Girlwriteswhat om Mäns preferenser och Kvinnors könsidentitet – Typhonblue om Patriarkat 1.0 och Apexuals

Här skall vi analysera ännu en video där Girlwriteswhat kritiserar statsfeminismen.

Girlwriteswhat kommenterar varför fler och fler män inte vill gifta sig och bilda familj på kvinnors villkor. Resonemanget börjar med en artikel av Suzanne Venker i NR ”Why men are slackers and women single”  Venkers analys ger svaret: ”Why buy the cow when you get milk for free?”

Transcribed at GWW:s blog

Suzanne Venker har jag bloggat om tidigare. Hon var en av de två författarna till boken ”The Flipside of Feminism” där konservativa kvinnor kritiserade baksidorna av progressiv feminism. Enligt Venker är det inte bara i yrkeslivet kvinnor har problem, nu blir allt fler kvinnor utan familj också.

Girlwriteswhat anser artikeln å ena sidan har befriande lite ”anti-male” retorik men desto högre grad av gynocentrism. 

Girlwriteswhat besöker PUA-sajten Chateu Heartiste för att få höra den andra sidans argument. Så här lyder argumenten i Heartistes artikel ”Its time for Women to Woman Up”  Obs! Inom PUA är saker antingen fungerande (sanna) eller oanvändbara (osanna) och man kommunicerar därefter.

”To the factory-farmed ivory tower sociologists studying marriage trends and turning out paper after paper of half-assed hogwash: there’s a whole other world out there. It’s the world of men, and in that world, men’s desires matter. You should think about incorporating that ugly reality into your theories.”

Girlwriteswhat tar upp en talande undersökning på dejtingsajten Ok Cupid. Kvinnorna där ansåg att inte mindre än 80% av alla männen låg under genomsnittet på attraktionsskalan. Girlwriteswhat konstaterar att kvinnors förväntningar på en normal man inte på något sätt korrelerar med verkligheten.

Hon konstaterar att konsensus hos dagens kvinnor är att dagens situation är ”the new normal” 

”The sentiment in the mainstream is that to men should ”Man Up” and go along with -Pairing up 2.0 who cares what men want?”

Föga förvånande så leder denna syn till att allt fler män struntar i den delen av livet och letar andra arenor där mäns preferenser betraktas som någonting av betydelse. Vilka arenor då? En uppenbar är internet. I stort sett varenda undersökning avslöjar en manlig dominans, exempelvis DN om fildelning. 

”Enligt en internationell undersökning som DN tagit del av är fil­delarvärlden ett grabbfäste.”

Girlwriteswhat nöjer sig dock inte med att påpeka inom vilka arenor det inte råder någon brist på män. Hon tar även upp ett mycket viktigare ämne: Skillnaden mellan hur män och kvinnor relaterar till det egna könet. Detta resonemang grundar hon i TyphonBlues ”Why feminism is wrong about Patriarchy”

Typhonblue kritiserar feministisk teori utifrån en text hon kallar Patriarchy Theory 1.0 And the Apexual

Typhonblue inför flera nya begrepp för att göra diskussionen mer lättförståelig och för omväxlings skull får vi här tydliga och konkreta definitioner. Hon börjar med ”male-bodied”

”Male-bodied individuals have a male body … but don’t necessarily have a male identity.”

Hon går vidare till Patriarkat 1.0 som beskriver hur feministisk teori ser på saken.

”Patriarchy 1.0 is the feminist proposition that male-bodied individuals benefit from the preponderance of male-bodied individuals occupying high-status positions in society.”

Den sista och viktigaste termen är Apexual (Jämför Apex Fallacy)

”The third term is ‘Apexual’. This is a portmanteau of ‘Apex’ and ‘sexual’ and refers to a male-bodied individual who derives its primary identity from its position within a status hierarchy rather then a positive relationship with other male-bodied individuals.”

Typhonblues huvudsakliga resonemang kring Apexuella individer är snarlikt det resonemang man hittar hos Roy Baumeister gällande genetisk forskning som visar fler kvinnor än män har bidragit till dagens genpool.

”The primary drive of the apexual to develop uniqueness compels it to move up the status hierarchy—at each step the apexual feels itself akin to fewer and fewer male bodied individuals until, at the pinnacle it shares nothing in common with any male bodied individual.”

Här har vi i enkla termer förklaringen till varför det behövs en mansrörelse som tar upp manfrågor.

Det enkla faktum att mansdominerade styrelser inte leder till mansvänliga beslut i de styrelserna. Ju högre upp en man sitter ju mindre har han nämligen gemensamt med de män som inte sitter däruppe. Dem har offrats för att skapa positionen. Hur ser det då ut hos kvinnor?

”it’s damn hard to make a woman give up her gender identity in favor of sacrificing herself and other women in a status hierarchy.”

Vad gjorde feminismen när den gjorde denna upptäckt? Svar: Den började skylla kvinnors val på preferenser hos de män som har minst makt i hierarkin och demoniserade de männens gemensamma drag (kulturen) under benämningen ”manliga normer” Den uppenbara frågan blir då:

”How have we, as a society, managed to justify blaming the behavior of apexuals, now and historically, on the male-bodied they’ve sacrificed? An apexual does not share any identity with the male-bodied. ”

Girlwriteswhat har dock redan svarat här.

Forskningen har för övrigt redan visat att kvinnor föredrar kvinnor och män föredrar kvinnor.

Fenomenet kallas inom forskningen ”Women are Wonderful”

”The concept of the apexual explains research into the in-group bias of men and women that found that women markedly prefer other women then men do other men.”

Vad innebär detta för samhällsvetenskapen? Ingenting, i DN kan vi läsa hur feministiska statsvetare som Maud Eduards lever i samma bubbla som Maria Sveland där Apexuals som offrar män för att gynna sin egen status är ”The good guys” och där manliga kulturen (maskulinitet) är källan till världens elände.

”Feminismen pekas ut som hotfullt maktlysten. Svensk jämställdhetspolitik sägs ha gått för långt och fallit i den statsfeministiska fälla som orättfärdigt ger till kvinnor och tar från män”

Observera hur hon inte säger ett ord om vilka män man pratar om. I samma bubbla hittar vi även sociologen Carin Holmberg, radioproducenten Johanna Langhorst och författaren Hanna Olsson. Å ena sidan är detta kvinnor som dras till Apexuals, vars frukter (statusposition) de vill njuta av.

”Denna föreställning lever vidare trots att Sverige varken har något jämställdhetsdepartement eller ens en jämställdhetsminister som kallar sig feminist.”

Å andra sidan innebär inte det att de vill ha det ansvar och avståndstagande som är hur män uppnår status.

Kort sagt feministiska akademiker som Eduards suddar bort kopplingen mellan den status vissa män har och de uppoffringar som de männen har gjort från mansgemenskapen. I Eduards värld är statusen en rättighet för kvinnor, inte en följd av att ge upp könsidentiteten och medföljande gemenskap.

”Again, apexuals do not share a primary, positive identity with the male-bodied, they don’t even share a primary, positive identity with each other.  Their primary, positive identity is with the status hierarchy itself and all the necessary actions and motivations required to climb it.”

Därmed blir det förståeligt varför så många manliga höga politiker, journalister och författare kallar sig feminister. Och ännu mer förståeligt varför det finns åtta politiska kvinnoförbund men noll mansförbund. Och minst sagt förutsägbart jämställdhetspolitiken kommer att vara gynocentrisk.

Den feministiska politiken är bara ett till sätt att offra andra män för att uppnå egen statusposition i hierarkin.

Och med detta i åtanke läs hur apexuals (politiker) svarar på medborgarförslaget att jämställda debatten om våld in nära relationer (dvs inte längre få bygga status åt sig i förhållande till män generellt genom att prata om ”mäns våld mot kvinnor”)

---

Publicerat i Genus, Girlwriteswhat, Jämställdhet
Tags: apexual, carin holmberg, girlwriteswhat, maud eduards, typhonblue