Aktivarum

MRA-affischer vandaliserades – Feminister skyller allting på Patriarkatet

september 16, 2012
15 kommentarer

Som ni vet har den senaste tidens MRA-affischering bemötts med att de fick affischer nedrivna.

Nu har de feminister som var kritiska till MRA-affischer lyckas få ut egna affischer och sålunda kan vi äntligen få svar på vilka påståenden feministerna bestred och hur deras argument såg ut – Eller inte!

Patriarchy: The systematic opression of all who are not cisgender (non-trans*) men and cis men who fail to meet standards set by patriarchy of what a man ”should be”.

Patriarkat har alltså omdefinierats från det system där förtryck finns till själva förtrycket i sig. Man anar att orsaken till detta var svårigheterna i att beskriva vad för system som då inte är patriarkat.

Här blir dock patriarkat benämningen på ALLT som inte leder till det önskade resultatet ifråga.

Nog för att den förra definitionen (nedan) var trams men den gick i alla fall att diskutera. Den nya definitionen innebär att i patriarkat ingår precis allting! Den är inte bara bullshit, den är batshit crazy!

”Patriarchy is a social system in which the male acts as the primary authority figure central to social organization, and where fathers hold authority over women, children, and property” Wiki

Här hade jag tänkt kommentera de feministiska argumenten men i linje med deras helgalna nya definition av patriarkat så finns inga som helst argument på de feministiska affischerna.

Allt som finns är en mängd osammanhängande påståenden, som skulle vara relativt vettiga…

…om inte varenda ett av dessa påståenden argumenterades med orden ”Because of patriarchy”. Vilket innebär hela affischens budskap blir ett cirkelresonemang: Förtrycket beror på förtrycket som beror på…

Never ending stoooryyyy… Nanana Nanana Nanana

Feministernas problem tycks vara att de nu har kommit fram till samma slutsats som låg bakom kritiken av patriarkats-teori under den gamla definitionen. Patriarkatet är då = Allt i samhället.

”Gender-issues writer Cathy Young, by contrast, dismisses reference to ”patriarchy” as a semantic device intended to shield the speaker from accountability when making misandrist slurs, since ”patriarchy” means all of Western society.”

Medan normalt funtade människor inser den definitionen är värdelös och behöver bli snävare…

(Vilket är precis vad Girlwriteswhats radiokollega Typhonblue visar med sin totalt överlägsna Patriarchy  theory 2.0 som sågar idén att patriarkat gynnar män i tusen delar)

”The primary drive of the apexual to develop uniqueness compels it to move up the status hierarchy—at each step the apexual feels itself akin to fewer and fewer male bodied individuals until, at the pinnacle it shares nothing in common with any male bodied individual.”

…så breddade feminister den till ”Vad än vi tycker inte ger rätt resultat” varefter de på allvar affischerade deras rörelse handlar om att bekämpa ”odefinerat” som inte ger minoriteter önskat resultat.

Detta odefinierat kan vara allting från vetenskaplig standard till demokratiska värderingar.

Ger ”odefinierat” fel resultat? Låt oss slänga den framför tåget tillsammans med allt annat som Ovita Kränkta Hen och deras lobbygrupp Sociala Rättvisegänget Hen-ivisterna tycker är i vägen.

Sist men inte minst: En av de affischerande grupperna berättade att affischerna fått sitta kvar. Istället för att riva ner dem klottrade Femistasi sina egna budskap ovanpå affischerna.

Femistasi lyckas å sin sida med konststycket att ljuga om sin egen källa SPLC.

”It should be mentioned that the SPLC did not label MRAs as members of a hate movement; nor did our article claim that the grievances they air on their websites – false rape accusations, ruinous divorce settlements and the like – are all without merit.”

Genusnytt: Berättar hur tidningar räknar bilder och kvoterar kvinnors uttalanden.

Pelle Billing: Följ diskussionen om Eva Lundgrens Slagen Dam i kommentarsfältet.

Annonser

Girlwriteswhat om Ateism Del 2 – Feministers försök att kapa rörelsen = A+

september 12, 2012
9 kommentarer

Så var vi där igen. Feminister vill bestämma över någonting som andra människor byggt upp.

De kallar sig Ateism+ eller A+ och ägnar sig åt den sorts kritik som påpekades i Del 1. Likheterna mellan dem och Queer-gänget som försökte kidnappa Pride för att införa sin egen agenda är dock slående.

Ateism+ utmålar sig även som Tredjevågs-Ateism efter Feminismens vågor. I korthet funkar det så här: Första vågen är filosofisk, Andra vågen är akademisk, Tredje vågen handlar om aktivism.

Den tredje vågen handlar i bägge fall om identitetspolitik, polarisering och politisk korrekthet.

Identitetspolitik innebär att dela upp världen i marginaliserade och priviligerade grupper för att gynna de marginaliserade. I fallet Ateiströrelsen yttrade sig detta i och med ”Elevatorgate”.

”She entered the elevator and was joined by a man. While in the elevator, the man expressed interest in talking to Rebecca some more and invited her to his hotel room for coffee. She declined, but felt that she had been sexualised in the process. ”

Under normala omständigheter skulle detta inte vara en big deal men Skepchick tog som ”marginaliserad” grupp illa upp att behandlas på detta sätt av den ”priviligerade” gruppen.

Det hela splittrade Ateiströrelsen i två grupper, de som höll med och de som inte gjorde det.

Feminister och andra på Skepchicks sida såg snart minsta lilla kritik som tecken på sexism i rörelsen. Snart började de hitta på regler för vilkas Ateism som var av den rätta ”goda” sorten.

Atheists plus we care about social justice,
Atheists plus we support women’s rights,
Atheists plus we protest racism,
Atheists plus we fight homophobia and transphobia,
Atheists plus we use critical thinking and skepticism.

De glömde: Strength through discipline! Strength through Community! Strenghth through action! Thunderf00t konstaterar ”A+ (atheism plus), For A Third Glorious Age of Total Agreement”

Det finns inte en enda punkt i programmet som vi inte känner igen från ”Godhetsrörelsen”

Bla bla priviligerade grupper skall tvingas ta hänsyn till marginaliserade grupper, bla bla det är sexistiskt att inte godta känslobaserade argument, bla bla historiskt förtryck bla bla och bla.

”Religion is responsible for generating and sustaining most of the racism, sexism, anti-(insert minority human subgroup here)-isms… ”

Som Girlwriteswhat påpekar, Ateism handlar inte om att tycka gud är ond. Ateism handlar om att anse det saknas bevis för att gud finns. Även om Ateism var ond skulle det inte påverka sakfrågan.

Det är när religionen bedöms på basis av det eventuella elände den orsakar som A+ ser sin chans.

Vilken sorts personer består då A+ av? Huvudsakligen två grupper. Skepchick-kvinnorna och de överdrivet feministiska männen som försöker visa hur mycket de skiljer sig från vanliga män.

”The women driving all of this are supported and validated in their efforts by supplicating men, men desperate to tell them, ”We’re the good men, we’re not like those bad men over there. We understand why you’re so terrified of this HUGE problem of sexual harassment and misogyny in our community, and it’s all down to male badness. But not me, because I’m a good man, not like those guys over there, the bad ones…”

Men vänta lite känner vi inte igen det här? Och ännu bättre gissa vilken händelse det skryts om på A+forum? Just det! Här har vi en av affischvandalerna som störde Vancouver MRA.

Här känns det som det är en död häst som skall piskas. Vi har alltså svinaktiga feministkillar som förövare igen (Som nu får en egen kategori) uppmuntrade av feministiska kvinnor.

Man anar att (hbt)Q folket på pride och A+ tillhör en och samma ideologi.

Uppdatering: Ju mer man läser om händelserna i Skeptikerrörelsen efter Elevatorgate ju galnare blir det. Ta bara det faktum att de som censurerar värst har namet FreeThoughtBlogs.

Genusnytt: Konstmuseét har jämställdhetsproblem, de flesta donatorerna är män.

Pelle Billing: På tal om feministiska vågor. Yoko Ono vill sträcka ut handen  


MRA-affischer vandaliserade IGEN – Girlwriteswhat kommenterar

september 11, 2012
17 kommentarer

För ett tag sedan bloggade jag om hur Affischering om Mansfrågor bemöttes av trakasserier.

I Vancouver blev MRA-affischer nedrivna även när de satt på privat ägo (vilket är vandalisering) Den här gången stannade dock John The Other kvar med kamera och bevakade platsen.

Därmed kan ni nu för första gången få se och höra de hjärntvättade personer som utför dessa handlingar. Som bonus får ni höra Girlwriteswhat kommentera deras argument.

Bland annat får ni höra en av killarna hävda att affischerna för honom är ”traumatiserande”

Dessa affischer alltså! Som grädde på moset får vi höra en kille mena det är sexistiskt att inte godkänna känslobaserad argumentation. Girlwriteswhats reaktion är obetalbar

”Accusing a man… of using an emotional argument… is sexism against women?”

Nåväl det här är alltså en anslagstavla som tillhör byggarbetsplatsen. Förra gången den vandaliserades av feminister tillkallades säkerhetsvakt som då angreps av vandalerna.

Den gången blev det dock rejäl bakläxa för motståndarna till mansfråge-aktivism.

Händelsen hamnade i tidningen under rubriken ”Posters in support of men’s rights ripped down in Vancouver”. När folk på stan tillfrågades så blev det ännu en överraskning.

”Men and women we spoke with say they should be left up because we don’t hear enough about men’s rights. They also believe Vancouver is an open-minded city.”

När man frågar folk på stan i Vancouver så tycker de flesta att det hörs för lite om mäns rättigheter. Undrar vem det är som bestämt att det skall höras så lite om mäns rättigheter. Hmmm….

Intressant, folk på stan tycks mer positivt inställda än de personer som skall ”representera” dem.

Sätt gärna händelserna i Vancouver i sitt sammanhang. My Vingren och Karin Petterson menade att feminister trakasseras för sina politiska åsikter vilket hotar yttrandefriheten.

Den andra sidan av bladet är trakasserierna mot kritiker av feminism. Exempelvis en av mina favoritbloggar är inte längre kvar och här berättar ägaren varför Oh The Irony försvann.

”Tyvärr visade det sig ändå att vissa med andra agendor än min inte drog sig för att smutskasta och förtala inte bara mig, utan även min familj. Därför ser jag inget annat val än att ställa in den här showen.”

Kan vara bra att komma ihåg nästa gång man hävdar specifikt feminister utsätts.

Genusnytt: Matte Matik om kvotering vs det personliga är politiskt.

Pelle Billing: Om påhoppen på feminister som My Vingren.


Girlwriteswhat rapporterar från N.O.W. (National Organization for Vaginas in the house) – Om sexövergrepp i krig

augusti 3, 2012
27 kommentarer

Som GWW säger, när man beskriver radikalfeminism är det svårt att ens veta var man skall börja.

Hon väljer att börja med det absurda. Eve Ensler, skapare av ”Vaginamonologerna” var huvudtalare när N.O.W. hade sin årligen återkommande konferens. Enslers tal började med följande utrop:

”Are the Vaginas in the house!”

Transcribed at GWW:s blog

Varefter virrpannan klämde in ordet ”Vagina” så många gånger i sitt tal att GWW tror en gynekologihandledning skulle använt det ordet mindre ofta.

Som kronan på verket finns ett filmklipp där Ensler gestaltar vad vi kan kalla ”kvinnlig kunskap.”

”deep in my soul, in my heart in my vagina, I know…”

Det här är av allt att döma den kvinnliga motsvarigheten till män som tänker med vad de har ”där nere”. Men medan det talesättet beskriver något negativt är det självklart nåt bra när kvinnor gör det.

Utöver tjat om Vaginor så innehåller Enslers tal även en högst väntad fixering vid våldtäkter. Bland höjdpunkterna var hemska historier om våldtagna kvinnor i Kongo vilket GWW kommenterar så här:

”If its that bad for women and girls, I cant even imagine how bad it must be for men and boys”

Hon konstaterar det är svårt att hitta diskussioner om sexuella övergrepp mot pojkar och män i krigstid

Hon hittade dock trots allt ett antal källor som tog upp ämnet däribland en BBC-dokumentär. En forskare kommenterar mäns situation på det här talande sättet. (Arbitrary = Godtycklig)

”any society where rape of women is arbitrary, the killing of men will be equally seen as arbitrary”

Hon har även hittat föga kända data från The Journal of American Medical Association som säger att i Kongo har 30% av alla kvinnor och 22% av alla män blivit utsatta för sexuella övergrepp.

Till detta tillkommer det faktum att många fler män och pojkar är offer för våld och död.

Det skrämmande är dock att studie efter studier visar att samma hjälporganisationer som tar hand om kvinnor utsatta för sexuella övergrepp struntar i dessa övergrepp när offren är män.

”The research by Lara Stemple at the University of California doesn’t only show that male sexual violence is a component of wars all over the world, it also suggests that international aid organisations are failing male victims.”

Organisationer som skall hjälpa våldtäktsoffer gör det inte när våldtäktsoffren är av manligt kön. Finansiärer som Dutch Oxfam hotar att dra in stödet om inte minst 70% av offren är kvinnor.

”(Chris) Dolan points to a November 2006 UN report that followed an international conference on sexual violence in this area of East Africa. ”I know for a fact that the people behind the report insisted the definition of rape be restricted to women,”

Detta är den röda tråden i diskussioner om sexuella övergrepp, de definieras så de bara gäller kvinnor.

Observera att anledningen dessa enbart-kvinnor definitioner skapas är att för att de ansvariga vet män är utsatta för sexuella övergrepp. Allmänheten vet det inte just pga enbart-kvinnor retoriken.

”when I contact Stemple by email, she describes a ”constant drum beat that women are the rape victims” and a milieu in which men are treated as a ”monolithic perpetrator class”

”International human rights law leaves out men in nearly all instruments designed to address sexual violence,” she continues.The UN Security Council Resolution 1325 in 2000 treats wartime sexual violence as something that only impacts on women and girls ”

Fortsättning följer.

Sist men inte minst Pär Ström börjar blogga på Genusnytt igen. Om några dagar (den 6:e) kommer även Pelle Billing att börja skriva inlägg igen.


Hypoagency – Girlwriteswhat om Män som agenter och Kvinnor som objekt

juli 31, 2012
21 kommentarer

Detta inlägg handlar inte om objektifiering av kvinnor utan om hur kvinnor betraktas som hjälplösa objekt.

Vi börjar med en snabb förklaring av begreppen. Hypo står för ”mindre”, Hyper står för större och Agency står för aktivitet. Hypoagency betyder alltså på svenska att graden av passivitet. Här får GWW ordet:

Hon börjar med att besvara en kommentar från Stardusk om den kvinnliga tendensen att pressa sig in på mansdominerade fält för att sedan ”boss everybody around and police their behavior and speech”

GWW håller dock inte med om att det bara beror på osäkerhet över effekten åldern har på sexualvärdet.

Hon presenterar istället flera argument för att hypoagency är kvinnors naturliga tillstånd. Hon parodicerar även feministers magiska förvandling från ”kvinnor lönediskrimineras” till ”kvinnor väljer inte sina jobb alls”

”…being ”steered” by social norms or ”guided” by institutional sexism towards certain fields and away from others. Women not really wanting to prioritize family but being ”forced” to because men still dont do their share of domestic childcareduties”

Kort sagt alla kvinnors fria val blir betraktade som ”guided” ”steered” eller ”forced” av saker utanför dem själva. Kvinnornas val beskrivs som helt ineffektiva och de liknas vid löv som blåses omkring av vinden.

GWW undrar om feminister inser att de beskriver kvinnor som om de saknar viljekraft och önskemål.

Hon blir dock inte ett dugg förvånad. Det är nämligen mer regel än undantag att feminister beskriver kvinnor som viljelösa föremål. Exempelvis när kvinnor inte försöker få politiska poster anses detta inte vara deras val.

”…those women arent ”being encouraged” enough. Or they are ”discouraged” by institutional discrimination. Not enough is being done to ”get” more women into politics”

Åter beskrivs kvinnor inte som individer vilka väljer att antingen eller inte ge sig in i politiken. Istället är det upp på tåget till akademiskt antagna strukturer närhelst det inte går den väg feministerna ville.

”…they are objects that are ”gotten” into politics. With other words women dont make choices, choices are made for them by society, by institutions, by circumstances and by men”

Modern feminism säger att kvinnor inte skall behöva anpassa sina handlingar, val och beteenden.

Istället skall samhället, institutioner, förutsättningar och männen alla anpassas så att kvinnor – som de föremål de anses vara – får en hinderfri väg. (Vilket både diskriminerar män och strider mot The Sexual Paradox.)

…along which they will be ”guided” by ”encouragement”, ”steered” into the proper direction and not ”forced” to  change course by any difficulty real or imaginary so that empowerment can be ”gotten” for them. 🙂

Detta är den nuvarande dominanta ideologin såväl hos statsfeminismen som hos övergripande kultureliten. Män ser till att saker händer. Kvinnor däremot ser saker hända dem. På egen hand anses de förmå ingenting.

I teorin är detta könsrollen som feminismen inte ”vill ha”. I praktiken ”gör” feminister ingenting för att avskaffa den.

Feminister avskaffar alltså inte könsrollen. De pratar om hur de vill ha könsrollen avskaffad – själva avskaffandet anses ligga på någon annans axlar och inte sällan är denna avskaffare en man.

”Hyperagency is an male-centric evolutionary trait that emphasizes action and independence , whereas Hypoagency is a female-centric evolutionary trait that emphasizes passivity and dependence. In other words being like an object. ”

Ta exempelvis debatten som Jenny Nordlander startat om hur kvinnliga krönikörer kränks. Det faktiska argumentet är att 3% av männen och 20% av kvinnorna har funderat att sluta pga kränkningarna.

Det var dock 72% av männen och 76% av kvinnorna som utsattes för kränkningar i samband med krönikor.

Men de kränkningar som manliga krönikörer utsätts för ges ingen vikt alls i diskussionen. De är män och skall skydda sig själva. Debatten handlar om att kvinnliga krönikörer genom att klaga skall ”få trygghet”

Alltså någon annan skall göra dem trygga. Det är inte de själva som skall skapa en bättre arbetsmiljö det är andra som skall göra det åt dem. Manliga journalister hotar inte med att sluta för ingen skulle bry sig.


Girlwriteswhat är på NOW:s årliga konferens i USA – Var finns de kritiskt granskande journalisterna?

juni 30, 2012
5 kommentarer

Nu händer det saker på andra sidan Atlanten och för en gångs skull finns kritisk granskning.

National Organization for Women (NOW) har i detta nu sin årliga konferens i Baltimore. Girlwriteswhat berättar att hon finns på plats och kommer att videoblogga om händelsen inom kort.

Vi kan alltså räkna med en bortåt 30 minuter lång kritisk granskning av vad en av världens största feministiska organisationer avhandlade på sin årliga konferens. Där uppkommer dock en viktig fråga.

Hur kommer det sig att Girlwriteswhat behöver göra vad som i grunden är journalisters jobb?

Varför är det så få journalister som närvarar när feministiska organisationer presenterar sina handlingsprogram? Hur kommer det sig att kritisk granskning av feminismen saknas i media?

Paradoxalt nog ser elitfeminister själva detta som ett uttryck för könsmaktsordningen. De menar bristen på kritisk granskning beror på att kvinnor och kvinnofrågor anses oviktiga jämfört med män och mansfrågor.

Inte helt förvånande så har jag ett annat svar på frågan om journalisters feministiska blindhet.

Efter att ha läst oräkneliga texter på ämnet är min slutsats att massmedia och flertalet andra institutioner helt saknar förmåga att skilja minoriteter och majoriteter från de grupper som säger sig promota dem.

De mer observanta läsarna kanske märkte hur jag ovan skrev att elitfeminister själva förklarar frånvaron på journalister med att kvinnor och kvinnofrågor anses oviktiga. Dvs de anser feminism = granskas ej = kvinnor.

Därmed anser både journalister och feminister att kritisk granskning = negativa skriverier = anti-kvinna.

Jag har redan tidigare i flera inlägg påtalat det finns en tydlig bias i massmedia. Här är talande citat från Bernard Goldbergs bok “Bias: A CBS Insider Exposes How the Media Distort the News” 

Even Sam Donaldson, one of the toughest reporters in all of tele­vision journalism, turns into a sniveling wimp when it comes to chal­lenging feminists. A while back, Donaldson wrote in his autobiography, Hold On, Mr. President!, ”because of me no one gets a free ride.

” Well, almost no one. Once Sam called a female park ranger a ”rangerette” and got so many complaints from angry feminists that years later, he tells us, he ”failed to ask a single challenging, provocative question of leaders of feminist organizations” regarding a controversial rape story. 

”I’ve been very careful about offending women,” he writes. ”I’ll challenge presidents any day, but taking on half the world is asking too much.”

Det handlar alltså inte om att tuffa journalister ignorerar feminister för de tycker kvinnor är oviktiga. De ignorerar feminister för de tycker det är så viktigt att inte göra kvinnor upprörda.

Den som läser texter relevanta för ämnet ser om och om igen hur ”kvinnor” förväxlas med ”feminister”.

Hur journalister mentalt hanterar fenomen som Girlwriteswhat och Kvinna och Antifeminist framgår inte men man kan ana de intellektuellt måste fatta hur absurt det är att hävda feminism är halva världen.

Men om de faktiskt fattar det så märks det inte i deras texter. Uppenbarligen anser många journalister denna åsikt ”hör till jobbet” och som konsekvens vågar de knappt skriva kritiskt alls om feminister.

Detta är den främsta anledningen Girlwriteswhat blir vår bästa källa på vad NOW sysslar med.

Det är heller inte bara massmedia som är blinda för skillnaden mellan kvinnor och feminister. Statsmakten tycks också betrakta dem som en och samma sak. Exempelvis vid 2009 års NOW-konferens kan läsas:

”The first speaker of the weekend was Shirley Harrington-Watson, who welcomed participants on behalf of the U.S. Department of Agriculture, a major sponsor of the conference.”

Här kommer vi tillbaka till frågan om kvinnoföreningar igen det s.k. Don Draper-fenomenet. Å ena sidan är statsmakten mansdominerad. Å andra sidan stödjer de mäktiga männen vad de uppfattar som kvinnofrågor.

Likvärdigt stöd till mansfrågor existerar överhuvudtaget inte. Mansfrågor som helhet saknas i statsmakten.

Hur detta kan komma sig förklaras av Typhonblue i texten ”Patriarchy Theory 1.0 And the Apexual” Jag har bloggat om den tidigare men vi kan passa på att återproducera detta citat.

”apexuals do not share a primary, positive identity with the male-bodied, they don’t even share a primary, positive identity with each other.  Their primary, positive identity is with the status hierarchy itself and all the necessary actions and motivations required to climb it.”

Därmed blir det lätt att förstå sig på fenomenet manliga feminister. Alltså män som upptäckt att ju större distans de har till manlighet och män i allmänhet ju mer belönas de av statushierarkin de tillhör.

Kvinnor däremot behandlas precis tvärtom, de uppmuntras identifiera sig med varandra.

”The first plenary session on Saturday had a political theme, with two women in public office addressing the crowd. Ohio Secretary of State Jennifer Brunner — who is running for U.S. Senate in 2010 and will be the first woman senator from Ohio if she wins — spoke about her decision to enter politics, her experiences campaigning, why more women don’t run for office and why they should.”

Här har vi alltså statsmakten som sponsor för en feministisk konferens där företrädare för statsmakten anser fler feministiska kvinnor borde syssla med politik. Kvinnor med andra åsikter räknas såklart inte.

”Next up was Rep. Gwen Moore (D-Wis.), a compelling leader with firsthand experience struggling to make ends meet. Moore told about her early days running for office when her son was injured and she couldn’t afford to keep her health insurance, and it was NOW founder Catherine Conroy who helped her make that payment. Moore urged activists to keep on fighting for all the women who need the power of NOW to make a difference in their lives.”

Och här har vi en politiker som sedan gammalt är i ekonomisk tacksamhetsskuld. Feminister gav henne ekonomisk hjälp med sonens försäkring. Vem hade hjälpt en kämpade pappa vars son råkade ut för en olycka?


Girlwriteswhat – Feminismens historieskrivning är falsk – Del 3 Den officiella linjen om kvinnlig makt

juni 4, 2012
10 kommentarer

Detta är den tredje delen i den serie inlägg som kommenterar GWW:s senaste video.

Del 1 gav bakgrunden till videon, kommenterade vad – som i vår del av världen – oftast sägs i massmedia och akademia om kvinnors situation samt påtalade internationella feministrörelsen stoppade manliga P-piller 1990.

Del 2 tog upp ämnet kvinnlig makt. Jag påtalade hur den kan användas till att bestämma hur media och akademia skall beskriva kvinnors situation – vilket förklarar hur historiebeskrivningen kan se ut som den gör.

Detta inlägg argumenterar  varför den officiella linjen om kvinnlig makt är felaktig. Ett par exempel:

När chefen sade något kvinna 1 ogillade dominerade hon först situationen med upprördhet varefter hon lämnade rummet. Sedan ”råkade” hon berätta om händelsen för kvinna 2 som ”råkar” vara journalist.

 ”saying later that if she hadn’t left, ”I would’ve either blacked out or thrown up.”

Jämför med kändisen som ligger med Kvinna 3. När han senare inte svarade i telefon ringer hon upp Kvinna 4 på hans jobb. Till denna okända människa ”råkar” hon berätta hon haft sex med mannen.

Det visar sig även kvinna 3 har haft sex med honom, något hon ”råkar” berätta för Kvinna 4.

Efter mycket om och men råkar Kvinna 3 och Kvinna 4 berätta för polisen de haft sex med mannen och versionen de gav av händelseförloppet leder till polisanmälan hos den traditionellt mansdominerade hierarkin.

Värt att notera är hur Kvinna 1 säger syftet med att kontakta en journalist inte var att sprida händelsen i media medan Kvinna 3 och 4 säger syftet med att gå till polisen inte var att göra en polisanmälan.

Detta är per definition en form av makt,”Det-var-inte-meningen-makt”

Oavsett hur man tolkar händelserna kvarstår faktum att det är makt som utövas.

I ansvarsfrågan gör det sak samma om vi tror på dem eller inte, att vara omedveten om den makt man har innebär inte man har mindre makt – bara att man är sämre på att använda den på ett bra sätt.

Vidare så är Kvinna 1 professor och Kvinna 3 statsvetare. Hamnar de verkligen i bättre ljus om det var sant att de inte hade en aning om följderna? Kan en professor vara så okunnig om hur media funkar?

Kan en samhällsvetare som inte vet hur Polisen fungerar anses kompetent?

Det räckte med en städerskas berättelse för att sänka en av Frankrikes mäktigaste män. Det räckte med några rader till en journalist för att få Harvards chef sparkad och en man som anses jagad av CIA? Well…

Men officiellt så har kvinnor inte makt för universitetsfeminister hävdar att om kvinnor hade makt vore en större andel av världens ministrar, styrelsemedlemmar och höga chefer kvinnor och de åtlyds bevisligen.. (lol)

Att denna sorts påståenden godtas av akademia spelar dock i maktfrågan ingen roll

Om inte fler professorer är kvinnor så har kvinnor nämligen officiellt ingen makt i akademia – Det har universitetsfeminister bestämt. Om de säger de inte har makt så är det så – punkt slut. (lol)

Hade inte riktiga forskare varit så rädda för att ”being next” att de faktiskt tillåter denna travesti på universiteten hade den varit rolig. Så löjlig och absurd är beskrivningen ifråga.

Sanningen är nämligen att maktutövning i sig är ett obestridligt bevis på makt.

Den ”Officiella Linjen” från massmedia, akademia och myndigheter där kvinnor beskrivs som offer motbevisar sålunda sig själv. Helt i linje med Kajsa Ekis Ekmans resonemang om intellektuellas marginalisering.

”Detta kan ju inte vara annat än falskt, eftersom själva definitionen på en intellektuell är någon som skriver och talar.”

Enligt samma logik, hur skulle offer utan makt kunna bestämma vad journalister och forskare säger? Det kan inte vara annat än falskt eftersom själva definitionen på makt är någon som bestämmer över andra.

Vi skall avsluta med ännu ett – betydligt äldre – exempel på kvinnlig makt.

Som referens har vi artikeln ”The day Hitler blinked” av Barbara Ash. Och nej Godwins law är inte tillämpbar här för exemplet visar raka motsatsen till vad Godwins Lag postulerar.

Den 27 Februari 1943 visades på Berlins Rosenstrasse 24 hur inte ens Nazisterna – så onda som de var – ignorerade kvinnors önskemål. Detta trots att vad som bestreds var statligt sanktionerad policy.

”The protest on Rosenstrasse was the only public German protest against deportation of Jews. It shows what happened when German women confronted the regime and refused to abandon their Jewish spouses. ”

Inte nog med det. Även andra lyckade protester mot nazi-regimen utfördes av kvinnor.

Att döma av Barbara Ash artikel och den refererade forskningen från Dr Nathan Stoltzfus var det utmärkade för de lyckade protesterna mot nazi-regimen just att de utfördes av kvinnor.

”By January 1943, German women in general were particularly influential in any collective effort to oppose the Nazi regime.”

Vid en särskilt intressant händelse blev Hitler övertalad av Goebbels att ändra sin kvinnosyn. Tysklands officiella inställning var tidigare att kvinnans plats var hemmen men nu behövdes kvinnor i fabrikerna.

”Although Hitler fully supported the Nazi tenet that a woman’s place was in the home, and their primary purpose to support their men and raise children of the so-called “master race,” Goebbels convinced him that the only way to win the war was to put them to work.

Nazitysklands mäktiga statsapparat visade sig dock åter inte vara mäktig nog.

Kvinnor i mängder vägrade att lämna hemmen för att motsvara statens behov av arbetskraft i fabrikerna. Åter visade sig en av världens mest våldsbenägna regimer obenägna att tvinga fram lydnad.

By the thousands, women ignored the call to work. The widespread refusal was not viewed as opposition to Hitler, but as standing up for family traditions that the regime had encouraged for a decade. Thus the women weren’t punished.”

Här ser vi fascinerande nog exakt samma sorts motivering som vi avhandlat i tidigare exempel. Kvinnornas önskemål åtlöds för deras maktutövning beskrevs inte som maktutövning överhuvudtaget.

”Feminine traits are called weaknesses. People joke about them, fools ridicule them, but reasonable persons see very well that those traits are just the tools for the management of men” – Immanuel Kant 

Diskussionen om kvinnlig makt är inte en stilstudie, det är en analys av substans.

I sin oförmåga att objektivt göra den analysen har vetenskapen inte bara misslyckats att sköta sin uppgift utan även effektivt motbevisat sitt eget påstående om den kvinnliga maktlösheten.

Hade kvinnor inte haft makt hade inte Larry Summers behövt fråga om lov för vilka hypoteser han får diskutera. Pelle Billing visar i ”Fredagshumor” ett talande exempel på kvinnliga uttryck för makt.

Finns det ens något ämne där kvinnor faktiskt frågar män om lov att få sätta upp hypoteser?

Om vi jämför en Harvard-rektor som menar kvinnor är mindre intresserade av vetenskap än män är med en teater som menar män är moraliskt sämre än kvinnor (och det är en snäll beskrivning av SCUM)

Då tycks det vara männen som riskerade att få sparken från jobbet. Inte kvinnorna. Så en bättre fråga är om det över huvudtaget finns något ämne där kvinnor måste låta män bestämma?


Girlwriteswhat – Feminismens historieskrivning är falsk – Del 2 Den osynliga kvinnliga maktutövningen

juni 3, 2012
3 kommentarer

Min analys av Girwriteswhats senaste bidrag till jämställdhetsdebatten fortsätter.

Vi avslutade Del 1 med GWW:s påpekande det knappast stämmer att mansdominerade hierarkier har motivationen att gynna alla män på kvinnors bekostnad (12.00) så här summerade hon argumentet.

”It kinda looks to me like acting for the benefit of all men have never really been a priority for the men in power! While giving women what women say they want and need, very much is”

Det här resonemanget är ingen nyhet eller hemlighet. Om vetenskapen undersökte hur manliga makthavare reagerat på människors önskemål är detta sannolikt också svaret vetenskapen skulle få.

Men om de kvinnor som har makt över männen vid makten inte gillar det, vad händer då?

Hur går det om de kvinnorna föredrar att Akademia hävdar kvinnor varit förtryckta (för att makthavare varit män och manliga makthavare gynnar män på kvinnors bekostnad?) Vems önskemål lyssnar de männen på?

Regelbundna läsare anar nog svaret på den frågan för situationen har redan inträffatNär Harvards rektor (manlig makthavare) hade en åsikt och en grupp kvinnor en annan, vilken åsikt var det som vann nu igen?

”I sin mest generella mening är makt möjligheten att handla till förmån för egna syften och intressen, förmågan att gripa in i händelsernas gång och påverka deras utfall.” John B Thompson ”Medierna och Moderniteten”

Girlwriteswhat anser det var förändringar i arbetsmiljön som kvinnor hade att tacka – inte feminismen..

Hon påtalar det faktum att vi knappast sett en ström av kvinnor till de yrken vilka som mest liknar de sorters arbete som män vanligen historiskt utförde som exempelvis skogshuggare eller djuphavsfiskare.

Även i kvinnodominerade fält som Veterinär märks hur kvinnor inte vill göra mäns traditionella arbete i det faktum att det nu kan bli brist på veterinärer inriktade på området stora djur och boskap.

Kan det kanske bero på att området inkluderar fysisk styrka, ansträngning och risktagande?

När Girlwriteshat frågar en feminist om valet mellan 12-14 timmar på ett ej automatiserat sågverk eller att vara hemma och passa barnen och får svaret att det hade varit ”A tough choice” svarar hon:

”Tough Choice” Really? I don´t think it would had been tough for her to decide at all. I am of the opinion it would have been a physical impossibilty for her to even performe a huge percent of the task men were sent to back in the day

De flesta män hade upp tills nyligen jobb som var tråkiga, farliga, stressiga och utmattande. Vidare så var männen under lagligt tvång att försörja sina fruar. Hur lyckades man lura män att gå med på detta?

Kanske genom att männen fick bli ”head of the houshold”? (När de alls var hemma)

Och ja det var säkert orättvist mot de 2% mest priviligerade kvinnorna som hade kunnat bli advokater men för de 98% andra kvinnorna som annars hade jobbat med att lägga järnvägsräls var det en klar fördel.

Feminist bored desperate housewife-reasoning: Why cant I be a barrister like my father?

Non-feminist women reasoning: ”Why cant I work 7 days a week in a coalmine or be conscripted into the military like my husband?

Den stora frågan är hur man skulle fått män att överhuvudtaget göra annat än revoltera om det inte fanns några som helst fördelar för män med att ingå ekonomiskt förpliktande äktenskap med kvinnor?

En logisk följdfråga är varför män idag när det inte längre ger den fördelen skulle gifta sig alls.

När Tom Leykis blir tillfrågad säger han att dagens äktenskap inte ger män några fördelar alls. Män uppfostras helt enkelt av sina mammor att gifta sig för att tillfredsställa kvinnliga önskemål.

Äktenskap historiskt innebar kvinnan fick vissa garantier medan mannen fick vissa garantier. Äktenskap idag innebär Sex & The City har något att göra filmer om.

Därefter kommer vi in på levnadsförhållanden under den industriella revolutionen.

Talande är här hur kvinnor trots att de hade dubbel arbetsbörda fortfarande levde längre än män och att de arbetsförhållanden som ansågs ok för män plötsligt skulle lagstiftas bort i och med kvinnornas inträde.

Så länge män var de som bröt benen och dog i förtid var det ingen vid makten som brydde sig. Och som framgår tydligt av innehållet i genusdebatten. Det är fortfarande ingen makthavare som bryr sig om män.

Efter detta konstaterande dyker vi rätt på den feministiska teorins absurda ideer om ”makt”

Att ta på sig genusglasögonen blir här mindre en fråga om jämställdhet än det blir en fråga om att ursäkta bort precis alla former av kvinnlig maktutövning samt alla uttryck av manlig maktlöshet.

”What do women want? An excuse to get closer” – Don Draper

Om vi pratar om feministisk teori så fick han rätt i det där om ”An excuse” Ursäkter i mängder är precis vad feministisk teori tycks handla om. Först och främst en ursäkt att slippa behandla män likvärdigt.

Män skall minsann inte tro att de skall få ”safe space” bara för att kvinnor har det.

Situationen på Simon Fraser University uppstod för att en man föreslog män fick något som kvinnor sedan länge hade och skolans Womens Center och skolans Instution för Genusvetenskap sade såklart nej nej nej.

”The idea that the definition of equality should be that all people are treated the same is something that women’s studies scholars have challenged through research and theoretical work over the years”

Samma ”scholars” resonerar tvärtom när Män har något kvinnor inte har. Som Lionel Tiger från Male Studies påpekar blir i regel alla former av kvinnliga obalanser påpekade.

Hos Pelle Billing har Matte Matik läst KDU:s text om jämställdhetspolitik. Om föreställningen att könsskillnader inte borde omfatta vårt sätt att tänka och vara skriver KDU

”Det är en väletablerad, för att inte säga dominerande, uppfattning i de flesta politiska kretsar. Den är likaledes dominerande inom de samhällsvetenskapliga disciplinerna runt om på våra universitet och högskolor.

Den utgör också en avgrund mellan den genomsnittliga medborgaren, mellan verklighetens folk, och den politiska och kulturella eliten. KDU avvisar denna uppfattning och menar att den är helt politisk motiverad.”

Man skulle kunna kalla det här uttalandet ofullständigt. Det viktiga är inte att uppfattningen om könen är politiskt motiverad utan vilken politik man haft som motivering och vilka som är originalkällorna.

Nåväl som ni redan vet kommer vi att gå in mer på Kvinnlig maktutövning i Del 3 ”Den officiella linjen”


Girlwriteswhat – Feminismens historieskrivning är falsk – Del 1 Hur män förvägrades P-piller

juni 1, 2012
24 kommentarer

Det senaste bidraget från Girlwriteswhat heter ”Me a feminist? No way” och sågar feministisk historiesyn helt.

Låt oss börja med historien bakom videon. En av hennes läsare råkade ut för att hans feminist-fru ”kom på honom” med att se ett av hennes videoklipp. Hennes reaktion på det okända var förutsägbar till tusen. Hon försökte dominera sin man med ilska och upprördhet.

Hans reaktion var också förutsägbar. Han kontaktade Girlwriteswhat och bad henne att för husfridens skull  göra en video som var positiv till feminism. Hans fru är nämligen ingen extremist, hon har bara alltid trott att patriarkatet är källan för kvinnoförtryck i världen.

Girlwriteswhat valde förutsägbart nog att inte göra en sådan video bara för att tillfredställa populära fördomar.

Mannen i historien motiverade sin frus beteende med följande citat:

”Lets face it, in our part of world the overwhelming message of media and academia is about female opression throughout history and women overcoming and empowering themselves in the face of sexist opression” 

Han menar detta budskap finns precis överallt och jämlikt sinnade personer kan därför inte belastas för att de anser feminismen egentligen handlar om rättvisa. Sålunda skulle GWW leta rätt på någon feministisk seger som inte handlade om female entitlement.

GWW anser dock att sådana feministiska segrar inte existerar  och att ändå beskriva världen på det sättet är som en dinosaurieforskare som försöker hitta något vettigt i kreationism eller en matematiker som försöker bekräfta att för konsensus skull kan 2+2=7.

GWW motiverar sin kritik av feminismen genom att summera det budskap som hörs från dess teorier.

Så här lyder universitetsfeminismens berättelse: Män har historiskt haft makten över samhällen och arrangerat dem på ett sätt som gynnar män på bekostnad av kvinnor. Män höll med avsikt kvinnor borta från offentligheten för att gynna män. Mäns makt var orsaken till förtryck.

Det sistnämnda är centralt inom feministisk förståelse av hustrumisshandel. En av de ofta upprepade ”teorierna” är att män slår för att de har makten och pga att män haft makten i familjer så har rättvisa makar varit undantag och brutal hustrumisshandel det normala.

Petra Östergren som förr i tiden sysslade med feministiskt självförsvar och jourverksamhet berättar:

”Jag lärde mig tidigt att vi lever i en könshierarki där männen står överst och kvinnorna underst; männen har all makt och behärskar juridiken, ekonomin, kulturen, sexualiteten … Och eftersom (kausalt påstående) männen har makten misshandlar de och våldtar kvinnor. Det är makten som får dem att slå och det är på grund av våldet som makten består.”

Det här är alltså vad feministerna själva lärt ut till unga kvinnor som ville arbeta med jämställdhet. Det är inget jag eller GWW har hittat på. Alla som läst feministisk litteratur har läst att feminister anser lösningen på mäns våld är att män skall ha mindre makt.

Från feministiskt håll hävdas att eftersom de som haft makten i världen varit män så kan skulden för det onda i världen läggas på det manliga könet och trots att kvinnor haft 100.000 år på sig är det först nu som de lyckades ”befria” sig från de hemska männen.

Därefter kommer vi in på påståendet att kvinnor har feminismen att tacka för att de lever bättre idag.

Som ni kan se i ovan video är detta ingen nyhet. Redan 2007 påpekade ArgusEyes kvinnor i högre grad kan tacka vetenskapen för kvinnlig frigörelse. GWW räknar även upp en mängd vetenskapliga genombrott som upplysta (tryggare) gator och automatisering.

Märkligt nog är detta förbättringar som mestadels kommer från ”ahem” män. Sedan har vi vetenskapliga förbättringar inom medicin och hygien som minskade den biologiska bördan från kvinnor. Även dessa uppfinningar kommer mer från män än från feminismen.

Och trots att det i övervägande grad var män som gav världen P-pillret så finns fortfarande inget P-piller för män.

Hur kommer detta sig? Har man inte lyckats uppfinna tekniken ännu? Jodå! Tekniken för manliga P-piller existerar redan. En vanlig invändning är att männen inte vill ha ett P-piller och om det fanns ett skulle män inte ta det. Detta visar sig vara en lögn.

”I was Dazzled cause the women were raising up and screaming: NO MALE PILL!!!” Dr Elsimar Coutinho

Det visar sig vara feminister som gapade och skrek när man för över tio år sedan försökte introducera manliga P-piller på  World Population Congress i Budapest. Deras argument: Vi tar P-piller när vi inte vill ha barn, vi slutar ta dem när vi vill ha barn. Inga P-piller för män!

De flesta vet än idag inte att om det inte vore för feminister så kunde de sluppit kondomer för länge sedan. 

Chateau Heartiste konstaterar dock i inlägget ”Why are feminists against the male pill”  det absurda i att trots denna vetskap inbilla sig feminism bryr sig om män eller rättvisa. Många TROR det för att de förväxlar det sagda med det gjorda.

”The male Pill, in a twisted feminist’s mind, is akin to outlawing abortion or the female Pill.” ”feminists don’t give a rat’s ass about “equality” or phantoms of inequality; all they care about is power. Feminism is a power grab, plain and simple. ”

Och de där juridiska systemen som förkastade det manliga P-pillret var såklart skapade och styrda mestadels av män. Hur var det nu igen med påståendet att ett mansdominerat system främst såg till mäns intressen på bekostnad av kvinnor? Ljug lite mer tack!

Sedan har vi det där med rösträtten också. Även där gör Girlwriteswhat processen kort med myterna.

Många år efter manliga kampen för rösträtt begränsades mäns rösträtt av klass, av ekonomi, av krav på värnplikt osv. Givetvis kan man direkt efter den kvinnliga rösträttskampen inte se motsvarande  begränsningar hos kvinnor. GWW konstaterar:

”It kinda looks to me lika acting for the benefit of men have never really been a priority for the men in power!”

Länkning: Pelle Billing berättar hur en feministisk genusvetare sitter i radio och ursäktar att hotell vill ha mansfria våningar. Mitt svar? What else is new? Klart de fortsätter när de får igenom mansfria avdelningar på gymmet. Vinnande koncept fortsätter man med.

En gång i tiden blev folk upprörda av bussar med platser där svarta personer oavsett kön inte fick sitta.

Samma människor är så indoktrinerade i konsten att inte använda hjärnan att de tycker det är helt ok med bussar svarta män inte ens får vara på. Bara svarta kvinnor får vara på bussen är det ok att behandla de svarta männen värre än under segregationen.

Man måste ställa sig frågan. Om Rosa Parks hetat Ronald Parks, hade historien gått likadant eller var det kanske pga att Rosa Parks var en kvinna som hon inte blev avslängd bussen trots att hon satt på förbjuden plats?

Detta inlägg beskrivs som Del 1 då det bara täcker upp de första 10 minuterna av GWW-videon ifråga.

Det blir minst ett till inlägg som kommenterar samma video.


Fortsättning på intervju med Girlwriteswhat – Om sexuellt våld, victimhood och evolutionspsykologi

maj 3, 2012
35 kommentarer

Den andra delen av referatet och mina kommentarer av denna mycket intressanta intervju med Girlwriteswhat.

Här hittar ni den första delen. Vi avslutade igår vid Desmind Morris. När intervjun fortsätter handlar det om Victimhood ”Offerskap” och hur det i dagens samhälle ligger en enorm vinst i att betraktas som offer. Den som betraktas som offer får betalningar, ursäkter och kort sagt ”godsaker” som icke-offer inte får.

Det kanske tydligaste exemplet på fördelen i att vara offer ligger i universalursäkten ”Victimblaming” vilket i korthet innebär att människor betecknade som ”offer” skall ha rätten att bete sig hur idiotiskt som helst. Sedan blir det samhällets uppgift att se till att de kan göra det utan konsekvenser.

”Victimblaming” är i själva verket inget riktigt argument utan en moralisk etikett som avskaffar behovet att ha några argument.

Detta blir väldigt tydligt när Girlwriteswhat berättar om ett sexuellt övergrepp hon var med om när hon var 14 år. När hon berättar om de flertalet idiotiska och riskfyllda beslut som hon tog under tidsperioden före övergreppet så är det en mängd människor som börjar bete sig som galningar.

Dessa människor tillhör något som i brist på bättre kan beskrivas som en fundamentalistisk kyrka av medeltida modell. De struntar fullkomligt i att argumentera för någonting. Bryter man deras (GEDs) budord skall man brännas offentligt som kättare mot deras heliga och fullkomligt lära.

Det hela är dock intelligensbefriat bortom förståelse då budskapet i grunden är att de vill förenkla idiotiska beteenden.

Ett klassiskt exempel var när denna grupp hittade ”problemet” att män får ha bar överkropp på badhus men det får inte kvinnor. De flesta normalt funtade människor begriper att väldigt få kvinnor vill visa brösten på badhuset men det hindrade inte medlemmar från deras kyrka att kräva bot och bättring.

Sålunda förvånar det nog ingen att Girlwriteswhat fått skurar av kritik för att hon förmedlade upptäckten att hon genom att avstå från de idiotiska riskfyllda beslut hon tog innan övergreppet ifråga kunde ta sluppit händelsen helt. När hon analyserade val A och val B såg hon nämligen sitt eget inflytande.

Vilket på intet sätt ursäktade svinet som begick brottshandlingen ifråga, något hon gör absolut kristallklart.

Om du lämnar en plånbok obevakad på en parkbänk och en tjuv tar den så innebär det inte att denne är mindre tjuv att påpeka du är en idiot.  Tjuven är fortfarande tjuv oavsett hur mycket du är idiot. Tjuvens handling ursäktas inte på något sätt av påpekandet att lämna plånboken där var idiotiskt av dig.

Den stora frågan som hela tiden återkommer är ”Victim vs Power” Girlwriteswhat anser hon får mer makt genom insikten att påverka händelseförloppen än genom krav på att samhället skall ändras. Därmed blir hon även tryggare i sig själv istället för att drivas av rädsla.

Därmed kommer hon in på könsskillnader i rädsla. Det visar sig föga förvånande finnas stora skillnader mellan könen.

Medan kvinnor är som mest rädda för fysiskt våld är män som mest rädda för stölder och inbrott. Vilket av en händelse korrelerar med mäns respektive kvinnors primära sexuella värde. Män genom förmågan att försörja fler än en person och kvinnor genom förmågan att föra en ny person till världen.

Kvinnor fruktar helt enkelt mest att få sina kroppar skadade medan män mer fruktar att få sina resurser stulna. Detta trots bristen på logik i att män är mycket mer sannolika än kvinnor att få sina kroppar skadade medan kvinnor är något mer sannolika än män att råka ut för stölder av egendom.

Därmed inte sagt att kvinnor är ensamma om rädsla, män kan inte bete sig hur som helst i en MC-bar.

Det är dock slående hur kvinnor som är rädda för misshandel tror att män som är 3-4 gånger mer sannolika att råka ut för misshandel upplever mer trygghet i sina liv. Vidare så påpekar Girlwriteswhat att ca 78% av alla män i amerikanska fängelser skall ha växt upp med ensamma mammor.

Barn växer inte upp i ett patriarkat, de växer upp i ett matriarkat.


« Föregående sidaNästa sida »

    aktivarum@gmail.com

    Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 1 382 andra följare

    Arkiv

%d bloggare gillar detta: