Titanic och 17 Skeppsbrott, Vad vet vi om ”Kvinnor och barn först-regeln”?

Den nyaste studien om ”kvinnor och barn först-regeln” skapar julafton för kritiker av slarvig vetenskap.

I dagens DN hävdas ”Kvinnor och barn först är en myt” Påståendet skall komma från nationalekonomerna Mikael Elinder och Oscar Erixon. De har gjort studien  ”Every man for himself, Gender, Norms and Survival in maritime disasters” (PDF) där 18 skeppskatastrofer granskas.

”Resultatet visar att fartygsbesättningen i synnerhet och män i allmänhet överlever i större utsträckning än kvinnor och barn. Det lysande undantaget är ”Titanic”. Då räddades fler kvinnor än män och forskarna menar att den världsberömda olyckan har format eftervärldens bild av hur män beter sig under katastrofer.”

Det första jag undrar är hur feministisk teori skall ställa sig till den nya studien. Som Feministbiblioteket demonstrerar så är det en vanlig tolkning hos feminister att Women & Children First (WCF) var ett uttryck för diskriminering och visade en nedsättande syn på kvinnors kapacitet.

”Är det något som antifeminister gillar att påpeka är det att kvinnor får förtur när det handlar om livräddning. Det har jag skrivit om tidigare. Då köpte jag bilden om att det var så förr, men att kvinnosynen som låg bakom är oerhört förtryckande då kvinnor anses inte klara sig själva. Den är förvisso till fördel för kvinnor i detta enskilda fallet.”

Om WCF gav en  förtryckande bild av kvinnor hur ställer sig feministisk teori till en studie som motbevisar WCF?

Plötsligt får vi veta att den förtryckande åsikten om kvinnorna vilade på svag grund. Det blir intressant att se vilka feministiska teoretiker som börjar göra tolkningen att kvinnor var mindre diskriminerade än de trodde och vilka som vänder 180 grader och hävda den nya studien bevisar kvinnor var diskriminerade.

Kvinnor fick hjälp på vissa båtar och inte på andra båtar. Vilken båt skall egentligen ses som vetenskapligt representativ? Innan man har svaret på den frågan riskerar de som vill fuska att välja fel båt med resultatet att de bevisar kvinnor faktiskt hade det lite bättre förr i tiden än man trodde. Kul!

Först och främst har jag inget problem med Titanic-debatten för jag har alltid sett Titanic som anekdotisk bevisning.

Denna debatt är något slags vetenskaplig julafton. Titanic är ett ypperligt exempel på det felslut som kallas ”Anekdotisk bevisning” eller på enklare svenska (så alla förstår resonemanget) ”Enstaka fall jag råkar känna till”  Varför är då den sortens bevisning så oduglig?

Jo, om jag inte aktivt letat data så kommer popularitet att ha varit den avgörande faktorn för min slutsats. Den kanske vanligaste formen av det här felslutet är argumenten ”ingen jag känner…” och ”alla jag känner…” Poängen är att personer som vi känner inte är slumpmässigt och representativt utvalda av omvärlden.

De vi känner är snett selekterade av oss. Om alla du känner är veganer betyder det inte fler i världen är veganer.

Det är det enbart bra i mina ögon att den som diskuterar WCF plockar fram fler skeppsolyckor att jämföra med. Betyder detta att jag är okritiskt positivt till den nya studien? Nej! Det är inte bara anekdotisk bevisning som ger missvisande resultat. Samma problem finns med så kallade meta-studier.

”Anledningen till att fler kvinnor än män räddades på ”Titanic” berodde dock inte på någon brittisk gentlemannakod, skriver forskarna. Snarare berodde det på att kaptenen hotade att låta skjuta de män som bröt mot ordern att rädda kvinnor och barn först.”

Ovanstående påstående ger jag misandrivarning.

Att göra meta-studier (studier på studier) innebär att slå ihop flera olika resultat och undersöka genomsnittet. I detta fall tar man data från alla de förolyckade fartygen, dividerar med antal båtar och ser vilken grupp som har bästa procentsiffran i överlevnad. Det är en sådan sammanfattning DN-texten presenterar.

Men för att man skall kunna använda den siffran förutsätts att grupperna i analysen var likvärdiga.

Kort sagt, man kan inte förutsätta ett 50-50 resultat om man inte först har 50-50 förutsättningar. Om sålunda Elinder och Erixon hävdar att vi vet kvinnor och barn inte gynnades pga att större andel män överlevde (vilket är det intryck man får i DN) så är det en grundlös och därmed felaktig slutsats.

Det är nämligen fullt möjligt att den normala andelen överlevande kvinnor och barn (baserat på ålder, fysik, platsen i fartyget de befann sig på, simkunskaper etc) är 10% eller till och med 0%. Då skulle alltså WCF krävas för att antalet överlevande kvinnor & barn skall vara högre än noll. Svensson kommenterar:

”Jag skulle tro att män i större utsträckning överlever för att de helt enkelt är starkare. De klara att simma bättre, tar sig upp i livbåtar snabbare. Klättrar bättre och tar förmodligen lite större risker för att komma undan.”

Vidare så kan vi konstatera att fartygens besättning knappast är de som borde ha sämst chanser till överlevnad.

Tvärtom så läste jag i studien om minst en kapten som trots att han stannade på skeppet överlevde i havet tills han plockades upp. Samma regel gäller alltså här som ovan. Det är fullt möjligt att fartygsbesättningen på basis av ålder, fysik, träning, simförmåga etc borde stå för 65% eller 75% av de överlevande.

Det är dock uppenbarligen inte alla som tänker på dessa saker. Exempelvis Välfärdsforskaren Andreas Bergh verkar svälja den nya studien ”hook, line & sinker” när han okritiskt citerar The Economist beskrivning av studiens slutsatser:

”Only on two ships was it an advantage to be a woman: on the Birkenhead in 1852 and on the Titanic. The best odds of survival on average were, somewhat surprisingly, those of the crew, followed by none other than the captain”

Att det bara skulle varit en fördel att vara kvinna på de två fartygen baseras dock på felslutet att det borde ha varit 50-50 fördelning.

Både forskaren Andreas Bergh och The Economist gör misstaget att ignorera att grupperna inte är likvärdiga. Faktum är att grupperna inte ens är lika stora. En av orsakerna till förvirringen gällande dödssiffrorna vid Titanic är förväxling av andel överlevande i procent och antal överlevande.

Det var en mycket större andel kvinnor som överlevde men det var inte fler kvinnor som överlevde i antal. Det var helt enkelt många färre kvinnor ombord på Titanic, detta medan ungefär lika många män som kvinnor räddades från fartyget ifråga. Liknande problem finns när man läser om de andra fartygens olyckor.

PS: Demographics of Titanic Passengers visar det dödades 2 personer ur den kvinnliga delen av besättningen och 701 personer ur den manliga.

Fortsättning lär följa. /Erik

Pelle Billing har bloggat om den nya studien

Hannan Lemoine har också skrivit om ämnet. 

---

Publicerat i Okategoriserade
Tags: kvinnor barn titanic, kvinnor och barn först, mikael elinder, oscar erixon, WCF