Aktivarum

Några ord om forskning – Mattheweffekten och Stiglers lag | februari 21, 2013

Det är uppenbarligen delvis min kommentar som föranledde Charlottes inlägg så här är min replik.

Först och främst är det varken seriöst eller respektfullt att skriva saker som ”Beam me up Scottie” Särskilt inte när vad man påstår inte är hälften så självklart som man försöker ge intryck av. Med detta sagt så här är min analys.

”Vi måste prata om det här med forskning igen. Om vad forskning är och vad det inte är. Forskning är en process som börjar med en hypotes och sedan via prövning av hypotesen och ett konstant förankrande i annan relevant forskning kommer till ett resultat.”

Enligt mig börjar forskning med erfarenheter – observation, dessa leder till en förklaringsmodell – hypotes. Denna testas under kontrollerade former – experiment. Dessa leder (eller inte) till en styrkt förklaringsmodell – Vetenskaplig teori. Här är OECD:s definition

”Att forska är att systematiskt söka ny kunskap eller nya sätt att använda kunskap som redan finns. Att sökandet är systematiskt innebär att forskaren följer en plan som gör att de resultat han eller hon kommer fram till kan kontrolleras och upprepas.”

Med andra ord forskning är när man söker kunskap med metoder som är universella och replikerbara.

”Denna process ska bedrivas under övervakning vid exempelvis ett universitet”

Vad forskning ”är” och vad forskning ”skall vara” är inte ens samma fråga. Forskning är vidare inte begränsad till universitet utan utförs i flera andra sammanhang. Exempelvis sker forskning hos myndigheter, föreningar och privata företag.

”och metoden ska dokumenteras så noggrant att om någon i framtiden skulle vilja upprepa processen skulle metodredovisningen fungera som en manual.”

I teorin skall det funka så ja. James Surowiecki visar dock hur studie efter studie visat att de flesta experiment aldrig replikeras så forskarsamhället lever i praktiken i mycket högre grad på tillit till forskarnas goda omdöme än på testade data.

”Forskning är alltså inte bara resultatet. Forskning är inte en bra idé som verkar stämma. Forskning måste ha alla steg för att vara värd namnet.”

Som framgått ovan är dock forskning i praktiken ofta en bra idé som andra forskare tycker verkar stämma.

De flesta forskare testar i praktiken inte sina kollegors teorier. De litar på att det hela gjordes korrekt och sedan används i hög grad kända namn som kvalitetssäkring. Vetenskapssociologen Richard K. Merton döpte 1968 detta fenomen till ”The Matthew effect”

”Eminent scientists get more credit than a comparatively unknown researcher, even if their work is similar, so that credit will usually be given to researchers who are already famous”

Här vill jag passa på att nämna ”Stigler’s law of eponymy”  som myntades av Statistikprofessorn Stephen Stigler 1980 och som på ett mycket talande sätt styrker de vetenskapssociologiska bidragen som nämns ovan. Så här beskrivs lagen.

”In its simplest and strongest form it says: ”No scientific discovery is named after its original discoverer.”

Som exempel namngav Stigler den egentliga upptäckaren av Stiglers Lag: Richard K. Merton

Observera att Charlotte inte gett den minsta belägg för hypotesen om vad forskning är och skall vara. Däremot har flera personer hållit med henne antingen för att de känner till hennes namn eller för att de tyckte hypotesen lät vettig.

Med andra ord konsensus att hon har rätt är hos dem som INTE testar. Jag som faktiskt lägger vikt vid hennes hypoteser är minoriteten. Det var uppenbarligen jag som var delorsak till Charlottes inlägg. Låt oss sålunda ta mitt citat från kommentarsfältet:

”Frågan är inte vad forskarna tycker – frågan är vad bevisen säger. Något forskare varken har – eller skall ha – ensamrätt på att uttala sig om.

Som exempel angav jag hur granskarna ansåg bevisen sade raka motsatsen till vad Eva Lundgren påstod.

”Eva Lundgren et al tyckte exempelvis att ”Slagen Dam” visade vilken man som helst stod för våldet. Granskning visade det saknades bevis som styrkte det påståendet. Hur det kunde komma sig Eva Lundgren et al hade konsensus gällande något alla läskunniga kan se är felaktigt är sedan universitets ansvar att förklara.”

Låter detta orimligt? Det framgår tydligt i granskning gjord av Margareta Hallberg att Eva Lundgrens data inte ger belägg för hennes tolkning. Då gick 14 genusforskare ut i DN och försvarade felen. Så här svarar Charlotte min kommentar:

”Och så får jag höra att forskare minsann inte har något tolkningsföreträde och igen står jag där på andra sidan avgrunden och undrar hur det kan ha blivit så här.”

Alltså jag har aldrig påstått att man inte skall lyssna på forskare. Jag har sagt att forskarna inte automatiskt skall ha företräde gällande tolkning. I Eva Lundgrens fall är granskarnas motivering långt bättre än forskarnas.

Innan den officiella granskningen hade dock en mängd privatpersoner påpekat precis samma felaktigheter.

Med andra ord: Att slutsatserna från forskarna (dvs Eva Lundgren et al.) i Slagen Dam var åt helvete var inget som granskarna var först med att upptäcka. Granskarna bekräftade bara kända data för att Eva Lundgren sagt idiotier i media.

”Och med risk för att låta väldigt nedlåtande, men just nu blir en del diskussioner som om en astrofysiker skulle diskutera med en Trekkie.”

De som var sämst av alla på att tolka Eva Lundgrens data rätt var dock forskarna som var under enorm politisk press från kollegor att bekräfta den feministiska teorin att det inte bara var vissa speciella män som var våldsamma.

”Det här vill man inte prata så mycket om, säger han. Från vissa håll vill man gärna få det att framstå som att det är vilka män som helst som slår.”

Denna feminstiska press har angetts som orsaken forskarna missar de andra saker Charlotte nämner.

Hon räknar upp tre stycken sådana områden där vi anser majoriteten av forskarna inte ens försöker prestera bra resultat (utan bara håller sig borta)

”Så några saker som det inte finns bevis på och som har kommit upp som bevisade fakta i de senaste dagarnas diskussioner är exempelvis manshatet i media, kvinnors generella sexuella makt och förtryck av pojkar inom skolan.”

Den stora frågan (som nästa inlägg går in på) när Charlotte hävdar att det saknas bevis för dessa saker är (med grund i vad jag just berättat om forskningens verklighet) Hur vet hon det?

Fortsättning i Del 2

Genusdebatten.se – Länktips på samma tema.

Advertisements

Publicerat i Genus, Jämställdhet

56 kommentarer »

  1. Charlottes påstående om hur den vetenskapliga proocessen ser ut är i direkt konflikt med hennes påstående om tolkningsföreträde och att forskningen endasst ska ske under övervakning.

    1, att begära tolkningsföreträde som forskare går emot den öppna debatten som krävs om vetenskapliga test av hypoteser ska ske.

    2, om hypotesen kan testas utan avancerad utrustning så finns inget behov av universitet för att genomföra vetenskapliga test. Att då begära att det ska ske under övervakning begränsar möjligheten av test av hypotesen.

    Avslutningsvis skulle jag som forskare säga att det är väldigt elitiskt att säga man har tolkningsföreträde. Om något borde man vara öppen för nya ideer.

    Kommentar av robjoh — februari 21, 2013 @ 6:27 f m

  2. Endast den med mycket mörka genussolglasögon kan ha missat att krönikörer och ledae generaliserar negativt om män som inte skulle accepteras om någon annan grupp (”Alla män hatar kvinnor”), att det oftare är kvinnan som väljer partner än tvärt om (utom för alfahannar) samt att pojkar diskrimineras i skolan (läs Ivar Arpis genomgång http://blog.svd.se/ledarbloggen/2013/02/19/skolan-sviker-pojkarna/).

    Men det är klart om man redan bestämt sig för en generell könsmaktsordning och ett patriarkat måste man sålla bort sådant som talar emot. Då får man blunda för misandriska texter (män är överordnade och man sparkar bara uppåt som förtryckt), man får blunda för alla män som inte är i sexuell maktposition (losers, dead beats) och man får blunda för pojkars situation (De klarar sig alltid iaf, pga patriarkatet).

    Kommentar av AV — februari 21, 2013 @ 6:30 f m

  3. robjoh: Genusforskare är precis lika öppna för nya idéer som evangelister är att ta emot idéer som evolution och ett naturligt fungerande universum. De har redan svaret, det gäller bara att bekräfta den. Då är det självklart att de själva vill ha tolkningsföreträdet över sin egen forskning. Evangelisterna kör också med sina egen ”forskning” om människor och dinosaurier under samma tid, om att Grand Canyon skapades under Noas flod. De vill heller inte granskas av andra (riktiga) forskare, men har inga problem att med bristande kunskaper granska andras.

    När genusforskare, helt utan biologisk kunskap, säger att det inte finns belägg för kvinnors större sexuella makt i parförhållandet är det svårt att inte dra paralleller åt evangelisthållet. Om någon är trekkien i detta sammanhang är det hon själv.

    Kommentar av AV — februari 21, 2013 @ 6:42 f m

  4. @AV
    Rätt intressant att Ivar Arpis faktiskt tar upp forskning som säger att pojkar missgynnas i skolan, samtidigt som Charlotte säger att det inte finns några vetenskapliga belägg. Charlotte kanske lider av lite hybris?

    ”Genusforskare är precis lika öppna för nya idéer som evangelister är att ta emot idéer som evolution och ett naturligt fungerande universum”

    Jag är övertygad om att du har rätt att genusvetare inte vill testa sin hypotes: könsmaktsordningen. Jag ville mest påpeka att hennes argumentation inte ens håller om vi bara ser till vad hon själv skriver.

    Kommentar av robjoh — februari 21, 2013 @ 7:07 f m

  5. @AV
    RaptureReady, Feministiskt Perspektiv, skillnaden är hårfin sånär att feministerna inte definierat sin utopi i kubits.
    Jag antar att det hade varit otaktiskt, för då hade någon kunnat ropa ”vi är framme nu” när målet nåtts.

    Kommentar av Grodan Boll — februari 21, 2013 @ 7:09 f m

  6. @robjoh,

    1, att begära tolkningsföreträde som forskare går emot den öppna debatten som krävs om vetenskapliga test av hypoteser ska ske.

    Ett genmäle värdigt en forskare! 🙂

    Kommentar av Ulf T — februari 21, 2013 @ 8:17 f m

  7. @AV,

    Rosanders avhandling målar ju upp en rätt deprimerande bild av vad skolan premierar: ordningssamhet, lydighet och rädsla för att misslyckas, medan nyfikenhet och experimentlusta bestraffas.

    Man greppar nästan efter foliehatten…

    Kommentar av Ulf T — februari 21, 2013 @ 8:42 f m

  8. Diskussion har börjat blossa upp på olika bloggar om intellektuella ohederlighet, pk-fascism, politiskt detaljstyrda forskningen och statistik i Sverige. Det och (mp) är det ända parti som undgår granskning . Finns det överhuvudtaget någon förklaring till att trovärdigheten minskar för journalistkåren då majoriteten av journalister är radikalfeministiska,inte bor i någon förort samt röstar på Miljöpartiet.

    https://www.flashback.org/t603844p9

    Ot-inlägg

    PK-skandal!
    Socialdemokratisk valarbetare var näthataren som Jan Guillou sa var sverigedemokrat

    https://www.flashback.org/t2085778

    Kommentar av Feminist Shaming Tactics — februari 21, 2013 @ 10:09 f m

  9. Kvinnans Sexuella Makt (effekten av sexuell kräsenhet) är enklare att påvisa än de flesta tror. Effekten av sexuell makt rapporteras sällan när den drabbar män men desto mer när den drabbar kvinnor.

    ”University of Texas at Austin researchers Mark Regnerus and Jeremy Uecker address this issue of women losing bargaining power in their book ”Premarital Sex in America”

    Kvinnor blir av med makt

    ”Women’s success in education has left them with a much smaller pool of attractive and upwardly mobile men. The researchers found women are now pitted against one another, creating ”an imbalance that tips relationship power in the direction of the men.”

    Kvinnor negerar varandras makt

    ”When discussing women’s sexual ”bargaining power” we will refer to the terms from Roy F. Baumeister and Kathleen D. Vohl’s ”Sexual Economics” and define the price of sex as what the young men in the Regnerus and Uecker study will pay or do for sex, since young women generally don’t pay for sex. Sociologist Catherine Hakim refers to this as ”erotic capital.”

    Kvinnor har mer erotiskt kapital än män – enligt Hakim.

    ”Unfortunately for women, Regnerus and Uecker found that when women give away their bargaining power, it results in men who tend to have little desire for committing to a mature, long-term relationship that may eventually lead to marriage. This is what writer Jennifer Grossman calls the sexual and social imbalance of power between men and women”

    Detta är paradoxalt nog inte effekten av mäns makt utan av kvinnors makt.

    ”Regnerus and Uecker admit the prospects for changing this scenario are bleak, because the sexual genie is out of the bottle. An individual woman has little bargaining power in a society of promiscuity.”

    Observera hur Regnerus & Uecker hela tiden bekräftar vad Charlotte sade inte fanns – Kvinnans sexuella makt.

    Kommentar av Aktivarum — februari 21, 2013 @ 10:16 f m

  10. Mycket intressant läsning och en mycket bra replik på Charlotte detta. Eva Lundgrenfallet är ett mycket pedagogiskt exempel som kom till vår kännedom mycket tack vare SVT. Man undrar hur många likartade undermåliga undersökningar som cirklar runt i genuskollektivet och förgiftar den vetenskapliga processen med auktoritativt struntprat. Den kollektiva försvarsmekanismen från genusvetarna borde verkligen mana till eftertanke hos alla som vill se en vetenskaplig och inte ideologisk debatt kring de här frågorna.

    ==
    Stiegler var intressant att läsa om men jag tycker han är väl kategorisk.

    Vem skall exempelvis tillskrivas Einsteins relativitetsteori om inte Einstein? Visst byggde han sin teori på oförklarade observationer gjorda av andra (bl.a. problem med då förmodade ”etern”) men jag har svårt att se att någon annan än Einstein formulerade de matematiska utsagorna som visade hur dessa fenomen kunde förklaras. Detsamma gäller ett flertal andra avgörande teorier och matematiska teorem. Ingen teori uralstras ur intet utan bygger naturligtvis på tidigare gjorda observationer men att formulera en central teori som gör att vetenskapen tar ett avgörande kliv framåt och får nya kraftfulla verktyg är trots detta så centralt att den som formulerar teorin förtjänar sitt namn på den. Allt annat låter postmodernt janteblaskigt snömos enligt min mening. Jag tror genier finns. Faktiskt.

    Å andra sidan kanske Stiegler skojar lite för att få fram en poäng så jag överreagerar nog.

    Jag ser fram emot del 2 i denna serie.

    Kommentar av Adam Bek — februari 21, 2013 @ 10:25 f m

  11. @Aktivarum
    Så vi har:
    1, Forskning som visar att skolan går emot pojkar
    2, Forskning som visar på kvinnans sexuella makt.

    Så två av tre faktorer som Charlotte säger det inte finns några vetenskaplig belägg för. Så inte bara är det så att hennes argumentation om vetenskap är direkt felaktig, utan hennes argumentation att det inte finns forsknings resultat inom vissa områden stämmer inte heller. Någonstans här borde Charlotte kanske fråga sig om hon verkligen kan så mycket som hon tror…

    Kommentar av robjoh — februari 21, 2013 @ 10:26 f m

  12. Adam Bek:

    Stigler var knappast kategorisk, snarare var han riktigt skojfrisk som presenterade Richard K. Mertons upptäckt som ”Stiglers lag” (lagen gällande hur Mertons upptäckt görs känd av någon annan och denne namnger upptäckten) Jag misstänker Stigler hade tagit ett och annat glas vin innan ”upptäckten”

    Sedan är givetvis inte poängen med Stiglers lag att forskare stjäl (eller skall stjäla) andras upptäckter. Poängen med Stiglers Lag är att en ensam människa inte har en klar bild över vetenskapen så forskning är oftast ett kumulativt projekt där flera personer tillsammans kommer fram till de stora upptäckterna – som alltså är föga annat än summeringar.

    James Surowiecki tar som exempel den då banbrytande vetenskapen på SARS (2003). Coronaviruset upptäcktes av Cynthia Goldsmith i ett elektronmikroskop på Atlanta CDC, Forskare på Hong Kongs universitet var samma dag inne på samma spår. Det tog andra forskare och laboratorier i andra länder veckor av arbete att visa Coronaviruset gjorde folk sjuka samt att andra virus än Corona inte orsakade SARS.

    När var det sist ni hörde feminister prata om hur det minsann var en kvinna som upptäckte Coronaviruset?

    Kommentar av Aktivarum — februari 21, 2013 @ 11:20 f m

  13. Ulf T. Jag har mest ganska motiverade elever på natur- teknik. Har jobbat som lärare i 15 år. Duktiga tjejer och duktiga killar skiljer sig åt. Tjejerna gör som jag säger, använder föreskrivna metoder och ställer upp snyggt.. Och alltid snälla, ordningssamma. Men de saknar fantasi, experimentlusta och egna vägar. Duktiga killar är oftare mer utmanande, letar egna vägar och vågar experimentera mera i matematiken. Vågar misslyckas. Men de presenterar ofta slarvigt. Jag brukar säga åt dem att lära lite av varandra.

    Just de unga männens vilja att utmana de äldre är tydligt. Går man ut på jakt måste man lyssna på gamlingarna och lära sig av dem. Acceptera hierarkin. Men när man uppnått en viss kunskap går man också sin egen väg. Man kan ju hitta en metod som är bättre än farsgubbens. Såg ett avsnitt av Yukon Men på discovery. En ung man och hans gamle far som sätter ut snaror. Så typiskt när den unge utmanar gubben. Och jag möter det så ofta i jobbet. Som man känner jag så väl igen beteendet.

    Att tåla att bli utmanad som lärare ställer krav. Man måste vara mycket trygg i sin kunskap och kunna bjuda på sig själv när man ibland har fel eller eleven har en egen metod. Ska jag vara lite hård så har många lärare som gått lärarhögskolan och speciellt lägre årskurser ganska grunda kunskaper i naturvetenskapliga ämnen och matematik. Har mött behöriga högstadielärare som tycker det är jobbigt att undervisa de duktiga niorna. Speciellt de som är lite före de andra. Har man en sådan lärare kan det bli dyrt om man som duktig utmanar och visar att läraren har fel. En betydligt bättre strategi är att lyda och vara ”snäll”.

    Man kan säga att tjejerna är bättre på att läsa av vad som socialt lönar sig. Killarna kör manlig homosocial stil i fel miljö och straffas för det. Båda blir förlorare. Killarna som blir betygsdiskriminerade och tjejerna som inte får de riktiga verktygen för att klättra hela vägen. Vägen till toppen är fortfarande manlig och då räcker det inte med att reproducera vad andra säger man ska göra. Då måste man våga gå utanför ramarna, gå sin egen väg och riskera att gå vilse.

    Kommentar av AV — februari 21, 2013 @ 12:11 e m

  14. AV:

    ”Man kan säga att tjejerna är bättre på att läsa av vad som socialt lönar sig.”

    Nej, tjejerna behöver ju inte vara bättre på att läsa av sociala situationer eftersom de bevisligen belönas för saker som killar inte belönas för. MER sannolikt är att lärare och skolpersonal vars uppdrag sedan länge inkluderar att motverka könsroller kommer att belöna vad än de ser hos tjejerna som sätt att göra det – och sedan skylla på att tjejerna var bättre. Det är också vad Nycander var inne på i sin uppsats på ämnet pojkars betyg. Även dokument hos Skolverket bekräftar att pga kvinnors ”underordning” är det ok att flickors betyg är högre. Den åsikten fanns redan på 70-talet hos topparna.

    Kommentar av Aktivarum — februari 21, 2013 @ 12:27 e m

  15. BREAKING NEWS

    Angående Uppdrag Granskning (Näthatet mot kvinnor)

    http://genusdebatten.se/2013/02/21/nathataren-var-invandrad-socialdemokratisk-val-och-kampanjarbetare/

    Tipstack till ”Feminist Shaming Tactics”

    Kommentar av Aktivarum — februari 21, 2013 @ 12:39 e m

  16. Jag ger stöd för Aktivarums replik men tror ni talar lite om två lite olika saker.

    I formella sammanhang finns det anledning att misstänka att tjejerna gynnas oavsett vad det gör. Om inte hela tiden så i alla fall i en högre utsträckning. En tyst tjej behöver stöd, men inte en tyst kille. Sedan, efter skolan har tjejerna visst företräde till många attraktiva positioner i egenskap enbart att vara tjejer. Det är vad dold eller öppen kvotering leder till och det är vad vi ser i många verksamheter som drivs av staten eller med statligt stöd eller enligt statliga riktlinjer kring s.k. jämlikhetsplaner. Det kan mycket väl vara verksamheter med ett underskott av kvinnor (och därmed i den underliggande populationen), kvinnorna som söker sig dit tilldelas ändå fördelar som inte männen har.

    Samtidigt tror jag AV menar att det finns en risk att duktiga tjejer som vill ta sig fram på områden som ännu inte drabbats av 50/50-tänkandet och kvotering missar att ta till sig information om strategier som vid sidan om flit, disciplin, verbalitet m.m. också lönar sig t.ex. framfusighet, initiativrikedom och vilja att framhäva sig själv. De missar det eftersom dessa egenskaper inte uppmuntras i skolan trots att de kan löna sig senare.

    Kommentar av Adam Bek — februari 21, 2013 @ 12:46 e m

  17. Adam Bek:

    Jag förstår vad du menar, har dock en invändning.

    Eftersom i stort sett alla områden i Sverige (och många andra länder) är besatta av 50-50 tänkandet så är det där ingen risk att tala om för kvinnor.

    Problemet för kvinnor är att när de efter kvotering når toppen har männen på toppen konkurrerat med de bästa männen medan kvinnorna på toppen inte har det – detta beror inte på någon kunskapsmiss det beror på att männen var tvingade att göra det men kvinnorna var det inte. Detta har inte bara effekten att männen på toppen bevisligen är långt bättre än kvinnorna på toppen i det mesta. (Obs, jag säger inte män är bättre än kvinnor) Det har också effekten att kvinnorna är helt i det blå gällande vad som krävs av en man för att ta sig till toppen.

    Lyssna bara på feministkvinnor som pratar om hur män är kvoterade – De menar ju att kvinnor är bortkvoterade men även om det är sant om män ÄR kvoterade så måste varenda man tävla mot män som Bill Gates och Steve Jobs om jobben. Vad händer om vi som kompensation kvoterar kvinnor? Jo vi får personer där som aldrig behövde konkurrera mot män som Gates och Jobs. Vi får personer som inte fattar varför toppmän skulle vara så bra för de har inte bara sluppit den konkurrensen. De tycks helt omedvetna om att varenda man tvingades genomgå den.

    Apex Fallacy – Total blindhet gällande vad som krävs av en man för att nå den topp där det anses saknas kvinnor.

    Kommentar av Aktivarum — februari 21, 2013 @ 1:01 e m

  18. Jag har studerat argumentationen som kommer från Charlotte och jag jag slås av vilken extremt infantil och fördomsfull vinkel så gott som all hennes argumentation bygger på. En riktig höjdare är när hon börjar raljera om vad som är riktig vetenskap. Alltså när en människa som så dogmatiskt förnekar de mest elementära grunder i vad som är vetenskapligt börja prata så här. Ja vad ska man säga. Ska man skratta eller gråta.

    Kommentar av Magnus — februari 21, 2013 @ 1:26 e m

  19. Alltså väldigt kort bara:
    1: Jag har ALDRIG påstått att forskare har tolkningsföreträde. Men jag hävdar å det bestämdaste att man ska vara väldigt påläst om man vill argumentera emot vad någon som spenderat fyra år av sitt liv (vilket är vad som krävs för en doktorsgrad) att studera en aspekt av ett ämne har kommit fram till.
    2: Kan du vänligen Aktivarum visa större respekt när du gör dina klipp-och-klistra-grejer? Det sista du menar är ett svar på något du skrivit är inte ett svar på något du skrivit.

    Kommentar av Charlotte — februari 21, 2013 @ 1:30 e m

  20. Ja, jag menade (att AV eventuellt menade) just sådana kvinnor som skulle ha potentialen att bli t.ex. Steve Jobs men missar chansen för de klemas bort.
    Skulle Marie Curie vara möjlig idag? Jag undrar ibland. Hon lär nog inte manifestera sig i Sverige i vart fall. Men det är nog ungefär samma sak som du menar.

    Kommentar av Adam Bek — februari 21, 2013 @ 1:53 e m

  21. Förut var det vanligt med charlataner som man kunde benämna som socialistiska bedragare då de gärna framhöll div godhetsdogmer men egentligen bara ville göra karriär. Undra om dessa numera kallar sig för genusforskare.

    Kommentar av Magnus — februari 21, 2013 @ 1:56 e m

  22. Men Charlotte du skriver ju i punkt 9 att du har tolkningsföreträde eftersom du studerat ett ämne i fyra år. Det duger inte. Jag lever själv med en disputerad och när jag frågar henne om saker inom hennes fält får jag förklaringar som går att sätta in i ett sammanhang även om det finns aspekter som jag inser att jag inte kan greppa över en kaffekopp.
    Det är där ni genusvetare misslyckas TROTS alla år ni studerat ämnet. Kritiken kommer att kvarstå till dess era modeller går att placera in i ett sammanhang som gör de troliga.

    Kommentar av Adam Bek — februari 21, 2013 @ 1:56 e m

  23. Charlotte:

    1: Jag har inte påstått du påstått någonting. Jag har citerat dina egna ord där du ifrågasätter vad jag skrivit, sedan har jag kommenterat dina citat. Ingenstans gör jag påståenden om vad du påstår/menar. Jag citerar rakt av och låter folk tänka själva. Jag har inte plockat ditt citat ur sitt sammanhang. Det finns en tydlig länkning där vad du säger kan läsas i sin helhet. Även kommentaren jag gjorde strax före att du skrev ditt inlägg är länkad.

    ”jag hävdar å det bestämdaste att man ska vara väldigt påläst om man vill argumentera emot vad någon som spenderat fyra år av sitt liv (vilket är vad som krävs för en doktorsgrad) att studera en aspekt av ett ämne har kommit fram till.”

    Det där resonemanget har enligt mig tre svagheter. 1. Bygger på ett retorikfel som kallas ”appeal to authority” 2. Vissa forskare är duktiga, andra inte, alla som pratat med riktiga forskare vet långtifrån alla forskare är kompetenta 3. En normalintelligent forskare (eller grupp likatänkande forskare) missar ofta saker en grupp människor med större mångfald i talang och åsikt upptäcker.

    2: Vad menar du egentligen med din andra punkt?

    ”Kan du vänligen Aktivarum visa större respekt när du gör dina klipp-och-klistra-grejer? Det sista du menar är ett svar på något du skrivit är inte ett svar på något du skrivit.”

    Menar är ett svar??? Det sista jag citerar är inget svar på någonting. Det är exempel på saker du menar det saknas bevis för. Jag citerar vad du säger och sedan kommer varje läsare att dra sin egen slutsats om vad du menar. Detta individuella ”meningsbyggande” är en förutsättning i kommunikationsteori.

    För övrigt om du vill jag skall lägga in tydligare text så är det ju bara att föreslå en sådan text. (med risk att du stereotypt kvinnligt inte blir mer nöjd med att jag stereotypt manligt leker fixare) 🙂

    Nu fick jag gissa vilken ändring du önskade se.

    Kommentar av Aktivarum — februari 21, 2013 @ 2:28 e m

  24. @Charlotte

    ”1: Jag har ALDRIG påstått att forskare har tolkningsföreträde. Men jag hävdar å det bestämdaste att man ska vara väldigt påläst om man vill argumentera emot vad någon som spenderat fyra år av sitt liv (vilket är vad som krävs för en doktorsgrad) att studera en aspekt av ett ämne har kommit fram till.”

    Som doktorand instämmer jag inte:
    1, Min uppgift som akademiker är minst lika mycket att undervisa. Argumentation med folk som inte kan lika mycket är att undervisa, jag kan inte begära att folk ska behöva läsa på lika mycket innan de argumenterar emot än.
    2, Det är min uppgift som akademiker att bygga upp ett förtroende för min vetenskap, det är inget jag får genom att vifta med att jag har studerat detta i fyra år.

    Du får dock gärna bevisa hur okunnig jag är.
    Du påstår att vissa saker inte är vetenskapligt bevisade, får jag fråga är de vetenskapligt förkastade? Har man ens undersökt området?

    Kan du peka på en avhandling som säger att skolan inte försummar pojkar?

    Kan du peka på en undersökning som visar att det manshat jag ser varje dag i DN, aftonbladet och andra tidningar är en illusion?

    Kan du peka på forskning som säger att kvinnor inte har sexuell makt? (För om så är fallet skulle vi vara en av få biologiska djur som kampen om kvinnor inte skulle påverka män)

    För om du inte kan falsifiera de påstånden har du ett problem. De punkterna är INTE något man förväntar sig om könsmaktsordningen skall gälla. De är faktiskt en stor grund till att förkasta den hypotesen.

    Kommentar av robjoh — februari 21, 2013 @ 3:31 e m

  25. angående genusvetenskap och kvotering, här är en raljerande debattartikel som skjuter iväg några giftiga pillar!

    http://www.medarbetarportalen.gu.se/aktuellt/gu-journalen/arkiv/2013/nummer-1-13/debatt–anhallan-om-fortidspension/?skipSSOCheck=true

    Kommentar av Patrik — februari 21, 2013 @ 4:12 e m

  26. Charlotte:

    ”Men jag hävdar å det bestämdaste att man ska vara väldigt påläst om man vill argumentera emot vad någon som spenderat fyra år av sitt liv (vilket är vad som krävs för en doktorsgrad) att studera en aspekt av ett ämne har kommit fram till”

    Det är ju extra pinsamt och förvånande i så fall tycker jag du ska kräva pengarna tillbaka. Eftersom utbildningen fortfarande (efter fyra år) inte gett dig ens relevanta veteskapliga verktyg för att klara ens grundläggande opposition utan att tappa ansiktet hela tiden.

    Kommentar av Måns — februari 21, 2013 @ 4:44 e m

  27. Varför lägga vikt vid vad Charlotte säger? Hon är ju bara ännu en i raden av bortskämda feministiska kvinnor som aldrig haft ett riktigt arbete och tagit ansvar för sin egen försörjning. Som så många andra unga feministiska kvinnor har hon hela sitt liv levt som en parasit på sina föräldrar, skattebetalarna och sin man. Sådan är Charlotte också. Fyra år som mammaledig på skattebetalarnas bekostnad. Fyra år som doktorand på skattebetalarnas bekostnad. Plus att hon låter sin man ta huvudansvaret för familjens försörjning. Lat och bortskämd som så många andra feministiska kvinnor alltså. Och sen sitter de och beklagar sig över att det är mest män som blir chefer i näringslivet. Ja, vilket företag har någon som helst nytta av en bortskämd genusparasit som Charlotte?

    Kommentar av Teo — februari 21, 2013 @ 7:22 e m

  28. @Teo:
    Charlotte har gjort sig besväret att faktiskt svara seriöst på ett antal frågor kring genusteori. Det är mer än vad majoriteten av hennes kollegor mäktar med eller ens bryr sig om. Därför tycker jag inte vi skall avfärda henne med generaliserande förklenande omdömen.

    Däremot är jag besviken på hur debatten med henne utvecklades både här och på hennes sajt. Besvikelsen riktar jag inte mot henne som person utan mot det faktum att vi inte verkar förstå varandra alls. Jag drar av detta slutsatsen att genusvetenskapen lider av allvarliga vetenskapsteoretiska problem men hon drar naturligtvis helt andra slutsatser.

    För mig och många på bloggar likt denna framstår genusteorins grundproblem som kristallklara i sin motsägelsefullhet, luddighet och brist på logik. Varför ser hon inte det alls? Är det jag som blivit inskränkt av att läsa feministkritiska bloggar? Jag tror inte det eftersom det snarare var min insikt om feminismens brister som fick mig att efter sökande hitta dessa bloggar. Jag tror inte jag är ensam om det.

    Helt okontroversiellt drar jag därför som vanligt den enda rimliga slutsatsen att genusvetenskapen är dogmatik som inte ser ut att kunna utvecklas till en livskraftig vetenskap vare sig i sin egen disciplin eller som viktigt verktyg i andra discipliner.

    Kommentar av Adam Bek — februari 21, 2013 @ 8:23 e m

  29. @Patrik:
    Rothsteins artikel är både roande och adekvat. Den tar sin utgångspunkt i genusteori och för mig som lekman framstår det han säger som fullt förenligt med genusteorins antaganden. Likväl pekar den på en fullständigt glasklar motsägelse levererad i den med genusteori framforskade jämställdhetens namn.

    Det skulle vara roligt om en genusvetare helt seriöst och utan att raljera kunde kritisera den på rent teoretiska grunder. Alltså strunta i om Rothstein tycker rätt eller fel rent ideologiskt. Jag skulle vilja veta vad i hans resonemang som på avgörande punkter strider mot genusteori. För något tokigt måste det ju vara med artikeln eftersom den visar på en motsägelse i en teori som genusvetare ser som självklar.

    Kommentar av Adam Bek — februari 21, 2013 @ 8:35 e m

  30. Teo:

    Alla får ha vilka åsikter de vill på min blogg. Men Charlotte har varit många gånger bättre på att representera genusforskningen som disciplin än de flesta andra genusinsatta och det skall hon ha cred för. Här är ett av skräckexemplen från Uppsala Centrum för genusforskning.

    ”Det är ju en fråga som är jätte-jättesvår att svara på. Det är ett forskningsfält som är jättestort i dagsläget som är väldigt svårt att överblicka så att…
    …men grundläggande kan man säga att genus handlar på nåt sätt om socialt formu… kulturellt format kön alltså hur vi lär oss som människor att leva i enlighet med vad vi uppfattar som något slags normalt sätt att vara män eller kvinnor eller så” – Staffan Bergvik i SR

    Vidare tycker jag det är riktigt onödigt att säga hon är lat/inte har ett riktigt jobb när hon antingen jobbar som – eller tänker jobba som medeltidshistoriker. Har historiker inte ett riktigt jobb? Avslutningsvis finns ingen orsak att hoppa på henne för saker som är sanna för de flesta människor i samma position. Det är knappast unikt för feminister att doktorander försörjs statligt eller att män försörjer kvinnor.

    Kommentar av Aktivarum — februari 21, 2013 @ 8:51 e m

  31. All respekt till Charlotte. Vi behöver seriösa debattmotståndare och hon är en av ytterst få. Hon är inte perfekt, men hon är bra.

    Kommentar av bashflak — februari 21, 2013 @ 10:49 e m

  32. @Adam Bek

    det är jag själv faktiskt MYCKET intresserad av att veta. Postade den på facebook igår med en utmanande kommentar för att någon utav mina facebook-vänner som faktiskt är genusforskare/läser genus skulle nappa. Tyvärr har ingen kommenterat den än och den kommer förmodligen tigas ihjäl av de högre ”hönsen” (hensen?) inom genusvetenskapen om den inte får medial grund att stå på.

    Kommentar av Patrik — februari 21, 2013 @ 11:19 e m

  33. @ Bashflak

    bra på exakt vadå? tyckte hennes argumentation var direkt undermålig och att Erik totalt klädde av henne gång på gång.

    Den enda hon satt på nosen var ju den där unga grabben (ja jag drar slutsatsen att han var relativt ung med tanke på hur han diskuterade).

    Men visst enligt en feministisk debattörs måttstock så är jag väl beredd att hålla med. men det säger ju rätt lite inte sant?

    Kommentar av Patrik — februari 21, 2013 @ 11:33 e m

  34. @ Charlotte
    Jag vill börja med att beklaga det påhopp du fick av Teo. Hur du och din man löser er familjeekonomi är er privatsak(mm.) och du är den enda på ”er sida” som tar sig tid/ork.

    Du skriver:
    1: Jag har ALDRIG påstått att forskare har tolkningsföreträde. Men jag hävdar å det bestämdaste att man ska vara väldigt påläst om man vill argumentera emot vad någon som spenderat fyra år av sitt liv (vilket är vad som krävs för en doktorsgrad) att studera en aspekt av ett ämne har kommit fram till.

    Det du inte tänker på är att ert ämne inte är kvantfysik. Ni studerar vår vardag och vårt liv. Det finns alltså andra möjligheter att nå kompetens inom området än via genusvetenskapliga kurser.
    Jag har en annan utbildning. Och den är bra mycket längre än 4 år och mycket djup.

    Min utbildning:
    Jag är kvinna och har ett mycket kvinnligt yttre, jag är liten späd och kurvig med ett extremt kvinnligt rörelsemönster. Och min könsidentitet som kvinna är stark. Mitt yttre gör att folk förväntar sig att mitt inre ska stämma med det man ser.

    Det är bara det att insidan min är inte kvinnlig, eller som Erik uttryckte det samma ”det är bara för att du har ett manligt genus”.

    När jag var liten, så gick det hyggligt. Men i puberteten blev det svårt på riktigt. För jag klarade inte av att leva upp till ”Kvinnan”. Jag förstod inte mig på den kvinnliga gemenskapen, jag passade inte in där.. Jag accepterades, mer än så, jag har alltid varit poppis så att säga… men jag trivdes inte.

    Jag försökte, jag försökte verkligen.. Det bara gick inte. Jag kopplar inte subtila signaler, jag fixar inte när man försöker pressa mig att vara lika..
    Jag var på den tiden feminist, för jag kände mig förtryckt/hindrad.

    När jag var i 20-årsåldern började jag besöka den andra sidan genussystemet. Om man skulle använda sig av forskartermer så var det en deltagande studie där jag till en början var det mest likt den forskarroll som brukar kallas total åskådare. För jag ville inte tränga mig på. Idag är det totalt deltagande.

    När jag var närmare 30 så hände en sak som fick bägaren att rinna över och jag bröt med, nästan all kvinnlig homosocial gemenskap och tänkte ”No more!”. Jag har aldrig saknat det. För den manliga sociala gemenskapen, det rakare språket, jargongen. Det är där jag hör hemma, det är det rätta för mig.

    Min ”utbildning” är alltså 30 år lång och tillskillnad från genusvetenskapen, så har jag bra koll ävenpå den manliga könsrollen och den manliga homosociala gemenskapen. (Inte alltid. Senast igår lämnade jag över ett tips till de manliga skribenterna på Genusdebatten.se med orden ”det där är en mansrollsfråga jag har noll koll på, så jag lämnar beslutet helt till er.)

    Och nej, Mannen är inte överordnad. Inte alls. Int ens nästan. Könsmaktordningen måste vändas upp och ner. Saker kommer bara bli värre, för både kvinnor och män om inte detta görs.

    Kommentar av Ninni — februari 22, 2013 @ 1:31 f m

  35. Patrik – Charlotte är bra av bl.a. dessa skäl:
    – Visar man henne respekt så får man respekt tillbaka
    – Ställer man en seriös fråga får man ett seriöst svar
    – Hon är inte manshatisk och inte heller särskilt dogmatisk, till skillnad från många av hennes skråkolleger
    – Hon är öppen för att lyssna på nya tankar
    – Hon har integritet och säger ifrån om nån behandlar henne oschysst

    Kommentar av bashflak — februari 22, 2013 @ 9:55 f m

  36. […] gör därför det enkelt för mig genom att ta avstamp i en kommentar hos Aktivarum och skriva inlägget som om det vore ett svar på den kommentaren. Där finns en kommentar från […]

    Pingback av Levd erfarenhet | Genusdebatten — februari 22, 2013 @ 12:35 e m

  37. bashflak:

    Väl talat. Bashflak +1

    Kommentar av Aktivarum — februari 22, 2013 @ 2:49 e m

  38. Bashflak:

    ”Patrik – Charlotte är bra av bl.a. dessa skäl:
    – Visar man henne respekt så får man respekt tillbaka
    – Ställer man en seriös fråga får man ett seriöst svar
    – Hon är inte manshatisk och inte heller särskilt dogmatisk, till skillnad från många av hennes skråkolleger
    – Hon är öppen för att lyssna på nya tankar
    – Hon har integritet och säger ifrån om nån behandlar henne oschysst”

    Njaaa…beror på hur mycket (inte hur) man ifrågasätter hennes sanningar.

    Kommentar av Matias Hedström — februari 22, 2013 @ 4:57 e m

  39. Det slog mig efter en av diskussionerna med Charlotte – där hon i princip avvisar Kol-14 som varande betydelsefullt för en historiker eftersom det är en ”arkeologisk metod” – att det lilla ordet ”metod” spelar en avgörande roll i de här sammanhangen och leder till förvirring. ”Metoder” används naturligtvis av alla vetenskaper men begreppet är mer betydelsebärande inom vissa discipliner.

    För mig som mer har naturvetenskaplig bakgrund är ordet inte speciellt värdeladdat. En metod kan vara t.ex. en algoritm, ett sätt att mäta, användandet av vissa kemikalier o.s.v. Metoden är naturligtvis betydelsefull på så sätt att den kan påverka exempelvis precisionen, öppna nya dörrar e.t.c. men den är inte avgörande för resultatens innebörd.

    Jag uppfattar att det inom humaniora är på ett annat sätt. Där utgör metoden – som inte sällan presenteras tidigt i avhandlingen – snarare ett raster för den tolkning som skall göras. Inte sällan med referens till en auktoritet på området. Metoden utgör både en begränsad begreppsapparat och en slags avgränsning inom vilken man rör sig när man utforskar, tolkar och formulerar sig kring sitt material.

    Å ena sidan kan man med fog påstå att det är nödvändigt med en avgränsande metod. Forskning kan inte enbart vara fritt tänkande utan ramar, vilket det kanske riskerar att bli i större utsträckning inom humaniora än inom t.ex. naturvetenskap. Å andra sidan gör användandet av en sådan avgränsande metod att forskningens resultat riskerar att enbart vara giltiga inom metodens egna ramar. D.v.s. forskningsresultatet saknar generalitet.

    Jag tror det är detta som gör att en genusteoretiker har så svårt att förstå varför våra invändningar med t.ex. hänvisning till biologi ens är relevanta i sammanhanget. Biologi tillhör ju inte ”metoden”. De menar att vårt problem är att vi inte förstår den metod som används medan vi menar att de resultat som de kommer fram till (eller de begrepp som används) saknar generalitet.

    Från min horisont så framstår det som fullständigt självklart att om man kommer fram till resultat som står i konflikt till mer etablerade resultat från andra områden så är det något fel med de slutsatser man kommit fram till. Om slutsatserna emellertid är korrekta inom den ”metod” som har använts så måste det rimligtvis vara något som är fel med metoden.

    Ett påhittat exempel: Om en medeltidshistoriker genom tolkning av ett antal skrifter och bilder kommer fram till att männen i Bremen alltid bar höftskynke men ett betydande arkeologiskt fynd med manliga skelettdelar iklädda byxor motsäger detta påstående, vem skall vi tro på? Jag vet vem jag kommer att tro på alldeles oberoende av vilken metod som historikern använt.

    Kommentar av Adam Bek — februari 22, 2013 @ 10:51 e m

  40. Adam – Hon menar nog att det inte är historikern som använder kol-14, utan arkeologen. Men historikern kan använda arkeologen som källa. Så tolkar jag hennes lite luddiga svar.

    Kommentar av bashflak — februari 23, 2013 @ 1:37 e m

  41. Jag har inte följt diskussionen på Charlottes blogg, men har läst lite grann nu genom att följa länkar härifrån och från Genusdebatten.

    En detalj, från Charlottes replik i tråden om könsmaktsordningen:

    Vaddå resonerar som ”alla andra genusvetare”? Jag är medeltidshistoriker. Jag har ingen kompetens för att forska i den nutida manliga självmordsfrekvensen.

    (…sedan fortsätter hon med att argumentera för att hon ändå tror sig veta hur det ligger till, eftersom hon vet att ‘det forskas på det’).

    Det får mig att undra om jag missat något. Handlar ”beam me up Scottie” om hur lekmän ifrågasätter hennes åsikter om medeltidshistoria, eller (vilket texten antyder) om genusvetenskap – ett ämne som hon på annan plats hävdat bestämt att hon inte forskar inom och saknar kompetens på?

    Kommentar av Ulf T — februari 23, 2013 @ 5:08 e m

  42. Ulf T:
    Var har hon hävdat bestämt att hon saknar kompetens inom genusvetenskap?

    Kommentar av Lasse-Maja — februari 23, 2013 @ 6:55 e m

  43. @Lasse-Maja,

    Ok, jag uttryckte mig lite slarvigt där, men hon skrev själv att hon saknar kompetens att forska på den nutida manliga självmordsfrekvensen. Menar du att jag är ute och cyklar om jag anser att en genusvetare borde ha kompetens att forska på nutida manlig självmordsfrekvens?

    Jag tolkade hennes påstående som att eftersom hon forskar på medeltiden, saknar hon kompetens att forska på nutida genusaspekter.

    I denna tråd skriver hon alltså:

    Men jag hävdar å det bestämdaste att man ska vara väldigt påläst om man vill argumentera emot vad någon som spenderat fyra år av sitt liv (vilket är vad som krävs för en doktorsgrad) att studera en aspekt av ett ämne har kommit fram till.

    Om diskussionen gäller män och kvinnor på medeltiden, antar jag att det är henne själv hon syftar på, eftersom det är hennes område. Om det gäller något annat ämne, vilka forskare/debattörer är det som hon syftar på?

    Kommentar av Ulf T — februari 23, 2013 @ 7:44 e m

  44. Ulf T:
    Jag har uppfattat att Charlotte är historiker och genusvetare, vilket låter som en högst tveksam kombination för att forska om självmord. Då borde psykiatri vara en mer lämplig kompetens.

    ”Menar du att jag är ute och cyklar …”
    Jag menar att du och din cykel befinner er i diket.

    Kommentar av Lasse-Maja — februari 24, 2013 @ 9:21 f m

  45. @Lasse-Maja,

    Jag har uppfattat att Charlotte är historiker och genusvetare, vilket låter som en högst tveksam kombination för att forska om självmord. Då borde psykiatri vara en mer lämplig kompetens.

    Det finns absolut stoff för psykiater inom området, men det är långt ifrån den enda infallsvinkeln. Går du in på t.ex. Självmordsupplysningen hittar du redan där massor av leads för en historiker eller sociolog, eller för all del genusvetare. Frågan Charlotte var synnerligen relevant – självmord är i högsta grad en genusfråga, och det vore märkligt om genusvetare saknade kompetens att studera saken.

    Det är dessutom en fråga där det finns ett tydligt historiskt perspektiv, till och med medeltida, om man så vill, eftersom självmördare ansågs påverkade av Satan och måste straffas även efter döden*. Om jag vill veta hur man skall känna igen och förhålla sig till en självmordskandidat skulle jag vända mig till en psykiater; om jag vill förstå självmord i ett samhällsperspektiv, är det nog en historiker eller sociolog man skall tala med.

    * Här får gärna Charlotte rätta mig, eftersom hon ju är expert på Medeltiden.

    Men låt oss gå till själva kärnan i stället. Det Aktivarum tar upp är just vad som kännetecknar en bra forskare.

    Med andra ord forskning är när man söker kunskap med metoder som är universella och replikerbara.

    Den poäng jag försökte göra, men uppenbarligen misslyckades med, åtminstone att döma av din respons, var att om Charlotte ena stunden menar att folk borde respektera hennes gedigna kunskap som forskare, och i nästa slår ifrån sig med att ”jag är inte en sådan forskare”, så finns det anledning att tro att hon egentligen talar om specialister.

    En specialist kan nå avsevärd kunskap inom ett snävt område, men kan ofta vara tämligen grund på andra områden. På gymnasiet hade jag en klasskamrat som visste allt om Rosornas krig – en tydlig specialist. Vår historielärare, å andra sidan, kunde trollbinda inom snart sagt varje område av historia och samhällskunskap – en sann generalist.

    Om man, som Aktivarum föreslår, utvecklar generella och hållbara metoder för att bedriva forskning, kan man bottna inom många discipliner och värdera andras forskning, även inom områden man inte själv är specialist på. Detta även om man inte har kapacitet att förstå alla detaljer.

    Kommentar av Ulf T — februari 24, 2013 @ 10:36 f m

  46. Genusvetare och mediafeminister har förmåga att detaljstyra och mörka sådant som inte passar den ideologiska agendan. Det råder en Intellektuell ohederlighet framför en förutsättningslös diskussion om grundproblemet. Frågan är hur länge till dem mäktar med att mörka sanningen från allmänheten via maktens kanaler. Lindra symtomen utan att angripa grundproblemet är en sjukligare sjukdomsbild i konsensus land.

    Bloggaren Isabella Löwengrip anmäler vänster extrem näthatare

    http://blondinbella.se/2013/02/22/h-27/

    http://mobil.aftonbladet.se/nojesbladet/article16293093.ab?partner=wwwredirect

    Några intressanta andra pusselbitar från media senaste tiden är ihopklumpandet av näthat, vit arbetslös man, antifeminister,rasister och sverigedemokrater med breivik. Alternativ media har blivit helt avgörande vid informationsinhämtning och nå sanningen även om det att granska egna politiska hemvister, observera angiven källa från nedan inlägg.

    http://vaken.se/modules/smartsection/item.php?itemid=2035

    Kommentar av Feminist shaming tactics — februari 24, 2013 @ 10:54 f m

  47. Ulf T:
    Oavsett om Charlotte har rätt kompetens eller inte, så är det knappast din eller min sak att bestämma vad hon ska ägna sitt liv åt.

    Kommentar av Lasse-Maja — februari 24, 2013 @ 12:12 e m

  48. @Lasse-Maja,

    Nejvisst, men det har jag aldrig försökt. Diskussionen gäller hennes ”appeal to authority”, både i positiv och negativ mening, jämfört med Aktivarums syn på forskning som ett mer generellt förhållningssätt till kunskap och metod.

    Kommentar av Ulf T — februari 24, 2013 @ 12:57 e m

  49. ”Genusvetenskap” är inte vetenskap, det är religion.

    Kommentar av Hjalmar — februari 25, 2013 @ 3:24 e m

  50. Ot inlägg

    Snowboardproffset Kevin Bäckström sparkad från landslaget pga taskig kvinnosyn

    ”Personligen tycker jag det är rätt välkänt att snowboardåkare och extremsport utövare lever i en liten annan värld än t.ex. friidrottare och det kommer ganska automatiskt att man ligger runt och festar mycket. Sen å andra sidan så ska man som proffs idrottare beté sig professionelt men ska man verkligen begöra att man beter sig som guds son på heltid?”

    ”Kevin får desutom massa bilder skickade tills sig där tjejer postar bilder på sina rumpor/bröst med hans initialer ”KB” skrivet på kroppen som han sedan (efter deras önskemål) lägger ut på sitt instagramkonto, något som också verkar provocera folk. ”

    ”tycker att Kevin ska ha sin plats i landslaget pga prestation, inte åsikter eller beteende. Gör han något olagligt ¨så finns det instanser för att hantera det. En vältränad elitidrottare i sina bästa år ska vara sexuellt intresserad av kvinnor och uppskatta kvinnokroppen, precis som att kvinnorna rätt naturligt lägger upp sig för honom. Men det blir väl 11 HEN i VM-kvalet i fotboll 2017. Genant Sverige. ”

    ”Snowboard är inte en branch där politisk korrekthet är relevant.

    Vilket är vad det handlar om, det är exakt samma fenomen som sker i samhället idag som man varnats för sedan barndomen att man ”aldrig skulle glömma” som skedde i 30-talets Tyskland.

    Skillnaden är att det är vita män som utsätts för apartheid från kvinnor och judars håll; och då kan inte massan ta in att det sker eftersom det ger en så grov kontrast emot den propaganda de mottar där det är kvinnor och judar som är ‘offren’ för vita män. ”

    ”Typiskt Sverige: Varför ska idrottare absolut vara goda förebilder? Vem har bestämt det? Om man inte är åtalad för någonting och inte har brutit svensk lag så ska man få delta. Vad händer annars? Ska en sverigedemokrat få vara med i landslaget t.ex. eller är det också fel?

    Jag tycker man ska bli vald på sportsliga meriter: och utöver det ska etablissemanget ge fan i att tvinga deras politiska ståndpunkter på andra människor, och utpressa dem på det här sättet: ”nu ändrar du åsikt, annars får du inte vara med”.. låter som något från 1600-talet. ”

    ”Edit: Tycker kritiken över de bilder han lägger upp är riktiga jävla lågvattenmärken. Hur tusan kan det vara ett problem med att publicera bilder på snygga kvinnor? Tjejer som lägger ut bilder på män med bar överkropp på sina bloggar bli då inte kallade för manshatare. ”

    Någon som reagerat starkt över avstängningen är kompisen och landslagsåkaren Tor Lundström – som nu väljer att hoppa av landsslaget tillsvidare.

    – Jag har skrivit till dem att om de fortsätter att tracka Kevin så vill inte jag vara med. Jag vill inte ha några inspektörer över mig som bevakar allt jag gör, säger Lundström.
    http://www.gp.se/sport/1.1328950-spa…ran-landslaget

    Om några av snowboardåkarna ställde sig på fjantarna från Nyheter24:s sida, skulle de bli utskrattade och sponsorerna dra sig tillbaka.

    är bara några av de senaste timmarnas kommentarer. Vad Jan Guillou skulle häva ur sig är te x sexuellt frustrerad ung man som attackerar intelligenta och spännande kvinnor. Och som näthatare skulle aldrig kunna få komma i närheten av. Näthatarna är obildade, arbetslös och underlägsna arga svenska män.

    https://www.flashback.org/t2089504

    http://finest.se/userBlog/?uid=53288&blogPage=1

    Kommentar av Under the Hood — februari 26, 2013 @ 3:20 f m

  51. Uppdatering, media och uppdrag granskning kände till en av de värsta näthatarna innan Uppdrag granskning sändes.

    http://avpixlat.info/2013/02/21/hotbreven-i-uppdrag-granskning-kom-fran-invandrad-socialdemokrat-vilket-kandes-till-innan-programmet/

    Kommentar av Feminist Shaming Tactics — februari 27, 2013 @ 1:04 f m

  52. @Lasse-Maja

    Du missar helt poängen med exemplet med den manliga självmordsfrekvensen, nämligen att den (tillsammans med många andra invändningar) motsäger idén om könsmaktsordningen – en central tes i hela genusteorin. Om hon utgår från genusteorin så spelar det ingen roll inom vilket område hon tillämpar genusteorin för att denna motsägelse skall vara en allvarlig invändning för hela teoribygget.

    Man kan aldrig, aldrig någonsin, bygga sin forskning på grundläggande teorier som inte står på en stabil teoretisk grund.

    Bygger jag en GPS som bygger på Newtons fysikaliska lagar kommer jag också att misslyckas.

    Kommentar av Adam Bek — mars 1, 2013 @ 9:39 e m

  53. Mycket intressanta diskussioner här.

    Själv har jag varit på biblioteket och bläddrat på avdelningen för könsfrågor. Där hittade jag böcker som ENLIGT GENUSVETARE SJÄLVA skall besvara frågor gällande vad genusvetenskap är och vad genusvetare egentligen har kunskap om. Jag kan säga så här….jag fick rejäl huvudvärk av att läsa dessa saker. Låt mig ge exempel på den sorts dumargument som dessa människor tycker är akademiskt kunnande.

    När genusvetare skall diskutera ”vad” som ordet kvinna står för så menar de på fullaste allvar att om en enda person jag kallar kvinna inte stämmer på det generella villkoret för kvinna så gäller inte det generella villkoret.

    Exempel på sådan vetenskaplig argumentation är att om kvinnor bedöms efter att föda barn så skulle de som är för gamla för att föda barn (eller de med fertilitetsproblem) inte längre räknas som ”kvinnor” Eftersom vi kallar gamla kvinnor för ”kvinnor” är könet mer relativt än så – menar genusvetaren som skrev inledingen till en av böckerna jag läste. MEN Med samma logik skulle fyrfota däggdjur inte vara fyrfota däggdjur längre om vi amputerade benet på ett enda exemplar. För då gällde inte beskrviningen längre om genusvetare får bestämma.

    Genusvetenskapen har fel på den punkten för att?

    I själva verket så saknar individens egenskaper betydelse för gruppkategorins generella egenskaper. Alltså när en människa säger hästen är ett fyrfota djur betyder det inte att alla hästar i världen är fyrfotade. Det betyder heller inte att de hästar som fått ett ben amputerade upphör att vara hästar. Att det VANLIGEN är så är en sak (och vad man menar) att det absolut måste vara så är nåt genusvetare bara TROR man menar och gör till halmdockan de slår ner.

    Och det är bara ett exempel på dumheteter jag läst

    Kommentar av Aktivarum — mars 2, 2013 @ 2:00 f m

  54. Lasse-Maja:

    ”Ulf T:
    Oavsett om Charlotte har rätt kompetens eller inte, så är det knappast din eller min sak att bestämma vad hon ska ägna sitt liv åt.”

    Frågan är inte vad Charlotte skall ägna sitt liv åt. Frågan är vilken kunskap en genusforskare rimligen skall besitta och vilka frågor denna skall veta svaren på.

    Kommentar av Aktivarum — mars 2, 2013 @ 2:04 f m

  55. Apropå genusvetarnas problem med ordet ”kvinna” så är det uppenbart att de behöver studera lite ontologi innan de sätter igång att tänka. De behöver förstå innebörden av vad ontologisk privation är (t.ex. ditt exempel med en trebent häst).
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Ontologi

    Kommentar av Adam Bek — mars 2, 2013 @ 7:10 f m

  56. Adam Bek:

    Genusvetenskapens svar skulle troligen bli att den ontologiska forskningens syn är en följd av att ontologi som ämne består av mäns forskning och erfarenheter. Enligt dem räcker det inte med att tillsätta kvinnor. De har till och med ett begrepp för det:

    ”tillsätt kvinnor och rör om i grytan” (add women and stir)

    Enligt genusvetenskapens åsikter går det inte att göra så. Man måste ha helt nya vetenskapliga recept. (Och matlagningsliknelsen är alltså inte mitt påhitt utan används på fullaste allvar i en av böckerna jag läst)

    Kommentar av Aktivarum — mars 2, 2013 @ 10:22 f m


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

    aktivarum@gmail.com

    Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 1 115 andra följare

    Arkiv

%d bloggare gillar detta: