Liljestrands argument för SCUM duger för sekter men inte för vetenskap

En av mina kompisar föddes inom en av de mer kända sekterna och lämnade den i tonåren.

De berättelser jag fått höra därifrån och från andra sekteristiska håll har tydliga likheter med det sätt som Jens Liljestrand beskriver SCUM i DN. Exempelvis det ögonblick då de redan invigda bemöter nybörjarna.

”Strålkastarljuset som möter oss, applåderna från kvinnorna som redan har tagit plats på sin läktare med mysig stoppning och kuddar. De svarta, hårda stolarna som väntar på oss på ”vår” sida om scenen. ”

”Ljusriddare av tredje rang”  som redan är invigda i hemligheterna sitter på fina platser medan noviser som ännu inte har skådat ljuset sitter på vanliga stolar. Man slänger en tanke åt Uno i TV-serien Rederiet.

”Känner blickarna på mig. Försöker möta dem men bländas av lamporna, anar bara kvinnorna på andra sidan. Vet plötsligt inte hur jag ska göra med benen, var jag ska lägga händerna. Jag har gjort entré förr. Fast aldrig så här.”

Vilket i vanliga fall skulle sätta fart på hjärnan eftersom avvikelser i är vad som analyseras medan det normala passerar.

I en sekt är det tvärtom, allt avvikande förväntas, det är resten av världen som är de oupplysta. Liljestrand delar nu upp debatten i två grupper. ”medvetna intellektuella feminister” kontra ”grottmänniskor”

Vi ser vi dock gällande egenskaper tydliga likheter med en annan debatt. Vita (sofistikerade) människor mot svarta (primitiva människor). Detta är en kulturdebatt – ingen rasdebatt så liknelsen är i högsta grad relevant.

Enbart att de primitiva människorna är primitiva har i denna debatt blivit ett bevis på att de har fel.

In kommer Liljestrand som skall diskutera rasismens budskap, utan att för den skull gå över till den mörka sidan och börja tycka att den svarta primitiva kulturen har rätt att slippa sofistikerade rasistiska påhopp.

”någon som utan att blunda för patriarkatet öppet medger hur djupt obehaglig texten, föreställningen och den tankevärld som de bygger på är.”

Det här s.k ”tredje spåret” låter ju bra i teorin men hur blir det när det skall omsättas i praktiken.

Skådespelaren – en fantastisk Andrea Edwards – vänder ryggen åt männen och använder mig som rekvisita i en noggrann och metodisk kränkning av alla olika aspekter av min identitet: som äkta man (”mannen är oförmögen till empati, ömhet och lojalitet”), som älskare (”Stor Man med en Stor Kuk gör en Stor Grej”), arvsanlag (”Mannens uppgift är att producera sperma”), konstnär (”allt han rör vid blir till skit”) och, kanske allra värst, som förälder.

Låt oss nu backa bandet och i tur och ordning gå igenom argumenten som lagts fram.

Mannen misslyckades enligt Andrea Edwards som 1) äkta man, 2) älskare, 3) via arvsanlag, 4) konstnärligt och 5) förälder. Enligt Margo Feiden var det inte upprörda påståenden utan Solanas ansåg detta var vetenskapliga fakta.

Även här vill jag påpeka att Hjernevask visade socialvetenskapen är full av denna sorts bluffvetenskapliga påståenden. Hjernevask kommer i ett separat inlägg. Här skall jag inte visa ursprunget utan hur bluffpåståenden sprids.

Förklaringen är en ständig sammanblandning av det personliga och det generella.

Om Valerie Solanas man misslyckas som make och älskare är det hennes misslyckande. Inga teaterpjäser eller Socialvetenskaper i världen kan göra den kvinnliga fantasin att kunna träna vilken man som helst verklighet!

Vilken man som helst kan inte tränas att bli en god make och älskare för alla män har inte samma intresse av att vara det. Genom att försöka träna de som är ointresserade signalerar man bara det är de som är mest intressanta.

Om Solanas hade problem med sina pojkvänner så är det en indikation på att hon gillade problematiska män.

När Jens Liljestrand påstår Valerie Solanas (Via Andrea Edwards) monolog om hennes pojkväns tillkortakommanden är en kränkning mot honom persoligen resonerar han som en stor idiot.

Att Solanas likställer sin pojkvän med män i allmänhet är däremot en kränkning mot män. Vill alla svarta ges skulden för O.J. Simpson? Vill alla muslimer ges skulden för Osama Bin Laden?

När Hanna Fahl intervjuade Paolo Roberto blev det bara alltför tydligt hur skruvat personer som Fahl resonerar.

HF: Jag kan tycka att samhället kan behöva hjälpa till

PB: Varför då? Varför kan du inte prata med din kille? Då kanske du skall byta kille i sådana fall?

HF: Umm ja men nu pratar jag inte om mig personligen…

PB: Men vem pratar du om då? Det är intressant med feminismerna som alltid pratar åt andra. Nu får du prata för dig själv.

Paolo Roberto vet inte hur rätt han har. Som Peter Santesson berättar i Experessen vilket Pelle Billing bloggat om så är det många som trots att de inte har problem med jämställdhet tror många andra har det.

Siffrorna talar för sig själva. 68% tycker de lever jämställt men bara 31% tror folk i allmänhet lever jämställt. Bland de 31% som tror alla andra lever ojämställt stödjer 26% kvotering. Bland resten av befolkningen är siffran 11%.

Åter till Jens Liljestrands dumheter. Nu har turen kommit till tolkningslära (hermeneutik)

”Min hjärna arbetar i början på högtryck med att destillera förolämpningarna till något begripligt och acceptabelt:”

Det där låter ju väldigt vetenskapligt och objektivt. Först bestämmer man vad målet är sedan börjar man tolka innehållet. Nu förstår jag hur actionfilmer hela tiden sågas och dramafilmer hela tiden hyllas till skyarna.

”det handlar om kvinnors underordning, om patriarkatet, om en författare som misshandlats och utnyttjats av män, dessutom är det ju satir.”

Skulle ingen annan av de hos feminister populära lögnerna och påhitten funka så kan man ju dra till med att det dessutom är Satir. Men låt oss titta på hur det påståendet blivit mode i vänstermedia.

”I samband med olika skandaler knutna till vänsterkanten har ett nytt ord börjat brukas på Sveriges knäppflygel.”

Förutsättningen för att SCUM skall betraktas som satir är att syftet med SCUM är att driva med feministerna. 

”Men det är ju inte alls poängen; pjäsen uppförs och hyllas av samma trötta elitfeminister som vanligt, med syftet att bekämpa en demoniserad version av 50-talets könsrollsmönster, främst belägen i deras egna huvuden.”

Och som Peter Santessons siffror visat gäller den ofta inte deras egna relationer utan bara alla andras. Låt oss gå vidare i Liljestrands påståenden.

”Det är så här det känns att vara kvinna, jämt”, förmanar jag rabblande mig själv,”

Här kommer sektbeteende in i bilden igen. Sektmedlemmar har en fungerande hjärna men måste hela tiden förmana sig själva att lyssna på sektens ledare – vilket pga brist på meritokrati ofta innebär folk dummare än dem själva.

I detta fall är jag övertygad om att Jens Liljestrand inte är lika dum i huvudet som Valerie Solanas.

Så bedårande då att han måste sitta och övertyga sig själv att ta instruktioner från henne – via Andrea Edwards mun. En imponerande uppvisning i hur man stänger av sin egen hjärna.

För det första så är kvinnor individer. Det känns alltså inte på något speciellt sätt att vara ”kvinna” och även om det finns ett mer normalt sätt att känna sig kvinnlig är knäppskallar som Solanas inte representativa där.

”det är så här det är att vara omgiven av underklädesmodeller”

Dummaste påståendet jag hört på hela veckan.

”löpsedlar om gruppvåldtäkt larmrapporter från offentlig sektor”

För löpsedlar och larmrapporter ger en representativ bild av samhället? Här vill jag som Pär Ström fråga vilket ansvar har de som tjänar pengar på att skrämma upp kvinnor med vinklad/falsk information?

”filmer som ’Pretty woman’”

Där den högst värda mannen tycker den lägst värda kvinnan är ok som hon är?

Behöver jag verkligen kommentera varför ovanstående argument är dummast tänkbara?

”När vi män blir tillsagda att i kör säga ”Jag är en anspråkslös liten skit” (ja, vi lyder) jublar de och applåderar. Förnedringen är kväljande.”

Det här är politisk korrekthet i ett nötskal. Det räcker inte att ljuga för befolkningen. Man skall dessutom få dem att själva maniskt upprepa lögnerna så inte tankeverksamheten börjar gå igång.

Åter har vi klassisk sekterism där de oupplysta helt hjärndött lyder de upplysta. En novis får såklart inte säga emot en tredje gradens ljusriddare hus skulle det se ut? Då skulle vi ju syssla med demokrati och vetenskap. Inte hjärntvätt!

Vi ser dock när hjärntvätten avtar att Liljestrand faktiskt har delar av tankeförmågan i behåll.

”Om Scum handlade om hatet mot judar, muslimer, handikappade, äldre eller homosexuella vore den otänkbar som teaterpjäs i Sverige 2011 ”

Observera att om en pjäs smutskastar muslimer kallas den islamofobisk. Om en pjäs smutskastar judar kallas den antisemitisk. Vi ser dock hur i genusfrågan folk får hjärnsläpp och säger SCUM minsann handlar om kvinnohat.

Det är inte bara där vi ser hjärndöda påståenden. Lika illa blir det i dessa människors sakfrågor.

”Det är en enkel sanning, lika lätt att se som det faktum att vi lever i en värld som styrs och ägs av män”

Fortsättes när jag hittat länken. Ni får gärna berätta vad ni tycker om denna publicering av halvfärdigt material.

---

Publicerat i Genus, Jämställdhet