Misandry i Sydsvenskan startar om Transgenusdebatten

Härmed förklarar jag pga Sydsvenskans senaste tilltag transgenusdebatten återstartad.

Genusnytt berättar idag hur Sydsvenskan går till generalangrepp mot män. Det är uppenbart att tendenserna till misandry bara blir grövre och grövre i Sveriges media. 

Man smyger in värre och värre saker i massmedia som vänjer befolkningen med det politiskt korrekta språket.

Den utpekade artikeln i Sydsvenskan kan knappast påstås smyga med sin mansfientlighet. 

”Bevisen hopar sig. Gör en topplista över historiens tiotusen mest mordiska skitstövlar. Det blir inte många tjejer på den listan.”

Men många människor har sakta men säkert blivit så vana med att se påhopp på män de inte reagerar.

Här är min väckarklocka till er som tappat förmågan att se klart. Tack Matte Matik som en gång skapade Transgenusprogrammet. Disclaimer: Programmet Transgenus funkar på samma sätt som smurfalizer. 

Först så kommer den främlingsfientliga versionen som visar hur, med samma logik, en artikel om invandrare hade sett ut. 

Sedan kommer en version av Sydsvenskans artikel som inte bara är kränkande utan även för tankarna till 30-talets Tyskland. 

Nu när vi ser vad som hänt kan det vara en god ide att ställa frågan hur det kunnat hända?

Processen har pågått länge. Först var det bara patriarkatet (dvs samhället) som man pratade om. Man aktade sig noga för att dra in människor. Sedan blev det mansrollen som blev föremål för negativa (sociologiska) analyser. 

I bästa Sovjetanda utgick man från att DNA är påhittad eller oviktig. Vi kan bli vad än vi vill och sålunda behövde män inte ha manlig roll eller identitet menade man. Därefter gick man vidare till kulturen dvs manlighet.

”Den dominerande manligheten är en våldsideologi, en livsfarlig logik och en kollektiv sinnessjukdom.” Stefan Mendel Enk

Observera att samtidigt bestämde man invandrare inte behöver assimileras i svenska samhället.

Det var alltså ok för män att vara manliga enbart om manligheten kunde kopplas till en annan kultur. Isåfall blir attacker på män nämligen uttryck för kulturimperialism och rentav SD-flört.

Sålunda kan dagens politiskt korrekta åsikter sammanfattas så här: Svenskar skall inte få ha någon kultur, svenskhet är skit, män skall heller inte få ha någon kultur manlighet/ maskulinitet är skit.

I filmklippet ovan förklarar Professor Katherine Young hur misandry fungerar rent praktiskt.

Ett av de mest tydliga mönstren i misandry är behovet för män som ingår i mansfientliga sammanhang att poängtera de inte är normalmannen utan lite finare och bättre. ”hederskvinna” kallar Young förteelsen.

”Dessutom kommer jag på mig själv med att på olika fåniga sätt försöka signalera åt kvinnor jag möter att jag, till skillnad från vissa andra män, inte alls är farlig. Springa en rejäl omväg. Vissla lite glatt.”

Professor Young kan ämnet mycket väl. Hon och kollegan Paul Nathason är de främsta forskarna på ämnet. De har skrivit flera böcker på ämnet, bla Spreading Misandry (2001) och Legalizing Misandry (2006)

Svenskfientlighet är en attack mot majoriteten i landet, misandry är dock en attack på halva världens befolkning!

En kultur består nämligen av de personer som ingår i den. Eventuell påstådd separation mellan begreppen är ihopljugen. Attacker på invandrarkultur är alltså samma sak som attacker på invandrare.

Attacker på islam blir med samma logik attacker på de muslimer som ingår i islam. Som ni kan se nedan är det därmed inte sagt man avskyr alla muslimer, det är de ”muslimska” muslimerna man då kritiserar.

”Därmed inte sagt att alla män är djur hela tiden. Eller uppträder som djur, det är väl det som avses. Flera mina bästa vänner är män, faktiskt.”

Metoderna är egentligen så genomskinliga att man kan fråga om de ens behöver räknas upp.

Vi ser bland annat snett urval (liten grupp män får falskeligen representera män i allmänhet) och falsk kausalitet (Att fler bananer säljs vid våldtäktstäta områden betyder inte bananätande orsakar våldtäkter)

Och så klart överdrivet språk. Denna form av retorik är en klassiker:

”Det jag mest tänker på är den anhopning av sexuella ofredanden som ägt rum under våren och vintern. De senaste två månaderna har elva polisanmälningar gjorts.”

Den anhopning av 11 personer som anmälts för brott (inte åtalats, och absolut inte dömts) leder alltså här enligt Sydsvenskan till en artikel som attackerar män i allmänhet.

Vi kan jämföra den ursäkten med artikeln Professor Leif GW Persson skrev om SD:s tjuvknep med statistiken.

”Dubbelt så vanliga vid mord och dråp, fem gånger fler vid överfallsvåldtäkter, och som inte det räckte och blev över finns det även brott med en än högre etnisk snedfördelning än så. Rån, bedrägerier och grova stölder riktade mot åldringar är det klassiska exemplet. Och allt sammantaget handlar det om det politiska tjuvknepet att göra ytterst sällsynta undantag till allmänna exempel.”

Trots att Sverigedemokraterna anses fula när de gör dessa jämförelser och hänvisningar hamnar de alltså i media om det är män det handlar om. (Har journalisterna fattat många invandrare är män?)

Mansfientligheten tycks vara lika mycket en religion hos journalister som det är att försäkra omvärlden hur mycket de är emot främlingsfientlighet. (Hur gör de när främlingar är män? Vet det ens själva?)

Hittills har vi pratat om kultur, i detta fall alltså manlighet, vi var därmed inte riktigt klar med historielektionen.

För efter att ha gått från att kritiskt (dvs negativt) diskutera vad de först kallar patriarkat sedan mansroll, sedan manskultur så går massmedia sedan till att kalla föremålet för diskussionerna ”mannen”

Tydligast var detta i och med SvD:s artikelserie om mannen. Redan då konstaterade jag att kalla föremålet för diskussionen ”mannen” var ett sätt att dölja det var negativa åsikter om män diskussionen handlade om.

Nu har Sydsvenskan gått linan ut och försöker inte ens dölja medias sexism genom att byta ut ord.

Den senaste artikeln kallar det inte mansroll, patriarkat eller ens ett kulturellt manligt problem. Den senaste artikeln betraktar processen att vänja folk med misandry som avklarad och säger vad vi vetat hela tiden.

Transgenus förvandlar inte patriarkat, manlighet eller mansroll. Transgenus förvandlar enbart böjningar av man. Resultatet blir i transgenus en artikel som nämner invandrare i negativ betydelse 11 gånger.

Det är alltså en artikel som är odiskutabelt negativ mot män skriven av en självhatande man.

Hade artikeln handlat om hur elva för sexbrott anmälda invandrare gav ursäkt att prata om hur invandrarkillar lurar i buskarna hade knappast chefsredaktör Daniel Sandström gett artikeln sitt godkännande.

Ni kan maila honom på daniel.sandstrom@sydsvenskan.se och fråga vad de håller på med.

Transgenus hittas på flera hemsidor. Bland annat hos Riverman och hos Skivadlime

 

 

 

 

---

Publicerat i Okategoriserade