Aktivarum

Sakine Madon och Fredrik Krohnman om Journalisters mobbarmentalitet | november 2, 2012

Journalister som kritiserar journalister visar att vissa journalister fortfarande granskar makten.

I Expressen skriver Sakine Madon och Fredrik Krohnman apropå debatten om näthatet att de värsta nätmobbarna ofta är kända journalister som hånar någon de anser har fel åsikter.

”Att ha åsikter som inte delas av journalistkollektivet är som att vara sist i klassen med att få de senaste märkesskorna, eller inneprylen för stunden.”

De bägges påpekande kommer lagom till debatten på Pelle Billings blogg om hur tjejer stressas av samhället. Trött på flummande i denna fråga ställde jag då frågan vilka är det här samhället?

Med samma logik vill jag  ställa frågan ”Journalistkollektivet” vilka är de egentligen?

Min uppfattning är att det idag finns en bibel för vad man skall tycka som journalist. Man skall vara feminist, genus- och mångfaldsförespråkare, socialkonstruktivist samt avsky Sverigedemokrater.

”Och likt mobbare på en skolgård tvekar journalisten och krönikören inte en sekund att inför allmän beskådan basun­era ut vem som tycker fel, och vem som är dum i huvudet.”

Problemet är bara att inga av dessa saker har det minsta med journalistisk skicklighet att göra och tillsammans har de en hel del med journalistisk oduglighet att göra. Därav sajter som ”Avpixlat”

Om en datafirma tappar en ansenlig del av sina kunder till ett garage så har de problem.

Att säga folk som går till garaget är dumma i huvudet har möjligen en terapeutisk effekt men det löser inte problemet. Syftet med mobbning är nämligen att hjälpa mobbarna – inte mobboffret.

”Med mediemakt kommer ansvar. Den antifeministiska debattören Pär Ström företräd­er en ensidig syn på jämställdhet, och till synes håller knappt någon av våra kolleger med honom i sak. Trots det säljer hans senaste bok som smör”

Pär Ström företräder den ena av två syner på jämställdhet. Mig veterligen har ingen journalist visat att Ströms syn skulle vara mindre ensidig än alternativet. Det är snarare en rent politisk fråga.

Jag har följt debatten i flera år och min analys är att det mesta handlar om politik, inte sakfrågor.

”Att han fick tala om boken i en morgonsoffa fick journalisten Inti Chavez Perez att rasa över samhällsjournalistikens förfall. Ingen borde ta Ström på allvar. Han har ju inte ens släppt boken hos ett riktigt förlag, hette det. Perez har arbetat med debattjournalistik på SVT och hos Aftonbladet, som dagligen publicerar skribenter utan ”riktigt förlag” i ryggen.”

Perez är även en uttalad feminist. I antologin ”F-ordet mot en ny feminism” har han skrivit ”om den moderne mannen” Hans text handlar mestadels om fotbollsstjärnan David Beckham.

”Hans nya manlighet har fortfarande inte gett mig den frihet jag vill ha.”

Det är sålunda inte det minsta förvånande att Perez inte delar Pär Ströms analys. Det märkliga är påståendet att det skulle vara mer journalistiskt att inte göra det. Det är en rent politisk fråga.

Lika uppenbart politisk är Facebookgruppen ”Vita Kränkta Män” och dess anhängare.

Det här ämnet har jag redan tagit upp. När Mansförbjudet släpptes debatterade Pär Ström mot Kawa Zolfagary som sedan intervjuades av Aschberg vilket jag skrev om i Ovita Kränkta Hen.

 ”Liknande tongångar finns att hitta i Facebook-gruppen ”Vita kränkta män”, som grundaren och vänstertwittraren Kawa Zolfagary ska skapa en bok av. Gruppen, vars inlägg delas friskt bland journalister och twittrare, är ett tydligt exemp­el på den självutnämnda toleransens intolerans.”

Man kan bara skratta åt uttrycket ”toleransens intolerans”. I praktiken avslöjas här ”Tolerans” som ett kodord för att dölja politisk aktivism. Man vill vara politiker men inte ses som politiker.

Lösningen blir då att framställa sig som anti-politiker, dvs bygga identitet på vad man är emot.

”Naturligtvis pryds gruppen av en karikatyrbild av – Pär Ström. Det är inte utan att man undrar om epitetet ”man”, ”vit”, eller för den delen ”gubbe”, kan vara ensam grund för att diskvalificeras från att tas på allvar.”

Jovisst, bortsett från att vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt är just ”man” ”vit” och ”gubbe” men den lilla detaljen kanske Kawa Zolfagary helst av allt bortser från? Fakta är ju bara i vägen.

”Medan nästa krönikör på Nöjesguiden hyllar gruppen ”Vita kränkta män” knyter det arga nättrollet näven allt hårdare i fickan. Och tänker att nästa valdag, då ska jag fanimej ge igen.”

Knappast … Det här att ge igen och smälla till är ju journalistkollektivets egen ideologi. Nättrollen (dvs alla som inte tycker som journalister) kommer att rösta på det parti de anser är bäst för dem.

Om journalister anser folk röstar fel betyder det bara att de själva gjort ett urdåligt jobb.

Eller så kanske journalister föredrar partier som inte är de bästa för folk som om inte tillhör journalist-normen? Journalisterna kanske helt enkelt (hemska tanke) är ordinära egoister?

Genusnytt: Två journalister kallar journalistkåren mobbare

Pelle Billing: Johanna Frändén om de tysta männen


22 kommentarer »

  1. Skrev samma inlägg på GN. Näthatsdebatten handlar om en generation ”journalister” som har kunnat göra sig karriär på att skriva hatkrönikor. När de blir motsagda i en ton de själva satt kallar de kritiken för hat eftersom de inte kan hantera saklig kritik. De känner helt enkelt att det bekväma livet med att lämna in en hatkrönika i veckan och spendera resten av tiden med att dricka latte någonstans på Södermalm är hotad och det är därför börjar många av kolumnisterna börja ropa efter censur, De vill kunna hata ifred.

    Sedan finns det en annan aspekt nämligen att de har haft som huvuduppgift att sprida misandri, vilket bl.a. har lett till sämre rättsäkerhet för män och pojkar. Så vem är det egentligen som underminerar demokratin? Den anonyma killen på kommentatorsfälten som ger svar på tal eller den välbetalda övermedelklasskvinnan som sprider manshat som leverbröd.

    Kommentar av Manne — november 2, 2012 @ 7:30 f m

  2. Citat:
    ”Eller så kanske journalister föredrar partier som inte är de bästa för folk som om inte tillhör journalist-normen? Journalisterna kanske helt enkelt (hemska tanke) är ordinära egoister?”

    De är väl bara att se hur rapporteringen över orkanen Sandy och USAs president val ser ut. Där journalister verka vilja likställa Sandy med global uppvärmning och därför anklagar båda presidentkandidaterna för att ignorera frågan. Detta trots att teorin om global uppvärmning faktiskt inte säger ett skit om just antalet orkaner och att antalet orkaner har gått ner…

    Bakgrundsmaterial till min kommentar ovan, Prof. Richard Muller, 25 minuter in i nedanstående tal.

    Journalister är så okunniga om vetenskap att det är skrämmande att läsa en dagstidning i Sverige.

    Kommentar av robjoh — november 2, 2012 @ 7:31 f m

  3. Leif på Genusnytt: Här kan man komma ihåg Susanna Alakoskis näthat mot Pär Ström

    http://genusnytt.wordpress.com/2012/11/01/tva-journalister-kritiserar-journalisters-eget-nathat-och-kallar-journalistkaren-mobbare/#comment-118129

    Kommentar av Aktivarum — november 2, 2012 @ 10:47 f m

  4. Du som engagerat dig i mobbning frågan tidigare, jag hoppas att du läst artikeln som mittpartiet av inlägget refererar till – den om Kjell Häglund http://www.journalisten.se/kronika/en-vadjan-till-alla-journalister .

    Jag hörde talas om detta först i somras, men det är en praktfull skandal, som visar hur somliga journalister helt samvetslöst bedriver sin journalistik.

    Kärnfrågan är trovärdigheten att påstå sig stå på de utsattas sida. Men med alibit att det handlar om strukturer lär frågeställning i alla fall inom journalistkåren ganska snabbt blåsa över.

    Kommentar av Mars — november 2, 2012 @ 11:36 f m

  5. Mars:

    Jupp jag läste om hur journalister och andra fick spel över en ”rasistisk” tweet från en privatperson (som inte ens hade skickat tweeten) Observera det absurda i att det kallas ”twitter-rape” ännu en utvidigning av ordet våldtäkt alltså. Varför rape? Förmodligen för att det är det enda brott som har fler kvinnliga än manliga offer.

    ”twitter-fraud” borde vara ett rimligare namn.

    Sedan på tal om drevmentaliteten hos journalister så är det likadant hos genusdebattörer.

    https://aktivarum.wordpress.com/2012/01/29/hanna-friden-drabbad-av-manshatet-manga-manliga-feminister-ar-reformerade-svin-del-2/

    Du har också rätt i att jag skrivit en hel del om vuxenmobbning.

    https://aktivarum.wordpress.com/2012/03/17/den-svenska-mobbningskulturen-del-3-arbetsmiljoverkets-samlade-bedomning-noll-mobbning/

    Kommentar av Aktivarum — november 2, 2012 @ 11:47 f m

  6. @4 Mars
    Bristen på källkritik går igenom nästan allt journalister rapporterar. Deras PK vilja gör att de är beredda att lyssna på de som anses vara PK, men skiter i att lyssna på de som inte är PK.

    Kommentar av robjoh — november 2, 2012 @ 11:55 f m

  7. @Robjoh

    Efter att börjat studera humaniora har jag insett att frågan om källor och källkritik är helt annan för humanister än den är för tekniker/naturvetare. De betyder inte samma sak – ja, det är till och med möjligt att påstå att de ligger helt diametralt från varandra.

    För en humanist är det oftast viktigare vem som skrivit eller resonerat om det än vad som skrivits eller resonerats om, när det i naturvetar-/ingenjörs-traditionen är precis tvärtom; vi har till och med lärt oss med många exempel hur naturvetenskapen hållits tillbaka av dessa en gång stora tänkare (där Aristoteles är den största lurendrejaren av dem alla).

    Humaniora har alltid hittat kreativa vägar förbi den tunga och tröga naturvetenskapen, men med stora bakslag, som senast på 90-talet, med t.ex. Murens fall. Jag hoppas att det vänder snart. Under tiden är sådana tänkare som framstår som PK högsta mode, trots stollerier som det medför.

    Kommentar av Mars — november 2, 2012 @ 12:37 e m

  8. tillägg

    Genom att utgå från det marxistiskt strukturella tänkandet (klasskamp, könskamp och raskamp) och på det lägga ett moraliskt (kanske moralistiskt) perspektiv om vem som har makt och vem som är maktlös, verkar det vara möjligt att helt friköpa sig från varje anklagelse om mobbning.

    Kommentar av Mars — november 2, 2012 @ 12:55 e m

  9. Mars:

    Vill du verkligen studera humaniora så har jag ett boktips: Svante Nordin – ”Humaniora i Sverige”. Svante Nordin var för övrigt riktigt bra i filosofiska rummet när Tanja Bergkvist debatterade genusmärkt forskning.

    http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/professor-pa-krigsstigen

    Sedan är poängen med humaniora inte att det viktiga är vem som sade något för det har funnits många smarta personer inom humaniora. Nej problemet är att dagens humaniorastudenter ofta inte har en aning om vad de personer de ”dyrkar” sade.

    Precis som Alan Sokal visade med ”Social text hoax” så har de inte skuggan av en chans att se skillnaden mellan humaniora och nonsens. Forntida storheter i humaniora kanske var smarta men dagens humaniorafolk verkar inte smarta nog att korrekt läsa vad det står i deras egna böcker bra nog att se skillnaden mellan det och trams.

    Vi har fått en tyckarelit istället för en tänkarelit.

    Kommentar av Aktivarum — november 2, 2012 @ 1:32 e m

  10. På tal om journalister…. Såg just SVT debatt från 25 oktober där författaren av boken ”Den ofrivillige monarken” rök ihop med författare av boken ”Från en säker källa” gällande källors trovärdighet.

    Det är inte bara gränsen mellan journalistik och mobbing som är otydlig. Lika illa är det med gränsen mellan journalistik och skvaller.

    https://aktivarum.wordpress.com/2010/11/07/den-ofrivillige-monarken-var-gar-gransen-mellan-journalistik-och-skvaller/

    Kommentar av Aktivarum — november 2, 2012 @ 2:21 e m

  11. @Aktivarum

    ”Vill du verkligen studera humaniora så har jag ett boktips: Svante Nordin – “Humaniora i Sverige”. Svante Nordin var för övrigt riktigt bra i filosofiska rummet när Tanja Bergkvist debatterade genusmärkt forskning.

    http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/professor-pa-krigsstigen

    Tack för tipset. Det är just det där dyrkandet som jag finner näst intill olidligt. En viss kult kring Einstein eller Newton som förekommer de facto, med det handlar ju mer om intresset för personerna bakom tankarna, snarare än själva tankarna.

    Kommentar av Mars — november 2, 2012 @ 2:28 e m

  12. På tal om journalister och twitter,

    http://genusnytt.wordpress.com/2012/11/01/tva-journalister-kritiserar-journalisters-eget-nathat-och-kallar-journalistkaren-mobbare/#comment-118161

    mycket bra länk från QED

    Journalister – sansa er eller sluta twittra

    http://www.aftonbladet.se/debatt/article15708093.ab

    Kommentar av Aktivarum — november 2, 2012 @ 4:20 e m

  13. Men gud va synd om dem stackars männen. Som måste typ lyftas fram nu, curlas, som dem kallar de då vi kvinnor uppmuntras att ta för oss. Gud så larvigt +Jämställdister” beter sej.

    Kommentar av Linnea — november 2, 2012 @ 6:53 e m

  14. Linnea:

    Hade du någon poäng med det där? Om du missat det handlar det här inlägget om Journalisters beteende. Curling/kvotering är något som bedöms från fall till fall. Precis som personer bedöms som individer och inte som medlemmar i kollektiv. Och dem som inte fattar vad det sista betyder efter att ha indoktrinerats att upprepa orden ”struktur” och ”kontext” närhelst de vill dölja de inte kan ett dugg om nånting kan straffa sig själva för brott deras förfäder begick under 30-åriga kriget.

    Kommentar av Aktivarum — november 2, 2012 @ 8:58 e m

  15. Du har det inte lätt. Du är en fena själv på att ”missa” inlägget. Tom ditt eget inlägg. Vad har nu 30-åriga kriget med inlägget och göra då.? Hmm konstig miss där ut av dej ….

    Kommentar av Linnea — november 3, 2012 @ 12:14 f m

  16. Linnea:

    Det 30-åriga kriget var en del av argumentationen där de som inte förstod vad det innebär att ”personer bedöms som individer” var fria att straffa sig själva pga illdåd deras förfäder begick (i enlighet med dessa personers obeskrivligt korkade pk-ideologi)

    Kommentar av Aktivarum — november 3, 2012 @ 1:59 e m

  17. @ Aktivarum: Lite OT i all hast. Såg din kommentar till Matias hos Pelle nyss där du var inne på det där om sammanblandningen ”equality” och ”sameness”. Kunde inte hålla med dig mer där. Kan du inte blogga lite mer om det, eller har du gjort det i något gammalt inlägg?

    Kommentar av Emma — november 5, 2012 @ 10:30 f m

  18. Emma:

    Klart jag kan blogga mer om det. Jag har nog gjort det ett par gånger tidigare (inte minst i någon av bloggens 50+ referenser till Steven Pinker) men nu med 500 inlägg börjar det bli svårt att hitta rätt gamla texter.

    Kommentar av Aktivarum — november 5, 2012 @ 12:13 e m

  19. Vänstern och Feminism har gett upp klasskamp och ingått i korruption med makteliten bl a mäktiga mediahus,näringsliv och politiker. I utbyte mot att sprida manshat och följa den radikalfeministiska agendan: söndra och härska. Feminismen går marknaden och politikens vägnar och tvärtom i en ohelig pakt. Det har ingen betydelse om det blir regeringsskifte. Journalistkåren och mediahusens makt och roll måste kraftigt ifrågasättas granskas så korruption kommer i dager. Precis det arbetet wikileaks påbörjade innan maktens män och kvinnor försökte tysta
    den nya form av granskande journalistik.

    Det är för övrigt förunderligt hur feminister och vänster överlag är tysta i sin kritik mot usa och israels blodiga utrikespolitik i mellanöstern när Julian Assange och wikileaks står för den mest kritiska nya orädda form av journalism som växer fram via nätet. Sveriges journalistkår och mediahus är inte mindre korrumperad bara mer avslöjande i sitt aldrig sinande manshat och angrepp på män som tidigare sågs som sina jämlika bröder. Det är ingen nyhet att krafterna i kulisserna oavsett hos socialdemokrater eller allians får sympatier och släpps fram manshat i allt från feministisklagstiftning till inkvotering och misandri på ledarsidor.

    Kommentar av Gubbklubben — november 5, 2012 @ 1:39 e m

  20. På tal om mobbarmentalitet. Jag behövde skriva om något annat medan jag rensade tankarna så här kommer mina reflektioner om likheter och skillnader mellan mansnätverket PUA och kvinnonätverket IHM

    https://aktivarum.wordpress.com/2012/11/06/ihm-varldens-storsta-kvinnodrivna-sociala-natverk/

    Kommentar av Aktivarum — november 6, 2012 @ 1:01 e m

  21. […] denna norm så finns sedan en rangordning  gällande hur svinig man får vara. Som Madon & Krohnman påpekade dominerar åsikten att de som tycker ”rätt” får bete sig hur som […]

    Pingback av Pär Ström lämnar genusdebatten pga mobbningskulturen i media « Aktivarum — november 8, 2012 @ 1:55 e m

  22. […] Madon & Krohnman eller någon annan har sagt att samma sorts beteende från kända journalister och författare mot […]

    Pingback av Kommentar på Hanna Fridéns krönika – Del 1 Pär Ströms påstådda åsikter « Aktivarum — november 10, 2012 @ 9:08 f m


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

    aktivarum@gmail.com

    Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 1 067 andra följare

    Arkiv

%d bloggare gillar detta: