Aktivarum

Girlwriteswhat – Feminismens historieskrivning är falsk – Del 3 Den officiella linjen om kvinnlig makt | juni 4, 2012

Detta är den tredje delen i den serie inlägg som kommenterar GWW:s senaste video.

Del 1 gav bakgrunden till videon, kommenterade vad – som i vår del av världen – oftast sägs i massmedia och akademia om kvinnors situation samt påtalade internationella feministrörelsen stoppade manliga P-piller 1990.

Del 2 tog upp ämnet kvinnlig makt. Jag påtalade hur den kan användas till att bestämma hur media och akademia skall beskriva kvinnors situation – vilket förklarar hur historiebeskrivningen kan se ut som den gör.

Detta inlägg argumenterar  varför den officiella linjen om kvinnlig makt är felaktig. Ett par exempel:

När chefen sade något kvinna 1 ogillade dominerade hon först situationen med upprördhet varefter hon lämnade rummet. Sedan ”råkade” hon berätta om händelsen för kvinna 2 som ”råkar” vara journalist.

 ”saying later that if she hadn’t left, ”I would’ve either blacked out or thrown up.”

Jämför med kändisen som ligger med Kvinna 3. När han senare inte svarade i telefon ringer hon upp Kvinna 4 på hans jobb. Till denna okända människa ”råkar” hon berätta hon haft sex med mannen.

Det visar sig även kvinna 3 har haft sex med honom, något hon ”råkar” berätta för Kvinna 4.

Efter mycket om och men råkar Kvinna 3 och Kvinna 4 berätta för polisen de haft sex med mannen och versionen de gav av händelseförloppet leder till polisanmälan hos den traditionellt mansdominerade hierarkin.

Värt att notera är hur Kvinna 1 säger syftet med att kontakta en journalist inte var att sprida händelsen i media medan Kvinna 3 och 4 säger syftet med att gå till polisen inte var att göra en polisanmälan.

Detta är per definition en form av makt,”Det-var-inte-meningen-makt”

Oavsett hur man tolkar händelserna kvarstår faktum att det är makt som utövas.

I ansvarsfrågan gör det sak samma om vi tror på dem eller inte, att vara omedveten om den makt man har innebär inte man har mindre makt – bara att man är sämre på att använda den på ett bra sätt.

Vidare så är Kvinna 1 professor och Kvinna 3 statsvetare. Hamnar de verkligen i bättre ljus om det var sant att de inte hade en aning om följderna? Kan en professor vara så okunnig om hur media funkar?

Kan en samhällsvetare som inte vet hur Polisen fungerar anses kompetent?

Det räckte med en städerskas berättelse för att sänka en av Frankrikes mäktigaste män. Det räckte med några rader till en journalist för att få Harvards chef sparkad och en man som anses jagad av CIA? Well…

Men officiellt så har kvinnor inte makt för universitetsfeminister hävdar att om kvinnor hade makt vore en större andel av världens ministrar, styrelsemedlemmar och höga chefer kvinnor och de åtlyds bevisligen.. (lol)

Att denna sorts påståenden godtas av akademia spelar dock i maktfrågan ingen roll

Om inte fler professorer är kvinnor så har kvinnor nämligen officiellt ingen makt i akademia – Det har universitetsfeminister bestämt. Om de säger de inte har makt så är det så – punkt slut. (lol)

Hade inte riktiga forskare varit så rädda för att ”being next” att de faktiskt tillåter denna travesti på universiteten hade den varit rolig. Så löjlig och absurd är beskrivningen ifråga.

Sanningen är nämligen att maktutövning i sig är ett obestridligt bevis på makt.

Den ”Officiella Linjen” från massmedia, akademia och myndigheter där kvinnor beskrivs som offer motbevisar sålunda sig själv. Helt i linje med Kajsa Ekis Ekmans resonemang om intellektuellas marginalisering.

”Detta kan ju inte vara annat än falskt, eftersom själva definitionen på en intellektuell är någon som skriver och talar.”

Enligt samma logik, hur skulle offer utan makt kunna bestämma vad journalister och forskare säger? Det kan inte vara annat än falskt eftersom själva definitionen på makt är någon som bestämmer över andra.

Vi skall avsluta med ännu ett – betydligt äldre – exempel på kvinnlig makt.

Som referens har vi artikeln ”The day Hitler blinked” av Barbara Ash. Och nej Godwins law är inte tillämpbar här för exemplet visar raka motsatsen till vad Godwins Lag postulerar.

Den 27 Februari 1943 visades på Berlins Rosenstrasse 24 hur inte ens Nazisterna – så onda som de var – ignorerade kvinnors önskemål. Detta trots att vad som bestreds var statligt sanktionerad policy.

”The protest on Rosenstrasse was the only public German protest against deportation of Jews. It shows what happened when German women confronted the regime and refused to abandon their Jewish spouses. ”

Inte nog med det. Även andra lyckade protester mot nazi-regimen utfördes av kvinnor.

Att döma av Barbara Ash artikel och den refererade forskningen från Dr Nathan Stoltzfus var det utmärkade för de lyckade protesterna mot nazi-regimen just att de utfördes av kvinnor.

”By January 1943, German women in general were particularly influential in any collective effort to oppose the Nazi regime.”

Vid en särskilt intressant händelse blev Hitler övertalad av Goebbels att ändra sin kvinnosyn. Tysklands officiella inställning var tidigare att kvinnans plats var hemmen men nu behövdes kvinnor i fabrikerna.

”Although Hitler fully supported the Nazi tenet that a woman’s place was in the home, and their primary purpose to support their men and raise children of the so-called “master race,” Goebbels convinced him that the only way to win the war was to put them to work.

Nazitysklands mäktiga statsapparat visade sig dock åter inte vara mäktig nog.

Kvinnor i mängder vägrade att lämna hemmen för att motsvara statens behov av arbetskraft i fabrikerna. Åter visade sig en av världens mest våldsbenägna regimer obenägna att tvinga fram lydnad.

By the thousands, women ignored the call to work. The widespread refusal was not viewed as opposition to Hitler, but as standing up for family traditions that the regime had encouraged for a decade. Thus the women weren’t punished.”

Här ser vi fascinerande nog exakt samma sorts motivering som vi avhandlat i tidigare exempel. Kvinnornas önskemål åtlöds för deras maktutövning beskrevs inte som maktutövning överhuvudtaget.

”Feminine traits are called weaknesses. People joke about them, fools ridicule them, but reasonable persons see very well that those traits are just the tools for the management of men” – Immanuel Kant 

Diskussionen om kvinnlig makt är inte en stilstudie, det är en analys av substans.

I sin oförmåga att objektivt göra den analysen har vetenskapen inte bara misslyckats att sköta sin uppgift utan även effektivt motbevisat sitt eget påstående om den kvinnliga maktlösheten.

Hade kvinnor inte haft makt hade inte Larry Summers behövt fråga om lov för vilka hypoteser han får diskutera. Pelle Billing visar i ”Fredagshumor” ett talande exempel på kvinnliga uttryck för makt.

Finns det ens något ämne där kvinnor faktiskt frågar män om lov att få sätta upp hypoteser?

Om vi jämför en Harvard-rektor som menar kvinnor är mindre intresserade av vetenskap än män är med en teater som menar män är moraliskt sämre än kvinnor (och det är en snäll beskrivning av SCUM)

Då tycks det vara männen som riskerade att få sparken från jobbet. Inte kvinnorna. Så en bättre fråga är om det över huvudtaget finns något ämne där kvinnor måste låta män bestämma?


10 kommentarer »

  1. Är det inte kvinna 4 som är statsvetare? Inte för att det spelar någon roll för resonemanget, dock.

    Och självklart lyssnade Hitler på kvinnorna, det var ju de som röstade fram honom. Den manliga väljarkåren i deras generation försvann i första världskriget.

    Kommentar av Bashflak — juni 4, 2012 @ 9:08 f m

  2. Nä, men sluta nu vara så saklig, Aktivarum. Du raserar ju det könskommunistiska elfenbenstornet, pulveriserar ju den könskollektivistiska offerskapsdogmatismen. Och injicerar saklighet och fakta. Det kan väl aldrig vägleda oss alla mot en mera verklighetsförankrad kunskap om människor, en allt rättvisare värld, och kanske lite lyckligare individer.

    Nä, tacka vet jag att riktigt känna in, och klösa mig fast vid den gamla könsmaktsdogmen. Könsmaktsordningen. Enkelt, förutbestämt, tryggt och bra: Ett offerkollektiv, och ett ondskefullt förövarkollektiv. Verkligheten är ju för komplex.

    Kommentar av Liberalen — juni 4, 2012 @ 4:15 e m

  3. Könsmaktsordningen lärs numer ut som på våra universitet som om den vore en matematisk sanning. ”Män är strukturellt överordnade kvinnor i vårt samhälle” är något man måste kunna till tentan för att bli godkänd statskunskap.

    Kommentar av 50/50 — juni 6, 2012 @ 4:52 e m

  4. @50/50

    Detta borde du väl utan tvekan kunna anmäla?

    Kommentar av Gubbschlemmet — juni 6, 2012 @ 8:32 e m

  5. Såg det min väns studiematerial, hon läser statsvetenskap. Hade jag själv läst något sådant så hade jag iaf sagt ifrån.

    Kommentar av 50/50 — juni 6, 2012 @ 9:27 e m

  6. Könsmaktsordning är bara ett feministiskt uttryck som hör hemma på soptippen, ytterligare ett försök att skriva om verkligheten för att passa deras syften. Konsensus är vad det i själva verket handlar om.

    ”Konsensus – överensstämmelse, enighet mellan medlemmarna i ett socialt system – t.ex. en nation, yrkesgrupp eller familj”

    Källa: http://www.ne.se/konsensus

    Detta är inte att förväxla med vår medias s.k. tolkning av konsensus; En liten skränande massa hörs, medans resten i tysthet knyter händerna i fickan…
    Det är vad de som knyter händerna i fickan tycker som i själva verket är konsensus….

    (Äkta)Konsensus är resultatet man får när man tittar på de ingående individernas fria val i en grupp ur ett helhetsperspektiv. Utfallet av enskilda individers val på gruppnivå.

    Om vi nu tar ett uselt exempel:

    Säg att individerna i sina egna fria val får välja vilken färg de tycker är finast.
    2% väljer svart, 4% väljer vitt, 3% väljer rött, 90% väljer blått, övriga färger väljs av totalt 1%.

    Då har vi konsensus på att blått är finast.

    Detta är vad det s.k. partriarkatet består av; de fria val vi gör som individer i samhället, konsensus.

    Tittar man lite närmare på detta ”patriarkat” ser man att det består till hälften av kvinnor!!

    Och det är det (konsensus) feministerna försöker bekämpa genom att försöka styra om våra fria val. Fast så kan man ju inte uttrycka det, vem vill bli styrd så? Man måste därmed uppfinna ett patriarkat för att få oss att tänka ”rätt”……

    Kommentar av Anders Senior — juni 7, 2012 @ 8:35 f m

  7. Anders Senior:

    Det viktiga med konsensus är vilken grupp vars konsensus som anses. Den senaste tiden har debatten till stor del handlat om en och samma sak om och om igen. Nämligen de personer vars ideologi omdefinierar majoritetens konsensus till att vara minoritetens konsensus. Antingen egna minoriteten (ex. journalister) eller en minoritetsgrupp de hävdar sig representera (ex. kvinnliga politiker) Man hävdar även ideligen det finns konsensus i forskningen på könens sociala konstruktioner (som om den lilla gruppen forskare kunde bestämma det)

    När statsfeminister pratar om konsensus är det i regel kulturkritik dvs en liten elitgrupps konsensus som avses, vilken i sin tur går emot det konsensus som finns hos vanliga människors val och handlingar och därmed inte nöjer sig förrän de kan tvinga och eller manipulera vanliga människor att göra andra val och handlingar. Bakom dessa önskemål ligger åsikten att dessa egentligen är en sorts supermänniskor (supertänkare) bättre lämpade än vanliga människor att göra sådana val.

    Detta är – som Thomas Sowell påpekar – felaktigt eftersom akademiska eliter inte är bättre bildade på massor av områden utan i regel specialiserade på ett enda område medan människors val och handlingar i vardagen i regel spänner över flera andra områden där specialisten inte vet mer utan tvärtom har mindre kunskap än erfarenheten hos en större grupp människors vardag. Detta har den dubbla effekten att specialiserade eliter ofta inte kan förstå varför normala människor gör som de gör

    ”Vad är det vi kvinnor håller på med?”

    http://www.svd.se/naringsliv/vad-haller-vi-kvinnor-pa-med_6948003.svd

    …samt tycker vanliga människor som inte följer specialistens råd på områden där denne inte är specialiserad måste vara antingen dumma – eller rädda.

    ”ställa oss upp och skrika högt om kvinnors feghet?”

    Kommentar av Aktivarum — juni 7, 2012 @ 9:42 f m

  8. ”När statsfeminister pratar om konsensus är det i regel kulturkritik dvs en liten elitgrupps konsensus som avses, vilken i sin tur går emot det konsensus som finns hos vanliga människors val och handlingar och därmed inte nöjer sig förrän de kan tvinga och eller manipulera vanliga människor att göra andra val och handlingar”

    Precis!

    Och det gäller dessutom bara ”de andra” för i just deras egna och sina kompisars förhållande är ju allt så jämställt och bra…..

    Och så blir de förvånade när ”vanligt folk” frivilligt väljer ”fel”, i sina jämställda förhållanden, och då börjar de gasta om öronmärkta föräldrapenningar och kvoteringar i arbetslivet……

    Paulo Roberto uttrycker sig klockrent i en radiointervju, den tål att höras om igen, så för de som eventuellt har missat det:

    Kommentar av Anders Senior — juni 7, 2012 @ 11:29 f m

  9. @Aktivarum
    En riktigt bra artikelserie! (1-2-3) GWW är XLNT!

    Makthavarna köper sig röster genom att ge kvinnor allt de pekar på. Männen får notan, samt skuld för att de är män, och därtill skuld för att de inte lyder kvinnor bättre. Matte rycker i kopplet… (Sarkasm.)

    Det känns som att feminism (övergripande) bara är en välfärdssjukdom för rika västerlänningar. Ett sätt att berika sig, men även ett sätt att kontrollera befolkningen, både de indoktrinerade och de förtryckta.

    Kommentar av Moneymaker — juni 7, 2012 @ 1:42 e m

  10. Moneymaker:

    Kul att höra du gillade artikelserien. Beträffande kopplingen mellan feminismen (statsfeminismen) och kontroll över befolkningen i välfärdsländer så har jag skrivit om det i ett tidigare inlägg.

    Här frågar jag vems plan det är vi pratar om. Lättsamt döper jag det till GEDs plan men berättar att det finns dem som anser det snarare är ”The Ford and Rockefeller plan” eftersom dessa stiftelser har stått för en stor del av finansieringen.

    https://aktivarum.wordpress.com/2012/04/16/sophie-gunnarsson-ar-den-nya-kolonialherren-girlwriteswhat-om-valdtakter-och-partnervald/

    Kommentar av Aktivarum — juni 7, 2012 @ 2:40 e m


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

    aktivarum@gmail.com

    Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 1 067 andra följare

    Arkiv

%d bloggare gillar detta: