Aktivarum

Gudrun Schyman om Pär Ström, Elise Claeson om Costa Concordia, Felicia Feldt om Anna Wahlgrens barnabok

januari 20, 2012
10 kommentarer

Undrens tid är inte förbi, Gudrun Schyman ger nu Pär Ström delvis rätt om Costa Concordia.

Den talande texten ovan är vad kustbevakningen sade till Kapten Schettino när han lämnat Costa Concordia.

Här finns Aktivarums förra inlägg om olyckan med Costa Concordia. Där visas att debatten om olyckan är upp-och-ner-vänd. Konservativa förespråkar män skall låta kvinnor gå först, Progressiva måste med samma logik vara personer som Pär Ström som inte tycker kvinnor skall ha förtur eller kvotering.

Den som hyste tvekan över om detta stämde kan nu läsa hur Gudrun Schyman håller med Pär Ström på Newsmill. Aktivarum applåderar detta initiativ. Ett bättre exempel på att det är ämnena som skall diskuteras i politiken och inte personerna kunde man aldrig ha våga hoppats på.

Gudrun Schyman skriver hon anser koden ”kvinnor och barn först” diskriminerar männen som föräldrar!

Det är lustigt att det krävdes en lyxkryssare med 4000 personer skulle gå på grund för att Gudrun skulle begripa detta.What took her so long? Annars har ju flera personer bla jag sågat teorier att män bara är ”goda föräldrar” om de först uppfyller sociala myndigheters ideer om exempelvis fördelning av föräldraskapsledighet.

”Jag har hört ett ögonvittne berätta om ett hysteriskt barn i livbåten som skrek efter sin pappa. Så ska det självklart inte vara.”

Gissningsvis menar Gudrun Schyman inte att folk skall stå och försäkra sig att enbart pappor som har tagit ut en viss mängd föräldraledighet skall få följa med sina barn under evakueringen? Nej uppenbarligen skulle även män vars fru stannade hemma längre tid betraktas som lika viktiga eller har jag fel?

När en lyxkryssare med tusentals människor ombord är på väg att sjunka finns helt enkelt inte tid för en massa utredningar.

”Grunden ska naturligtvis vara att alla ska ha tillgång till platser i livbåtar och att det vid ett tumult, när prioriteringar ska göras, så ska  barn med föräldrar prioriteras.”

Här uppstår en problematik jag tror Shyman inte tänkt på. Vem räknas som ”förälder”? Är det möjligen så att det plötlsigt är a) biologiskt släktskap och b) familjeliv som måste avgöra vem som räknas som godkänd förälder till barn när man inte har tid att sitta på universitet och babbla teorier?

”Att barnen ska komma först är vi nog överens om. Att det knappast finns några ensamåkande barn på en lyxkryssare kan vi nog också vara överens om. Alltså har de föräldrar med sig.”

Gudrun Schyman säger att barn med föräldrar skall gå först, men hon säger inte det uppenbart självklara att det då är kärnfamiljer som går först. Dvs barn och en eller två föräldrar (av olika eller samma kön och där vanligen en av dem har biologiskt släktskap med barnen)

Vi kan sitta och slösa skattepengar på teorier som fråntar män föräldraskapet i vårdnadstvister men det finns inte tid till teorier under katastrofer.

Och då återkommer vi en annan stor fråga. Om en man kan vara riktig pappa trots att mamma är med barnet mesta tiden när de är ett par hur sjutton kunde då magiskt pappan bli oviktig för barnet så fort mamman och pappan slutade att ha en relation tillsammans? Varför är han pappa när de är ett par men inte annars?

”En man kan befrukta många kvinnor, men varje kvinna är gravid i nio månader och kan inte föda hur många barn som helst. De är evolutionens svaga länk. Därför har män alltid offrats först. ”

Vi återgår till huvudämnet. Elise Claeson anser Pär Ström har fel. Hennes argument är att moraliska levnadsregler skyddar de svaga och vår civilisations överlevnad. Detta har dock redan besvarats på Pelle Billings engelska blogg med att det var sant på den tid då överlevnad och trygghet handlade om befolkningsökning.

”However, we no longer live in historical times, we live in the present…”

Vidare så är effektiviteten hos regeln ”Kvinnor och barn först” grovt överskattad. På Titanic dog inte männen för att kvinnor gick först.

Män dog på Titanic för att man inte lät männen gå senare heller. På den ena sidan av Titanics livbåtar  missuppfattades ordern och man skickade iväg båtar med enbart kvinnor och barn, halvtomma! Vidare när kvinnor och barn återvände till tryggheten så hade man sett till mängder av barn saknade försörjande pappor.

Kort sagt, barnen kan aldrig påstås gå först när man säger åt dem att gå utan ena eller bägge föräldrarna. Det är bara nys. Pga brist på tid vid olyckstillfället är det bara larv att ha en teoretisk bedömning av vilka som är äkta pappor (mammors föräldraskap bedöms ju inte) och vilka som bara är ”spermadonatorer”

För övrigt, när har småbarn bäst chans att klara sig i vattnet? När de är med ensamma mammor eller när bägge föräldrarna är med dem?

De flesta som diskuterar Costa Concordia är redan överrens om att barnen skall gå först. Nästa logiska steg är dock att familjer skall gå först. Att skicka iväg barn ensamma minskar deras chanser så det skulle ingen förespråka men vem skulle hävda att barns chanser inte ökar av att ha både mamma och pappa där?

När Elise Claeson säger civiliserade samhällen låter svaga gå först så har hon helt rätt. Hennes slutsats det placerar svaga först att frånta dem närheten till starka är dock absurd. Christina Hoff Sommers logik för misandri (eng. misandry) gäller även här. Attacker mot män är automatiskt attacker mot de kvinnor som valt de männen.

Med samma logik är attacker mot pappor även attacker mot de barn som de papporna försöker skydda och ta hand om.

Det är hedervärt av Gudrun Schyman att ta de logiska konsekvenserna av egna ideologin och erkänna det är konservativt att mammor går först och progressivt att betrakta även pappor som berättigade att få följa med sina barn under evakueringar – detta utan att det bara gäller pappor som tog ut en viss mängd barnledighet.

Observera dock att både Gudrun Schyman och Elise Claeson har gammeldags förlegade argument. Gudrun Schyman är plötsligt familjefundamentalist medan Elise Claess förespråkar ridderlighet (chivarly eng.) Vad detta innebär är att så fort det händer olyckor och katastrofer så funkar inte radikala moderna synsätt längre.

Både Schyman och Claeson kräver en återgång till saker som varken är varken moderna eller nytänkande.

Att pappan är viktig för barnen är inte ett nytt tankesätt, tvärtom så ansågs förr i tiden pappan vara familjens överhuvud och det var han som bestämde vad som var bäst för barnen. Idag är det modernt att anse barns bästa är synonymt med mammans egna åsikter. Det är bara att se på exemplet Anna Wahlgren.

Jag hade ingen aning många människor betraktade henne som nån sorts ”barnexpert” som skrivit bibeln om uppfostran innan jag läste om dottern Felicias nya bok. Dock efter att ha läst vad Anna Wahlgren skall ha skrivit (som dessa människor alltså trodde på) får jag mer intryck av att hon var en sektledare.

”Anna Wahlgren skriver att ”man kan vara mycket trasig personligen och ändå ge sina barn trygghet. Man kan utsätta barn för skilsmässor, uppbrott, flyttningar, avbrutna kamratkontakter, upprepade skolbyten utan att för den skull nödvändigtvis skada dem. Barns harmoni beror inte av tillvarons yttre form. Jag vet det.”

Det här låter inte som en bok om uppfostran, det låter som en religiös uppenbarelse för stollar.

Var det ens någon som frågade HUR hon kunde veta det eller behövde hon bara sitta och låta självsäker? Nog om den saken. Trots att Gudrun Schymans åsikter nu blir snarlika Pär Ströms om jämställdhet så envisas hon ändå med att göra passusen att det minsann är unkna patriarkala teorier som bär skulden.

”det är de föråldrade och unkna patriarkala föreställningar om mäns ridderlighet och kvinnors uppgift som barnaföderskor som vi ska kasta överbord!”

Till saken hör att det inte räcker med att kasta ridderlighet (chivalry) överbord. Ett samhälle som färgas av kulturellt hat mot män (misandry) kommer givetvis inte att förespråka män får gå först – utom möjligen rätt sorts män dvs manliga feminister (honorary women)

Det hjälper inte att vad Schyman vill åstadkomma här är vettiga saker, HUR hon vill åstadkomma dem är ändå uppåt väggarna!

Gudrun Schyman pratar om hur det är dags att slopa kvinnors roll som barnaföderskor. Där missar hon helt vad debatten handlar om. Det var kvinnor OCH barn först. Inte kvinnor MED barn först. Det var ingen på Costa Concordia som krävde att kvinnor skulle ha barn eller vilja ha barn för att få gå före män.

Kortfattat: Även barnlösa kvinnor som aldrig tänker skaffa barn i hela sitt liv fick gå före männen på Costa Concordia och på de andra skepp denna regel har praktiserats på. De kvinnorna får inte gå före männen för att man ser de som barnföderskor. De männen får gå före männen för att samhället, politiker etc anser män är så oviktiga.

Bilden högst visar det ytterst talande citatet från kustbevakningens De Falco till Kapten Schettino som lämnat Costa Concordia:


Debatten mellan Schyman och Åkesson en pinsam historia

augusti 25, 2010
23 kommentarer

Via mail fick jag tips om att kommentera den TV-sända debatten i Agenda mellan Gudrun Schyman (Fi) och Jimmie Åkesson (Sd)

Redan förutsättningarna för debatten ifråga är anmärkningsvärda. Fi har knappt några röster men behandlas som ett riktigt parti. Troligen eftersom deras språkrör (mer…)


Den moderna mansrollen: Den som det skall sparkas på i media

juli 1, 2010
5 kommentarer

Den påstådda mansrollen står sig slätt mot den faktiska mansrollen i massmedia som den enda grupp som det anses ok att sparka på.

Det finns personer som Gudrun Schyman och Malin Ullgren, som vill ha kvar mansrollen där män är enda gruppen det är ok att sparka på och bete sig diskriminerande mot. Sedan finns andra personer som Dilsa Demirbag-Sten som bekämpar den moderna mansrollen och anser att det inte är mer ok att frånta män rätten att betraktas som individer än det är att frånta invandrare den rätten.

Vad säger det om kultur-Sverige när skribenter från första parkett DN Kultur 17/6 uppmanar oss att sluta prata om manlighet och maskulinitet och i stället tala om ”män”?” Det säger mig att det nu anses vara en så etablerad ide att det är ok att sparka på män att man kan göra det öppet istället för låtsas det bara är patriarkatet eller ”mansrollen” man sparkar på.

Den sanna mansrollen idag är åsikten att det är ok att under olika etiketter sparka på män. ”Hur kommer det sig att Fi:s partiledare Gudrun Schyman Newsmill 29/6 och kulturskribenter som Malin Ullgren inte kan hålla isär begreppen kollektiv tillhörighet och juridisk skyldighet.”

Det är klart de kan hålla isär begreppen. Poängen är att dessa ideer nu är så dominanta och etablerade de tycker de inte längre behöver hålla isär dem. Det är ingen skillnad på att prata om maskulinitet/mansroll och män. Man kan inte attackera en roll, man måste såklart attackera människor.

Eller går det att attackera invandring utan att attackera invandrare eller politiker som sysslar med integration? ”Att ingen är ansvarig för något man inte själv har valt (som till exempel kön, hudfärg, etnicitet eller sexuell läggning) är en grundläggande demokratisk princip. Det betyder inte att det inte finns olika kollektiv som till exempel män och kvinnor, kurder, judar och kristna, men att ingen ska förnekas fri- och rättigheter enbart på grund av det kollektiv man tillhör.”

Saken är den att grundläggande förutsättningen för demokratiska principer är någon som ser till de efterlevs. Bevisligen finns ingen som ser till att det inte är ok att förneka män friheter och rättigheter på grund av det kollektivt de tillhör. Vi kan säga hur det är tänkt att fungera men sedan kan vi öppna ögonen och konstatera verkligheten.

De demokratiska principerna slutade efterlevas i denna fråga för länge sedan för ingen såg till de följdes.Män som utövar förtryck och våld mot kvinnor gör det inte för att de föddes som män (något som de inte kan hjälpa) utan för att de har föreställningar om en överlägsen och överordnad manlighet. Men sådana föreställningar är inte medfödda, de går att motarbeta och förändra.”

Här ramlar Dilsa ner i samma fälla som dem hon kritiserar. Är det på grund av föreställningar om en överlägsen överordnad manlighet som vissa män utövar förtryck och våld mot andra män? Nej, däremot är det på grund av den moderna mansrollen i massmedia där det manliga – det som utmärker män – anses ok att sparka på och tillskriva dåliga egenskaper hon tror det.

Anledningen vissa personer utövar förtryck och våld är att de är avvikande invidvider som inte motsvarar normen. ”Föreställningarna om manlighet varierar i tid och rum, vilket vi kan se både i historien och i dagens verklighet. Framstegen i frågan visar att människor inte bara är tanklösa arvtagare av färdigstöpta kulturer, traditioner, strukturer och normer, utan också förmår förändra och bryta mot invanda mönster.”

Här ser vi Dilsa fortsätta det felaktiga resonemanget och prata om föreställningarna om manlighet. Observera den totala bristen av koppling mellan föreställningarna om manlighet som beskyddare och försörjare där det generellt stämmer och iden att dessa föreställningar leder att vissa män begår våldsbrott mot både män och kvinnor, där det plötsligt anses gå att peka ut några få män som representativa.

Isåfall vad är manlighet då förutom personliga åsikter hos den person som väljer ut dessa fåtaliga män? ”När Schyman och Ullgren håller alla män på grundval av kön ansvariga för övergrepp som begås av andra män, tillämpar de ett biologistiskt synsätt som fråntar den enskilde mannen hans individuella ansvar för sina handlingar.”

Gör de det? Nej de visar tvärtom Steven Pinkers resonemang hur det inte spelar någon roll om du baserar dina resonemang på biologi (som nazismen) eller sociala faktorer (som kommunismen) Grupper av människor blev inte i mindre grad förföljda i kommunismens Sovjet. Det enda som skilde sig var hur man valde ut vilka grupper det var ok att diskriminera.

Själva diskrimineringen i sig är inte beroende av biologi. Det går lika bra att diskriminera invandrare och skylla på kultur. ”Vi anklagar inte katter för att de jagar möss, det är ju deras medfödda natur. Överför man det synsättet på mannen som biologisk natur, kan man inte heller se skillnaden mellan män som misshandlar och våldtar kvinnor och dem som inte gör det.”

Faktum är att oavsett om genusvetare eller biologer väljer ut vilka det är ok att sparka på blir resultatet en grupp man sparkar på där medlem A anses vara medskyldig till något medlem B gör.

Dilsa Demirbag-Sten har rätt i problemet men inte i lösningen. Att utmåla männen som dåliga pga kultur gör såklart inte mer skillnad än att säga alla män är dåliga för att de tillhör en viss religion. ”Därav följer talet om ”samma talibaner här som där”. I Ullgrens och Schymans värld flyter begreppen ihop och svaret är klart innan frågan ens är formulerad. Den sortens ”maktanalys” går inte att förena med de grundläggande demokratiska principerna i en rättsstat.”

Och därmed är det väl dags att sluta låtsas om dessa grundläggande demokratiska principer fortfarande gäller när vi pratar om män? Det är ju en trevlig teori och så men bevisligen är numera grupperingen av män (oavsett om den baseras på ideer om genus/sociologi eller ideer om biologi) så etablerad att personer som Ullgren inte ens behöver låtsas det anses fel med sexism mot män.

Kathy Young skrev för flera år sedan att kalla saker ”patriarkat” bara var en ursäkt för ”slurs against men” Det enda Malin Ullgrens artikeln visar att man i massmedia inte längre behöver attackera män indirekt via påstådda hittepåbegrepp som kultur, roll, struktur, identitet, manssamhälle eller liknande faktorer. Nu kan man vara öppen med vad man menat från början.

Varför pratar vi inte om männen? frågar Malin Ullgren? Men det har man ju gjort hela tiden. Det är bara det att när man sade sexistiska, föraktfulla och diskriminerande saker om män tidigare så var det inte män man sade det om direkt, man sade det istället indirekt om män genom att hävda det var ”manskultur” man i själva verket ogillade. Medan de pratat om männen precis hela tiden.

Ur det perspektivet kan vi förstå Malin Ullgrens text i DN. Varför pratar vi om patriarkatet när det är män vi menar och det numera är ok att vara öppet sexistisk mot män? Detta med en lag som till och med kommunens egen personalchef anser betyder man inte gör något fel för som hon tolkar jämställdhetslagen går det bara att diskriminera åt ena hållet.


    aktivarum@gmail.com

    Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 1 382 andra följare

    Arkiv

%d bloggare gillar detta: