Aktivarum

Subjektivism i Kriminalvården ur ett Kommunikationsperspektiv | oktober 7, 2011

De som följer denna blogg vet att jag skriver en hel del om objektiv vs subjektiv i sakfrågor.

Det kan dock bli väldigt teoretiska resonemang och sålunda tänkte jag det kan vara bra med ett praktiskt exempel som tydligt visar hur subjektivism kan leda till svag, oanvändbar, ineffektiv och meningslös information.

Aftonbladets Oisin Cantwell skall ha haft en telefonintervju med Gunilla Ternert, kriminalvårdens regionschef i Stockholm angående mordet på en 24-årig kvinnlig fångvaktare på Flemingsbergshäktet.

Nu har jag så klart inte hört samtalet men om vad Cantwell skriver stämmer så finns saker att bättra.

”När jag i går eftermiddag intervjuade denna Ternert var saker och ting dock inte lika glasklara längre. Hon ville inte ens prata utan hänvisade till en informationsnisse på huvud­kontoret.”

Det här låter riktigt illa för trovärdigheten. Informationsfolk skall tvärtom tillsammans med chefen utarbeta en strategi som sedan skall följas. Här ger Ternert intryck informationsnissen bara är en PR-snubbe.

Det är dock en väsentlig skillnad mellan att syssla med information och att syssla med reklam. Informationspersonal har inblick i verksamheten och arbetar inåt. Reklamfolk har inte inblick i verksamheten och arbetar utåt.

När intervjun fortsätter så skall följande rätt absurda replikskiften ha uppstått.

”Men visst är det så att ni har konstaterat att kvinnan var ensam med mördaren? försökte jag.

– Det är en definitionsfråga, svarade Ternert.”

Ok, svaret är alltså att kriminalvården inte har konstaterat att kvinnan var ensam med mördaren och anledningen till detta är att kriminalvården ännu inte vet vad ordet ”ensam” betyder överhuvudtaget. Inte bästa början.

”Om hon var ensam eller inte är väl ändå inte en definitionsfråga?

– Jo, det är en definitionsfråga vad personalorganisationerna anser vara ensamarbete. Det är allt jag har att säga.”

Om personalorganisationerna själva tycker en ensam människa inte är ensam är det alltså helt ok att hon är ensam med en farlig mördare. Välkommen till kafka-byråkratins underbara värld.

Observera att vi nu faktiskt fått svaret på hur det kunde komma sig att fångvakterskan mördades.

Det beror enligt fångvårdens regionschef i Stockholm på att personalorganisationerna tror sig kunna tycka bort verkligheten. Om bara de tycker nån inte är ensam är den personen inte ensam.

Och den som trodde absurditeterna tar slut där får tänka om. Det är nämligen inte bara ordet ensam som hamnar i subjektivitetens träskmarker. När samtalet fortsätter gör chefspositionen det också.

”Är detta allt? Du är ju ändå chef för kriminalvården i Stockholm?

– Jag vet att du tycker det.”

Jag vill åter påpeka att jag inte hört detta samtal. Jag kommenterar utifrån Cantwells beskrivning.

Men om han verkligen fick detta svar är det inte konstigt att kriminalvården gör ”ensam” är en definitionsfråga och tycker det är upp till personalorganisationerna (vilka det nu är) att definiera om språket.

”Nej, det är ingenting jag tycker. Du är det.

– Jo.”

Här missade Cantwell ett gyllene tillfälle att ställa följdfrågor för att bedöma huruvida Ternert var det eller inte genom att fråga vem som är hennes arbetsgivare etc. Stor komik.

”Så där höll vi på ytterligare någon meningslös minut innan kriminalvårdschefen la på ­luren.”

Jag skulle knappast kalla detta meningslöst tvärtom så går det ju utmärkt att utläsa svar här.

Personalorganisationerna bestämmer godtyckligt vad ensam betyder. Om nån ”icke-ensam” i praktiken, i verkliga livet enligt en definition som används av folk i allmänhet blir ensam så ligger det inte på chefens bord.

Observera att jag inte säger det är så det ÄR. Jag säger att om Cantwells beskrivning stämmer är det vad Gunilla Ternert sade. Huruvida hennes beskrivning stämmer är en annan femma.

”Det verkar onekligen som om hon ännu inte riktigt vet vad som har hänt.”

Detta är ett löjligt påstående. Givetvis vet Gunilla Ternert liksom många andra vad som hänt.

Vad de däremot inte verkar veta är hur man utifrån den informationen kommunicerar detta utåt på ett starkt, meningsfullt och effektivt sätt. Istället är kommunikationen byråkratisk till tusen.

Om svaret på frågan om någon är ensam lyder: Det vet jag inte än för jag har inte hunnit fråga personalorganisationerna om en ensam människa är ensam. Då kommer trovärdigheten att sjunka för varje dag som går.

Uppdatering: Aftonbladet rapporterar att personalen på Flemingsbergshäktet känner sig tystade av ledningen. Den officiella versionen från kriminalvården var länge att det var två vårdare på plats.

Det visade det sig dock senare vara en sanning med modifikation. Den andra personen – en äldre kvinna – befann sig en bit bort en våning upp.

Gällande händelsen i sig så har mängder med personer redan kommenterat det inträffade.

Jag vill dock påpeka att det är märkligt tyst på de människor som sagt att könet är en social konstruktion. Som Pär Ström påpekar på Newsmill kanske det är lite svårt att socialkonstruera bort en fysisk storleksskillnad?

På Genusnytt hittar vi följande kommentar av signaturen Andre

”Har arbeta för kriminalvården sedan 15 år tillbaka. Under åren har profilen ändras till att anställa små söta tjejer som väger 45 k, för att politikerna anser att det ligger i tiden. Häkteschefen drog ner tjänsterna från 4 st till två och sedan har det florerat småflickor.”

Det här uttrycket ”det ligger i tiden” skall ni hålla utkik efter. Jag kommer att skriva mer om hur den frasen används i framtida inlägg. Från Aftonbladet får vi veta angreppet på kvinnlig vårdare inte är ett engångfall.

”Överfall på häktet är inte ovanligt. Nyligen attackerades en annan kvinnlig vårdare när hon jobbade ensam i en korridor på Flemingbergs häkte.”

Vi kan som avslutning titta på mina favoriter i den retorik som jag har observerat.

Häkteschefen Agneta Kempe hänvisar till ”verksamhetsanalys” och ”personaloptimering” (personalminskning och kameror) Generaldirektör Inga Mellgren kommenterar vad man ”beslutat” efter att ha gjort ”riskbedömningar” (liten kvinna vaktar stor man)

Observera att kriminalvårdens styrelse är oerhört ”jämställd” (100% kvinnor är ju jämställdhetsmålet och de har nått 72% kvinnor) kan vara bra att komma ihåg nästa gång man klagar på mansdominerade styrelser i privata bolag.


Publicerat i Genus, Jämställdhet

13 kommentarer »

  1. synd att skratta så här mycket efter ett så tragiskt fall, men du ger inte många val…

    Kommentar av krakel — oktober 7, 2011 @ 7:41 f m

  2. Vad tror du, hade mördaren låtit bli att angripa vårdaren om denne varit en stor kille på 100 kg, även om denne också varit ensam? Var batongen avgörande för dödsfallet?

    Kommentar av Maria — oktober 7, 2011 @ 8:27 f m

  3. Hej Maria: Det finns först och främst inga garantier – bara sannolikheter. Med detta sagt:

    ”Hade mördaren låtit bli att angripa en stor kille på 100kg som var ensam?”

    Med största sannolikhet hade risken för angrepp i den situationen minskat ja. Det är fortfarande möjligt att det i just den här situationen hade blivit ett angrepp men….även om mördaren hade angripit så hade dock risken att han hade lyckats få omkull 100kg motstånd varit mycket mindre. Det är en formel av mördarens kraft vs objektets massa. Om man tacklar en större sandsäck så svänger den helt enkelt en kortare sträcka.

    ”Var batongen avgörande för dödsfallet?”

    Det vet jag inte men det är möjligt. Det är rätt svårt att ha ihjäl människor med bara knytnävar (särskilt om de ligger och skyddar sig). Som man kan se i Boxning/MMA så kan man orsaka väldigt otäcka synliga skador genom att slå folk rakt i ansiktet utan att de av den orsaken ramlar ner. Däremot smällar från sidan som sätter huvudet i gungning kan sätta stopp på en match innan den ens börjat.

    Isåfall vore det inträffade ännu mer tragiskt eftersom batongen inte fanns på plats från början och sålunda fångvakterskan kunde ha överlevt (om än med rejäla skador) om den andra äldre kvinnan på plats inte hade attackerat med batongen utan istället sett till riktig hjälp dök upp. Det är alltid faran med vapen att de används mot egna sidan därför skall inte vältränad obeväpnad personal ersättas med beväpnad otränad personal.

    Alternativt så hade fångvakterskan överlevt om den andra personen (kollegan) på plats inte varit en äldre kvinna med obefintlig kapacitet att hjälpa till i en våldssituation. Det är ju rätt skrämmande hon har så dålig koll på sin kapacitet att hon ger sig dit med batongen trots att hon är så illa tränad att han lyckas slita åt sig den. Varför har hon en batong som i hennes fall är närmast värdelös (effekten utgår från styrkan).

    Hon borde isf haft ett avståndsvapen typ Taser, Inte nog med att en Taser kan användas lika effektivt av små svaga personer. Den hade heller inte kunnat gjort hälften så stor skada på egna personalen om nån av fångarna fick tag i den. En batong däremot blir effektivare ju större och starkare personen som använder den är. Att små kvinnor har batong verkar typisk ”byråkrati error” dvs man fortsätter att göra det man gjorde när de som gjorde det var stora starka män.

    (Observera att jag inte säger alla män är stora och starka, när jag säger stora starka män menar jag att de männen ifråga är starkare även än vad de flesta män är)

    Kommentar av Aktivarum — oktober 7, 2011 @ 9:38 f m

  4. Ja det är fortfarande en hel del som är oklart i den här historien. Vad utlöste angreppet t.ex.? Det vore bra om händelsen har fångats på film så att man ser vad som händer. Jag anar att utan batongen hade den yngre tjejen överlevt, om han nu inte hade fortsatt med att stampa på huvudet.

    Kommentar av Maria — oktober 7, 2011 @ 10:51 f m

  5. Angreppet utlöstes förmodligen av att hon förmodades vara både snygg, rik och ha en massa inre styrka. Det kan göra både män och kvinnor lite lynniga.;)

    Annars hade det varit mer strongt om Tennert som regionchef varit mer rak och ärlig i jämförelse med sina undflyende uttalanden. Det fick du fram bra Erik.

    Kommentar av Lotta — oktober 7, 2011 @ 8:24 e m

  6. Angreppet utlöstes förmodligen inte av någonting som i vanliga fall har betydelse. Ingen normal snubbe det där. Katastrofalt dåligt bedömd eller följd riskbedömning.

    Kommentar av Aktivarum — oktober 7, 2011 @ 8:57 e m

  7. Jag kan inte mer än hålla med dig i första meningen.Även den andra. Och den tredje.

    Jag har inte direkt hört det bästa om alla som arbetar inom kriminalvården heller!.

    Jag har många olika kontakter. Hur kan man vilja arbeta med att låsa in och förnedra andra människor? Det är för mig sjukt!

    Kommentar av Lotta — oktober 7, 2011 @ 9:41 e m

  8. Glöm inte det här!

    Livet är ganska många gånger komiskt.
    Puss

    Kommentar av Lotta — oktober 7, 2011 @ 11:49 e m

  9. Dyker du upp på pubträff nu på Tisdag?😉

    Kommentar av JockeH — oktober 9, 2011 @ 9:14 e m

  10. Jepp Kriminalvårdens ledning blev tydligen inte anställda efter kompetens. Eller var de kompetenta och har sen anpassat sig till sina inkompetenta medarbetare i någon form av rationell degenerering?

    När det gäller att hon blev nedslagen så är det bara löjligt att göra det till en könsfråga när det inte är det.
    Vi har en välkänt galning som tidigare försökt slå ner vårdare som sen möts av en ensam person.
    Det kanske är så att man inte ska transportera/rasta våldsamma galningar utan hand och fotfängels och utan att minst två personer närvarar. Kofösare/taser kanske också skulle vara lämpligt tillskillnad från att slå vederbörande med batong om denne flippar ut.

    Kommentar av Andreas Nurbo — oktober 10, 2011 @ 8:48 f m

  11. Nu tycker jag att du drar för stora växlar på det här med definition av ensamarbete. Den andra pliten var inte på en annan våning. Mannen kom upp med hiss till avdelningen och där möttes han av båda vårdarna, de gick sedan tillsammans med honom till rastburen men bara en av dem gick med honom ut på rastburen, den andra stod kvar innanför dörröppningen. När han gav sig på den plit som var i buren så sprang den andra iväg och hämtade sin batong.
    Så om hon var ensam eller ej är en definitionsfråga. Är man ensam med en annan person om en tredje står några meter bort innanför en dörröppning med öppen dörr?

    Sen det här med dödande med knytnävarna. Jag sysslar själv med MMA och det är mycket riktigt inte alls så farligt att slå och sparka (eller för den delen strypa) på en liggande person som den allmänna uppfattningen gör gällande. Men detta förutsätter att personen är vid medvetande. En person som inte skyddar sig kan ”lätt” slås ihjäl med knytnävarna, även av en liten klen man som den presumerade mördaren i det här fallet.
    En annan lärdom man kan få från MMA och boxning är att händerna är betydligt klenare än huvudet. När man började använda handskar inom MMA så ökade antalet knockar markant, detta eftersom slagen blev hårdare. Man kan fortfarande se på galor utan handskar (t.ex. Rio Heroes om det finns kvar) att det utan handskar blir blodigare (för att huden spricker) men betydligt mindre knockar. Men så ska ju mördaren också ha slagit sönder sin hand.

    Kommentar av profanum_vulgus — oktober 13, 2011 @ 7:17 f m

  12. profanum vulgus:

    ”En annan lärdom man kan få från MMA och boxning är att händerna är betydligt klenare än huvudet. När man började använda handskar inom MMA så ökade antalet knockar markant, detta eftersom slagen blev hårdare.”

    Ja och nej, det blir mer knockar med handskar men det är inte för att slagen blir hårdare. Det är för att handskar ger massa och knockar ofta orsakas av en speciell sorts träffar som kräver massa.

    Dvs om man träffar på fel sätt så kommer även stenhårda slag INTE att knocka motståndaren. Detta medan fighthistorien är full av folk som knockar utan att träffarna ens ser hårda ut.

    Kommentar av Aktivarum — oktober 13, 2011 @ 12:39 e m

  13. Aktivarum:
    Handskarna ger ju ingen betydande massa. En tungviktare på 110 kilo lägger en betydande del av sin massa bakom ett slag och handskarna väger högst ett par hekto.

    Anslagsenergin (den energi som påverkar motståndaren och en själv i det här fallet) är massan gånger hastigheten. Är massan eller hastigheten större så påverkas målet mer. Handskarna har ingen större inverkan på detta.

    Det som orsakar knock är huvudets rörelser (förutsatt att ingen mekanisk påverkan sker innanför skallbenet). Typiska knockoutslag är slag som träffar hakan underifrån eller från sidan eftersom detta ger ett högt moment för huvudets rörelser. Ju högre anslagsenergi under i övrigt givna förutsättningar desto mer knockoutverkan. (Däremot finns en rad olika förutsättningar).

    Handskarna ger i praktiken möjlighet att leverera högre anslagsenergi eftersom händerna inte går sönder av det. Med högre anslagsenergi finns det fler olika förutsättning utifrån vilka det bli knockout. Handskarna påverkas ju också av anslagsenergin och absorberar en del av denna som annars hade överförts till både motståndaren och den som slår, men detta är försumbart i förhållande till den ökning som sker med hjälp av handskarna.

    Det handskarna egentligen påverkar är verkan i målet. Det vill säga anslagsenergins fördelning över varje ytenhet av målet. Det vill säga skadorna på träffytan blir mindre.

    Det här upplevs av de flesta som sysslar med boxning, thaiboxning, mma eller liknande som råkar i ett verkligt slagsmål. Den kraft de är vana att slå med skadar deras händer.

    Kommentar av profanum_vulgus — oktober 14, 2011 @ 11:36 f m


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

    aktivarum@gmail.com

    Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 1 067 andra följare

    Arkiv

%d bloggare gillar detta: