Aktivarum

Efterspel Biology & Politics

Här kommenterar jag den diskussion som drogs igång på Professor Svenssons blog Biology & Politics.

Den mänskliga naturen är en av de mer universella saker man kan diskutera. Rent generellt så börjar vår berättelse med Darwin. Hans teori om arternas uppkomst resulterade på många håll i att man betraktade människan som en rent biologisk varelse.

Detta ledde till en mängd katastrofala exempel på politiska trender. Senare så svängde pendeln i frågan 180 grader och nya rön hävdade att människan är en rent social varelse. Pga önskan att komma bort från biologisk politik så ledde detta till nya andra exempel på katastrofala politiska experiment.

Den nya förklaringen och den som gäller idag blev att människan är biologisk och social.

Det har dock varit mycket hårt motstånd mot att acceptera dessa biologiska delar har betydelse. Man skall komma ihåg den akademiska och politiska dominans det sociala perspektivet hade stora delar av 1900-talet. Personer som har makten vill inte lämna den ifrån sig.

Sålunda blev den nya kampen fakta mot idealism. Eller som Thomas Sowell beskriver det i sin fantastiska bok A Conflict of Visions. ”The Unconstrained (Utopiska) visionen vs The Constrained (Tragiska) visionen”

När Svensson (ES) sålunda hävdar att ”frågan med säkerhet aldrig kan besvaras” så innebär det även att ingen kan vinna i ovanstående politiska kamp oavsett vad fakta säger. Det intressanta är att så länge fakta stödde utopiska synsätt så ansågs sådan seger vara ok.

Nu när fakta hotar utopiska drömmar säger man plötsligt vi inget kan veta. ES: ”Däremot blir det problematiskt när sådana spekulationer i främst media, upphöjs som någon slags vetenskapliga ”sanningar”, och det är tyvärr vanligare än många tror.”

Här ser vi mer av den retorik jag berättade om i Evolutionstrilogin. Det vanliga framställs som ett hot.

ES: ”Oavsett dessa reservationer så håller jag om att såväl könsskillnader som könslikheter är oerhört intressanta forskningsområden som lär vara fortsatta aktiva i många år till.”

Könslikheter är dock inget forskningsområde. Forskar man empiriskt på kön är det en fråga om empiri. Min erfarenhet är att genusteori bygger mycket på kvalitativ forskning dvs där forskaren själv och dennes handledare i samråd är mycket mer fria att tycka vad de vill.

Bloggen Negativismkritik med utgångspunkt från ”Thomsen och Stjernfeldt” rapporterar om denna trend.

”Man ser hur tankarna spinner hos de negativistiska studenterna. Aj då, detta var ju positiva uttryck. Hmm, hur ska vi göra nu då? Det blev plötsligt jättesvårt att vara kritisk rebell” Vi kan se följderna av detta negativistiska synsätt i Eva Berglunds kritik av frk Tanja Bergkvist.”Jag har lite svårt att se meningen med hennes genuskritiska korståg. Det är ju lite fånigt att tro att INTE samhället skulle ha en stor roll i hur människor lever.”

Här ser vi den klassiska polariseringen igen. Tanja har aldrig påstått att hon tror samhället inte har en stor roll i hur människor lever och genusteorin är ingen försvarare av det sociala synsättet utan har tvärtom ryckt på axlarna och skyllt det mesta på vad de kallar strukturer.

Ett klassiskt sidospår dyker upp i form av inlägget Måns B skriver om Naxifolket.

”kulturen där ‘könsrollerna’ var omvända fanns till ganska nyligen i en liten by i sydvästra Kina som heter Lijiang, hos Naxifolket.”

Varför är då detta ett sidospår? Svaret är ganska enkelt. Evolutionen handlar om framgångsrika strategier. Vi kan jämföra Naxifolket med att titta på olympiska spelen. Vem tar du själv efter om du skall springa? Usain Bolt eller killen som kom sist i kvalifikationen och inte ens var med i finalen?

Därmed kan vi lära oss en enkel regel: Att en ovanlig taktik existerar betyder inte den taktiken är framgångsrik.

ES: ”Vidgar vi det biologiska perspektivet ytterligare så vågar jag nog påstå att hanligt val av honor och honors ”påfågling” är vanligare än många trott, och det kommer alltfler studier på framförallt insekter och fiskar som visat på dessa fenomen.”

Saken är den att människan är för det första ingen fisk. För det andra så är detta inte en relevant kritik av evolutionspsykologi. Tvärtom, att könens uppgifter kan vara omkastade hos olika arter poängteras av Professor David W. Martin (North Carolina State) i föreläsningen ”Altruism & Mating”

Det som dock bestämmer vilken art som har vilken roll är vilken art som kan få barn med minsta möjliga ansträngning

Hos människan är det alltså logiskt att honor under normala omständigheter är mer kräsna och hannar mer tvingade att anstränga sig och imponera. Hur det ser ut hos andra djurarter är irrelevant för människans natur.

Fortsättes