Feminism är inte samma sak som Jämställdhet – Del 1

När jämställdhetsdebatten började i Sverige så fanns långtifrån alla kort på bordet.

Här tänker jag utveckla varför det som idag kallas feminism inte är synonymt med vad människor i allmänhet menar med jämställdhet. Som hjälp för att starta debatten har vi Monsieur Lemours feministiska inlägg på Genusnytt. 

Monsieur Lemour börjar så här:

Hej. Det här verkar handla om begreppsförvirring på olika nivåer. Feminism betyder, i all enkelhet: ”en politisk rörelse för kvinnors fulla ekonomiska, sociala och politiska likställighet med mannen” [Svenska Akademiens ordlista].

Regel: Om feminism betyder politisk likställighet så kan inte politisk likställighet betyda samma sak som feminism (Cirkelresonemang). Googla politisk likställighet och se vilka som utöver feminister har tolkningsrätt.

Observera SAOL inte säger feminism är en politisk rörelse för att uppnå jämställdhet mellan könen. 

”Det är rent historiskt extremt kontroversiellt, kvinnlig rösträtt har ju inte funnits i hundra år i vårt land. Samtidigt är det 2011 en inställning som väldigt få motsätter sig.”

Det är inte alls kontroversiellt. Manlig rösträtt har med samma kriterier inte funnits i 101 år i vårt land. Det finns en orsak jag kallar denna form av hänvisningar till kvinnlig rösträtt för rösträttsdårskap.

Vad som var kontroversiellt vid den tiden var dock inte kvinnlig rösträtt utan allmän rösträtt. Allmän rösträtt är en inställning som väldigt få motsätter sig idag i västdemokratier men som saknas i stora delar av världen.

”Trots det händer det för lite. Löneskillnader och maktstrukturer inom företag och inom parlament har fortfarande en kraftig slagsida till mäns fördel.”

Att någon bara rakt ut i luften påstår det finns en struktur bevisar i sig absolut ingenting. 

Detta får mig att minnas en ordväxling i ett manus från författaren Darko Macan. Vi kommer in i handlingen efter en föreläsning där två personer pratar om hur mycket föreläsaren haft att göra med ämnet.

Y: Nothing that I know of. He´s more specialized in combining thermo and aerodynamics!

W: Uhh, you lost me there?

Y: He produces a lot of hot air!”

Vad beträffar osynliga och obevisade strukturer som förklaringsmodell så är detta en utmärkt beskrivning. Struktur betyder mönster och i praktiken säger dessa personer att orsaken till mönster – är mönster.

Med samma logik är det sjukdomar som är orsaken folk blir sjuka och bilolyckor som bär skulden för bilolyckor.

”Problemet är, som sagt, att ingen offentligt säger sig ha något emot en förändring. Därför är den här bloggen viktig. Här blottläggs dom krafter som bibehåller ett system, möjligen inte förtrycker kvinnor, men som åtminstone håller de i underläge när det gäller t.ex. inkomst och möjlighet att nå maktpositioner.”

Här summeras utmärkt den feminism som Lemour representerar och varför jag inte är feminist. Att se människor som ”krafter” och ”system” leder till människor med storhetsvansinne som inte ser människor som människor.

Vidare så begår Monsieur Lemour samma mediefeministiska fel som Anna Åkestam och verkar tro att gruppen kvinnor har orsak att jubla om exempelvis Sarah Palin blir Vicepresident bara för att hon är kvinna.

Den andra halvan av den citerade texten från Monsieur Lemour kommenteras i nästa inlägg.

Jag valde denna form för jag vet att många av er föredrar Aktivarum publicerar oftare. Lemours svar kräver mer arbete (tid) men här kommer en kommentar på Anna Laestadius Larssons senaste Svd-artikel medan ni väntar.

”Själva kallade de sig från början antifeminister men eftersom ords laddning är betydelsefull, och anti i sig låter både gnälligt och trist, har några av dem nu sadlat om till jämställdister.”

Först och främst så har hon redan fått svar på tal från Pelle Billing och hans text skriver jag under på. Därmed blir detta svar kortare än det annars skulle vara. Finns ingen orsak att upprepa alltför mycket.

Det kan vara bra ändå att påpeka dessa saker då ALL knappast är enda mediefeministen som kör med dem.

”Lite som när Sverigedemokraterna bytte från att vara främlingsfientliga till invandrarkritiska.”

Vi börjar med gult by association ”GBA” i detta fall irrelevant omotiverat babbel om Sverigedemokraterna. När Roger Klinth försökte detta i Corren fick han verbalpisk av chefsredaktör Charlotta Friborg.

”Feminismrevisionisternas käpphäst är att feminismen har gått för långt, att det numera i de allra flesta avseenden inte är kvinnorna som är diskriminerade, utan männen.”

Här ser vi två helt felaktiga antaganden som ALL gör. Först och främst förstår hon inte skillnaden mellan vad man kallar sig och nedsättande genmälen som man utsätts för från sina motståndare. Se Pelle Billings svar.

Laestadius-Larssons andra felaktiga antagande är att tro vi är lika besatta som hennes gäng av sidor.

Som Pelle Billing redan förklarat förespråkar vår rörelse (detta oavsett om de kallar oss feministrevisionister eller jämställdister eller antifeminister) könsneutrala lagar. Billing gav detta namnet ”Lika Spelregler”

”De förfasar sig över statsfeminism, ett styrelseskick som enligt dem råder i Sverige i dag och i hemlighet leds av ett gäng radikalfeministiska genusvetare som skaffat sig otillbörliga resurser på andra viktigare forskningsområdens bekostnad.”

Statsfeminism inkluderar både radikalfeminister och mediefeminister. Huruvida ledarna är radikalfeminister på skattebetald lön eller mediefeminister som Anna Laestadius själv i kommersiella Svd är irrelevant.

Vad som däremot är relevant är om Genusvetare (genusvetenskapliga förklaringsmodeller) talar sanning.

”Genusvetenskap är ett ganska nytt akademiskt kunskapsfält och kan som all akademisk forskning för utomstående te sig som både obegriplig och navelskådande, och i vissa fall säkert också vara det.”

Nu pratade vi inte om all akademisk forskning. All akademisk forskning är helt enkelt inte lika bra och nu pratade vi om hur bra genusvetenskapen är på att ge sanningsenliga konsekventa förklaringar. Inget annat.

”Den har sin grund i kvinnoforskningen som växte fram på 1970-talet, som i sin tur föddes ur feminismen, och sysslar med att undersöka hur kön och genus påverkar hur vi tänker, uppfattar, definierar, beskriver… oss själva, varandra och vårt samhälle.”

Kvinnoforskning, feministisk teori och genusvetenskap är samma sak. Genusvetenskap kommer inte från kvinnoforskning, utan är kvinnoforskning. Namnbyten har som sagt ingen effekt på praktik.

Sedan är frågan inte vad feministiska teoretiker undersöker utan hur bra de är på det och hur sanna svar de ger.

Det är lika sant att antropologen Margaret Mead undersökte kulturrelativism som det är att hennes rådata var fabricerade och slutsatserna hon drog helt felaktiga. Att man sysslar med att undersöka säger i sig ingenting.

Beträffande ämnet genusvetenskap så innehåller namnet i sig den retoriska fallacin ”begging the question” Det är nämligen så att Simone de Beauvoir hävdade existensen av genus med formuleringen:

”One is not born, but rather becomes, a woman”

Detta återstår att leda praktiskt i bevis. En viss Dr. John Moneys försök slutade i komplett fiasko.

Utöver dessa problem så har genusvetenskapen uppenbara trovärdighetsproblem. Tanja Bergkvist har skrivit flera inlägg som påpekar hur genusvetenskapen gång på gång kommer med tokigheter och politiserade påståenden.

Åter till Laestadius Larsson:

”Feminismrevisionisterna vill få det till att vi har jämställdister och inte feminister att tacka för reformer som kvinnlig rösträtt.”

På detta svarade Pelle Billing: ”Vem har hävdat detta? någonsin?” Jag vill dock utveckla Billings svar. Som jag förklarat ovan är detta rösträttsdårskap för kvinnlig rösträtt var aldrig en stor fråga. Allmän rösträtt däremot var det.

Allmän rösträtt handlade bland annat om huruvida de ”fega” män som inte gjorde värnplikt skulle få rösträtt.

Det stämmer att kvinnlig rösträtt inte funnits i 100 år (sedan 1921) men det är lika sant att allmän rösträtt även för män som inte gjorde värnplikt heller inte funnits i 100 år. Män som inte gjort militärtjänst fick rösta först 1923.

”Det var med andra ord feministerna som skapade begreppet jämställdhet – att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter, både formellt och informellt. Och det kämpar vi för än i dag.”

Detta är en grov lögn från Anna Laestadius Larsson som kan förklaras antingen med inkompetens eller att hon helt enkelt är en väldigt oärlig människa som chansade på att ingen skulle märka lögnen.

Det finns ingen som kämpar för att kvinnor och män skall ha sammma rättigheter, skyldigheter och möjligheter både formellt och informellt.

Detta av den enkla anledningen att informell jämställdhet per definition att vara emot formell jämställdhet. Förespråkare av informell jämställdhet förespråkar alltid olika spelregler för att uppnå denna ”informella” jämställdhet

Vad informell jämställdhet alltså betyder i praktiken är lagar för kvotering. Det är också vad Lemour säger så det kommer jag att gå in mer på i ”Feminism är inte samma sak som jämställdhet – Del 2” (länk kommer)

---

Publicerat i Okategoriserade