Mera misandri – Sexuellt våld mot män i Maria Schottenius DN-krönika

Och där kom nästa uttryck för misandri i massmedia. Lycka till att vända på könen i det här exemplet.

Knappt hade man skrivit klart inlägget om pojkhat så hittar man länken till Maria Schottenius DN-krönika. Ännu ett exempel på hur den urspårade feminismen leder till misandri.

”I boken ”Det enda könet” tar hon ett grepp om pungkulorna på den ekonomiska politiken och konstaterar”

Nämen så kul med lite sexuellt våld som liknelse. Som de flesta normalt funtade personer fattar hade en person som skrev om att greppa (könsord) på kvinnan knappast blivit publicerad.

Sexuellt våld mot kvinnor är hemskheter, sexuellt våld mot män används i underhållande syfte.

”theignorergender” har satt strålkastarljuset på fenomenet med serien ”misandry in the media” hittar ni hans presentation av hur våld mot män/kvinnor ser ut i dagens media.

Lägg särskilt märke till sexuellt våld mot män i form av ”spark mellan benen” som skall föreställa humor medan sexuellt våld mot kvinnor skall föreställa ett allvarligt samhällsproblem.

Vad är det jämställda motsvarigheten till att skratta åt att en man får en spark mellan benen?

Detta är inte första gången jag skriver om massmedias hyckleri gällande våld mot kön (sexuellt våld). Journalister förfäras när kvinnor råkar illa ut. Här är reaktionen män bemöts av.

Den lättvindighet med vilken Schottenius beskriver vad som i verkligheten är ett sexbrott är talande för den misandri som radikalfeminismen skapar. Här med ”man” utbytt mot ”invandrare”

Misandri är åsikten män är onda, kvinnor goda och därför är saker mindre förkastliga mot män.

Ett typiskt exempel finns i artikeln ”Kvinnorna som slåss – oftare än sina män” där forskaren Hilde Pape skall kommentera en norsk studie som beskrivs som ”uppseendeväckande”

”Örfilar, knuffar, sparkar och slag. När orden tryter tar kvinnan till våld. – Det är inte lika förkastligt, säger Hilde Pape, forskaren bakom studien.”

Varför skulle det inte vara lika förkastligt? Hilde Pape svarar att män är större och starkare men i praktiken kan man ge vilket svar som helst bara det är mer sant för män än för kvinnor.

Exempelvis kan man lika gärna säga att våld från personer med skägg är värre än våld från dem utan.

Det skulle vara precis lika sant för precis som alla män inte är stora och starka så har alla män inte skägg heller. Hilde Pape snuddar dock vid den riktiga förklaringen på hur våld mot män blev mer ok.

”Hilde Pape tror att feminismen bidragit till att skapa stereotypa föreställningar om kvinnor och män, även om man egentligen velat bryta ner dem.”

Alltså feminismen ”ville” skapa ett samhälle utan normer men av någon anledning (oavsiktlig eller avsiktlig) skapade de ett samhälle där kvinnor alltid är offer och män alltid är förlorare.

Frågan är om det ens kunde ha gått annorlunda eller om detta var en naturlig feministisk utveckling.

Det kommer jag att gå in mer på i ett framtida inlägg om agenter och objekt. Inläggen blir som sagt kortare men fler till antalet.

---

Publicerat i Genus, Jämställdhet
Tags: maria schottenius