Aktivarum

Genusvetenskapen företräder inget av könen – Del 2 Misandri = Negativ syn på manlighet

oktober 12, 2012
10 kommentarer

Välkommen till Institutet för Mansfrågeforskning. Här besvaras frågor om män som andra ignorerar.

Tidigare slog jag fast att Genusvetenskap = Maktfrågor. Här tänker jag titta på genusvetenskapens hantering av män och manlighet. Så här skriver Stenman på Newsmill:

”Majoriteten av feminister varken hatar män eller hyser något mansförakt. I själva verket är det snarare tvärtom, feminister slåss för att kvinnor och män skall få ses som individerna de är, utan att begränsas av normer kring kön och behandlas lika.”

Utan att veta det lyckas Stenman bekräfta flera av mina åsikter om feminism, genusforskning och misandri. Först det första förväxlar hon vad man försöker åstadkomma med vad som görs.

Hon pratar inte om hur feminister agerar utan tror att bara målet är gott är allt annat nödvändigt.

För det andra så pratar hon om ”individerna de är” och inte individerna de vill vara. Hon har tydliga problem med konceptet fri vilja. Låt oss nu titta på vad som sägs i New Male Studies #01.

”We began our research on men with the following hypothesis, which we invite social scientists to verify or falsify on empirical grounds: that no person or group can have a healthy identity without being able to make at least one contribution to the larger society, one that is distinctive, necessary and publicly valued”

Men det är ju just detta som de godhjärtade genusforskarna vill ”befria” män från. Hur går det ihop egentligen? Svaret är att inom samhällsvetenskapen är ”Teorin” bara idéer om världen.

Samtidigt inom den breda vetenskapen förutsätts Teorier vara säkra kunskaper styrkta av forskning.

Teorier och ”Teorin” är alltså inte alls samma sak. Ta exempelvis evolutionsteori. Man har samlat mängder av fossil och liknande som styrker att människan i själva verket är en moddad apa. Men…

”Inom genusvetenskap finns massa skilda teoribildningar och områden t ex inom etnicitet/postkolonial studier, queer, maskulinitet, klass/marxism, psykoanalytiskt inspirerade teorier, diskursanalys, poststrukturalistiska teorier, femininitet, crip theory, organisation och kön, feministisk materialism mm mm. Inom alla dessa områden finns en mängd forskare med egna teorier.” (kommentarsfältet)

Men när vi nu tittar på den här ”Teorin” vad styrker att dessa påståenden om världen stämmer? Exempelvis Malin Stenmans ideer om ”individer som vi är” hur har den kunskapen forskats fram?

Dessa påståenden om individen styrks inte av vetenskapliga bevis på hur människor funkar.

Vad Malin Stenman beskriver bygger snarare på 1700-tals filosofen Jean-Jacques Rousseaus moralsyn och det moraliska skifte som skedde i USA under The 60s Culture Wars.

”Rousseau held that this third savage stage of human societal development was an optimum, between the extreme of the state of brute animals and animal-like ”ape-men” on the one hand, and the extreme of decadent civilized life on the other.”

Om genusvetarna var säkra på att det är så borde de redovisa forskning och källor. Att jag skall leta rätt på och redovisa de källor deras tankar kommer från är en fullkomligt absurd situation.

I vilket fall som helst så glömmer Stenman att alla inte vill tvingas på Roussaeus moralsyn.

Vi har exemepvlsi Steven Pinkers  ”The Blank Slate”.  Där visas med jämförelser mellan Roussaeu och Thomas Hobbes att vetenskapen objektivt snarare stödjer Hobbes moralsyn.

”Rousseau criticized Hobbes for asserting that since man in the ”state of nature . . . has no idea of goodness he must be naturally wicked; that he is vicious because he does not know virtue”. On the contrary, Rousseau holds that ”uncorrupted morals” prevail in the ”state of nature”

Stämmer verkligen detta? Om alla bara får vara unika och sig själva löser sig allting? Fast när vi pratar om en seriemördare som är sig själv kanske det här resonemanget inte verkar lika vettigt?

Rosseau skulle ha hävdat att om vi bara låter människor vara så lär de sig aldrig att bli seriemördare.

Är det rimligt? Knappast, dagens kriminalpsykologi har heller inte råd med lyxen att hävda det inte är skillnad på de värsta mördarna och på helt vanliga människor oavsett hur populär den åsikten är.

”Denna idévärld om ett mansförakt stämmer väl överens med missförståndet om att kritisk maskulinitetsforskning i själva verket handlar om kritik av män som individer.” Stenman

Kritisk maskulinitetsforskning utgår från en radikal idé om individer som per definition är starkt negativ till de män som inte distanserar sig från gruppen. Att vara omanlig belönas och uppmuntras.

Låt mig kommentera den idén om manlighet med ett par till citat från New Male Studies #01

Mansfrågeforskarna Katherine Young och Paul Nathanson specialiserar sig på att studera misandri dvs manshat. Här är deras slutsater gällande de buskap som prackas på män angående deras kön.

“Any man can feel good about himself as an individual even now, after all, by adopting one of two strategies that prevent him from feeling good about himself as a man.” … “The first requires dissociation from other men as a male feminist” … “The other strategy requires dissociation from society and thus becoming an antisocial threat to it.”

Med andra ord hatet mot män handlar inte om att de föds som pojkar. Hatet mot män handlar om idén att deras normala beteenden är skadliga och behöver hjärntvättas bort, helst i tidig ålder.

Med detta sagt, nu till något helt annat.

Nyligen så ändrade jag Aktivarums undertitel till ”Institutet för Mansfrågeforskning”

Mansfrågor diskuterar problem som är specifika för män och deras relationer. Mansfrågeforskning (del 3) sammanställer och presenterar vetenskap som beskriver/löser dessa specifika problem.

”Mäns normala reaktion på relationella problem är att försöka få kvinnor nöjda. Mäns normala reaktion på maktkonflikter är att hävda sin frihet framför allt annat i världen – Av goda orsaker!”

Mansfrågeforskning gav noll träffar på google före den 5 Oktober 2012. Begreppet kan inte sammanblandas med genusforskning (del 1) eller maskulinitetsforskning (del 2).

Fortsättning följer…

Genusnytt: Demonstration utanför Riksdagen på Internationella Mansdagen

Pelle Billing: Utrdrag ur Jämställdhetsbluffen på Engelska


Genusvetenskapen företräder inget av könen – Del 1 Genusfrågor = Maktfrågor

oktober 8, 2012
28 kommentarer

Malin Stenman menar det råder okunskap om feminismen idag. Låt oss granska hennes påståenden.

Newsmill-artikeln presenterar Stenman som magister i ”kulturanalys” dvs culture studies. Det är ett allt annat än neutralt fält i frågan. Alla Culture Studies tillhörde samma sida i kulturkrigen.

”Det första missförståndet handlar om uppfattningen om att feminister bara ägnar sig åt kvinnofrågor och inte vill att även män ska få fler valmöjligheter i livet, att feminister bara har ett perspektiv.” (Newsmill)

Mitt svar är att feminister idag inte alls ägnar sig åt kvinnofrågor. De ägnar sig med små undantag åt genusfrågor vilket är samma sak som maktfrågor utifrån marxistiskt konfliktperspektiv.

Det bekräftar för övrigt Stenman själv när hon säger det viktiga inte är könen utan maktförhållandet.

Hon hävdar att Pär Ström tror feminister strävar efter ett matriarkat, vilket hon menar är en tröttsam och felaktig utgångspunkt som gör diskussionen befängd och uppmuntrar till de…

”tankar som feminismen bekämpar, nämligen särskiljandet mellan könen och upprätthållandet av makt dem emellan.” (Könsmaktsordningen)

Med andra ord skillnaden i makt mellan kvinnor som grupp och män som grupp. Om bara kvinnor får lika mycket makt som män kan könen enligt Stenman-feminismen närma sig varandra.

Det är bara det att påståendet diskriminerar alla som inte ser människor som politiska kampgrupper.

Genusfolk inte bara tycker det är så människor funkar. De har dessutom stora problem med att andra vettiga åsikter skulle existera. Genuscertifiering skulle tvinga på alla fält detta sätt att tänka.

”stereotypa föreställningar om könen i vårt samhälle bör uppmärksammas och ifrågasättas, eftersom de leder till många destruktiva normer och värderingar och begränsar oss som individer.”

Observera att riktiga forskare inte kan säga A leder till B utan att ge bevis och tydliga alternativ. Stenman har inte ens vett att beskriva dessa som möjliga samband ”kan leda till…”

Istället garanterar hon att alternativen leder till destruktiva normer som begränsar individer.

Genusfolk lovar det är så och därmed behöver påståendet inte ledas i bevis. Istället för att motivera sig så passar hon på att kritisera att Pär Ström inte lyder under detta enda maktperspektiv.

”Han (Ström) frånser hur maktförhållanden analyseras och granskas i diverse riktningar, i diverse olika akademiska fält och ute i övriga samhället.”

Här har Stenman rätt. Liksom många andra människor ej betalda för att älta marxismens konfliktperspektiv så låter varken Ström eller Billing sådana åsikter styra diskussioner om jämställdhet.

”Han frånser att kvinnor och män med olika partitillhörighet, klass, etnicitet, uppfostran och generation enats om att kollektivt söka politisk förändring som fokuserar på att kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter skall vara likvärdiga med mäns…”

Helt fel! Han ifrågasätter däremot att en likvärdig kvinna automatiskt skulle följa i den mannens fotspår.

Genusforskningen handlar varken om män eller kvinnor den handlar om makt. Vilket märks tydligt i nedanstående citat. Se själva hur det tas för givet att makt (korrelation) = bevis (kausalitet)

”En återkommande replik från Pär Ström. Hur förklarar Ström att män är överrepresenterade på alla positioner där makt och pengar finns i samhället? Att det finns maktstrukturer där män överlag verkar bättre på att hantera vissa frågor, går knappast att förbise…

Här ser vi det ständiga antagandet att om människor har samma makt så måste de få samma representation och därför skulle Pär Ström behöva förklara varför representationen inte är lika.

Den åsikten har feminister som utgångsläge från första början. Allt annat tycks för dem ofattbart.

Vidare bekräftas här att det inte handlar om kön. Genusfolket tycker man ser precis samma sorts förtryck bara genom att jämföra olika etnicteter. Det går bättre för vissa folkslag = Förtryck.

Det gör inte maktstrukturen manlig per se, men den innebär att alla som kan spelreglerna klarar sig bättre och dessa spelregler är något många får med sig sedan barnsben, till synes i högre grad om man råkar vara man. Liknande strukturer och maktsystem kan man finna kring etnicitet…”

Malin Stenman skall föreställa utredare men hon är fullkomligt inkompetent gällande att leda påståenden i bevis. Istället menar hon bara ”dåliga människor” inte tycker exakt likadant.

”…där endast främlingsfientliga förnekar dess blotta existens.”

Vad säger då Stenman om exempelvis den indiska akademiker som visat asiater är bättre än vita i USA?

Är han främlingsfientlig? Vilka främlingar menar hon han pratar om? Jag kommer att skriva minst ett till blogginlägg som svar på Stenmans text.

Genusnytt: Pelle Billing och Pär Ström attackeras på Newsmill

Pelle Billing: Kristian Stålne om två olika världsbilder

Pelle Billing: Replik på Newsmill

Uppdatering 20/10

Ifall någon fortfarande inte förstått vad genusvetenskap handlar om här har ni ett citat från Genusprofessor Anna Wahl:

Det finns alltför många okunniga chefer i näringslivet. Den okunskapen medverkar till att en ojämn maktfördelning mellan män och kvinnor fortsätter att ses som något naturligt

Genusvetare sysslar alltså inte med kvinnofrågor utan med maktfrågor. Vad de vill göra är omfördela makt utifrån det politiska perspektivet som förkastar individer till förmån för kollektiv.


    aktivarum@gmail.com

    Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 1 382 andra följare

    Arkiv

%d bloggare gillar detta: