Aktivarum

En positivistisk genusvetare?

april 4, 2010
7 kommentarer

Man måste säga att Carolinas blogg utmanar vissa fördomar om studenter,  tyvärr bekräftar den också fördomar om vissa kurser och lärare.

Det var tack vare Tanjas blogs kommentarsfält som jag hittade Carolinas blogg och tur var det för hennes inlägg Vart är Sverige på väg? är den mest välbehövliga dos realism man kan tänka sig. Först och främst så har hon all bakgrund som gör att hon kan skriva inlägget överhuvudtaget. Hon är med egna ord ”Stolt för att vara aramé, armenier, lebanese och svensk samtidigt. Jag är kvinna, akademiker, genusvetare och språkvetare”

Vad hon skriver är bra nog att det i helhet kunde stått på denna blogg men med kommentarer blir det ännu bättre.

Carolinas inlägg är långt och sålunda blir detta en massiv kommentar men det är en längd som har substans. Det är många viktiga saker Carolina påpekar och hennes tillhörighet såväl som erfarenheter skänker rejäl tyngd åt diskussionen i den mån man bryr sig om sådana saker. Därmed ger vi Carolina ordet.

”Att ifrågasätta är ett väldigt modernt ord i akademiska sammanhang, även att tänka kritiskt. Men är det så egentligen. Under tiden då jag läste genusvetenskap så rådde det konsensus mellan eleverna vad gäller åsikter kring ämnena.”

Just detta har vi märkt också. Våra lärare motsvarar inte alls vad de lär ut. De föreläser om att vara kritiska men är det inte alls till egna arbetet. Det här med konsensus mellan eleverna i genusvetenskap är ju inget nytt utan visar snarare att den allmänna bilden av ämnet stämmer med verkligheten.

”Andra åsikter klingade alltid konstigt i gruppen. Det som bekymrar mig idag är det konsensus som har skapats mellan många feminister och genusvetare. Och jag har frågat mig själv sedan länge var har det kritiska tänkandet tagit vägen.”

Här får vi åter en bekräftelse på kopplingen mellan det politiska och akademiska inom ämnet.

Vi ser den klassiska mentaliteten att äta kakan och ha den kvar. Å ena sidan vill man ha den kritiska vetenskapens legitimitet, status och värde. Å andra sidan vill man vara fri att bryta mot alla regler som skapar legitimitet, status och värde. När det gäller är det till politiker man vänder sig, inte till vetenskapens tradition och värderingar. När detta leder till minskad status skyller man statusminskningen på att det ses som ”kvinnligt” och kräver politiska åtgärder som utjämnar.

Hur kan man tro blint att kön är endast socialt konstruerat, köra på det i tillämpningen i samhällets alla områden, utan att någon vågar ifrågasätta och utan hälsosam atmosfär för kritisk tänkande? Genusvetenskapen är styrd av politiska intressen. Dem som ifrågasätter genusvetenskapliga normer och konsensus klandras för politisk inkorrekta och sexistiska.

Att folk inte vågar ifrågasätta underlättar såklart möjligheten att köra på i denna tro men varför vågar inte folk ifrågasätta?

Jag tror vi har ett svar i det faktum att Carolina faktiskt gör det. Anledningen många inte vågar ifrågasätta är att de inte tycker personer av fel sort har den moraliska rätten att göra det. Carolina kan ifrågasätta för hon är en invandrare och kvinna. Det som gör henne orädd för den stigmatisering som följer är hennes immunitet mot att råka ut för den.

”Dessutom så är den feministiska diskursen hegemonisk och utesluter många grupper av kvinnor även om man försöker visa till ytan att så är inte fallet. Jag var ensam invandrad på kurserna, jag kände mig flera gånger inte välkommen varken av den hegemoniska diskursen eller på plan. Men detta är väldigt litet problem jämfört med vad jag ser vart den här extrema feminismen leder samhället.

Det här är någonting typiskt, de som vill representera svaga grupper vill i sin tur använda inte kunskap från medlemmar av de grupperna utan sin teori om vad som är bäst för dem. Här visar Carolina enormt hög grad av karaktär.

Hon inte bara uppmärksammar problemet hon påpekar även att trots hon personligen drabbas mest så ser hon andra saker som betydligt större problem.

”I detta så kritiserar man den klassiska vetenskapen för att den har gett sig ut för att vara neutral samtidigt som den tycktes tala om männen och männens värld. Det andra problemet var att kvinnor var inte representerade och att de var beskrivna på ett mindervärdigt sätt. Är detta hela sanningen?? Det tvivlar jag på.”

Här ser vi även de återkommande ämnena. Carolina påpekar i tur och ordning Negativismen i akademin.

Ämnets attacker på traditionell vetenskap i allmänhet och positivistisk vetenskap i synnerhet är påtagliga.

”Jag tycker inte att jag har tagit del under mina studier i genusvetenskap av den klassiska vetenskapen i tillräcklig omfång på dessa lektioner för att jag ska kunna tänka och avgöra själv om detta är sanningen såsom den besklrivs. sanningen var redan bara där välförpackat av några enstaka som har makten att formulera feminismen, det var bara att hålla med och tycka så synd om kvinnan. Trots att kritisk tänkande uppmuntrades så fanns det inte riktiga förutsättningar för det.”

Här får vi även en bild av synen på demokratiska värderingar inom ämnet. Några enstaka personer bestämmer allt. Bara att hålla med. Och detta från ett ämne som är kritiskt mot hierarkier!

Hon påtalar den dogmatiska synen att allt måste ses som sociala konstruktioner

”För att inte tala om den enorma ström av socialkonstruktivism av kön och det ena och det andra som har blivit en helig dogm kring vilken alla sitter ihopkrypna. Är detta vetenskap? Är tillämpningen som sker i samhällets alla institutioner hälsosam för människor?”

Men huruvida detta är hälsosamt för människor är ju en av de saker som de ansvariga bevisligen blivit tillsagda att ignoera i sin jakt på moralisk godhetsstatus.

Hon påpekar den okritiska och ovetenskapliga synen på mångkulturen

”För att inte tala om mångkulturalism och att allting är svenskarnas fel. Alla mångkulturalister som jag har studerat skyller på svensk politik, svensk lagstiftning, svenskarnas självbild, svensk rasism utan att någonsin benämna individernas/invandrarnas ansvar i något alls. Det är så synd om invandrare i forskningen hela tiden.”

Egentligen är det bara tragiskt. Man önskar ju att hon på något ämne skall ha en berättelse som går emot fördomarna men nej hennes beskrivningar av sina erfarenheter visar tyvärr att fördomarna stämmer.

Hon påtalar hatet mot Väst i allmänhet och Sverige i synnerhet.

”I kritiken mot svenskar så saknar jag hyfs och respekt. Teorin stämmer många gånger dåligt med en hel del av verkligheten och en stor skara av människors självuppfattning och självbild. Forskare ger sig ut att veta bättre vad som är bäst för vanliga arbetande människor som är nöjda med livet i Sverige.”

Här ser vi kanske den egentliga motiveringen hos de människor som arbetar i dessa ämnen. De får chansen att utmåla sig själva till auktoriteter. ”jag är minsann doktorand och vet bäst” utan att behöva göra jobbet som krävs för mödosamt faktainsamlande.

”Alla lever här och det känns för mig att alla bråkar om Sverige och var och en vill slita loss en bit till sig. Ett mer civiliserad men ändå i mina ögon primitivt politiskt och diskursivt krig mot Sverige och svenskarna.”

Ett diskursivt krig pågår mot Sverige och svenskarna. Men om vem är då motparten?

”Dessa krafter utövar starka angrepp mot den västerländska kristna arvet som västvärlden vilar på. Vart leder detta? Har dem frågat sig det. Feminister bland andra lider av lyxproblem och de saknar en hel del verklighetsförankring.”

Det här är kanske det enda stora problemet med Carolinas bloggtext. Hon nämner dem inte vid namn vilket hon faktiskt borde göra. Att hon påtalar de är feminister hjälper ju inte. Feminist är ingen konkret term. Hade hon sagt ”språkvetare” så hade det sagt mer om situationen.

”De har både tid och råd att socialt konstruera en helt ny världsbild som okritisk och oreflekterande förväntas tas emot av politiker som p.g.a. brist på andra alternativa röster och alternativ forskning och valmöjligheter känner sig tvungna att internalisera denna nya världsbild för att inte kallas sexistiska och politiskt okerrekta.”

Här ser vi ett påpekade angående politisk korrekthet, det är alltså inte politiker själva som bestämmer vad som är politiskt korrekt.

”Många vanliga männiksor som inte lider av stora problem är lyckliga över sitt liv i Sverige. det är människor av kött och blod som förstjänar respekt och skydd av sitt integritet. feminismen och den extrem kritiska mångkulturalismen är kränkande många gånger för vanliga svenskars integritet.”

Här borde Carolina få nån slags pris för kurage. Hon säger alltså att dessa bägge godhetens ideologier är kränkande för vanliga svenskars integritet (jag vill också påpeka att Carolina är en av de kränkta svenskarna)

”eliten dominerar och vill bestämma över allas identitet och självuppfattning och förvränga det som om dessa diskurser äger hela sanningen som kunde ägas någonsin i historien från Kristi födelse till idag.”

En kommentar om kultur och nationalitet.

Det finns ju en orsak att statsvetaren Cristopher Lasch döpte sin bok till Eliternas uppror. Budskapet är tydligt, de vill inte längre vara till för andra, allra minst egna kulturens andra. Likt sagans grekiska tragedi Anakin Skywalker bestämmer de sig för att bryta med jediorden och göra vad de vill men sina positioner.

”Precis som i alla andra länder så är det I sverige. man har som en vanlig människa rätt till sitt eget land och sin egen nationella identitet. Jag skulle aldrig acceptera något ifrågasättande av min varför då skulle jag göra det mot andra OCH på ett onyanserat sätt.”

En bra fråga som vi lämnar obesvarad eftersom den är ställd till de som motsvarar det beteendet och vi är lika undrande till deras korkade beteende. Vad håller de på med? Vet de själva det eller kanske det är dags för dem att tillämpa den kritik de hävdar är så värdefull på egna tänkandet?

Angående nuvarande politiska intressen görs följande intressanta påpekanden

”Varför skulle jag dölja hela sanningen? Vilka politiska intressen har jag för det? Och om jag vore forskare idag med den blindheten för helheten som jag skriver om, hur partiskt skulle inte min forskning vara??”

Lika partisk som den som redan finns i de existerande fälten och som beskrivs på hennes blogg kanske?

”Med några få ord och i ärlighetens namn så en del som sker i samhället är omvänd rasism och omvänd sexism. Och detta är destruktivt för samhället och männiksor helt enkelt och leder dem åt fel riktning och vilseleder dem.”

Om det finns nån svaghet vi hittar i Carolinas text är det att hon tar för givet folk förstår vad rätt riktning skulle vara medan bevisligen många skulle behöva ha den skriven på näsan. Något Carolina verkar för väluppfostrad för att göra. Eller så är det helt enkelt hennes sätt att inte sjunka till deras nivå. Som avslutning skriver hon.

”I kraft av att jag är en Svensk invandrad medborgare här som har inte bara rättigheter utan också skyldigheter mot detta samhälle och mot allmänheten,och har ansvar att säga vad jag tycker utifrån min kunskap, mina erfarenheter och min enkla vardag, för allmännas bästa och kännedom så skriver jag detta och kräver vetenskaplig, förnuftig, nyanserad, demokratiskt, logiskt och politisk oberoende granskning och kritik av ovannämnda diskurser.”

Då man inte vet om texten får stå kvar (se hur Ingrid Carlqvist pressades) så citerar vi ganska stora delar av den men låt det inte hindra er från att läsa resten för de delar vi inte citerade är lika bra.


    aktivarum@gmail.com

    Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 426 andra följare

    Arkiv

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 426 andra följare

%d bloggers like this: