Aktivarum

Kultur-huliganismen i Sverige – Hotfulla telefonsamtal, Förolämpningar och Nallebombning

september 1, 2012
50 kommentarer

Vissa debattörer på bägge sidor av ”kulturkriget” i det här landet har svårt att skilja på person och sak. 

Under rubriken  ”Vad man inte får säga i det här landet: hot” bloggar feministen My Vingren (Macho i kollektivtrafiken) om trakasserierna hon råkat ut för pga sitt politiska engagemang.

kulturkrigets andra sida får skådespelaren Ulf Brunnberg (Vanheden) sitt hus ”Nallebombat” pga hans politiska engagemang. Budskapet är tydligt: folk med fel åsikter kan glömma att ha ett privatliv.

Att offer för denna nyordning ofta drar helt vansinniga slutsatser förvärrar bara situationen.

”Feministiskt Perspektivs chefredaktör och ansvariga utgivare Anna-Klara Bratt skrev på DN i februari att självklart hänger den växande islamofobin, de antintellektuella stämningarna och hatet mot feminister ihop.”

Psykiatiern David Eberhard svarade Bratt på Newsmill: ”Myt att tokfeministerna är hatade”. Som Eberhard visar äger resonemanget noll giltighet, vidare så har My Vingren inte presenterat någon relevans heller.

”Godwins lag – nämligen att den som i en diskussion först försöker associera meningsmotståndaren med Hitler förlorar. Behring Breivik fungerar uppenbarligen lika bra i sammanhanget.”

Man blir uppenbarligen inte mer kompetent på ämnet av att vara ett offer. Som inlägget ”Vi behöver ta ett snack om feminismen” skvallrar om tycks det dock i vissa kretsar öka lyssnande och trovärdighet.

Vilket begrepp som passar bäst är jag inte säker på, men Vita Kränkta Män (VKM?) ligger nära till hands. Hudfärg och kön är förstås inte det viktiga där, utan det operativa ordet är “kränkt.”

Där har Nicholas Miles rätt i en sak, det viktiga här är att se på användningen av ordet kränkt.

Nyligen såg jag Ali G.s senaste film ”The Dictator” där han spelar en Khadaffi-kopia kallad ”Aladeen” En av hans mer ”intressanta” ideer som galen makthavare var att döpa om 300 ord till Aladeen.

  ”…including the words ”positive” and ”negative,” causing mass confusion”

Dessa pro-feministiska bloggars användning av begreppet ”kränkt” står inte långt efter Aladeens idiotier. Först är My Vingren utsatt för trakasserier och då kränkningar obehagliga och hemska.

Sedan pratar man om vita kränkta män och då betyder kränkt plötsligt något helt annat.

Man kan undra hur det går för Pro-feministiska bloggare att läsa Eberhards bok ”Ingen tar skit i de lättkränktas land” Hur var det nu igen? Menar Eberhard Aladeen eller ”Aladeen” i det här stycket?

”Hur kommer det sig att dagens människor blir kränkta av nästan allt?”

Här är det pro-feminiska resonemanget: Om det är vita män blir de kränkta för att de är löjliga. Om det är My Vingren så blir hon kränkt pga hemska islamofoba antifeministiska Rush Limbaugh-anhängare.

Att det finns dem som blir förbannade när de gör skillnad på ”folk” och ”folk” tycks undgå dem helt.

I deras värld är det mer rätt att trakassera Ulf Brunnberg för hans åsikter, han får skräp inslängt på gården, en vit kränkt man, så kul så kul. När My Vingrens privatliv kränks är det däremot hemskt.

Hej allihop! Jag har en oerhört radikal och extremistisk ide. Hur vore det att konsekvent fördöma kränkningar av privatlivet oavsett vilken sida i Kulturkriget som blev det utsatta offret?

Hur vore det om jag inte behöver berätta vad jag anser om trakasserierna av My Vingren?

Jag gillade inte att deltagare på Jämställdisternas pubkväll fick privatlivet kränkt av feministvänstern. Varför skulle jag tycka det var mer ok att feminister fick privatlivet kränkt?

Nyligen dök bloggaren Anna aka En trevlig tjej in här och gav en kritisk analys av mansfrågebloggandet. Diskussionen hamnade dock rätt snart på ett helt annat sidospår.

”Och just där fick jag mitt första samtal från en man som tydligen vet mitt telefonnummer och vill skrämma mig – ren slump att det var just när jag som kvinna kritiserar en “mansblogg”?”

Detta är lite som att hamna bland ett gäng fotbollshuliganer och säga ”typiskt när jag går på fotbollsmatch”

Det är ingen normalt funtad människa som tror att huliganerna gör som de gör för att fotbollsklubbarna på något sätt manar på dem.

Men i kulturdebatten förutsätts feministkritiska bloggar ha en del i kriminella trakasserier? Hur är det Pär Ströms, Mitt eller Pelle Billings fel att dumskallar förolämpar och hotar feminister via telefon och mail?

Snacka om inkompetent amatöranalys! En riktig analys av orsakerna kommer på bloggen i framtiden.

Alla inlägg uppdaterad, halva listan klar.


Hur medias BIAS påverkar bla rapporteringen av kvinnors dataspelande

juli 17, 2011
16 kommentarer

Journalistskolor brukar hävda ”hund som biter man” är mindre nyhetsvärde än ”man som biter hund” 

Ordspråket tillskrivs flera personer. Bland annat den brittiske tidningsmagnaten Alfred Harmsworth och den amerikanske New York Sun redaktören John B. Bogart. Dess andemening framgår i följande citat.

 ”When a dog bites a man, that is not news, because it happens so often. But if a man bites a dog, that is news.”

Med andra ord så är det ett annat sätt att säga det oväntade har högre nyhetsvärde än det väntade. Men därmed kollapsar också stora delar av de resonemang som ursäktats med frasen.

Det är nämligen högst väntat kvinnor står för ökningen på en redan mättad mansdominerad marknad.

Män pyttsar redan in det mesta av 400 miljarder kronor som försörjer spelbranschen. Att kvinnor står för det mesta av resterande ca 70 miljarder kronor är betydligt mer väntat än att en mättad marknad ökar.

Låt oss se de absurda konsekvenserna med ombytta roller. Företag A omsätter 500 miljoner kronor på kvinnoprodukter år 2000. Företag A säljer lika bra 2010 men säljer även manliga produkter för 10 miljoner kronor.

Kvinnor betalar 500 miljoner kronor för smink blir ingen nyhet, män betalar 10 miljoner kronor för smink däremot…

Vad detta visar är att media idag inte alls rapporterar utifrån vad som är oväntat och händer sällan. Dagens media rapporterar däremot ofta förekommande högst väntade förutsägbara händelser om och om igen.

Som de flesta bra böcker om vetenskapsteori förklarar så är upprepande av något vi redan vet inte en nyhetsmässig rapportering utan en ideologisk. Media har helt enkelt en inbyggd politisk bias idag.

Om denna bias berättar Bernard Goldberg i sina böcker. Goldberg har tidigare arbetat på CBS.

Två böcker av särskilt intresse är ”Bias: A CBS Insider Exposes How the Media Distort the News” och ”A Slobbering Love Affair: The True (And Pathetic) Story of the Torrid Romance Between Barack Obama and the Mainstream Media”

Och nej den sistnämnda boken är inte kritik av Barack Obama, den handlar om hur professionella journalister betedde sig när de rapporterade om Obama och diskuterar vad det beror på..

Goldberg konstaterar att samma media som hävdar sig bekämpa diskriminering är helt blinda för politisk diskriminering.

Samma personer som hävdar att man inte av slumpen kan anställa 90% vita män har inget problem med att man av slumpen kan anställa enbart personer tillhörande samma ideologi med samma åsikter om det mesta.

Det är inte bara i USA man har konstaterat reportrar i högre grad än befolkningen har en viss åsikt. Även svenska studier konstaterar befolkningen inte alls representeras politiskt i journalistkåren.

Jesper Strömbäck presenterar på Second Opinion fakta som odiskutabelt tyder på politisk bias. 

”Enligt en mer aktuell journalistundersökning som jag genomförde tillsammans med Lars Nord och Adam Shehata under oktober-december 2009 fördelade sig journalisternas partisympatier – och allmänhetens, enligt Synovate – enligt följande:”

Partisympatier hos den svenska allmänheten och svenska journalister (%)
               Allmänheten Svenska journalister
(V)           4,8            13,5
(S)           34,6           22,5
(Mp)         7,8             27,3
(C)           5,0             6,4
(Fp)          7,8            12,0
(Kd)         4,7            1,3
(M)         29,0            9,7
(Sd)        3,9              0,2
Övriga      2,4            7,1

Kom ihåg att vi pratar om samma journalister som själva gärna pratar om diskriminering så fort det finns exempelvis färre kvinnor på en arbetsplats än det demografiskt finns i befolkningen.

I den mån detta demografiska resonemang stämmer så skulle det med samma logik vara bevisat att medier och journalist-utbildningar systematiskt diskriminerar personer med vissa politiska åsikter.

Inte nog med det, äldre studier visar dessutom ett tydligt flockbeteende.

Studien ”Journalist 2000” visar hur en majoritet av journalisterna har sina sympatier i vänsterpartiet. Idag när medias guldkalv är att skriva om Global Warming så har en förutsägbar förflyttning skett till miljöpartiet.

1999 så stöttade 10% av de svenska journalisterna miljöpartiet. 2009 så var det hela 27% av journalistkåren som gjorde det. Samtidigt gick vänsterpartiet ner från 31% till – hör och häpna – 13,5%

Man misstänker nästan de allihop fick ett PM som sade ”för radikaler är det nu global warming som gäller”

Hur förklarar då Goldberg denna snedfördelning? Är det en konspiration? Ingalunda, vad det handlar om är att mediafolk inte betraktar sina åsikter på det politiska spektrum där resten av befolkningen befinner sig.

”They see themselves as mainstream, reasonable, civilised, sensible, that´s the heart of media bias.” 8:10 i filmklippet

En vänsterpartist betraktar normalt sig själv som vänsterradikal. En vänsterjournalist i MSM *däremot verkar betrakta sina vänsterradikala åsikter som den normala åsikten ”the middle of the road”

En person med den – för befolkningen – normala åsikten blir med samma ögon en högerextremist.

En person med en åsikt som står till höger om befolkningen blir med samma logik rena galningen. Här kan vi titta på hur Malin Krutmeijer i HD kultur beskrev skådespelare Ulf Brunnberg (Vanheden i Jönssonligan) som…

”brakpopulist av reaktionär modell”

”Den som till äventyrs tycker att detta andas galenskap, rekommenderas att meditera över att Ulf Brunnberg har suttit i kommunfullmäktige för det lokala Lidingöpartiet.”

Vad var det då för hemska brott som Brunnsberg gjorde sig skyldig till i Sommarprat?

Månne han ha kritiserat den heliga kassakon Global Warming? Ka-tching!

”Brunnberg hånar helt oargumenterat allt möjligt som retar honom. Klimathotet, det är bara en löjlig trend som en massa yrkesdemonstranter rider på.”

Var han möjligen emot statligt överförmynderi av befolkningen? Ka-tching igen!

”Och polisens fartkontroller sedan! Trakassera hederliga medborgare på det viset! Att det tillråga på allt har införts promillegräns på sjön är ett exempel i en lång rad på hur ”all glädje och frihet tas ifrån oss”

Och kan han möjligen – hemska tanke – ha föreslagit media har politiskt bias och att det vore bra med alternativ som inte förespråkar samma åsikt? Ka-tching! Ka-tching! Ka-tching!

”Vidare föreslår Brunnberg en ”Man Channel” i tv, så att männen kan få slippa feminismen som sköljer över dem”

Observera att Malin Krutmeijer inte bara kritiserar Ulf Brunnbergs åsikter.

Hon sprider även uppfattningen att man inte behöver argumentera för att ha den motsatta åsikten till Brunnbergs. Mediaåsikten är ju ”the middle of the road” remember? Här tyder precis allting på att Bernard Goldberg har rätt.

Problemet är inte att media har politiskt bias, det är klart det rent praktiskt inte ens går att se till journalisters åsikter demografiskt representerar befolkningen. Problemet är att media själva tror de befinner sig på mitten av vägen.

Det är bara att se Krutmeijers avslutande kommentarer så inser man hon hur vilsen hon är om sin egen position.

”Själv tänker jag att det här dög inte. Någon på Sveriges radio borde ha avkrävt Brunnberg ett ordentligt manus och försökt jobba (ännu?) mer med programmet.”

Här ser vi vänsterextrema åsikter. Allting skall enligt Krutmeijer vara på förhand tillrättalagt. Censur för att få bort galningar är bara bra (alla som står till höger om mitten) och de oinvigda skall tränas i vad som är tillåtet att säga.

Vad som är mest fascinerande är dock att hon är så övertygad om att detta är ”the sensible option” att hon inte på något sätt bryr sig om att argumentera för de saker hon förespråkar.

Detta medan hon kritiserade Brunnberg för just ”Ka-tching! att oargumenterat håna allt som retar honom.

Klirrandet ni hör i inlägget är ljudet från de glasrutor som Malin Krutmeijer krossar. Man kan bara undra vad som inträffar först. Hennes insikt att hon befinner sig i ett växthus eller dess kollaps pga stenkastningen ifråga.

Här är flera Expressen-länkar om Ulf Brunnbergs förslag.

Johan Wirfält, lysande Ulf

Läsarna är på Ulf Brunnbergs sida

Här är Ulfs tablå för manskanalen

*Mainstream Media

Så har DN presterat ytterligare ett försök att uppväga ogenus i världen. Denna gång gällande dataspelande.

Med den vinklade rubriken”Kvinnor lyfter spelbranschen” inleds en ännu mer vinklad artikel. Där konstateras att spelbranschen spås omsätta 471 miljarder kronor i år. Ett lyft med 17% jämfört med förra året.

Det är huvudsakligen den så kallade ”digitala spelmarknaden” som går framåt. Där ingår Casualspel som laddas till mobil, till dator och till facebook. Den uppskattas stå för 15% av spelbranschens omsättning.

Casualspelen har även visat sig attrahera kvinnor i högre grad än de vanliga spelen.

Fast vänta lite! Den onlinebaserade (kvinnodominerade) spelmarknaden stod alltså för 15% av omsättningen på en marknad som ökade totalt med 17%. Det innebär i runda tal att kvinnor betalar mer än 7,5% av spelmarknaden.

Det innebär dock även att manliga dataspelare betalar mindre än 92% av 471 miljarder kronor. Detta eftersom vi utgår från att en del av den kvinnodominerade marknaden består av män och vice versa.


    aktivarum@gmail.com

    Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 1 383 andra följare

    Arkiv

%d bloggare gillar detta: