Aktivarum

Könsmaktsordningen är baserad på lögner från början till slut – Del 3

oktober 12, 2010
24 kommentarer

Fascinerande att något som presenteras på högskolan som en seriös vetenskap inte ens kan göra ett försök till rättfärdigande ute i verkligheten.

Det har nu gått ett antal timmar sedan kommentarerna på Bitte Assarmos SvD-artikel började ramla in. Länge såg könsmaktsordningens anhängares (more…)


Dokumentär om mannens biologi

juli 10, 2010
14 kommentarer

Denna National Geographic dokumentär ”Mannens vetenskap” tar upp betydelsen av biologi och testosteron.

Tyvärr kommer Mannens vetenskap inte att gå att se på SVT efter den 14 juli (om fyra dagar) så vi kommer av den anledningen att dokumentera de viktigaste punkterna här (namnen på forskarna, 2d4d forskningen, testosteronets betydelse hos olika djur, erfarenheter av könsbyte etc.)

Det är viktigt att diskutera denna dokumentär vars engelska titel är Science of men: Testosterone factor. Detta eftersom den inte ger alla svaren färdigförpackade som om de vore snabbmat utan snarare innehåller sunda vetenskapliga data som kan användas som hjälp att söka svaren.

On a related note skriver Tanja Bergkvist ett mycket intressant inlägg om dokumentären ”den hotade mannen” som handlar om hur bekämpningsmedel enligt forskare i reduktionsbiologi skadar mannens fortplantningsförmåga.

En bild av en slags motsats presenterar Anders B Westin när han kommenterar radioserien ”Det sista ägget” Läs även diskussion om Testosterone factor hos Pelle Billing.


Den hemska mansdominerade världen

juli 1, 2010
10 kommentarer

Rich Zubaty påpekar hur en värld  med män ser ut och hur en värld utan män skulle se ut.

Den enkla slutsatsen är att massmedia ljuger och blir trodda trots att massmedias trovärdighet är noll. Bedöm denna video och betänk sedan människor som Malin Ullgren som sitter och pratar om mäns ansvar i DN medan hon själv har inget alls. Läs även vad Anders B Westin skriver om det kvinnliga partnervalet samt Olesens text om kvinnan.

Gudrun Schyman frågar på Newsmill angående rättegången mot Göran Lindberg som har uttryckt precis samma mansföraktande åsikter som hon själv vad detta innebär för mansrollen. Nu har det visat sig att Lindberg ifråga ljög och bara låtsades ha de åsikterna för att det närmast dubblade hans lön. Han stöttades av Thomas Bodström, ni vet samma person som saboterade gemensam vårdnad.

”I en prejudicerande dom från Högsta domstolen slås nämligen fast att om en mamma inte vill samarbeta med en pappa så slipper hon (T 228-07).”

”Vad säger detta om vårt samhälles mansroll? Inget, tycks den allmänna meningen vara. I alla fall finns det en djup ovilja att kritiskt diskutera dagens mansroll.”

Tvärtom skulle jag svara, vad säger Gudrun Schymans och Malin Ullgrens beteende om mansrollen i samhället?

Om mansrollen i massmedia som den som det ständigt skall vara ok att sparka på? Vad säger ovanstående film om mansrollen som försörjare och beskyddare? Vad säger ovanstående film om iden att riktiga samhället skapas av diskurser, massmedia och teorier. Ingen bygger någonting, allt bara diskuteras fram? 

Läs artikeln om svensk fundamentalism hur professionella tyckare ser på deras behov att bidra till den värld de klagar på.

”Att kräva att genusforskare ska delta i det praktiska jämställdhetsarbetet är lika orimligt som att kräva att forskare i hållfasthetslära ska gjuta betong runt armeringsjärn,skriver Pia Sandvik Wiklund, ordförande i Delegationen för jämställdhet i högskolan på Debatt.”

Det är intressant hon på allvar jämställer forskning som skapar någonting och forskning som är inget annat än diskurser. Flera texter finns i artikeln om den svenska skolan och snälla apor ”Den svenska populistiska ideologin säger att det finns en klass av ”starka” som hotar harmonin i samhället. Det är statens uppgift att i folkets namn eliminera ”de starka”

På Genusnytt kan man även läsa om Reklamombudmannens opinionsnämnd som tycker det är fel att personen som kör dåligt i en reklamfilm var kvinna, det ger intryck att kvinnor kör dåligt säger de, om nån skall köra dåligt i reklam måste det vara en man annars är det inte jämställt.

Nämndens jämställdhet sägs inget om. Ordförande kvinna, föredragande kvinna, övriga personer 5 stycken varav 4 kvinnor. Nämnden hävdar sig följa riktlinjer från ICC men längre ner kan man läsa att det i själva verket är persolig ”praxis” att tolka konservering av det otidsenliga som samma sak som könsdiskriminering.

Skulle det omvända förhållandet möjligen resultera i anklagelser om att män gynnar män?

Men detta är knappast en förvånande eller ovanligt åsikt. Så här kommenderar Österåkers personalchef Char­lotte L’Estrade i Kommunalarbetaren hur man resonerat gällande att bara kvinnor får ta del av saker. ”Enligt jämställdhetslagen kan man bara diskriminera åt ena hållet, mot kvinnor. Vid lönekartläggning tittar man bara åt ena hållet, förklarar hon.”

Denna högst personliga tolkning visar sig inte alls stämma. ”Det inte är så att diskrimineringslagen* bara skulle kunna gälla åt ena hållet, säger dock Sherlot Jonsson på Diskrimineringsombudsmannens (DO) arbetslivsenhet. Så även män kan bli diskriminerade vad gäller löner.

Så här elegant besvarar Pelle Billing artikeln av Gudrun Schyman.

 


Varje man är en potentiell mansmördare?

april 13, 2010
14 kommentarer

Nu räcker det med massmedias onyanserade och ologiska påståenden i genusdebatten.

Denna kommer via Genusnytt. Aftonbladet har av obegriplig anledning tagit in en insändare som saknar all form av verklighetsförankring och mest sprider fördomar. Denna insändare har rubriken ”Tänk om det var män som blev våldtagna” och är skriven av journaliststudenten Mikael Rudolfsson vid JMG i Göteborg.

Update: Denna Rudolfsson visar sig även vara studerande-representant och vice sekreterare på Publicistklubbens (förkortas Pk) västra krets.

Hans resonemang lyder ungefär så här: Eftersom killar inte riskerar att bli våldtagna så har en kille ingen aning hur det är att vara kvinna, om bara killar blev våldtagna så skulle de minsann göra bot och bättring i sina hemska åsikter och förstå kvinnors perspektiv.

”Som kille är det svårt att riktigt förstå vad tjejer går igenom.”

Jovisst, godafton! Även Badlands Hyena har uppmärksammat den idiotiska argumentationen från Rudolfsson. ”Resonemanget går ungefär så här: alla män kan i teorin genomföra en våldtäkt. Därför är varje man en potentiell våldtäktsman, även om det i praktiken alltid kommer att vara en försvinnande liten minoritet som faktiskt genomför ett sådant övergrepp.”

Låt mig som skriver börja med en liten upplysning för den som menar man måste ha personlig erfarenhet för att ”förstå”

I min släkt så finns inte bara en utan två män som blivit våldtagna av sk fula gubbar i tonåren. De utsattes för misshandel, vapenhot och omfattande psykisk press av personer de kände och ingen i omgivningen märkte någonting.

Utöver detta faktum så är inte våldtäkt det enda hemska en människa kan råka ut för. Såväl mobbing som grov misshandel skördar psykiska problem och kan leda till självmord. Vidare så begås även riktiga mord. Rudolfsson menar kvinnor har orsak att vara rädda. Statistiskt är det många fler män än kvinnor som råkar ut för våldsbrott.

Vi kan göra en analys av orsak och verkan och se vad de budskap som sprids sannolikt resulterar i.

Rudolfsson menar att kvinnor vet varje man är en potentiell våldtäktsman. Lösningen skulle alltså vara att kvinnor höll sig borta från män. Stämmer detta? Svar: Det är så fel som det kan bli och jag undrar verkligen vad man lär sig på journalistlinjer i form av källkritik.

De flesta män är nämligen hyggliga och sålunda är kvinnor tryggare med de flesta män än utan män. Läs om det förra! Kvinnor är generellt tryggare med män än utan män. Varje man är ett potentiellt skydd. Läs även om det där så kanske det sjunker in vilka dumheter aftonbladet bidrar till. Vi kan av detta dra följande slutsats:

Kvinnor som lyssnar på aftonbladet löper större risk att våldtas än kvinnor som lyssnar på förnuft och logik.

De kvinnor som pga sådana här vinklade artiklar håller sig borta från de potentiella hoten håller sig också borta från de enormt mycket vanligare potentiella beskyddarna. Och aftonbladet kommer då inte att ta deras plats. Nej kvinnorna blir sålunda betydligt mer utsatta för verkliga hot.

Betänk även att det inte bara är journaliststudenten som sprider korkade fördomar. Det är även någon högre upp (ansvarig utgivare) som godkände detta uselt underbyggda skräp för publicering? Hur låga krav får man ha på journalistiskt arbete?

”Det får tjejer att tänka ”vad vill nu den jäveln?” när en kille kommer fram för att prata.”

Vad är då motiveringen bakom denna form av skräpjournalistik som skapar skrämda kvinnor?

När jag 1993 såg stridsflygplanet JAS 39 Gripen störta mitt i centrala Stockholm så var svaret tydligt. Det första uppskrämda människor brukar göra är att försöka få mer information om vad som skrämmer dem. Alla försökte då få mer information om det rökmoln som bolmade upp från en av öarna.

I detta fall har massmedia gjort sig själv till försäljare av våldtäktsinformation. Lustigt nog är det ingen som skriver att varje man måste vara rädd för män. Detta trots att varje man som män möter är en potentiell mansmisshandlare och mansmördare och detta i mycket hög grad än en kvinna möter personer som begår våldtäkter.

Detta är en av anledningarna jag berättade om den tragik vissa i min släkt råkat ut för.

De blev inte utsatta för övergrepp för att de umgicks med killar. De blev snarare utsatta för att de inte gjorde det utan var isolerade som skydd mot inbillade hot. Som sagt varje man är en potentiell beskyddare av samhället från de enstaka riktiga hoten.

När massmedia publicerar en text som hävdar vi ”vet” varje man är ett hot så är vetskapen hos massmedia inte ett vitten värd. Det här med källgranskning verkar man inte ha tid med längre på journalisthögskolan.

Eller vet de kanske att med rädda människor kan man sälja mer information gällande vad de skall vara rädda för?

Precis så funkar det i rasistiska sammanslutningar. Först uppmuntrar man folk att vara rädda för de där andra. Sedan säljer man information om ”hotet”  och hur folk kan skydda sig. Artikeln i aftonbladet spelar på samma mekanismer som rasistisk propaganda. Se transgenus ursprungligen skapad av Matte Matik för typiska exempel.

När man väl har en rädd konsumentgrupp är det bara att producera mängder av information om hotet – de andra. Likheten är uppenbar. I ena fallet är man rädd för att varje man är en potentiell våldtäktsman. I andra fallet är man rädd för att varje mörkhyad är en potentiell börda. De flesta vill arbeta men ändå menar rasister att mörkhyade helst lever på bidrag.

Hur kan det vara mer acceptabelt att sprida fördomar om män än om mörkhyade? Är inte mörkhyade män, män?

Fördomar av denna sort som försöker beskriva våldsbrott som något vanligt bland män hittar man inte bara i massmedia. Pelle Billing rapporterar att t o m i högskoleprovet innehåller en artikel med detta negativa och nedvärderande sätt att beskriva män.

”De [dvs kurser om maskulinitet och män] kan även belysa återkommande inslag i manlighetens konstruktion, som till exempel självkontroll, kontroll över andra, våld, makthierarkier”

Via Tanja Bergkvists inlägg om kvotering, polisens värdegrund och genusteori får vi läsa mer i citat tagna från Jeanette Darebloms avhandling ”könsmaktsstrukturerna betraktas som grundläggande. Män sägs ha dikterat villkoren för vad ett kvinnoliv och ett mansliv är, bör och ska vara. Dessutom påstås mannen uppfattas som människa och kvinnan som könet.”

Mannen påstås uppfattas som människa? Att vara ett potentiellt hot skall alltså föreställa den normala människosynen?

Bloggen Trollans tankar kommenterar dödsmisshandeln av ett äldre par. Med Rudolfssons och ansvarige utgivares logik borde jag sålunda i högsta grad veta precis hur det är vara kvinna och vara rädd för våld. I detta fall så råkade kvinnan i paret mer illa ut men det var mannen som först blev angripen och de flesta offer i statistiken är män.

Vidare så kan man hos bloggaren Cattas bubbla läsa hur Expressen skriver om misstänkta mansmördaren Levona Svensson. Ännu mer att vara rädd för? Kanske bäst att vi män följer tjejernas exempel och har överfallsspray i handväskan? Alla dessa hotfulla människor, tänk om människan framför oss är ett hot?

Det finns dock en avgörande skillnad mellan att läsa om hoten som Catta beskriver på sin blogg.

De hot som beskrivs i aftonbladet handlar om hur den okända medmänniskan i allmänhet är en potentiell fara. Catta beskriver några få människor som har psykiska problem och som vi alltså vet är faktiska hot – detta mot inte bara andra utan även sig själva.

Cattas lösning är verkar vara att vi betraktar personer som bevisats vara ett hot som ett hot. Aftonbladets lösning tycks vara att vi är rädda för personer som inte bevisats vara hot och som med största sannolikhet heller inte är det. Detta med argumentet ”ja men de skulle ju kunna vara det, man kan ju aldrig vara säker”

Nej helt säker kan man aldrig vara men det kanske man inte behöver vara heller när de flesta är helyllen?

Isolerad riskerar man i högre grad att möta den minoritet farliga människor som finns. Det var vad som hände två killar i min släkt. Resultatet av rädslan för inbillade hot blev att de lättare råkade ut för verkliga hot.

Intressant att jag vet tjejer som våldtogs i sin ungdom och killar som våldtogs i sin ungdom. Fler killar än tjejer misshandlas och mördas varje år men Aftonbladet menar via en student att något vore annorlunda om det var killar som var (ännu mer) utsatta för våldsamma idioter.

Upplysning till journalister och journaliststudenter. Killar är redan utsatta för grova våldsbrott, mest utsatta av alla faktiskt.

Massmedia ignorerar fakta för det är svårare att med den informationen skrämma upp killar att köpa mer information om hoten. Att skrämma kvinnor att tro denna information är av värde tycks vara lättare. För om det inte betalade sig skulle massmedia sluta med det.

Som Obama sade om perioden George Bush säger jag om deras ständiga försök att få vanliga män till hotet. Ett hot som dessutom bara skall gälla kvinnor.

Enough! Nog nu.


Är kvinnor känsligare än män?

mars 18, 2010
14 kommentarer

Den frågan måste jag bara ställa efter att ha sett följande video som kommenterar kvinnor och dataspel.

Videon hittar ni här

Men först några ord om dessa killar som blir kritiker av det maskulina.

Det finns en strid ström av killar som i skolan verkar ha lärt sig det enda sättet de kan få en positiv roll är genom att vara sk ”social critics” och då främst kritisera andra killar. En av dessa killar är Daniel Floyd. I en serie filmer på youtube så kommenterar Floyd dataspel och en av dessa handlar om varför så få tjejer spelar dataspel.

Vad har då denna film att göra med den inledande frågan? Vi kan börja med att diskutera sexualisering. Det är nämligen en stor del av argumenteringen här. ”Science-fiction, stora explosioner och stora bröst” där hittar vi enligt experter som Floyd anledningen det är få kvinnor som spelar dataspel.

Och det kan stämma.

Men då måste vi även ställe en annan fråga. Är män mindre känsliga för sexualisering?

I så fall varför?

Ta exempelvis de inledande ”neutrala” exemplen som Floyd tar upp på populära spel (2.40) bilder från tre olika spel. Alla med lika hypersexualiserade bilder av män. Vi kallar dem såklart inte det men likväl är det omöjligt att säga de är ett dugg mer normala än kvinnobilderna.

Könet skall ju vara en social konstruktion. Sålunda skulle kvinnor och män vara lika känsliga för sådant här från början och sålunda skulle antingen tjejer lära sig vara känsliga för sexualisering av sitt kön eller så är det pojkar som lär sig att inte vara det för sitt eget kön. Vem är det då som lär tjejer vara känsliga för sexualisering och killar att inte vara det?

I detta fall är svaret uppenbart. I så fall är det personer som Floyd som lär dem det. Det är ju hans budskap att denna känslighet är rätt.

Konstigare blir det, sedan (5.15) argumenterar Floyd nämligen att om det är sant att kvinnor använder högre sidan av hjärnan mer än män så kan fler kvinnor leda till mer ”universal appeal” Här har plötsligt det kvinnliga gått från minoriteten till unversiell representation. Och det utan att sälja fler dataspel. Hur gick det till???

Floyd tror sedan att vi kan se fram emot mer variation. Vilket i praktiken är samma sak som att beskylla män för att vara oförmögna till variation. Män kan helt enkelt inte på egen hand, det måste dit kvinnor. Denna infantilisering av det manliga könet är inte ovanlig men i detta sammanhang desto mer beklämmande.

Dessutom sätter det enorm press på kvinnor. Det duger inte att lära sig hur spel görs och göra dem nej de finns där för att revolutionera allt.

Vad händer då om kvinnorna ”bara” gör lika bra ifrån sig som männen? Svaret är uppenbart eller hur? Din framgång bedöms inte från noll utan från folks uppfattning av den framgång du skulle ha. Kvinnorna kan alltså vara fullt lyckade men känna sig helt misslyckade pga förväntningarna personer som Floyd lagt på dem.

Och då pratar vi bara om anställda kvinnor. När det handlar om kvinnliga konsumenter blir det ännu värre. Först skall de enligt Floyd lirkas in i branschen. Antingen genom spel riktade mot mycket små barn så tjejer växer upp med det eller helt enkelt genom ”casual gaming” dvs branschen lägger mest pengar på den grupp som handlar minst. Logiskt eller hur?

Därefter handlar diskussionen mestadels om sexualiseringen i marknadsföring.

Här får prov på den kvinnosyn som genomsyrar argumentationen personer som Floyd har. Budskapet är i korthet att image är supersupersupersuperviktigt. Så viktigt att det enda som krävs för att förstöra allt för all framtid är en enda lättklädd bild. Floyds argument är att då kan ”vi” inte längre respektera den karaktären. Men vänta lite.

Vilka vi?

Och hur blev den känsligheten något att bekräfta och uppmuntra? Är det bra att vara så besatt av image att aldrig så många äventyr, goda gärningar och prestationer kan förstöras av EN BILD i en tidning som man kan välja att inte läsa överhuvudtaget? Floyd verkar tycka det eller hur? Det är iaf inte nåt han kritiserar utan nåt han säger vi måste rätta oss efter.

Men hur väl rimmar det med pratet om jämställdhet och det socialt konstruerade könet?

Om jag skall vara ärlig så beskriver Floyd kvinnor och män som två helt olika arter. Han verkar mena att vi skall se kvinnor som skrämda rådjur. Vad han däremot inte alls kommenterar är det faktum att allt han säger gäller killar i lika hög grad. Ta en titt på marknadsföringen av män i branschen? Är bilderna av män mindre sexualiserade?

Var Indiana Jones inte en sexsymbol? Var Han Solo inte en sexsymbol? För annars hur kommer det sig att män står ut med sexsymboler i marknadsföringen medan kvinnor enligt Floyd uppenbarligen inte kan göra det? Något är väldigt konstigt i diskussionen.

Man säger kvinnor är precis som män men vi behöver en bibel av regler för specialbehandling av kvinnor så de inte skräms bort

Just because we are not trying to exclude women doesnt mean they feel welcome

Jag skulle svara Floyd ”Just because men are there doesnt mean they feel welcome” Hur blir sexualiserade bilder av män (8.50) normala och sexualiserade bilder av kvinnor nåt negativt? Och hur kommer det sig de sexualiserade bilderna av män inte skrämmer bort män?


Matte Matik råkar ut för årets dummaste polisanmälan

mars 15, 2010
4 kommentarer

Matte Matik har blivit polisanmäld för att ha skapat en Transgenusmotor som påvisar den genusetniska paradoxen.

Vi har uppmärksammats om den absurda polisanmälan som riktas mot Matte Matik. Det hela gäller den så kallade transgenusmotorn vilken kan byta ord i vilken text som helst för att se hur textens budskap ändras om man byter ut den grupp som texten handlar om. Det är alltså en ”tänk om” tjänst. Eller helt enkelt ett verktyg för skapande av remixer.

Flera har uppmärksammat vissa massmediers minst sagt usla beteende i frågan.

Här finns länken till diskussionen hos knuff. Bland annat kan ni läsa om detta hos cybernormer under den för ämnet talande rubriken ”vad händer om man smurfar ett kön?”  Man kan läsa om det hos Perpettersson under rubriken ”Politisk kampanj polisanmäls”

Det finns även talande inlägg hos Ershags eskapader och här kan ni läsa vad Oscar Swartz anser om saken. Medborgarperspektiv uttrycker också missnöje över polisanmälan. Transgenus finns igen tack vare Skivad Lime vilken skriver om det inträffade här.

Matte orkar inte bråka, så han stängde tjänsten. Jag bråkar dock gärna för yttrandefrihetens och den öppna debattens skull (vilket inte borde vara någon nyhet). Bring it on, UNT.

Hos etablerade medier så gör man sitt bästa för att framställa budskapen som skapades som motorns fel.

Här ser vi hur medievärlden har uppmärksammat det inträffade. Där är rubriken ”Sajt som förvanskar mediesidor polisanmäld” Vidare så skrivs det om det på Journalisten.se där ges det helt falska påståendet att ”Tidningssajter förvanskas till rasistiska budskap” Det är allvarligt att dessa skriver så felaktigt. Sajten ifråga påverkades inte alls.

Här är en tänkvärd kommentar från futuriteter som påpekar vad transgenusdebatten egentligen handlar om.

Transgenus är, som en normalbegåvad människa kan förstå av namnet, ett inlägg i genusdebatten. Som de flesta vet är det nämligen numera ok att skriva vad skit som helst om män, men man får akta sig för att skriva det allra minsta som skulle kunna ställa en kvinna i tvivelaktig dager. Det programmet gör är att den tuggar igenom en sida och byter ut t.ex. orden Män och Kvinnor mot Invandrare och Svenskar.

Därmed så uppstår vad vi döpt till den genusetniska paradoxen.

Vad som inträffar är att alla snälla godhjärtade texter ur rätt värdegrund plötsligt blir onda och hemska förtryckar- och diskrimineringsdiskurser utan att  nån fattar vad som hände. Den genusetniska paradoxen påpekade vi senast i detta inlägg angående GW Perssons attack på sverigedemokratisk användning av statistik.

De påstådda rasistiska budskapen fanns där från början i originaltexten. Sexism är nämligen en sorts rasism. Ordet sexism kommer från en kombination av engelskans ord för kön (sex) och engelskans ord för rasism (racism) Anledningen folk missar detta är att ordet skapades i en kontext där bara ena gruppen (könet) ingick.

Så det enda Sundsvalls tidning och Uppsala Nya Tidning gör är att säga viss rasism inte bara är ok utan skall vara ok så Matte Matiks kritik mot den rasism de redan har i genusfrågor är enligt dem problemet. Inte att deras egna texter är sexistiska mot vissa grupper vilket framgår tydligt via transgenusmotorn.

Vad beträffar det rent juridiska så pågår redan nu diskussioner till försvar av transgenus och dess skapare.

Uffe Nordholm poängterade i en kommentar på Tanja Bergkvists blog att denna länk kunde vara av intresse och att det juridiska försvaret kommer att innehålla orden Parodi och Satir. Avslutningvis med tanke på att skivad lime redan har gjort transgenus tillgänglig igen och vem som helst med koden kan hosta den så lär tidningarnas krig mot programmet knappast lyckas.

Hos opassande kommenteras ämnet. Där finns också länken till en filmad föreläsning av Larry Lessig om upphovsrätten som är mycket intressant. Se den. Där poängteras bland annat hur man på youtube springer runt och tar bort ljudet från amatörvideos. Därmed blir det inte roligare än så här. Detta medan originalet ser ut så här: Muppet Hunter D

För alla som vill tangera lagbrott finns nu även en länk till Smurfalizer i blogrollen.

Tillägg: Nu har vi även fått en enkel definition av den genusetniska paradoxen här, nämligen att en politiskt korrekt artikel blir en politiskt inkorrekt artikel.


Genuspedagogik på högsta nivå

mars 14, 2010
Lämna en kommentar

För det har de sagt åt oss och då måste det vara sant…

Dagis har alltså blivit en politisk funktion där barn ej gamla nog att förstå något som helst sammanhang lär sig upprepa magiska mantran och grundlöst säga emot föräldrarna.


Filosofiska Rummet feat. Tanja Bergkvist del 1

mars 7, 2010
6 kommentarer

Söndagen den 7 Mars 2010 i radioprogrammet Filosofiska rummet debatterades ”Genusperspektivet och forskningens frihet”

Någon ytterligare beskrivning är knappast nödvändig. Allt man kan behöva veta om bakgrunden finns redan här på Tanja Bergkvists blogg så vi går raskt till själva huvudnumret nämligen att kommentera innehållet. Vi börjar med kronologisk analys, senare kan det även bli aktuellt att kommentera vad vi tycker är viktigast men här analyseras saker alltså utifrån när i programmet de sker.

Medverkande personer är förutom programledaren Göran Bexell, professor i etik vid Lunds universitet och tidigare rektor där. Tomas Brage, professor i fysik och studierektor vid fysiska institutionen, Tanja Bergkvist fil.dr i matematik och Svante Nordin, professor i ide och lärdomshistoria vid Lunds universitet.

Detta är en subjektiv analys, dvs vad vi bakom bloggen tycker. Beskrivningarna av debatten försöker vi göra så objektivt som möjligt.

Inledningsvis fick Bexell frågan varför man arbetar med genuscertifiering. Redan här sattes standarden då han istället associerade till allt jämställdhetsarbete och menade det är ett av många förslag som blivit resultatet (han räknar upp en mängd saker helt utan samband med frågan – ren diversion). Brage körde på i samma stil och hänvisade i tur och ordning till att han tycker måste utgå från vad Bexell sade, samt att det ”finns” lagstiftning, värdegrund  och policy som pratar om att man skall (lägg märke till osäkerheten)

”anlägga…, man skall motverka diskriminering man skall arbeta med genusperspektiv eller med genusmedveten pedagogik”

Enligt Brage hamnar man då i problemet ”hur gör man det?” Vilket är intressant då det redan där antyds lagar och värdegrund inte alls säger vad man skall göra men ändå att man måste göra det. Det logiska resultatet – ifall nån missat det – är att lag/värdegrund/policy säger man skall göra vad än som genusvetare och deras aktivister hittar på utan att nån som helst saklig motivering behövs. Varken Brage eller Bexell härleder till nån som helst resultatkrav. Brage fortsatte med något som för mig som har lång erfarenhet av debatten var mycket väntat.

Han säger att det viktiga är att det är en process som påbörjas.

Det är ju ett bra sätt att förmedla budskapet att det spelar ingen roll om vi har rätt eller inte, du skall ändå lyda. För vad tror ni det egentligen innebär att det viktiga är processen? Låt mig tydliggöra situationen. Det spelar ingen roll om du får nåt gjort, huvudsakligen är att du verkar anstränga dig (Nej jag skämtar tyvärr inte, det är  precis vad det betyder på vanlig svenska, ni som inte håller med får gärna lämna alternativ på översättning)

När vi går vidare med Brage har han just sagt genuscertifiering var en ide som man ”skulle kunna” ge ett stöd i arbetet (observera ”kunna” dvs i praktiken hög grad av makt, låg grad av ansvar) Programledaren frågade nu om inte lagen om likabehandling räcker. Brage svarar att lagen inte säger hur man skall göra. Jag måste erkänna att jag själv är osäker hur jag skall tolka Brages nästa kommentar. Han verkar säga att genuscertifiering behövs då lagen inte beskriver metod. Men i kritiken av genuscertifiering påpekas den heller inte ger sådan beskrivning.

Jag vill påpeka vi tydligt hör programledaren fattar noll av det sista. Hans spontana svar är ”ummmmm”

Min tolkning: Lagen och övriga regelverk anger ett önskat resultat man skall sträva efter, genuscertifiering säger vem som bestämmer hur man skall göra det, inte hur man skall göra. I praktiken kan det i värsta fall vara så att genusvetare får en lagstiftande funktion (ange hur man skall följa lagen dvs bestämma vad lagen betyder) utan ansvar för resultat eller biverkningar.

Programledaren bytte sedan spår till påpekandet genusforskningen har vissa påståenden den håller för sanna, sammanfattningsvis dessa två.

”man utgår från förståelsen att det som till vardags kallas kön skapas i en ständigt pågående social process” samt att ”inte minst maktrelationen mellan könen är central för förståelsen av genus”

Därmed gick ordet för första gången i programmet till Tanja Bergkvist

Den förståelsen av kön fick hon kommentera. Hon började med att slå fast ”det är klart beteende är kombinationen av arv och miljö” (bemötte därmed proaktivt anklagelser om biologism) sedan påtalade hon att det är fåtaliga kvinnor i ämnen som fysik men att man knappast kan ändra det på några sekunder genom att byta ut böckerna. Hon tog sedan sig själv som levande exempel på att det finns andra vägar att gå där man satsar på så ”reaktionära och kontroversiella” saker som intresse via ökad kunskap och goda förebilder.

Brage bekräftade sedan att Genusperspektiv, precis som Tanja beskrev handlar om ämnets innehåll. Genuspedagogik däremot handlar enligt honom om formen (hur man undervisar) han hänvisar sedan till undersökningar som visat vi behandlar könen olika. Här glömde han åter vad som kommenterades för utan resultatkrav där det viktiga är processen har ju det ingenting att göra med jämställdhetsplaner. Dvs vi skall inte behandla pojkar och flickor lika för att få mer jämställt, vi skall behandla dem lika oavsett om det blir mer jämställt eller inte. Detta för pedagogerna säger det och det är att lära sig lyda dem det går ut på.

Sedan var det dags för Svante Nordin att ge sitt första bidrag till diskussionen.

Han började med att säga precis vad jag anser. Intellektuellt beskriver han genusteori som ”i stort sett rappakalja” och menar man bör betrakta det annorlunda och se på den sociala funktionen. Att den är en viktig del av svenska makthavares ideologi. Att den är till för att legitimera makthavares maktutövning. Universitetet beskrivs som en del av den ideologiska maktapparaten som är en marxistisk term. Nordin påpekade att det är inte så han tycker universitet skall funka. Han tycker universiteten skall syssla med sanningssökande.

Tanja hoppade sedan in med hänvisning till mer jämställda (dvs bättre för kvinnor) resultat internationellt. Av förståeliga orsaker hade hon antingen missat eller ignorerat Brages tidigare påpekade att genuserier handlar om processen. Personligen kan jag komma på två snabba alternativ. Antingen att Tanja pga sunt förnuft inte alls begrep det absurda flum som Brage och Bexell inledde med, eller att hon förstod precis vad de sade men inte höll med om den ideologi dessa bägge herrar faktiskt bevisligen utgick från dvs att universitet skall göra som de blir tillsagda av den politiska byråkratin utan sanningsbehov eller sanningskrav.

Nu har vi (författare och läsare) en gigantisk fördel som i vanliga fall saknas. Debatten kan man lyssna på fler gånger.

Lite metadiskurs. Jag vet denna analys blir jättelåååång (har just stoppat på 10 minuter blankt) men nu försöker jag bara hinna få ner som mycket som möjligt av mina tankar. Jag har lyssnat på debatten en gång så detta är andra lyssningen. Hoppas styckesindelningen är ok. Förmodligen kommer den här texten att delas upp i flera mindre där jag länkar till olika delar så det går att hitta saker utan att man måste scrolla som en tok. Mina ambitioner är att denna text parallellt med programmet skall göra det begripligt för en större del av lyssnarna. En slags populärvetenskaplig text om retoriken som ingår i debatten.

Då går vi vidare, Tanja gjorde sedan kommentaren att resultaten inte alls motsvarar avsikterna. Hon kallade det hela för kulmen av en offerindustri och en fördumningsindustri.

Därefter gav programledaren ordet till Bexell och frågade honom om han kunde försvara genusforskningen. Ifall nån väntat/förutsagt att Bexell åter skulle svara nåt helt annat hade ni helt rätt. Så här började Bexells försvar:

”Alltså det är, det är väldigt mycket överord och det är många så kallade skämt kring detta men och jag vill instämma helt i vad Svante sa alltså, jag har hela tiden som rektor och hela mitt liv arbetat för att universiteten….”

Pratade på om universiteten och avslutade med att ”det skall vara en fri obunden zon i samhället med den forskningen” Med detta sagt så hänvisade han till praktiska problem hur vi kan förbättra jämställdheten och motverka den diskriminering som här och var smyger sig in (Bexell var alltså heller inte med på Brages tidigare prat om processer) han menade sedan att det finns många metoder för detta där det ibland går bra och ibland sämre (Tanjas poäng tidigare var att dessa var resultatmässigt dåliga saker, det kan han inte försvara, istället hänvisar han till att genusfältet som helhet håller så dålig kvalitet att det bara är ibland något därifrån funkar)

Min personliga kommentar: Av vad Bexell sade så får jag intrycket att det är fritt fram i genusfältet att föreslå vad som helst och sedan är det mer eller mindre slumpen som får avgöra om vad genusvetare säger har praktiskt värde. Där missar dock Bexell helt poängen, nämligen att via de jämställhetsplaner han först av allt nämnde så blir vi tillsagda att behandla dem som om de visste vad de gjorde. Medan hans försvar ”ibland går det bra ibland sämre” ger rakt motsatta intrycket där den enda faktor han kan sägas hänvisa till är slumpen/turen.

Därefter fick vi veta just denna metod inte var beslutad ännu (är försvaret för metodens dåliga kvalitet den bara kanske påtvingas samtliga personer?)

Han avslutade med att säga han inte vill universitet skall vara en politisk tankesmedja. Ordet gick sedan över till Nordin som sade att han inte trodde Bexell hade den avsikten men att det lätt kunde bli så ändå. Nordin tog sedan upp fallet Moira von Wright som exempel där ”objektivt vetande då förringar kvinnors kunskap” varefter Tanja påpekade Von Wright redan har blivit utnämnd till rektor för Södertörns högskola och är professor i Pedagogik.

Brage kommenterade då fysikens genusneutralitet. Han sade han inte tänker försvara Moiras uttalanden och sade han heller inte håller med för han tycker inte det är på den nivån man skall diskutera genusperspektiv. Svante Nordin påpekade att det ändå är precis vad som inträffar med de kraven. Brage hänvisade då till att manliga och kvinnliga studenter i studier visat sig bete sig på olika sätt. Exempelvis att kvinnliga studenter under en datorlaboration som ber om hjälp lämnar över mus och tangentbord till handledaren medan manliga studenter behåller dem (hur gör genusforskare om en kvinna inte släpper tangentbordet när hon ber om hjälp?) Nordin hänvisade till Sunt förnuft varvid Brage svarade

”även det uppenbara kanske behöver pekas ut, man kanske är så van att se vissa strukturer att man inte uppmärksammar dem”

Observera att vi åter fick inte bara en utan två markeringar genusförespråkare inte behöver veta någonting.

De ger förslag på hur det kan vara och därmed kan de inte ha fel för de säger ju inte rakt ut någonting. Budskapet här löd: Man kanske pekar ut saker som kanske pga vana inte uppmärksammas. Därefter tog någon annan över (gissar det var Bexell) och kommenterade diskrespansen i debatten. Generella frihetsperspektiv och konkreta små steg mot jämställdhet och minskad diskriminering (Åter måste jag påpeka detta helt ignorerar Brages första uttalanden där det viktiga inte alls var jämställdhetsresultat eller minskad diskriminering utan processen i sig. Då en av mina föreläsare besvarade mig på samma intetsägande sätt  – Argumentet löd då: Men isåfall försvinner processtänket vi har – så har jag vanan inne att uppmärksamma den sortens resonemang. Tanja missade eller avstod den tråden och tog istället upp ett tidigare ämne. Att genusvetenskapen har reduktionistisk syn på män/kvinnor vilket är sexistiskt.

När hon besvarades försökte man få en kommentar till hennes kritik av genustänkandet. Hon förklarade att det är de imperialistiska ambitionerna att styra andra dicipliner hon är emot och att de gärna får genusforska så länga deras perspektiv stannar på den egna institutionen. Personligen hade jag gärna sett Tanja gav två eller tre argument här och inte bara ett för när motståndare i debatt är såpass retoriska skall man helst se till de måste sprida sitt fokus. Observera att de själva redan använt den taktiken mot Tanja och Nordin flera gånger. Det är sällan raka svar på frågorna det är oftast spridning. Därmed hade jag helst sett hon kritiserat genusvetenskapens imperialistiska ambitioner, att de slipper kvalitetskrav andra discipliner har samt att de vill ha rätten att ensamma bedöma kvaliteten på sig själva.

Vidare så skall man ju i retoriska sammanhang anpassa vad man säger efter den publik man har. Med tanke på den kvantitativa fördelningen i examina mellan män och kvinnor på svenska universitet  är det inte konstigt att genusperspektivet är så dominant. Det är dessutom en självuppfyllande profetia. Där de är dominanta får de stöd pga sin dominans, där de inte är dominanta används antidiskrimineringsretoriken istället.

Tanja kommenterade genusmedicinen där man utan medicinsk expertis får inflytande över medicinska fältet. Hon påpekar det beror på att man lobbat smart medan de andra har forskat.

Här hade hon ett tillfälle att påpeka genusforskare inte bara lobbar smart, de har även fått sin lobbing betald av samma personer som de lobbar hos. Nationella Sekretariatet för genusforskning har statligt betald budget för att lobba för mer inflytande för genusforskning. Detta är en mig veterligen unik situation. Om ni skriver ”nationella sekretariatet” på sökmotor handlar samtliga alternativ om genusforskningens sekretariat. Hur absurt detta är påpekade Björn Lungberg och Emma Rydgren redan 2007 i boken ”Vem slår Eva? Forskande feminister i genusland” som finns på Avantema förlag. Kritiker av genusteori får dock hittills inte högbetalda statliga positioner för sina analyser och därmed är det inte så konstigt sista texten där är från 2008 heller.

Föreställ er ett land där Moderata riksdagsledamoter fick fyra gånger högre lön än socialdemokratiska riksdagsledamoter. Vore det då konstigt om socialdemokratiska ideer var i kraftigt underläge även när de var sämre? För det är den situationen som politiska beslut skapat på svenska institutioner. På debatt och nyhetssajten Newsmill kan vi exempelvis läsa hur man vill bilda en feministisk regering. Svenska genusvetare har pga den dominanta inställningen såpass mycket pengar och stöd från den politiska apparaten att de inte behöver leverera kvalitet eller resultat. Det enda de behöver göra är använda pengarna de får att forska till forskning vars  slutsats är att vi kan för lite och att det behövs mer forskning samt till opinionsbildning om genusforskningens enorma betydelse trots noll resultatkrav och närmare noll internationellt publicerade arbeten. Typiskt exempel här.

”Drude Dahlerup lyfter fram kunskapsluckor på en rad områden. Bland annat påtalas behovet av studier som fokuserar på” Resultatet av Dahlerups forskning är alltså i den prioritering som anges främst att påtala behovet av mer studier.

Därmed har analysen täckt den första halvan av programmet. Välkommen att läsa om programmets andra halva under rubriken Filosofiska Rummet feat. Tanja Bergkvist del 2. Berätta gärna vad ni gillade mer/mindre med denna analys.


Implicita lögner i Sydsvenskan angående tjejfest

mars 7, 2010
4 kommentarer

Osanna påståenden i massmedia måste bemötas även när påståendena kommer från utsatta personer och grupper.

En artikel i sydsvenskan som vi tipsats om med rubriken ”Vandrande tjejfest mitt i stan” innehåller flera rena osanningar om gatuvåldet. (Tack för tipset EZP, vi tar gärna emot fler förslag på ämnen att kommentera)

”Vi är trötta på patriarkatet, sa Anni Rönnertz”

Demonstrationen handlar om parollen ”ta natten tillbaka” här finns alltså implicita påståendet att det är patriarkatet som har natten. Vi kommer tillbaka till sanningsgraden hos påståendet, men först måste vi fråga varför detta uttalande är med alls då det har ingenting med demonstrationens paroll att göra. Om en journalist bevakar en bilmässa kanske någon denne intervjuar säger ”jag hoppas Sverige tar guld i rally-VM”

Sannolikt kommer inte det uttalandet att vara med i rapporteringen eftersom det är irrelevant för det bevakade eventet. På samma sätt är vad denne person tycker om ”patriarkatet” helt irrelevant för bevakning av en demonstration som handlar om att ta natten tillbaka om inte både journalist och intervjuobjekt i samförstånd tycker patriarkatet har natten och bär skulden för det man demonstrerar om.

Isåfall blir det mest viktiga i sammanhanget huruvida påståendet är sant.

”Och det är helt orimligt att man ska behöva vara rädd för att gå ensam hem på kvällen, sa Sanna Riddarström.”

Här finns till synes konflikten mellan de som anser det är rimligt man (som kvinna) skall behöva vara rädd och de som tycker det är fel/orimligt. Den logiska slutsatsen är att bara en mansgris kan tycka det är rätt kvinnor skall vara rädda och sålunda är det bara sådana svin som har nåt emot demonstrationen och/eller artikelen. Huruvida rädslan har något att göra med det hela sidsteppas helt.

”Hanna höje och Maria Leksell pekade också på vikten av att ”synliggöra kvinnors begränsade rörelsefrihet”

Det enda intressanta är då att tvinga läsaren ta sanning till om sådan begränsning är rätt/orätt.

”De beskriver sig själva som ”så pass gamla” att de inte längre låter sig skrämmas från att gå ensamma hem på kvällen. Men det handlar inte bara om övergrepp utomhus. Våldet mot kvinnor pågår på många olika sätt, menar de.”

Detta kan bara vara journalistens och deras egna åsikter, demonstrationen som bevakas handlar inte om detta så att de tycker så är helt irrelevant för rapportering av internationella kvinnodagen (som Pelle Billing här berättar om) i allmänhet och ”ta tillbaka natten” i synnerhet.

”Man kan bli tafsad på i krogkön och andra obehagliga saker när man är ensam som kvinna, säger Hanna Höje.”

Där finns det outtalade påståendet att man som man inte kan råka ut för dessa saker. Nu till bemötandet av artikeln

När de hänvisar till patriarkatet är det bara en liten del av den långa rad av försök att på ingen grund alls hålla offentlig rättegång där patriarkatet råkar ut för samma behandling som gamla tiders häxor. Anklagelsen i sig räknas som bevis för skuld. När de hänvisar till rädsla antingen missar eller struntar de i att det knappast är den part som de försöker ge ansvaret som bär skulden för rädslan. Den begränsade rörlighet som kvinnor påstås leva med har heller inte med saken att göra (desto mer med rädslan i sig). Heller finns inga empiriska bevis för att mer feminism (som Pär Ström här berättar om) gör kvinnor mindre rädda.

Påståendet att våld mot kvinnor pågår på många sätt innehåller outtalade påståendet att det skiljer sig från mäns situation. Samma sak med påståendet kvinnor kan råka ut för att bli tafsade och värre. Påståendet män inte kan det är helt falskt. Här visas sanningen om gatuvåldet. Sammanfattningsvis så är det en obestridlig sanning att empiriskt så har killar mer orsak än tjejer att vara rädda.

I ort efter ort, i lista efter lista visas samma för kvinnor gynnsamma statistik.

Är du kvinna och mer rädd än en man är det dags att fråga varifrån din rädsla kommer för den är definitivt inte baserad på att du som kvinna råkar ut för mer och värre saker än en man. Om våldet styr rörelsefrihet har kvinnor mer rörelsefrihet än män medan kvinnor känner och tror det är män som har friheten.

Vissa argumenterar att män har mindre orsak att vara rädda för att de är fysiskt starkare. Det är intressant att de ens försöker hävda detta då statistiken enhälligt visar styrka hjälper inte ett dugg gällande det våld som diskuteras. Det är alltså inte de starkaste som klarar sig bäst från våld. Tvärtom enligt flera kroppsbyggande killar har den synliga styrkan gjort personer oftare vill bråka med dem. Enligt samma logik funkar heller inget annat liknande argument.

Statistiken visar att vad än män har så inte tusan skyddar det dem mer än kvinnor. Tvärtom!

Därmed blir Sydsvenskans artikel inte bara dålig journalistik utan direkt skadlig journalistik, vidare så kan man också diskutera om inte massmedierapportering som den i Sydsvenskan legitimerar och stärker den rädsla som kommenteras via den ilska som kommer från vissa kvinnor helt falska/lögnaktiga/osanna antagande männen är mer skyddade och sålunda har mindre orsak att vara rädda.

Från vår sida så finns med tanke på vårt förra inlägg om veritas aequeitas bara en sak att tillägga till Sydsvenskan och övriga som sprider samma outtalade dumpåståenden: Sluta ljug, sluta skapa rädda tjejer, sluta skapa arga tjejer, sluta gör världen sämre av girighet/dumhet.

Fram för mer smarta tjejer istället. Det räcker med att lyssna på veckans filosofiska rummet för att inse de smarta tjejerna knappast finns inom genusvetenskapen utan snarare på våra matematiska institutioner.

Uppdatering: Hos politiskt inkorrekt har man rapporterat om Norska polisens konstaterande att det finns en koppling mellan en del av det våld tjejer utsätts för och vissa specifika invandrade kulturella grupper. Därmed kan det vara en god ide att påpeka hur fel det vore att se den studien som en ursäkt att diskriminera individer från de grupperna som inte begår våldshandlingen ifråga. Det skulle dels förminska de faktiska brottslingarnas ansvar, dels leda till att laglyda personer straffades.  Ändå är det precis så resonemanget som beskriver kvinnors rädsla för ”mansvåldet” redan ser ut.

Vårt debattklimat tillåter inte att vissa delar av gymmet pga rädsla och osäkerhet blir ”fria från afrikaner”  Absurt nog anses det ändå ok att med samma argument skapa mansfria avdelningar av gymmet. Nej det är dags att sluta göra oskyldiga medansvariga och det är dags att sluta förminska ansvaret för dem som faktiskt är skyldiga. Det är dags att beskriva vilka som är skyldiga, i vilken grad de är skyldiga, till vad de är skyldiga och hur stor del av totala antalet gärningar de står för. Det är även dags att ärligt beskriva de oskyldiga och ge dem uppmärksamhet så inte alternativen som finns är att antingen sköta sig och ignoreras eller begå brott och uppmärksammas.


Rörelsen mot maskulinitet – del 5

mars 3, 2010
6 kommentarer

En revolutionerande hypotes har nyligen dykt upp på youtube. Den lyder: Män finns inte.

Man kan lugnt säga att den här filmens hypotes är lika revolutionerande som skrämmande. Den beskriver en värld där anställda kommunikatörer tränats vara genusneutrala endast i positiva frågor medan de tränats vara genusspecifika i negativa frågor. Det är alltså ett tydligt tecken på hur det är misandri – inte misogyni som färgar språket.

De enda gånger de alltså överhuvudtaget bekräftar existensen av män som grupp är när de har ideologiska imperativ att göra det i form av möjligheten att attackera könet man. Det är alltså inte det att män är norm eller inte. Det är det att män är norm endast när det ger möjlighet att attackera män medan män inte är norm när det skulle ge bra image.

Män finns inte – förutom när de får finnas.

Så lyder hypotesen som presenteras. Därmed har det nu blivit dags att presentera en ny blogg som skriver på detta ämne. Om ni undrar något så läs ”about” där ges en ingående förklaring som kan vara nödvändig för att förstå vad det handlar om. (inte minst med tanke på bloggens namn)


Bör Obama avsättas i jämställdhetens namn?

december 14, 2009
5 kommentarer

Barack Obama är populär bland många kvinnor, räknas deras röster överhuvudtaget?

Ja det kan man undra efter att Sydsvenskan skrivit inte bara en utan två artiklar där de kritiserar utnämningen av Lundakarnevalens nya General. Utöver detta har tidningen även haft en artikel där man försöker vifta bort den kritik Emmas första artikel fick i kommentarerna. Där man bland annat påpekade Sydsvenskan själva aldrig haft en kvinnlig chefsredaktör. Snacka om att Sydsvenskan kastar sten i glashus.

Jämställdhetsbloggaren Pelle Billing skrev ett inlägg om den första artikeln där han nyanserade behovet att hålla en högre nivå på kommentarerna

”Att skriva kommentarer på tidningsartiklar är ett utmärkt sätt att bedriva vardagsaktivism, men låt oss i så fall skriva smarta, penetrerande kommentarer som tvingar läsarna att tänka om. Låt feministerna vara dem med den hätska och obalanserade retoriken”

Hans kommentar om hätsk obalanserad retorik blev närmast profetisk när Sydsvenskans ekonomiska krönikör Thomas Frostberg skrev sin artikel. Redan i rubriken så sätts låghetens nya standard med hänvisningar till ”allvarligt synfel” hos oliktänkande -förmodligen är det både människosyn och faktiskt syn han menar.. Standard för obalans sätter sedan Frostberg själv med kommentaren att:

”med raden av män i karnevalstoppen går det inte heller att sopa undan argumentet att det finns en struktur som motverkar jämnare könsspridning och bättre mångfald.”

Dels så är, som stammisarna här på Aktivarum redan vet, strukturer aldrig orsaker till någonting. Dels är det inte ens ett argument utan bara ett påstående för vilka Frostberg ger inga som helst argument annat än att han tycker så. Vilket är marginellt bättre än ett cirkelresonemang från 1600-talet.

I och med Frostbergs artikel så tappade till och med Pelle Billing lite av sitt berömda lugn och svarade att han ansåg de män som förespråkar bortkvotering av män till förmån för kvinnor kan börja med sig själva. Billing skriver på sin blogg:

”Ifall er respons till det jag skriver här är att ni aldrig förtryckt någon, utan ni har jobbat hårdare än många andra och därmed förtjänat er maktposition, så föreslår jag er att detta kan vara fallet med de flesta männen som har en maktposition i samhället.”

Billing fortsätter med att påtala alla de saker som journalister som Frostberg verkar missat och avslutar artikeln med kommentaren:

Framtidens debatt om jämställdhet är nyanserad, och inkluderar även alla de uppoffringar män gjort genom historien, inte bara kvinnornas uppoffringar. När ska ni släppa taget om gårdagens debatt, och följa med oss in i framtiden?

Detta klockrena påpekande var så slagkraftigt att Frostberg själv såg sig manad att besvara i kommentarsfältet på Billings blogg. Den som har den minsta erfarenhet av debatten behöver dock inte ens läsa Frostbergs försvar för att veta vad han skriver, han babblar såklart om system och strukturer detta trots att hans kollegor på Aftonbladet i sin kritik mot Sverigedemokraterna redan konstaterat att strukturer och system är människor.

Anmärkningsvärt i Frostbergs försvar är även att han kommenterar lösningen vara: ”Personligen är jag övertygad om att åtgärderna måste sättas in där rekryteringarna sker för att ha störst effekt”

Och varför är det så anmärkningsvärt? Jo för han var började Frostbergs kritik? Jo Lundakarnevalen och hur såg fördelningen ut könsmässigt vid rekrytering/utnämning där? Jo en kommitté bestående av 8 kvinnor och 6 män beslutade vem som blev karnevalsgeneral. En kvinnlig majoritet ville ha en manlig general och därför bör kvinnornas rösträtt i frågan omedelbart öveföras till Frostberg som bara råkar vara man.

Samma mönster såg vi för övrigt vid amerikanska presidentvalet.

Majoriteten av de röstande var kvinnor. Demokratiska nomineringen stod mellan Barack Obama och Hillary Clinton. Sakta men säkert började allt fler kvinnor föredra Obama.  Med den logik som Sydsvenskan utgår från undrar man om de tycker kvinnor skall ha rösträtt överhuvudtaget? Eller kanske lösningen är att bara kvinnliga kandidater tillåts så kvinnorna får rösta men inte välja om de röstar på en man eller kvinna av rädsla för att kvinnorna skall föredra en man.

Låt kvinnorna bestämma själva men ge dem bara de val vi redan godkänt? Skall det vara jämställdhet? Att ett gäng män sitter och bestämmer vad kvinnor får välja?


Det handlar om demokrati

december 6, 2009
3 kommentarer

Om resultatet av demokratiska val inte godkänns vad skall vi ha istället?

I en artikel i Sydsvenskan kunde man nyligen läsa samma sorts argumentation som denna blogg tog upp i Juli. Nämligen moment 22 påståendet att hur negativa andra människor är till den hypotes man lägger fram skall i sig betraktas som bevis för att den hypotesen var korrekt. Kärnan i argumentationen löd: ”Den vanligaste formen är att de påstår att om du reagerar negativt på någon annans påstående visar detta i sig att dennes ursprungliga påstående var sant.”

Den som vill ha ett typiskt exempel kan i Sydsvenskan läsa hur Eskil Fagerström i sin artikel anser att ”Ni som inte gillar feminism kan väl läsa lite i kommentarsfältet på Emma Svenssons artikel? Vissa hatare där är sina egna bästa motargument för att vi behöver mer feminism, inte mindre.”

Om vi bortser från det uppenbara argumentet, att motstånd mot ett påstående i sig inte styrker det påståendets faktagrund, och tittar till den artikel som Eskil hänvisar till istället ser vi vad det egentligen handlar om. Redan i rubriken kommer första anklagelsen. Artikeln i sig är ett enda långt angrepp på den liberala demokratin.

Emma Svenssons budskap kan sammanfattas: Rösta som vi vill, annars är det ingen ide ni har rösträtt.

Den respons som hon fick var av naturliga skäl både negativ och aggressiv. Det intressanta här är att sydsvenskans Eskil Fagerström förbehåller Emma rätten att smutskasta alla inblandade som grupp och menar sedan att om dessa smutskastar Emma och den grupp hon kopplas till som svar visar det Emma hade rätt från början.

Hur kan Emma Svenssons kritik av en helt legitim demokratisk röstprocess på något sätt styrkas av att personer som stödjer denna process provoceras av den smutskastning Emma Svensson utan belägg för sin tes gjorde? Eskil verkar mena att demokratisk debatt i massmedia skall vara som en fotbollsmatch där bara ena laget får ha målvakt.

Det är alltså om man förespråkar att folk får välja saker själva som man skall ifrågasättas.

Stödjer man liberal demokrati skall man alltså stå ut med smutskastning och anklagelser utan faktagrund (”unken” är inget argument det är ett skällsord). Förespråkar man däremot att folk inte längre får rösta som de vill utan diktatoriskt pressas att göra det enda val som partiet anser är rätt – det utmärkande för länder som saknar fri press,  ja då påstås kritik i sig styrka argumentet.

Det är givetvis helt fel, reaktionen på en framlagd hypotes visar inte i sig om hypotesen är riktig eller inte. Den som gör ett korkat rasistiskt påstående kan räkna med en väldigt negativ reaktion. Med Eskils logik skulle alltså detta visa vi behöver mer rasism? Kan det bli mer fel?

Avslutningsvis har sydsvenskan aldrig haft en kvinnlig chefsredaktör vilket i sig visar hur absurd Emma Svenssons artikel var. Att den bemöttes av negativa och arga kommentarer är fullt förståeligt med tanke på den dubbelmoral som artikeln representerade. Det enda beklagliga där är personangreppen som givetvis inte är ok. Men de gör inte hennes felaktiga påståenden mindre felaktiga heller.


Rörelsen mot maskulinitet – Del 1

oktober 24, 2009
10 kommentarer

Varför är det en givande karriärsväg att smutskasta mäns vanliga sätt att vara men en avskyvärd människosyn att på samma sätt analysera islam?

Redan i förra inlägget påpekade jag att den retorik och ovetenskaplighet Åkesson använde var vanlig i andra sammanhang. Här kommer jag att gå in i detalj på hur den ser ut och analysera ”mansforskaren” Jackson Katz budskap. Kom ihåg att Katz inte ses som extremist utan utbildat personalen vid svenska myndigheter. Jag tänkte ursprungligen lägga ner mer tid på detta men jag tror det är bättre att denna publiceras nu medan folk kommer ihåg hur Åkessons artikel såg ut. Materialet som bedöms är en dokumentär som heter ”Tough Guise”

Redan vid inledningen manipuleras vi med ljud från minoritetsexempel som antyds vara representativa för ämnet. Därefter visas snett selekterade sekvenser från actionfilmer varefter man klipper in riktiga filmer av dömda brottslingar som leds bort. Sedan får vi lika snett urvalda sekvenser från elitidrotten och därefter lika snett selekterade sekvenser från talkshower i underhållningsmedia. Därefter mer actionfilm, och mer idrott och givetvis också snett urval från våldsamma dataspel.

Vilket bevisvärde anser vi denna sorts film skulle ha om det var en annan grupps kultur som utmålades som ett ”problem”?

För Sverigedemokraterna att skapa en likadan film som visar våldsamma muslimska terrorister i actionfilmer, klipper till nyhetsfilmade riktiga terroristdåd, skrämmer oss med några snett representativa sekvenser av radikala böneutropare etc skulle vara tämligen enkelt. Retorik är inte begränsad till det man skriver och säger. Det är hela framställningen. En av de viktigaste saker i en övertygande framställning är inledningen. Så tänk på vad ni fått se/veta redan en och en halv minut in i programmet och innan Katz sagt ett ord.

Det första Katz säger om sekvensen av Oz ”det representerar inte bara ett klassiskt ögonblick i amerikansk filmhistoria det gav oss även en metafor för ett nytt sätt att se på maskulinitet

Problemet är att detta är en lögn. Det finns ingen koppling mellan maskulinitet och det urval som Katz gjorde förutom den uppenbara kopplingen. Att det var vad han valde att prioritera.

Just detta blir ännu mer uppenbart när vi tittar på Åkessons analys av islam. Vad gör några snett urvalda sekvenser mer representativa än andra sekvenser som en annan person hade valt som mer prioriterade? Svaret är uppenbart. Om du slumpmässigt spelar in tre sekunder av Will Smiths Bad Boys två hundra gånger hur stor del av dessa tre sekunder långa sekvenser visar vad Katz visade? Och om vi visar muslimska terrorister från Chuck Norris Delta Force istället utan sammanhang vad lär vi oss då?

Vi lär oss att när urvalet inte är representativt säger slutsatserna ingenting om den verklighet vi påstår oss uttala oss om.

Katz fortsätter beskriva sitt sätt att se maskulinitet ”A pose, An act” Min personliga reaktion: Lustigt, jag skulle säga att medan beskrivningen av urvalet stämmer så är påståendet att vad han beskriver skulle vara det maskulina just en akt av teater från honom. Det utmärkande för det maskulina är varken våld eller frånvaron av våld utan att NÄR våld är ok och inte ok. Vilket framgår tydligt av de filmer Katz tagit sekvenser från men inte om man bara ser sekvenserna på rad.

Katz upprepar sin prioritering vid 3.20. (Jag vet det går långsamt i början men kom ihåg att inledningen är viktig och bygger ethos – trovärdighet) Han säger ordagrant så här:

”This mask can take many forms, but one thats really important to look at in our culture at the millenium is what I call ”the tough guise”

Givetvis så säger inte Katz det rakt ut men självklart är orsaken detta är viktigt för att han väljer att göra det viktigt. Det kunde lika gärna stått ”one that I think is really important to look at”  Med skillnaden att då hade motivering krävts. Nu spelar Katz just ”An act” där han låtsas att prioriteringen gjordes över huvudet på oss. Det är viktigt men det är såklart inte hans fel det är viktigt eller hur? Kom ihåg hur Åkesson beskriver islam i Aftonbladet:

”att ett tiotal muslimska terrororganisationer skulle komma att etablera sig i Sverige, att ledande muslimska företrädare skulle framföra krav på införandet av sharialagar i Sverige”

Jovisst, Åkesson tycker dessa aspekter av islam är de viktiga, Katz tycker de aspekter ni ser av manlighet är de viktiga. En annan person med en annan utbildning och ett annat politiskt syfte skulle tycka andra saker var mycket viktigare. Men den stora frågan ställs inte. Varför tycker Åkesson just dessa saker är Islam och varför tycker Katz just dessa saker är manlighet?

Åter kommer jag att sätta fokus på hur det sneda urvalet som bevisning och hur detta inte alls är något som bara Åkesson sysslar med utan tvärtom är Åkesson mer ett barn av sin tid. Katz var långt före Åkesson med metodiken att hävda kulturen är problemet. Fast Katz attackerade såklart en mindre exotisk kultur.

Katz fortsätter att koppla manlighet till följande saker: ”emphasis on physical toughness, strenghth, and gaining respect and admiration from others through violence

Observera att det fortfarande är Katz själv som lade denna ”emphasis” det är ju ingen magisk överhet som bestämt detta är var fokus skall sättas när vi diskuterar män och manlighet utan det är personer som Katz själva som bestämt detta urval. Det är likadant med newsmills artiklar på ämnet, alla använder de samma metodik: Först gör de sitt eget maskulina urval till det viktiga, sedan hänvisar de till hur detta urval är något dåligt.

Inom retoriken kallas detta för en halmgubbe. Inom statistiken är det snett urval. Dvs Katz väljer att göra de våldsamma männen representativa för män generellt.Fast Katz tycker såklart inte så. Han säger det är ”The dominant culture” som definierat detta fokus som manlighet? Dvs ”det är inte mitt fel, jag är bara stackars samhällsforskare” Men vilka är då den dominanta kulturen?

Det svarar inte samhällsforskarna inom genus/maskuliniteter på. Anledningen till detta kan vi möjligen hitta inom samhällsvetenskapen och journalistiken. Den som läst endera vet att dessa ämnen inte bara speglar samhällsutvecklingen utan aktivt styr och påverkar den. Dvs när Katz säger att det viktiga att se på när man tittar på män är två sekunder av en våldsam scen i dödligt vapen gör han det också via val/prioritering mer viktigt.

Ingen ifrågsätter detta urval. Inte förrän exakt samma metodik användes på islam

Syns möjligen parallellerna till Åkessons islamkritiska text om vi byter ut våldsamma män mot radikala religösa och män generellt mot muslimer?


Åkessons retorik är hämtad från strukturernas värld

oktober 23, 2009
23 kommentarer

Sverigedemokraternas artikel var lika förutsägbar som det bemötande den fick. Det viktiga med artikeln är dock inte budskapet utan den strukturella bevisning Åkesson använder.

Så skedde då i och med Jimmie Åkessons debattartikel i Aftonbladet det som hela Sverige förväntat sig, många med bävan.  Sverigedemokraterna visade färg (more…)


    aktivarum@gmail.com

    Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 437 andra följare

    Arkiv

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 437 andra följare

%d bloggers like this: