Jämställdhet eller Jämstyrdhet? Tobias Bromanders studie av könsskillnader vid politiska skandaler…

Här tittar vi närmare på den studie som Tobias Bromander presenterade i Almedalen.

På SvD brännpunkt hittas nu artikeln ”Kvinnliga politiker granskas hårdare” som kommentar på en studie av statsvetaren Tobias Bromander. Utgångspunkten är mediernas behandling av kvinnliga politiker.

”När den politiska skandalen väl är ett faktum, så spelar det roll om du är man eller kvinna. Det slår statsvetaren Tobias Bromander fast efter att ha granskat 92 skandaler via över 4000 tidningsartiklar under åren 1997–2010, vilket han presenterade i Almedalen i dag.”

”Granskas manliga och kvinnliga politier olika i medierna?” (PDF) beskrivs som en studie av 92 politiska skandaler mellan 1997-2010″. Materialet är bara 21 sidor där en stor del behandlar tidigare teorier.

Men visar verkligen Bromanders studie vad författare och debattörer hävdar den visar?

Bromander hävdar på sidan 2. ”En medierapportering som skiljer sig åt beroendes på den politiska huvudpersonens kön är att betrakta som en journalistisk dubbelstandard.”

Detta påstående tar dock ingen hänsyn till att massmedier ofta utgörs av kommersiella företag som anpassar rapporteringen till vad som säljer. Ordet ”konsument” förekommer bara 5 gånger i ett parti om medielogiken.

Utöver denna politiska bias så finns en tydlig genusbias (kvinnovinkling) i studien. Av fem punkter presenterade som risker med olika rapportering beroende på kön nämns endast i två av dem män och kvinnor.

Det började bra men sedan skulle Bromander låta potemkinkulisserna falla. 

”En första risk ligger i att en ojämlik medierapportering kan leda till att män eller kvinnor väljer att lämna politiken om den massmediala pressen är för stor.”

”En andra risk ligger i att kvinnors representation på höga politiska positioner minskar”

”En tredje risk är att en sjunkande kvinnlig representation leder till att legitimiteten för politiska beslut minskar”

”En fjärde risk ligger i att politiken går miste om viktiga dimensioner om kvinnor inte är representerade.”

”En femte risk är att synen på manliga och kvinnliga politiker förändras till det negativa.”

Punkter som drabbar kvinnor: 5, Punkter som drabbar män och kvinnor 2, Punkter som drabbar män 0. Ett utmärkt exempel på forskares fixering vid kvinnors väl och ve mer känt som:

”The Women are Wonderful-effect”

”the phenomenon found in psychological research which suggests that people associate more positive attributes with the social category of women compared to men”

Termen Myntades av Alice Eagly med flera 1994, redan tre år tidigare hade de märkt att kvinnor bedömdes mer positivt av både män och kvinnor. Tio år senare gjordes liknande studie av Rudman & Godwin.

”The results, which agreed with the Women are Wonderful Effect, showed that women and men have more favorable views of women. Interestingly, women’s in-group biases were four times stronger than men’s.”

Ännu mer intressant är dock att Tobias Bromanders studie inte ens nämner denna detalj.

Eftersom enbart forskning som visar kvinnor har nackdelar presenteras och flertalet punkter visar genusbias så kan man diskutera om denna studie ens kan godkännas som ett vetenskapligt arbete.

Jag tänker dock fortsätta bedöma dess innehåll. Stora delar av studien är presentation av olika teorier så den biten kommenteras inte. Vad vi skall bedöma är de resultat studien presenterar och media skriver om.

Resultat 1: Medierna skriver mer om kvinnor än om män, mycket mer

Resultat 2: Kvinnors överträdelser sker i den privata rollen medan männens överträdelser sker i den offentliga rollen

Resultat 3: Medierapporteringens har olika tidsliga fokus för manliga och kvinnliga skandaler

Resultat 4: I kvinnliga skandaler riktas en större fokus på diskussioner om skandalens utgång och möjliga lösningar

Resultat 5: I kvinnliga skandaler är det personliga ansvarsutkrävandet mer tydligt

Resultat 6: I kvinnliga skandaler riktas en större fokus på huvudpersonen än i manliga skandaler

Resultat 7: Manliga och kvinnliga politiska skandaler tillskrivs olika demokratiska eller politiska konsekvenser

Resultat 8: Kvinnor presenteras i huvudsak utan tjänstetitel medan män i huvudsak presenteras genom korrekt tjänstetitel

Vi kan konstatera man även i dessa åtta exempel ser samma mönster som nämndes ovan.

Bromander anstränger sig först för att även få med män men glömmer snart bort sig och skriver flera punkter (4, 5 & 6) som enbart handlar om hur kvinnor påverkas. Ingen punkt berör på samma sätt enbart män.

Sedan har vi det här med matematiken. Sannolikheten att medierna spontant uppnår ett 50-50 förhållande är astronomiskt liten. Inbyggt i alla dessa resonemang är alltså inte jämställdhet utan snarare jämstyrdhet.

Jämstyrdhet innebär ett mål som är helt osannolikt att uppkomma utan att man först har en styrning.

Ta exempelvis Resultat 2: Om mäns skandaler oftare sker i den offentliga sfären kommer självklart även medier som rapporterar 50-50 att ha fler artiklar om kvinnliga skandaler i den privata sfären.

Om däremot kvinnor lika ofta som män har sina skandaler i den offentliga sfären är det egentligen enbart en fördel att medierna mer sällan rapporterar sådana yrkesutövande skandaler när den berörda är en kvinna.

En liknande skillnad visas i huruvida mediernas fokus ligger på moraliska eller juridiska aspekter.

”I skandaler med manliga huvudpersoner behandlas huvudsakligen moraliska aspekter av överträdelsen i medierna.”…”För kvinnorna i studien förhåller det sig på helt motsatt vis. I dessa fall har en klar majoritet av skandalerna en medierapportering av en juridisk karaktär.”

Visar detta att kvinnorna är missgynnade? Jag skulle snarare säga att juridisk bedömning är klart rättvisare än den mer godtyckliga moraliska bedömningen. Att begå brott är en sak, att vara en dålig person en annan.

Riktigt intressant blir det dock i Resultat 7 där Bromanders genusbias är så stort att han inte ens redovisar den överlägset största könsskillnaden. Istället räknar han upp dem där kvinnor stod för den största andelen.

”Diskussioner om politikerförakt, politikens innehåll och svårigheter med att rekrytera medlemmar och politiskt aktiva personer är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män.”

Siffrorna är: Politikerförakt (20%/26%) Politikens innehåll (9%/17%) och svårigheten att rekrytera (1%/3%)

Ingen av dessa är dock den stora könsskillnaden i Bromanders studie. Största implikationen i hans egen tabell är Jävsituation/Intressekonflikt (36%/4%) till mäns nackdel.

Hur kan vi förklara Tobias Bromander pratar om ”betydligt vanligare” när vi pratar om en mindre skillnad på 2-8% när hans egna siffror visar en totalt överlägsen skillnad på 32% till mäns nackdel i annat område?

En uppenbar förklaring är att studien letar nackdelar som drabbar kvinnor och struntar i nackdelar som drabbar män.

Kvinnovinklingen vid tabell 7 är inte en isolerad händelse utan bara det mest tydliga och minst bortförklaringsbara exemplet. Studiens bias är konsekvent. Ingenstans nämns fördelar med män.

Trots att studien rör könsbias uppvisar forskaren själv tydlig bias mot det manliga könet. Helt i linje med ”Women Are Wonderful”-effekten är det enbart fördelar med kvinnor och nackdelar drabbar bara kvinnor.

Varför är studien utformad på detta sätt? Gissningvis för att passa genusvetenskapens teorier.

Istället för att diskutera riktiga förklaringar så går allt ut på att skylla på ”förställningar” alltså sådant som inte kan bedömas alls utan bara tas för givet. Helst med så lite konkurrens som möjligt från andra alternativ.

”Variationerna kan inte förklaras med att kvinnors skandalöverträdelser är grövre eller mera allvarliga än männens överträdelser. Ej heller kan variationen förklaras utifrån politisk erfarenhet, kompetens, position, eller politisk status. Förklaringar av denna typ kan endast ges tillskrivas enskilda fall.”

Se längst ner varför denna sorts struktur-funktionella förklaringar är oanvändbara.

”Variationerna i studien kan dock förklaras utifrån genusstereotypa föreställningar om politik och män och kvinnor i politiken. 1. Politik är männens område, 2. Människor har olika förväntningar på män och kvinnor i politiken”

Eller på enkel svenska genusforskares förklaring är att folk i allmänhet tror och tycker fel.

Detta är dock en åsikt som är oförenlig med demokratiska ideal där människors åsikter anses ha värde.

Nedan hittar ni Professor Bo Rothsteins sågning av struktur-funktionalistiska förklaringar återpublicerad. Originaltexten från ”Den moderna könsmaktsordningens grundbult”

”Samhälleliga strukturer skapas och reproduceras av konkret handlande enskilda individer. Strukturella förhållanden är inga organiska fenomen som saknar koppling till enskilda individers handlingar därför att ingen formell eller informell regel eller systematisk ordning i samhället kan existera utan att de enskilda individerna agerar för att reproducera dessa. Därmed kan inte strukturförklaringar existera frikopplade från aktörsförklaringar, utan strukturförklaringar måste kombineras med en förklaring av vilka de sociala mekanismer är som förmår individerna att handla i enlighet med strukturernas krav och därmed reproducera dem (Hedström & Swedberg 1998; Rundqvist 1998).”

“De flesta strukturförklaringar, vare sig de avser det patriarkala förtrycket eller andra slags förtryck, bygger inte på en sådan metodologisk individualism utan istället på en funktionalistisk ide som bortser från de reellt agerande aktörernas motiv och intressen och de saknar därmed ett fundament på aktörsnivån som gör det möjligt att förstå och förklara varför aktörerna reproducerar de strukturella förhållandena de ingår i”

Eller på enkel svenska, beskrivningen av ett visst antal människor som agerar på ett visst sätt är inte i sig någon förklaring påvarför de agerar på det sättet. “Det beror på att det finns en struktur” – är ingen förklaring. Det är i bästa fall vetenskaplig lathet – i värsta fall rent bedrägeri.

---

Publicerat i Genus, Jämställdhet
Tags: bromander, eagly, jämstyrd, jämstyrdhet, kvinnors politiska skandaler, tobias bromander, women are wonderful