Aktivarum

Aktivarum riskerar att stängas ner av ekonomiska orsaker

augusti 27, 2010
52 kommentarer

Tack för all support. Ni gör mig så glad och hoppfull. Ofattbar glädje! Angående donationer till Aktivarum:

Namn: Aktivarum

Bank: Nordea

Kontonummer: 3839 51 13900

IBAN-nummer: SE4130000000038395113900

Meddelande: Ert nickname

Det skadar såklart inte att sprida denna information varhelst personer som värderar alternativa åsikter i en demokratisk debatt vistas.

Donationerna kommer att användas till först och främst livets nödtorft (mat, hyra telefon.) skulle någonting bli över så går de till första hand skulder, andra hand arbetsverktyg och eventuella resor tydligt relaterade till Aktivarum.

Risken är ännu inte över att jag blir av datorn och om det sker, ja bloggen försvinner inte men jag kan inte skriva lika ofta. Jag lyckades verkligen ramla ner i ett djupare hål än jag någonsin varit i. All hjälp jag får nu oavsett hur liten hjälper mig enormt.

När jag mår som sämst tänker jag på personer som varit i en liknande – fast värre situation där det plötsligt blev en ljusning.

Uppdatering: Jättetack alla som lovat stöd. Jag har svårt att finna orden för hur glad det gör mig att ni ställer upp. De senaste dagarna har varit tokiga, å ena sidan droppade ekonomin ner i en avgrund. Å andra sidan så inträffade årets hittills viktigaste händelse när Assange och Wikileaks drabbades inte av CIA utan av värsta sortens svensk feminism. Något som tog hela världspressen med överraskning.

Trots att jag borde fokusera på egna situationen gick det inte att komma ifrån det faktum att detta är det viktigaste som hänt Aktivarum och Sverige på länge. De mest lästa inläggen placerade bloggen på WordPress-topplistan. Som vissa vet var det heller inte en händelselös helg. Som hintats har jag skrivit en än så länge hemlig text. När jag vet hur mottagandet ser ut beslutas om den texten publiceras här.

Jag kan inte säga mer än att texten är hemlig av två anledniningar.

1) Jag vill de närmast berörda av texten får chansen att läsa den, ge omdöme samt förslag på ändringar.

2) Texten är på engelska så bloggen kan hamna i internationellt blickfång om vi publicerar den här. Sålunda måste vi ta hänsyn till även kulturella skillnader.

Här kommer det ursprungliga inlägget, uppdateringen placerades högst upp eftersom jag inte ville skriva ett nytt inlägg. Donationerna är fortfarande en prioritering.

Alla som vill får sprida hela eller delar av denna text.

Det här är det svåraste blogginlägg jag skrivit. På sistone har många saker på rad gått fel privat och nu är frågan om denna blogg kommer att fortsätta.

Detta är inget skämt! Heller ingen överdrift! Det är tyvärr på riktigt!

Arbetet att motarbeta genusideologi i allmänhet och arbetet med Aktivarum i synnerhet tog alldeles för mycket tid och kraft av mig. Det så kallade riktiga livet började bli lidande för ett tag sedan. Sedan dess har det sakta blivit värre och värre. Skrivandet blev ett sätt att få distans.

Samtidigt har de senaste dagarnas händelser visat att Sverige är värre drabbat än någon kunde föreställa sig. Jag känner ett mycket starkt behov att göra någonting men samtidigt ser jag mina möjligheter att åstadkomma någonting som extremt små. Tudelningen tog sitt pris.

Ju mer jag satsar på jobbfronten ju mindre tid och energi har jag för mans- genus- frågor. Ju mer jag satsar på mans- genus- frågor ju mindre betydelse får jag i riktiga samhället.

Jag är en extremt fokuserad människa som föredrar att sikta på en sak i taget. Nu är jag så tudelad att jag funderar på att sluta helt. Alternativet är att frikoppla sig helt från den riktiga världen och leva på donationer från er läsare. Då skulle jag kunna vara effektiv.

Jag känner obehag bara av att ställa frågan.

Men här kommer den ändå. Hur många personer här kan tänka sig att ”prenumerera” på Aktivarum och vilken summa kan ni regelbundet varje månad tänka er betala för att Aktivarum i allmänhet och jag i synnerhet på heltid gör något åt genusfrågorna?

För dessa eventuella pengar i månaden vad skulle ni isåfall begära i gengäld av oss som jobbar med bloggen i allmänhet och mig i synnerhet?

Som sagt jag känner obehag av att ställa frågan, jag har alltid varit bra på att hjälpa andra människor men jag har aldrig varit bra på att be om hjälp. Däremot så har jag under tiden jag studerade ämnen som media och retorik arbetat som försäljare av diverse abonnemang.

Och ärligt talat jag har ringt till tusentals människor och bett dem betala 150-200 kronor i månaden för fler Tv-kanaler. Varför det känns så obehagligt att fråga om besökare av denna sida som vill se en rejäl ändring i svenska offentligheten kan betala 100-200 kronor i månaden för att få en riktig heltidarbetande representant i verkligheten vet jag inte.

Om det fanns 100 prenumeranter som vardera betalade 100 kronor så skulle jag kunna syssla med detta på heltid…. Det är förståss mindre än en riktig lön men lever man snålt så funkar det.

Gick det att få 200 prenumeranter som betalade 100 kronor i månaden eller 150 prenumeranter som betalade 150 kronor i månaden så skulle resten av pengarna kunna gå till resor till er andra i Sverige. För lets face it, det finns hundratals genusideologer och liknande som har betalt för att göra just detta.

Men mig veterligen så har de flesta av er andra riktiga jobb. Jag har själv vanligen riktiga jobb. Nu funkade inte det sista jobbet (de ville uttryckligen jag skulle lura folk jag sålde till) och sålunda kommer jag antingen nu att tvingas lägga ner och satsa på den riktiga världen.

Detta är inget påhitt och absolut inget jag tar lätt på att skriva. Det är inte ett frivilligt val från mig. Det är helt enkelt den riktiga världen.

Eller så hittar jag det nödvändiga antalet personer som en längre tid kan lova att betala en mindre summa än vad jag för olika företags räkning tidigare begärt för olika tv-kanaler (vad ger er mest?). Och som sagt, skall vi göra detta är det på riktigt. Då satsar jag 100% på er i fortsättningen.

Som sagt, skall vi göra detta är det frågan vad ni vill ha i gengäld av mig. Skulle detta funka så kommer jag i framtiden att använda mitt riktiga namn. Det kommer att göra det i stort sett omöjligt för mig att göra karriär inom någon som helst institution som följer politiskt korrekt värdegrund.

Alla personer jag känner som skall jobba i statliga eller privata nyckelpositioner ljuger om sina åsikter. Det måste de göra, annars skulle deras karriär stanna.

Det är ett mycket effektivt sätt att tysta folk att sätta deras försörjning på undantag. Allt fler människor ger upp. De vågar till en viss gräns men sedan tar det stopp. Detta har fått mig att inse enkla faktum: Detta behöver vara ett heltidsarbete för att göra riktig skillnad.

Här skulle jag kunna räkna upp alla galna lagar och regler. Men jag tror ni vet redan vem jag är och vad jag vill. En amerikansk president sade: Dont ask what your country can do for you, ask what you can do for your country. Men utan ekonomiska förutsättningar vad kan jag göra för er?

De som är vår opposition får betalt för att tycka, de får tilldelat vad de skall tycka och sedan har de inga som helst krav på sig att göra något annat.

Alternativet är att jag jobbar extra med att ringa runt och be folk om 150-200 kronor för produkter jag själv inte ens skulle använda för att jag inte ser något värde med dem och sedan har allt mindre tid för er. Jag ber istället er om 100-200 kronor i månaden för något ni garanterat kommer att få värde av.

Så roligt är det faktiskt inte att arbeta med dessa saker. Jag har gjort det för att jag ansåg det a) nödvändigt och b) såvitt jag förstått finns det ingen annan som kan. Iaf har jag inte under flera års tid träffat på någon som tar denna roll. Jag vill kontakta människor på riktigt, det kräver tid och pengar.

Jag vet inte alls i vilken jord denna landar. Jag beklagar att detta kommer som en chock. Jag vet inget sätt att soften the blow på Fredagsmorgonen tyvärr.

Jag vill satsa 100% på antingen det ena eller det andra. Jag har på sistone mått dålig som tusan av att vara tudelad. Ett tag nu har jag levat snålt och satsat på bloggen och arbetet. Sålunda har ni märkt en kraftig ökning i både antalet inlägg och antalet besökare.

Fallet Assange fick Aktivarum att explodera ut i bloggosfären. En journalist pratade med mig och sade att något måste göras, jag håller med. Och om ni skapar förutsättningarna för det så lovar jag att verkligen försöka. Jag har en mängd ideer som ni inte känner till.

Jag har pratat med en mängd människor ni inte känner till. Alla vill ju att jag inte berättar för de andra eller på bloggen om dessa samtal.

Anledningen till detta är att helt enkelt att det kan drabba deras riktiga liv. Detta är anledningen jag frågar om tillräckligt många av er kan ställa upp – med lite mindre än vad telemarketingproffs begär för något så trivialt som tv-kanaler – i månaden så att det finns en enda person vars riktiga liv inte kan drabbas?

Och då menar jag både ekonomiskt och socialt. Att arbeta med detta tar energi från allt annat. Frågan är alltså, vad är ni villiga att betala för att det inte skall finnas något annat som detta tar energi från? Jag vet flera personer som behöver hjälp. I dagsläget har jag inte resurserna.

I framtiden kan jag både personligen resa till folk, såväl som hålla telefonkontakten, hjälpa till med professionell coaching och dessutom tillhandahålla material.

Jag har fler böcker än jag hinner läsa/lyssna på. Jag skulle sålunda kunna låna ut material och se till fler får den kunskap som krävs för att bemöta det gigantiska problem som bara blev alltför tydligt nu när Assange blev anhållen utan att ens formella förhör hade hållts.

Det är så mycket jag skulle kunna göra att tanken att nu ge mig ut och skaffa ett nytt jobb där jag gör precis samma sak (raggar kunder) fast utan att det bidrar till dessa betydligt mer viktiga saker gör mig deprimerad på riktigt. Jag funderar på att stänga ner bloggarna och lägga ner helt.

Ärligt talat känns det inte som om man finns på riktigt när man kombinerar dessa två saker.

Nåväl, nu har det iaf gott så illa att Aktuvarum kan stängas ner (det är inte garanterat men risken finns). Det är inget frivilligt val från min sida och hade inte den risken funnits hade jag nog inte skrivit detta inlägg. Ideerna har jag haft ett längre tag men det krävdes denna kris för att jag skulle sprida dem öppet.

Vad tycker ni? Kan detta funka? Jag mår dåligt av att göra er delaktiga mina egna problem då jag vet ni har egna. Jag vet inte hur många ni är som menar allvar men this is it – nu kommer vi antingen att öka eller se en tillbakagång. Alea acta est. Tärningen är kastad.

Mvh/Erik initativtagare och administratör.

Svar på denna lämnas antingen i kommentarsfältet eller på mailen aktivarum@gmail.com


Debatten mellan Schyman och Åkesson en pinsam historia

augusti 25, 2010
23 kommentarer

Via mail fick jag tips om att kommentera den TV-sända debatten i Agenda mellan Gudrun Schyman (Fi) och Jimmie Åkesson (Sd)

Redan förutsättningarna för debatten ifråga är anmärkningsvärda. Fi har knappt några röster men behandlas som ett riktigt parti. Troligen eftersom deras språkrör (mer…)


Dårfeministen på nya äventyr

augusti 20, 2010
12 kommentarer

Det finns en feministisk bloggare, låt oss kalla henne noclue. Eller nej förresten vi skall inte fåna oss som hon gör. Hon kallar sig noboytoy.

Noboytoy är den sorts mansföraktande toka som regelmässigt befolkar kvinnorörelsen, vars politiska åsikter är anledningen mansrörelsen behövs. Noboytoys normala M.O. är att attackera Pelle Billing (som hon kallar KH). Men i sitt senaste inlägg har hon hittat en ny hackkyckling i Ingrid Carlqvist (som kallas Karlkvast)

Vad är det då som noboytoy retat upp sig på denna gången? Jo en ordväxling med Ingrid Carlqvist som har tydliga likheter med hur Aftonbladet behandlade Arbetsmarknadsminister Littorin. Dvs noboytoy kommer med helt grundlösa sexanklagelser och kräver svar.

Omvänd bevisbörda verkar ha blivit mer en regel än ett undantag hos kvinnorörelsen gällande frågor relaterade till sex.

NBT: ”Läste någonstans att du anklagas för att göra ditt bästa för att skydda pedofiler? Stämmer det? Anser du dig personligen vara en pedofili-främjande kvinna? Jag undrar, är pedofili något som mansrörelsen önskar bli förknippad med?”

Egentligen borde svaret på denna sorts grundlösa anklagelser vara Far åt skogen! Jag underkastar mig inte omvänd bevisbörda. Carlqvist var dock generös nog att ge ett seriöst svar.

IC: ”Antalet barn som utsätts för sexövergrepp av sina biologiska pappor är försvinnande litet i jämförelse med alla de tiotusentals barn som växer upp utan den livsviktiga kontakten med sina biologiska pappor.”

Utmärkande för det som ofta kallas politisk korrekthet är att man förvandlar en sakfråga till en fråga om etiska överväganden.

Det betyder att man betraktar sanningen som relativ och bara diskuterar vad folk tycker är rätt eller fel i akt och syfte att associera ”rätt” till egna politiska åsikten, så alla som inte håller med om en ovidkommande politisk åsikt kan anklagas vara ”fel” i förhållande till frågan.

Sålunda är det inte förvånande att noboytoy får spel över svaret eller att hon försöker inbilla oss svaret betyder Carlqvist har etiskt fel. Bägge är vanliga retoriska taktiker i kvinnorörelsen. Särskilt radikalfeminister försöker regelbundet göra kopplingen ickeradikalism = stödjer vad än radikaler bekämpar.

Affärsiden är alltså att alla som inte okritiskt håller med oss är mot oss och då vi är för barn så måste alla med nån annan åsikt vara mot barn.

Det värsta är dock att denna inställning sprider sig till samtliga politiska åsikter. Rätt vad det är så tror radikalfeministen att alla som inte vill ha en diktatorisk enpartistat måste stödja trafficking, våldtäkter och sexuella övergrepp mot barn.

NBT: ”Uppenbart är det, i alla fall för mig, vad denna ”rörelse” står för och verkar för. Ett uttalat barn- och kvinnoförakt. Pedofil-främjare.”

Uppenbart är att detta är lögn från början till slut. Lika uppenbart är att noboytoy inte bryr sig om att logiskt bedöma om påståenden är sanna.

NBT: ”Ett barn som växer upp utan pappa tar stor skada? Men det gör inte ett barn som utsätts för sexuella övergrepp av en vuxen man…?”

Nej dummer! Vad Ingrid Carlqvist sade var att det var många fler barn som drabbas av att växa upp utan pappa och att detta i sin tur skadar många fler barn. Förstår man inte ens skillnaden mellan olika antal och olika styrka så bör man omgående gå om grundskolan.

Så här kommer en summering till alla människor för korkade eller för okunniga för att förstå ut det på egen hand.

Att barn växer upp utan pappa ökar statistiskt risken för: ”skolk, kriminalitet, missbruk, tonårsgraviditeter, psykisk ohälsa och självmord. När man vet detta är det enkelt att säga att umgängessabotage skadar barn mycket mer än sexövergrepp.”

Och gissa vad  ni överkänsliga som inte klarar av att läsa den texten från början till slut utan att känna er kränkta och upprörda? Ingrid Carlqvist har 100% rätt eftersom påståendet gällande barn generellt är 100% sant. Det är alltså fler(=antal) skador som drabbar gruppen barn pga frånvarande pappa.

Antalet barn som begår självmord pga frånvarande pappa är större än antalet barn som begår självmord pga sexuella övergrepp.

Har ni förstått matematiken nu eller är ni tröga på riktigt? Ingrid Carlqvist sade inte att varje barn drabbas lika hårt oavsett vad de drabbas av. Hon sade att fler (till antalet, detta tillägg gör vii  för ovanligt tröga människor) barn drabbas av det ena än av det andra.

Detta är alltså inte bara sant utan obestridligt sant. Det är kanske därför som noboytoy så hårt anstränger sig för att göra svaret till etiskt tyckande. Inte en objektiv analys. Sådana verkar saknas helt. Tur att vi på Aktivarum så gärna står till tjänst.


Forser och Rothstein: Om humaniorans marginalisering

augusti 19, 2010
8 kommentarer

Tomas Forser är bekymrad över utvecklingen i det svenska utbildningsväsendet. Han besvaras av Bo Rothstein som anser forskarna själva skapat situationen.

En stor del av Forsers inlägg i Göteborgsposten handlar om analysen i fysikprofessorn Bo Sundqvists bok ”Svenska universitet – lärdomsborgar eller politiska instrument?” Sundqvist konstaterar att stora förändringar har skett i svenska högskolevärlden:

”Under det sena 1900-talet blev universitetet i Sverige ett massuniversitet. Nu handlar det om 300 000 studenter där det för 50 år sedan fanns 10 000. Och förstås också om en lärarstab som vuxit proportionellt med tillhörande administrativ expansion.”

Allt fler skall ha examen till samma kostnad. Kraven sänks för alla måste klara sig, annars så får skolorna mindre pengar.

”Kunskap måste säkras i en osäker och prövande process. Om inte blir det annars mest bara plattityder och redan insedda förhållanden som kan garanteras.” Sundqvist förespråkar en kollegial organisation där kritik, självkritik, prövning och diskussion är krav utan förbehåll och toppstyrning saknas.

Den idealbilden är det dock inte många som känner igen sig i idag. Seminariekulturen kännetecknas istället av missunnsamhet, rädslor och konformism. Som exempel på detta nämns Seminariet Samgenus kring Eva Lundgren med tillhörande stollerier utan belägg.

Bo Rothstein skriver i sitt svar till Forser att humanisterna pga dåliga utnämnande i vetenskapsrådet har sig själva att skylla.

I Göteborgsposten skriver Rothstein att han håller med om problemet som Forser presenterat men inte om de orsaker Forser anger. Rothstein menar att marginaliseringen sker eftersom svensk humaniora isolerat sig från omvärlden.

”Alla de problem som Forser listar som centrala för den humanistiska forskningen är i grunden universella. Samtidigt förefaller svensk humanistisk forskning vara den minst internationaliserade av samtliga vetenskapsgrenar”…” En inte obetydlig provinsialism råder vad jag kan se inom många områden.”

Som exempel på varför humanioran marginaliseras nämner Rothstein Vetenskapsrådets (VR) inflytande över resurserna.

Han påpekar att VR är den viktigaste finansiären för humanistisk forskning, att de flesta som sitter i VR:s styrelse är valda av forskarsamhället och att VR är forskarsamhällets kanske viktigaste företrädare gentemot statsmakterna.

Sålunda är det märkligt att det humanistiska forskarsamhället 2 mandatperioder i rad väljer professor Lisbeth Larsson.

Rothstein ger tre exempel på hur Larssons åsikter krockar med humaniorans kunskapsideal.

*Hon anser att att det inte finns någon anledning för forskare att hävda rätten till autonomi eftersom de medel som finns ”har sin upprinnelse i politiska beslut” Det politiker bestämmer skall forskarna leverera enligt Larsson.

*Hon anser den samhälleliga nyttan skall styra prioriteringarna.Denna nytta skall inte avgöras av forskarna utan av politikern. Larssons motivering till detta är att ”vi genusforskare har staten att tacka för våra tjänster”

*Hon har även uttalat sig föraktfullt om vikten av internationell publicering. Symptomatiskt har hon själv ingen internationellt publicerad forskning. Rothstein kommenterar:

”Om det beror på att hon försökt men inte lyckats bli internationellt publicerad eller om hon aldrig ansett det värt att försöka vet jag inte.”

Bo Rothstein summerar bilden av vad humanisterna i Sverige själva med utnämnandet vill åstadkomma.

”Den sammantagna bilden av humanisternas forskningspolitiska röst är således denna. Man önskar mera politisk direktstyrning av medel och tjänster och mindre inflytande från forskarsamhället.”

Detta går förstås helt emot vad filosofen Hans Ruin skriver om språkforskaren Humboldts vision där förnuftsanvändning och respekt för det samhälleligt allmänna skulle betinga varandra. Objektiv vetenskap och subjektiv bildning är ett ideal som enligt Ruin inte bara har retorisk kraft utan har också varit ledstjärna för västvärldens utbildningspolitik.

Rothsteins summering av de svenska humanisternas i handling givna önskemål fortsätter.

Det är den av politikerna definierade nyttan som skall avgöra vad det ska forskas om (bilindustrin?), inte vad forskarsamhället anser relevant. Att bidra till den internationella utvecklingen av det egna ämnet är ointressant jämfört med den ovan provinsiellt definierade nyttan.”

Man kan konstatera att Forser och Rothstein är eniga om problemet men där Forser fokuserar på marknadskrafternas inflytande så påpekar Rothstein att statens styrning i sammanhanget är att betrakta som en marknadskraft.

Det kanske mest intressanta i Rothsteins exempel är att vi åter ser hur genusvetenskapens hjärta hör hemma hos politiken, inte hos vetenskapen.

”Forskningens autonomi är till och med ett ”hinder för utvecklingen av nya områden”. I stället anser hon att politiker skall avgöra vem som får tjänster och anslag och varnar landets forskningspolitiker för att sätta någon tilltro till forskarsamhällets integritet.”

Varför de humanistiska forskarna tillsätter en företrädare som Lisbeth Larsson som anser att forskarna skall ha mindre att säga till om eftersom politiker belönar genusvetenskapen  vet bara de själva.

Men med avseende till humaniornas marginalisering konstaterarar Rothstein att som man bäddar får man ligga.

En annan som nyligen skrivit om hur politisk styrning påverkat situationen i den svenska universitetsvärlden är Svante Nycander. Vi återkommer till hans tankar om liberalismens ställning på högskolan i ett senare inlägg här på Aktivarum.


Mansfrågerörelsens personligheter: Warren Farrell

augusti 14, 2010
9 kommentarer

Som vi förklarat tidigare så är mansfrågor inte något någon håller på att starta, utan något som funnits länge. En av de första att inse detta var Warren Farrell.

Phd Political Science Warren Farrell är mest känd för sin bok The Myth of Male Power (1994). I denna så kritiserar han påståendet att män har makt. Han påtalar att det bara är några individer som har makt medan de flesta inte har det.

Han påpekar även att riktig makt handlar om möjlighet att kunna göra det man vill göra medan många som beskrivs som mäktiga bara är fast i ekorrhjulet på en högre nivå och är allt annat än fria att göra vad de vill.

The Myth of Male Power är dock långtifrån hans första bok. Warren Farrell började sin bana i den feministiska kvinnorörelsen. Han är mycket stolt över sin bakgrund där och betraktar sitt engagemang i mansfrågor som en logisk fortsättning av det jämställdhetsarbete han gjorde i kvinnorörelsen. Som feminist skrev han boken The Liberated Man (1974) och satt i styrelsen för New York avdelningen av N.O.W.

Från feminist i kvinnorörelsen till den första riktiga förespråkaren av en mansfrågerörelse.

Mellan 70-talet och 80-talet skedde en mängd negativa saker inom den feministiska rörelsen vilket ledde till att Warren Farrell lämnade kvinnorörelsen och skrev boken Why Men Are the Way they Are (1988) där han lade fram teorin män blir som de blir till stor del för att det är sådana män som kvinnors handlingar och levnadsval favoriserar. Han berättade att feminister skuldbelägger män till stor del för att de är duktiga på exakt vad kvinnor attraheras till.

Att säga denna bok gjorde honom impopulär inom kvinnorörelsen vore en grov underdrift. Samma sekund som Warren Farrell började förespråka att man lyssnade på kvinnor och män, inte bara på kvinnor så slutade erbjudanden att komma in. Därmed blev sanningen i teorin helt uppenbar. Så fort mannen utövar riktig makt (följer sin vilja) så straffas han ekonomiskt. Att hans nästa bok hette The Myth of Male Power är nog ingen tillfällighet för han hade själv tappat avsevärd mängd makt vid det laget.

Men han hade samtidigt gjort vad vi som samhälle brukar beskriva som det allra viktigaste. Han hade som feminist lärt kvinnor följa sitt hjärta. Nu hade han som man levt som han lärde.

Skillnaden är att när kvinnor gör karriär inom feminismen och följer sitt hjärta så belönas de. De får pengar, de får TV-erbjudande och blir kändisar. Farrell däremot var som feminist belönad. Han fick TV-erbjudanden och pengar. När han dock följde sitt hjärta och förespråkade man inte bara lyssnade på kvinnor utan även på män så blev han bestraffad, mindre pengar, mindre TV-erbjudanden och tappade stjärnstatus.

En svagare man hade i den situationen gjort en pudel, avbön, slutat skriva om män och återvänt till det som funkade karriärsmässigt. Enbart det faktum att Warren Farrell inte gjorde detta säger någonting om hans enorma integritet och karaktär. På sitt sätt är Farrells ideologiska vändning en triumf för den vetenskapliga metodens och ett gigantiskt argument mot paradigmtänkandet inom akademin.

Att göra Warren Farrell rättvisa i ett enda blogginlägg är en omöjlighet. Syftet med detta inlägg är att göra personer som inte är insatta nyfikna på vem han är.

Ett annat syfte är att ge bakgrunden till skapandet av Mansfrågerörelsen i Sverige som vi berättat om i tidigare inlägg här på Aktivarum. Denna form av kunskap valde jag att kalla manlighetslära numera ändrat till Mansfrågor (fritt översatt från male studies). Intressant och aktuellt i sammanhanget är att Pelle Billing nyligen träffade Warren Farrell i USA. Om detta berättar Billing:

”Jag fick flera bra tips hur jag kan utveckla mitt eget arbete och även lite förhandsinfo om vad han jobbar på för olika projekt i nuläget. Vi kom överens om att målsättningen är att Warren och jag en dag ska kunna göra en gemensam turné runt Sverige och föreläsa”

Här är ett filmklipp där Warren Farrell intervjuas angående skapandet av en mansförening på ett College-campus.

Observera att den manliga ABCNews journalisten anmärker på sin egen dubbelmoral. Lägg även märke till hur de tillfrågade kvinnornas reaktioner är rent ideologiska. Warren Farrell har sagt att (feministisk) ideologi är för kvinnor var macho är för män. Warren Farrell påpekar att män aldrig fått fråga sig själva vad de vill bli.

Som svar på kritiken att män har makten och pengarna har Warren Farrell sagt att det finns mer resurser till ”save the whales” än det finns till ”save the males”. Vilket man kan ha åtanke när man läser inlägg som den hotade mannen. Ett jätteproblem, men var är massmedias stora rubriker? Svaret är enkelt, massmedia är där pengarna finns. Män berövas sina barn och massmedia bryr sig inte. Att resurser läggs på män är en fantasi.


Kommande på Aktivarum: Kvinnans sexuella befogenheter – av Henry Laasanen

augusti 12, 2010
7 kommentarer

För er som missat diskussionen på genusnytt så har jag nu hittat Henry Laasanens arbete om kvinnans sexuella makt på internet.

Henry Laasanen är en finsk sociolog som 2008 chockade den finländska offentliga debatten med boken Naisten seksuaalinen valta (Här är svenskaöversättningen av adlibris summering: Kvinnans sexuella makt) Boken går bara att köpa på finska men arbetet bakom boken visade sig finnas online.

Det är möjligt att det är skillnader mellan arbetet online och boken som avbildas till vänster. Arbetet är 113 sidor A4, Boken beskrivs som 356 sidor och även i mindre format så kan man gissa att den innehåller mer än själva uppsatsen. Men ingen här kan finska och man tager vad man haver.

Ni kanske minns Ole Birk Olesens text om kvinnor som här översattes från danska till svenska (och gav oss fler danska besökare på en dag än vi haft sedan bloggen startades då dess översättning var top-story på nyhetssajten 180grader större delen av den dagen)

Då det trots allt gick relativt bra den gången har alltså turen kommit till att låta Google Translate gå lös på en finsk text.

Då Google Translate vägrar att översätta mer än ett dussin sidor åt gången så kommer översättningen att bli en rejäl pina. Efter cirka 10 kopieringar fram och tillbaka kommer vi att ha hela boken på (hjälplig) svenska. I skrivandes stund är sida 1-25 översatta till svenska och man är redan trött på att kopiera texter.

Nåväl vad som redan nu kan konstaterats är att Laasanen har en mycket diger källförteckning med en mängd välkända namn och teorier. Som väntat så dyker den sociala utbytesteorin såväl som evolutionspsykologin upp tidigt i arbetet. Den som vill tjuvkika på vad Laasanen kommit fram till innan vi fått upp en ordentligt recension kan läsa förenklade delar här.

Annars är det bara att vänta på framtida inlägg med en djupdykning i Henry Laasanens teorier.

Det är dock omöjligt att veta hur lång tid det tar att förvandla texten till en läsbar svensk text. Först kopieringen, sedan måste alla fel rättas. Och ingen här kan som sagt finska så detta blir en prövning i tålamod. Ett smakprov på vad Google translate kan slänga ur sig.

”När en operatör är i besittning av sådana anläggningar eller käyttäytymisominaisuuksia av andra spelare kommer att uppskatta, de har de resurser i förhållande till andra aktörer”

Man kan gissa vad det skall stå men läsningen tar sin tid. Den som dock verkligen behöver läsa Laasanens bok är Niclas Järvklo. Då kanske han skulle prata fakta istället för ideologiska floskler.


När kvinnor är tända klär de sig sexigare

augusti 12, 2010
4 kommentarer

Så har patriarkatets forskare spridit skräck i den politiskt korrekta maktens korridorer igen.

Vi har ju gång på gång fått lära oss att kvinnors klädval inte alls har att göra med huruvida de vill ha sex eller inte. Framför allt genusmedvetna människor använder ofta detta som argument mot kränkande frågor om kvinnors klädval vid oklara situationer.

Trots all denna enorma ”kunskap” som berättar att någon koppling inte finns mellan kläder och sexlust så bestämde sig några forskare vid University of Minnesota att testa påståendet. Det visade sig enligt Expressen att kvinnor vid ägglossningen köper sexigare kläder.

Inte nog med det. Det visade sig även att klädvalet påverkades av den kvinnliga omgivningen.

”I studien fick kvinnor som var i olika skeden av menscykeln titta på bilder av andra kvinnor med varierande utseende. Sedan ombads de att välja ut kläder som de helst ville köpa.
Resultaten visade att de som hade ägglossning och som hade tittat på bilder av attraktiva kvinnor valde mer utmanande kläder än de som hade tittat på bilder av mindre attraktiva kvinnor.”

Anders B Westin kommenterar humorn i det hela. ”Ve och fasa. Kvinnor inklusive feminister styrs av evolutionära egenskaper såsom hormoner, fertilitet och flockbeteenden.” På Genusnytt undrar Pär Ström ironiskt: ”Hur rimmar detta med det svenska beslutet om att könen är en social konstruktion?”

Kopplingen mellan kvinnors sexlust och deras klädstil är dock ingenting nytt för vetenskapen.

De österrikiska forkarna Karl Grammer, LeeAnn Renninger och Bettina Fischer visade redan 2004 i studien Disco clothing, female sexual motivation, and relationship status: Is she dressed to impress? att man kunde förutspå var någonstans en kvinna var fertilitetsmässigt på basis av hennes klädstil på krogen.

”The relationship between a female’s clothing choice, sexual motivation, hormone levels, and partnership status (single or not single, partner present or not present) was analyzed in 351 females attending Austrian discotheques. We digitally analyzed clothing choice to determine the amount of skin display, sheerness, and clothing tightness. Participants self-reported sexual motivation, and we assessed estradiol and testosterone levels through saliva sampling”

Vilken var då de österrikiska forskarnas slutsats efter mätningar av kvinnornas hormonnivåer?

”Results show that females are aware of the social signal function of their clothing and that they in some cases alter their clothing style to match their courtship motivation. In particular, sheer clothing—although rare in the study—positively correlated with the motivation for sex. Hormone levels influenced clothing choice in many groups, with testosterone levels correlating positively with physique display.”

Evolutionspsykologi beskriver alltså korrekta samband mellan beteende och hormoner, exakt de samband som genusvetenskap ideligen och ihärdigt förnekar. Genusvetenskapens funktion är alltså inte – som man kan tro av namnet – vetenskaplig utan rent politisk. Precis som Svante Nordin påpekade i radio på Filosofiska rummet.

Aktivarum 2-länk (Länkar från denna blogg till twingly funkar inte så länkning till massmedia får gå via systerbloggen) PS: Bloggen får fler och fler träffar på sökningar efter Niclas Järvklo (mansforskaren som saknar kunskap om sitt forskningsobjekt män). Någon som kan berätta anledningen?

Uppdatering 1: För att komma åt studien på angivna länken måste man först vara medlem. Här kan dock studien läsas i sin helhet.

Uppdatering 2: Expressens återgivning missar viktiga detaljer. Forskningsledaren heter Kristina Durante och svenska media missade att det bara var de attraktiva kvinnorna i närområdet som triggade kvinnors val av sexiga kläder. Bilder av snygga kvinnor minst 1000 miles bort hade ingen effekt i Durantes studie.

”Although the end result is to attract the best romantic partner available, Durante’s research found that ovulating women’s choice of dress is motivated by the other women in their environment.”

Detta leder till en mycket intressant slutsats:

”The study also supports the already common practice of retailers to display pictures of attractive women in their clothing departments. But its new insight: The attractive woman in the photo should be anonymous — not Angelina Jolie.”

Psykoterapeuten George Fieldman kommenterar resultatet i BBC News ”Women do the choosing [of mates] but in order to enable them to choose, they need a good number of suitors to select from.”


Fria tider lanserar uttrycket genusskeptiker

augusti 10, 2010
5 kommentarer

De båda samhällsforskarnas försök att censurera bort ord som invandrare ur språket är varken något nytt eller något specifikt för Sverige.

Som berättades i tidigare inlägg på Aktivarum så vill två samhällsforskare avskaffa ordet invandrare. En artikel angående detta finns nu på nyhetssajten Fria Tider. Tanja Bergkvist som kritiserat de bägge forskarnas artikel bla på basis av inkonsekvens benämns där som genusskeptiker.

De bägge samhällsforskarnas resonemang kring invandrare (som för övrigt inte är en isolerad förteelse) är snarlikt den ideologiska censur av utbildningar som Diane Ravitch uppmärksammar i boken The Language Police – How pressure groups restrict whats students learn. Ravitch berättar att situationen blir allt mer absurd.

Man får exempelvis inte berätta om en blind som bergsklättrade i snöstorm för vissa barn vet inte vad en snöstorm är aka ”regional bias”

I en intervju i The Daily Show 2003 räknade Ravitch upp en lång lista ord som intressegrupper velat ha förbjudna i skolor. Bland annat: elderly, blind, busboy, landlord, heretic, cult, extremist, fanatic, idiot, insane, candy, owl (ugglan är helig för vissa indianer) osv.

Programledaren Jon Stewart kommenterade politiken bakom denna oerhört omfattande censur så här:  ”This is absolute insanity. Okay so it seems like… the right…. is trying to get us back to a world that never existed in the first place… and the left is trying to get us to this utopian world that if it actually did exist…. would be unbearable!”

Det tar inte slut där. Det blir ännu värre när de diskuterar den kända litteraturen.

I deras fortsatta diskussion skall Sagan om Hans och Greta censureras för godis är onyttigt för barn. Man får heller inte diskutera födelsedagsfester. Dels för att födelsedagstårtor är onyttiga för barn och dels för att vissa barn inte firar födelsedag och ”they would feel bad”

Enligt Ravitch (utnämnd av dåvarande president Clinton till en nationell testpanel av språket) ser den politiska fördelningen ut så här: Högern vill förbjuda hänvisningar till trolldom och olydnad. Vänstern vill å sin sida förbjuda hänvisningar till olika grupper som exempelvis män och kvinnor.

Jon Stewarts kommentar: ”We are going to be raising a generation of mentally impaired people”

Låt oss återgå till lanseringen av genusskeptiker som uttryck. Genusskeptiker som fria tider använder har redan använts en gång tidigare. Då var det dock med den rakt motsatta betydelsen. En person som hyser djup övertygelse för betydelsen att följa genusteoretiska pekpinnar. Följande text kan läsas på en finländsk hbt-sajt.

”Cirkeln koncentrerar sig på skönlitteratur som gestaltar ickeheterosexuella identiteter och erfarenheter. Vi diskuterar både äldre och yngre, inhemska och utländska, kända och marginaliserade författarskap som på olika sätt kritiserat samhälleliga köns- och sexualitetsnormer. Cirkeln är öppen för alla litteraturintresserade genusskeptiker.”

Här ser vi ett klockrent exempel på varför samhällsforskare som Corlin och Cvetic inte kan säga att ordet invandrare associeras till vandrande nomader. Helt enkelt för att det inte är hur forskare och debattörer själva tycker ordet skall associeras som är det viktiga för ett språk utan hur folk i allmänhet använder uttrycket.

”What a language with its gender system means is what people use it to mean. It is an evil principle to think that we can tell other people what they mean by what they say, because of some theory we have that makes it mean something in particular to us, even when they obviously mean something else.” Kelley L. Ross PhD - Against the theory of a sexist language.

”Since it was never even remotely in doubt that when used as a general referent, the male pronoun included females, this change was never designed to prevent confusion. The change has, on the contrary, often created confusion. Its purpose is solely ideological.” Carolyn Graglia – Domestic Tranquility, A Brief Against Feminism

”I, for one, want to be free to refer to ”the brotherhood of man” without being corrected by the language police. I want to decide for myself whether I should be called a chairman, a chairwoman, or a chairperson (I am not a chair). I want to see My Fair Lady and laugh when Professor Higgins sings, ”Why can’t a woman be more like a man?” As a writer, I want to know that I am free to use the words and images of my choosing.” Diane Ravitch – The Language Police

Nu har även några av dessa invandrare som skall skyddas från att beskrivas som invandrare fått nog.

På sin blogg förklarar Merit Wager att hon inte har något problem med ordet invandrare. Så här lyder hennes argumentation:

”Artikelförfattarna talar om att det är ”viktigt för självkänslan” att inte kallas ”invandrare”!!??? Men Herre Gud, vilken unken herrefolksmentalitet och vilken nedlåtande syn på icke-svenskar dessa artikelförfattare visar! Vi har ju invandrat och vi är ju inte svenskar,varför skulle vi ha dålig självkänsla för det?”

Det är här som behovet av strukturella förklaringar skapas.

När gruppen som skall skyddas av en självutnämnd akademisk elit (som annars saknar identitet och mening i tillvaron) inte uppskattar beskyddet måste beskyddarna själva nämligen kunna strunta i vad den beskyddade gruppens individuella medlemmar tycker om saken.

Annars så är det ju elitens egen identitet och självkänsla som drabbas.


Vetenskapen om mäns villkor

juli 13, 2010
2 kommentarer

I massmedia används ofta ordet jämställdhet. Men vad betyder egentligen ordet jämställdhet idag?

Här kommer vi att studera jämställdhet och den allmänna synen på män som kön. Nyligen ställdes på forumet för vetenskap och folkbildningfrågan om vi kunde ha någon riktig genus /jämställdhetsforskning eller om allting i det fältet måste vara den sorts forskning som Eva Lundgren står för. Svaret är rätt uppenbart, jämställdhetsforskning är inte att förespråka jämställdhet utan att studera vad det innebär i praktiken. Här är en film med exempel på hur det kan se ut.

Det valda exemplet är intressant.  Tjejerna på elitnivå i tennis kräver högre lön för att motsvara manliga löner fast de spelar kortare matcher än killarna. Varför får vi inte från förespråkarna för jämställdhet höra att killarna skall spela lika långa matcher som tjejerna? Eller varför inte en kompromiss? Tjejerna går upp till att spela 4 set per match. Killarna går ner till att spela 4 set per match. Är det jämställt eller är lika mellan könen inte ”jämställt” nog? Isåfall varför? Och isåfall, vad betyder ordet jämställdhet idag?

På TV ikväll 20.00 i Kunskapskanalen: National Geographic Mannens Vetenskap ”Testosterone factor” Den finns även online men för dem som inte har bredband så visas den alltså på TV ikväll.


Pojkarna som ofrivilliga forskningsobjekt

juli 11, 2010
8 kommentarer

Fullkomligt grundlösa påståenden från genusfältet används som ursäkt för att det går dåligt för pojkar i skolan.

Det är Johan Wennström från SvD som på ledarbloggen skriver om ”kriget mot pojkarna”. Han rapporterar hur delegationen för jämställdhet DEJA har publicerat studier som påstås försöka besvara frågan.

(mer…)


« Föregående sidaNästa sida »

    aktivarum@gmail.com

    Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 693 andra följare

    Arkiv

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 693 andra följare

%d bloggare gillar detta: