com

    Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 1 067 andra följare

    Arkiv

%d bloggare gillar detta: