Aktivarum

Konsten att skilja på samhällsvetenskap och tramsvetenskap | mars 24, 2014

Någon borde ställa frågan vad som är skillnaden mellan samhällsvetenskap och tramsvetenskap.

Nej jag menar inte detta som ett angrepp utan som ett språkligt konstaterande att begrepp som ”samhälle” idag är så uselt definierade att ingen kan säga med säkerhet vad skillnaden är. För att få slut på den totala oreda som råder kommer jag att för egen del försöka införa ett antal regler som åtgärdar detta. Dessa är som följer

#1 Samhälle/kultur:

Fundera lite vad som menas när någon idag säger ”vårt” samhälle. Vårt som i vad? Staden vi bor i? Landskapet som staden ligger i? Landet som landskapet ligger i? Halvön Skandinavien som flera länder ligger på? De flesta av länderna i Norden?  De flesta av länderna i nordeuropa? De flesta av länderna i Europa? De flesta av länderna i hela västvärlden? Eller varför inte vårt samhälle som i hur mänskligheten i allmänhet ser ut? Märker ni problemet med den här sortens begrepp. Samhälle är bara relevant när beskrivningen rör det avvikande. Det är en helt värdelös beskrivning på det allmängiltiga.

Påståenden som hänvisar till en effekt på en specifik grupp av människor som ”samhälle” eller ”kultur” måste utgå från exempel på andra grupper av människor som saknar den effekten. Detta gäller alla begrepp av denna typ. Om ett påstående som görs om samhället visar sig gälla samhällen i allmänhet så uttalar man sig inte längre om samhället (society) utan då pratar man om mänskligheten (humanity). Ett allmängiltigt fenomen som orsakas av miljöfaktorer är inte kulturellt utan universellt. För att något skall vara kulturellt så måste det konkret först saknas eller finnas i andra kulturer.

#2 Roll/Identitet:

Fundera på vad det betyder när någon pratar om ändringar i könsrollen. Låt oss säga att rollen är att kvinnor tar hand om barnen och män jobbar. Låt oss sedan säga att män som tidigare tog hand om barnen till 10% gör det till 25%. Betyder det att rollen där kvinnorna tog hand om barnen har ändrats nu? Nej det gör det ju inte. Vi gick från ett samhälle där rollen lyder att kvinnor tog hand om barnen till ett samhälle där rollen lyder att kvinnor tog hand om barnen. Rollen föreskriver ingen procensiffra den säger vem som vanligen gör vad i ett specifikt samhälle.

Kategorier för gruppindelning som roll och identitet kan enbart användas för beskrivning av hur de förhåller sig till varandra. Inte hur de förhåller sig till sig själva. Om det inte finns något samhälle där fördelning är omvänd så finns heller ingenstans där rollen eller identiteten ändrat sig. Rollen har ändrats när det finns någonstans det är tvärtom. Inte när tekniska och/eller ekonomiska framgångar gör det möjligt att öka eller minska en siffra några procent upp eller ner men i övrigt behålla allting precis likadant.

#3 Resultat Före Retorik:

Fundera lite över vad människan egentligen utvecklade först. Förmågan att tala eller förmågan att tänka. Jag har sett mer än en person som slirar in i teori som tar för givet att språket färgar hjärnan. Detta är mycket förståeligt på ett sätt. Om det vore sant, tänk så lätt det då vore att leka gud och skapa om världen. Bara att plocka in de ord som skapar en bra verklighet och dra bort de ord som skapar en dålig verklighet eller hur?

Bara det att hjärnan i själva verket kontrollerar varenda rörelse i kroppen så utan hjärnan kan vi inte ha något språk alls. Utan sin finmotoriska förmåga så kan dövstumma inte tala teckenspråk. Betyder det att de inte kan tänka? Nej, det är inte hur människor pratar som kontrollerar omvärlden. Det är hur omvärlden ser ut som kontrollerar hur människor pratar. Idén att man kan pressa fram förändringar genom att låtsas de redan hänt och använda retorik som styrker den åsikten är i bästa fall rena barnsligheter***. I verkligheten så inbjuder det till den rakt motsatta effekten. Det ger ursäkter att slippa göra riktiga förändringar.

Tramsvetenskap?

Som framgår av detta inlägg innebär alla tre punkter som jag presenterat stora begränsningar på vad man kan kommunicera i avsaknad av de regler som jag har föreslagit. Dessa regler är alltså:  Samhällen skall skilja på society och humanity. Roller beskrivs relativt varandra, inte sig själva. Resultat går före retorik. På detta sätt kan man minska mängden trams som kan betyda lite vad som helst. Nu kommer kanske något geni att föreslå att man ändå kan använda begreppen, det är ju bara att ta hänsyn till kontexten (sammanhanget) eller hur?

Svaret på den frågan är ja och nej

Det stämmer att de saker som jag föreslagit går att göra med kontexten men till skillnad från de tre regler som jag har föreslagit så finns det inga garantier att olika människor är överens om hur kontexten skall utläsas. För att få den delen korrekt behövs lik förbenat regler som avgör det rätta sättet att utläsa kontexter så där vinner man egentligen ingenting. Sedan finns det en ännu större nackdel med kontextbaserad läsning och det är att den tar långt mer tid än läsning baserad på gemensamma regler. Att ha kontextbaserad läsning är som att börja alla vägförfrågningar med att kalla sig turist.

Konsten att ge turister vägbeskrivningar

Detta framgår tydligt av en studie som beskrivs i boken Cultural Literacy. Där visade det sig att när man bara frågade om en vägbeskrivning fick man ett helt annat mycket kortare svar än man fick när man beskrev sig som turist och sedan bad om att få en vägbeskrivning. Det faktum att vägbeskrivningen var längre för turister gjorde den knappast bättre. Vad det handlade om var att människors normala sätt att kommunicera bygger på att man redan har gemensam kunskap. Så vad är egentligen bäst? Att ha långa diskussioner om kontexter eller att ha några få enkla regler som gör att man kan veta med säkerhet vad som är vad?

Mycket möjligt det finns problem även med mina tre förslag men faktum kvarstår att om man lyckas effektivisera kommunikationen en gång är det mängder av gånger som man i framtiden slipper lägga tid på utfyllnad för turister. Missa inte mitt inlägg om: Hur mansförakt skadar kunskapssamhället – del 1

 

PS: Bloggen nådde nyligen för första gången 400 prenumeranter. Välkommna allihop!

 

Annonser

Publicerat i Okategoriserade

4 kommentarer »

  1. […] Aktivarum: ”Konsten att skilja på samhällsvetenskap och tramsvetenskap” […]

    Pingback av Filmtajm | WTF? — mars 24, 2014 @ 1:31 e m

  2. Utmärkt artikel:
    http://magasinetneo.se/artiklar/krankta-av-fakta/

    Kommentar av Maria — mars 24, 2014 @ 4:19 e m

  3. […] Aktivarum: ”Konsten att skilja på samhällsvetenskap och tramsvetenskap” […]

    Pingback av Förtryckande motorcyklar | WTF? — mars 24, 2014 @ 4:55 e m

  4. Maria: Ja verkligen, den artikeln är klockren

    Kommentar av Aktivarum — mars 24, 2014 @ 8:50 e m


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

    aktivarum@gmail.com

    Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 1 198 andra följare

    Arkiv

%d bloggare gillar detta: