Så var det åter dags att kasta sig in evighetsdebatten om könets betydelse. Biology & Politics har ett nytt inlägg.
Denna gång är ämnet könsroller hos syrsor i naturen. Här har vi ju kritiserat Professor Svensson tidigare för dålig länkning och då passar det ju bra att börja med det positiva den här gången. Nämligen länken till en mycket intressant studie om syrsor i Science Daily.
”Varför är då detta intressant att studera? Jo, enligt en klassisk princip som kallas för Batemans Principle så ska vi förvänta oss att hannars, men inte honors reproduktionsframgång (eller fitness, som vi biologer brukar säga), är positivt relaterad till antalet parningar.”
Dominansen av kulturradikal negativism är verkligen massiv här.
Samma retoriska taktik igen. Svensson envisas med att basera sina inlägg på att beskriva sig själv som någons eller någontings motsats istället för att låta vetenskapliga fakta inom könsbiologi tala för sig själva. Men det enda han gör är slår in vidöppna dörrar.
Exempelvis ingen här har hänvisat till principen. Ingen här tror heller på principen. Tvärtom så föreslås läsning i denna bok av Robin Baker som tydligt förklarar hur kvinnor tjänar på promiskuösitet. Men det är inte poängen här.
Poängen är att artikeln ifråga överhuvudtaget inte jämför mellan könen.
Vad artikeln visar är att kvinnliga syrsor som parade sig med fler partners tjänade på det jämfört med andra kvinnor. Att jämföra en kvinna med en annan kvinna säger dock ingenting om likheter och skillnader mellan könen. Artikeln är sålunda en utmärkt källa på syrsors parningsbeteende inom könen men säger inte mycket om förhållandet mellan könen.
Det finns dock ett par stycken som ger ledtrådar. ”even the most successful (females) have only a handful of offspring that survive to maturity. For males the situation is even more extreme with most leaving no heirs and a few having many.”
Den texten bestrider inte traditionella könsroller, tvärtom den bekräftar dem.
Mäns situation är mer extrem, män måste därför motsvara vissa krav (som artikeln inte säger kvinnor behöver motsvara) Män skall helst vara stora och starka men är de inte det så kan de ändå få para sig om de sjunger en längre tid än konkurrenterna vilket kvinnor uppfattar som tecken på styrka.
Studien som källa är alltså betydligt bättre än de slutsatser som Svensson försökt styrka. Och stödjer helt och hållet evolutionspsykologins slutsatser. Observera även i följande text “A female’s reproductive success is relatively small … we predict that sexual selection – variation in mating success – will be a more potent force in the evolution of males than in the evolution of females”
Detta är en jämförelse mellan könen där man hävdar det för hannar har större betydelse.
Men så här presenteras argumentet av Svensson på b&p: ”Enligt denna klassiska princip”…”så ska antalet parningar hos honor inte spela någon större roll i deras reproduktionsframgång, och honor förväntas därför vara i huvudsak monogama, och borde nöja sig med en hanne.” Står det så? Nej det står att honor förväntas vara mer monogama än hannar.
Det är två helt olika saker som man hänvisar till. En kvinna kan vara promiskuös, och ändå kan hon vara mycket mer monogam jämfört med en promiskuös man. Att hannar anses mer promiskuösa betyder inte man hävdar honor nöjer sig med en enda hanne. Det är inte en felaktig teori utan en felaktig tolkning.
Så här lyder motiveringen på b&p till kritiken mot teorins företrädare
”Biologi, eller snarare kvasibiologiska och mer eller mindre vulgära evolutionspsykologiska argument, används tyvärr ofta i politiska sammanhang för att motivera mer eller mindre konservativa åsikter inom t. ex. familjepolitiken.”
Detta är osant, det är inte åsikterna som är konservativa. Det är snarare resultatet som lätt blir det. Den liberala åsikten angående familjepolitiken är att staten inte skall lägga sig i hur folk planerar familjer överhuvudtaget. Det är inte en konservativ familjepolitik. Det är en familjepolitik där folk får välja själva.
Om kärnfamiljen är det konservativa så väljer de flesta människor bevisligen att leva konservativt utan politisk hjälp.
Det är dock inte en politisk handling att låta dem göra det. Att hindra dem är däremot definitivt en politisk handling och ingen retorik i världen ändrar detta. Att kalla den som förespråkar att människor får välja själva för ”högerbloggande med politiska drivkrafter” funkar helt enkelt inte längre. För många ser igenom detta.
Det är inte reaktionärt att förespråka att folk får bestämma själva. Det är heller inget radikalt med konservativa familjeval. Det är vad de flesta redan idag väljer så det behöver man inga som helst ursäkter för. Iden att den demokratiska majoriteten skall försvara sina val är enbart löjlig.
Snarare behövs väldigt mycket bättre argument för andra val för att folk frivilligt skall göra de andra valen istället.
Att som Hanna Fahl hos SR förespråka att staten skall ”puffa på” (en retorisk skönskrivning av att tillämpa tvång) bevisar bara att de bättre argumenten för alternativen saknas. Det visar att man vill få folk att göra val som man vet är sämre för dem och som därmed måste tvingas fram.
Den familjekritiken och de kraven på ökad statlig social kontroll är det inte ”höger” att kritisera. Snarare är det gammal kristenhöger att stödja den synen på familjen som kyrklig elits angelägenhet och mera liberal vänster att kräva folk får mer inflytande själva.
Här kommenterar jag den diskussion som drogs igång på Professor Svenssons blog Biology & Politics.
Den mänskliga naturen är en av de mer universella saker man kan diskutera. Rent generellt så börjar vår berättelse med Darwin. Hans teori om arternas uppkomst resulterade på många håll i att man betraktade människan som en rent biologisk varelse.
Detta ledde till en mängd katastrofala exempel på politiska trender. Senare så svängde pendeln i frågan 180 grader och nya rön hävdade att människan är en rent social varelse. Pga önskan att komma bort från biologisk politik så ledde detta till nya andra exempel på katastrofala politiska experiment.
Den nya förklaringen och den som gäller idag blev att människan är biologisk och social.
Det har dock varit mycket hårt motstånd mot att acceptera dessa biologiska delar har betydelse. Man skall komma ihåg den akademiska och politiska dominans det sociala perspektivet hade stora delar av 1900-talet. Personer som har makten vill inte lämna den ifrån sig.
Sålunda blev den nya kampen fakta mot idealism. Eller som Thomas Sowell beskriver det i sin fantastiska bok A Conflict of Visions. ”The Unconstrained (Utopiska) visionen vs The Constrained (Tragiska) visionen”
När Svensson (ES) sålunda hävdar att ”frågan med säkerhet aldrig kan besvaras” så innebär det även att ingen kan vinna i ovanstående politiska kamp oavsett vad fakta säger. Det intressanta är att så länge fakta stödde utopiska synsätt så ansågs sådan seger vara ok.
Nu när fakta hotar utopiska drömmar säger man plötsligt vi inget kan veta. ES: ”Däremot blir det problematiskt när sådana spekulationer i främst media, upphöjs som någon slags vetenskapliga ”sanningar”, och det är tyvärr vanligare än många tror.”
Här ser vi mer av den retorik jag berättade om i Evolutionstrilogin. Det vanliga framställs som ett hot.
ES: ”Oavsett dessa reservationer så håller jag om att såväl könsskillnader som könslikheter är oerhört intressanta forskningsområden som lär vara fortsatta aktiva i många år till.”
Könslikheter är dock inget forskningsområde. Forskar man empiriskt på kön är det en fråga om empiri. Min erfarenhet är att genusteori bygger mycket på kvalitativ forskning dvs där forskaren själv och dennes handledare i samråd är mycket mer fria att tycka vad de vill.
Bloggen Negativismkritik med utgångspunkt från ”Thomsen och Stjernfeldt” rapporterar om denna trend.
”Man ser hur tankarna spinner hos de negativistiska studenterna. Aj då, detta var ju positiva uttryck. Hmm, hur ska vi göra nu då? Det blev plötsligt jättesvårt att vara kritisk rebell” Vi kan se följderna av detta negativistiska synsätt i Eva Berglunds kritik av frk Tanja Bergkvist.”Jag har lite svårt att se meningen med hennes genuskritiska korståg. Det är ju lite fånigt att tro att INTE samhället skulle ha en stor roll i hur människor lever.”
Här ser vi den klassiska polariseringen igen. Tanja har aldrig påstått att hon tror samhället inte har en stor roll i hur människor lever och genusteorin är ingen försvarare av det sociala synsättet utan har tvärtom ryckt på axlarna och skyllt det mesta på vad de kallar strukturer.
Ett klassiskt sidospår dyker upp i form av inlägget Måns B skriver om Naxifolket.
”kulturen där ‘könsrollerna’ var omvända fanns till ganska nyligen i en liten by i sydvästra Kina som heter Lijiang, hos Naxifolket.”
Varför är då detta ett sidospår? Svaret är ganska enkelt. Evolutionen handlar om framgångsrika strategier. Vi kan jämföra Naxifolket med att titta på olympiska spelen. Vem tar du själv efter om du skall springa? Usain Bolt eller killen som kom sist i kvalifikationen och inte ens var med i finalen?
Därmed kan vi lära oss en enkel regel: Att en ovanlig taktik existerar betyder inte den taktiken är framgångsrik.
ES: ”Vidgar vi det biologiska perspektivet ytterligare så vågar jag nog påstå att hanligt val av honor och honors ”påfågling” är vanligare än många trott, och det kommer alltfler studier på framförallt insekter och fiskar som visat på dessa fenomen.”
Saken är den att människan är för det första ingen fisk. För det andra så är detta inte en relevant kritik av evolutionspsykologi. Tvärtom, att könens uppgifter kan vara omkastade hos olika arter poängteras av Professor David W. Martin (North Carolina State) i föreläsningen ”Altruism & Mating”
Det som dock bestämmer vilken art som har vilken roll är vilken art som kan få barn med minsta möjliga ansträngning
Hos människan är det alltså logiskt att honor under normala omständigheter är mer kräsna och hannar mer tvingade att anstränga sig och imponera. Hur det ser ut hos andra djurarter är irrelevant för människans natur.
Fortsättes
Så var det dags att avsluta Evolutionstrilogin som dessa inlägg blev. Här har vi kommenterat påståenden gjorda på biology & politics
Först lite snabb tillbakablick. På biology & politics kommenteras denna debattartikel. Här på Aktivarum finns del 1 och del 2 som kommenterar bakgrund såväl som artikelns innehåll i sig. Här i del 3 kommer vi att kommentera artikeln lite mer och fokusera på blogginlägget i sig. Vi börjar med att citera det relevanta blogginlägget.
”Artikelns huvudb
udskap är en kritik mot de de föreställningar om stereotypa könsroller som dessvärre fortfarande florerar, och som alltför ofta kläs i en ytlig evolutionsbiologisk men dåligt underbyggd klädedräkt.”
Här ser vi samma retoriska strategi igen. Kritik utan någon tydlig måltavla kritik mot ideer. Denna gång från Professor Svensson. Här får vi dock en länk. Den visar sig dock leda till en annan artikel i Yelah skriven av Svensson själv och med fokus på kritik av Germund Hesslow. Dock inte vetenskaplig sådan. Det Svensson kritiserar är att Hesslow inte är progressiv nog. Vi återgår till den text av KJA som Svensson vill föra fram.
”Eftersom evolution verkar kontinuerligt är den inte heller ett argument för att könsroller skulle vara statiska eller omöjliga att ändra på. När förhållanden ändras kommer det naturliga urvalet att verka; vissa egenskaper kommer att försvinna medan andra ökar. Egenskaper som var bra att ha för ett stenåldersbarn skulle förmodligen inte vara samma som för ett nutida barn.”
Här har Professor Svensson missat det moderna samhällets effekt. Evolutionen handlar inte om vad som är ”bra att ha” utan om vad som krävs för att överleva och få barn. Evolution är när vår omgivning manipulerar oss. Men vi började manipulera vår omgivning istället och det i en omfattning ingen annan levande varelse gjort.
”evolutionspsykologin lider av ett högst kontroversiellt antagande om mer eller mindre konstanta miljöer och selektionstryck över långa perioder”
Den lider snarare av medvetenhet om att vi människor satte evolutionens krafter ur spel genom att skapa samhällen där vi själva kunde påverka vem som överlevde och fick barn med vem. Detta innebär att forskning på andra djur inte kan användas. De djuren är beroende av miljön. Vi kan skapa vår egen miljö och se till vi själva inte behöver ändras.
”Att könsskillnader mellan hannar och honor, och mellan män och kvinnor, inte är statiska utan kan variera avsevärt mellan olika miljöer med skilda selektionstryck är vardagsmat för de biologer som har studerat olika populationer.”
Det relevanta är inte om de kan det, det relevanta är om de hos människan gör det.
”Könsdimorfismen, alltså den realiserade skillnaden mellan hannar och honor, kan ofta skilja sig dramatiskt mellan olika arter, men även mellan olika populationer av samma art.”
Men kan det förmodligen inte hos människan, och gör det vanligen inte hos människan.
”Ytterligare en aspekt på könsskillnader, som de tre doktoranderna inte går in på i sin artikel, är att vi faktiskt a priori inte nödvändigtvis ska förvänta oss stora könsskillnader, utan tvärtom: könens inneboende likhet är snarare regel än undantag.”
Det här argumentet från Professor Svensson är obegripligt. Ingen jämför män och kvinnor utifrån vacuum. Diskussionen handlar om huruvida män och kvinnor är så lika vi normalt tror, mindre lika än vi normalt tror eller mer lika än vi normalt tror.
”Gener som bara gynnar det ena könet och som sänker det andra könets fitness mer än vad det gynnar det första kommer att försvinna ur genpoolen, eftersom de under halva sin livstid kommer att ha en selektiv nackdel”
Som Jason Wilders och Roy Baumeisters forskning visar så har könen aldrig haft samma fitness.
Kvinnor har tvärtom haft dubbelt så hög fitness. Detta har i sin tur tvingat män att ta mer risker, vara mer extrema, testa smarta saker, testa dumma saker och tänja gränserna i mycket högre grad än kvinnor bara för att uppnå samma resultat.
”Det här evolutionsbiologiska perspektivet, som är grundat i hur de grundläggande genetiska mekanismerna fungerar för sexuellt reproducerande organismer, skiljer sig alltså radikalt från det traditionella evolutionspsykologiska paradigmet där könsskillnader ofta överdrivs och tas för givna.”
Svensson har inte visat att könsskillnaderna är överdrivna. Han har inte förespråkat vi forskar på könsskillnader och undersöker saken. Sålunda bekräftar han Lee J. Jussim, Clark R. McCauley, och Yueh-Ting Lees forskning på sterotype accuracy. De berättar om det bias de upptäckte.
”The preponderance of scholarly theory and research on stereotypes assumes that they are bad and inaccurate.”
”Utifrån ett mer evolutionsgenetiskt perspektiv är det istället könens inneboende likhet som är utgångspunkten för forskningen kring könsdimorfismen och dennas utveckling.”
Här ser vi en ren lek med ord. Likhet och lika är såklart inte samma sak. Likhet är hur nära könen kommer från varandra utifrån vacuum. Lika är om det finns några olikheter alls. I största allmänhet försvåras denna text av otydligheten hos Svenssons text. Källor länkas men nån koppling presenteras inte.
”Biologiskt kön är definitivt inte en social konstruktion, i motsats till vad en del extrema postmodernistiskt influerade feminister kanske har hävdat. Men det är heller inte riktigt så enkelt som svepande och rabiata genuskritiker som bloggaren och genuskritikern Tanja Bergkvist försöker slå i oss.”
Gör hon det? Inget i den länken styrker det påståendet. Jag vet inte om Erik Svensson är slarvig eller vad men varför ens bry sig om att länka när han inte anger nån som helst koppling till det han länkar till?
”Könsroller” är definitivt mer än biologi och genetik. Där finns också en miljömässig komponent, inte minst det omgivande samhället. Att förneka detta är lika ovetenskapligt som att hävda att biologiskt kön inte existerar.”
Det fascinerande är att det var just miljöns påverkan på evolutionen som Svensson hade ignorerat ovan där han menade att evolutionen var kontinuerlig och utgick från vad som var bra att ha.
”Därför tycker jag att man ska ha en lite mer öppen syn på t. ex. ”genus” och vad detta kan vara, och inte a priori avfärda sådan forskning som ”Lysenkoism”, ”genusfascism”, ”fördumningsindustri” och genom andra svepande schabloner.”
Det är inte forskningen som avfärdas, det är de politiska åtgärderna dess anhängare förespråkar.
I Tanjas fall genuscertifiering. Det har visat sig ungefär lika lätt att separera genusvetenskap från genuspolitiska åtgärder som det en gång i tiden var att separera kyrkans makt från politiken. Därmed återgår vi till några flera delar av KJA:s artikel i Fria Tidningen.
”Det finns förvisso biologiska skillnader mellan könen men män och kvinnor är faktiskt mer lika än vad som hävdas”
Jag vill här uppmärksamma att det inte hävdats någonting. Att läsa KJA-artikeln är som att se en fotbollsmatch med bara ett mål på plan. De bemöter hela tiden egensnickrade argument men precis som i fallet med Erik Svensson så framgår det med mycket få undantag (dvs Hesslow) inte alls vem artikeln riktar sig mot.
”Variationen inom könen är för de flesta egenskaper större än skillnaden mellan de båda könens medelvärde för egenskapen ifråga.”
Som vi visat ovan är variationen inom män mycket olik variationen inom kvinnor. som Wilder visat så var det många färre män som hade vad som krävdes. Så här lyder ett avsnitt från Jason A. Wilder, Zahra Mobasher, and Michael F. Hammer, University of Arizona 9 Juli 2009. Genetic Evidence for Unequal Effective Population Sizes of Human Females and Males
”As an explanation for the observed differences in the genealogies of the human NRY and mtDNA, we favor a model in which the human effective population size is skewed toward an excess of females by sex-biased demographic processes.”
”Det är en vanlig missuppfattning att evolution och vår biologi skulle vara ett argument mot att vi lär oss nya mönster. Kan inte män ta hand om sina barn och kvinnor vara karriärsinriktade? Och visst kan väl en kille få vara en rosa ballerina och en tjej leka vilda lekar?”
Här sysslar doktoranderna JKA med trams. Det är såklart inte samma sak att kunna någonting som att välja/vilja någonting. Kan inte män ta hand om barn och kvinnor vara karriärsinriktade? Det är en felställd fråga. Frågan är om kvinnorna som har mest ekonomiska möjligheter vill ha männen som har minst ekonomiska möjligheter? Samt i vilken omfattning. Hur många miljonärskor letar sin man bland de män som satsar minst på sin egen karriär? Här har KJA en mycket stark bias. 100% kvinnor är inte bästa underlaget för att diskutera relationsbyggande.
”Evolution har använts som argument mot att införa genuspedagogik på förskolor. Det är inte ett hållbart argument att man skulle ”förstöra” några genetiskt betingade egenskaper genom att ändra på den sociala inlärningen.”
Det är ett faktum redan idag att såväl manliga lärare som killar i klassen uppfattas negativt i skolan. Vi kommer att återkomma till hur dessa behandlas i skolan i ett senare inlägg. Att man förstört för killar är dock ett empiriskt faktum som Maria Nycander redan påvisat.
”Den sociala inlärningen ändras kontinuerligt utan att vår biologi ändras. Se bara på det stora antalet olika språk och kulturer som finns. Och inte skulle vi väl uppfostra våra barn som förr, med barnaga och mycket begränsad skolgång för flickor – om ens någon?”
Just för att vår biologi inte ändras så drabbas killar generellt evolutionärt hårdast av att inte motsvara de traditionella roller som KJA förespråkar vi lämnar. Kvaliteten i argumentet är här kraftigt försämrad pga att det bara är tjejer i gruppen.
”Den gängse uppfattningen att könsroller är huggna i sten motsägs av forskningen om så kallad fenotypisk plasticitet, hur individers egenskaper tar sig olika uttryck beroende på i vilken miljö de lever.”
Det moderna samhället skapar en miljö där tjejer kan hålla sig till de mest traditionella killarna. Åter så är det gruppen som har mest frihet som kritiserar gruppen som har minst frihet.
”Evolutionsbiologi verkar fortfarande upplevas som en lättbegriplig vetenskap vars resultat kan ifrågasättas och debatteras av lekmän. I medier förekommer ofta argument som ligger så långt ifrån konsensus inom forskningsfältet att aktiva forskare tyvärr inte bemödar sig att bemöta dessa.”
Hur lättbegriplig vetenskap är hänger inte på vetenskapen i sig utan på kommunikationsförmågan hos forskarna som sysslar med fältet ifråga. Vidare är vetenskap inte beroende av konsensus. Man röstar inte vilka resultat som är mest rätt.
”Här ligger givetvis ansvaret på oss forskare att bättre synliggöra nya rön och delta i debatten. Om vi forskare inte bemöter direkta missuppfattningar finns risken att sådana argument kommer att påverka privata såväl som politiska beslut.”
Vilka dessa nya rön de synliggjort är framkommer inte i deras artikel som mest består av kritik mot ospecificerade måltavlor Personligen anser jag ansvaret ligger på oss alla att se till att så bra information som möjligt finns tillgänglig för viktiga beslut. Vi kan knappast lämpa över hela det ansvaret på forskare och betrakta dem som en isolerad grupp.
Detta är den andra delen som kommenterar de påståenden som Erik Svensson, professor i Zoologi, gör på sin blogg.
Den första delen kan läsas här. I detta inlägg skall vi dock kommentera artikeln Om evolutionsbiologi och könsroller på biology & politics och därmed även debattinlägget (mer…)