Psykologidoktorandens funderingar om könsskillnader

Detta är ett av flera inlägg som hanterar Psykologidoktorandens senaste inlägg. 

DEL 3/4 (so far)

Här hittar ni del 1 och del 2 på Aktivarum. Och här hittar ni Psykologidoktorandens senaste inlägg: ”Är jag verkligen samhällsfarlig?” Det är alltså det inlägg vars innehåll jag kommenterar här.

Själva texten är dock vid skrivandes stund över sex A4 sidor lång och sålunda kommer den att delas upp över ett antal inlägg. Detta handlar alltså om könsskillnader och (som vanligt) därmed bolagsstyrelser.

Psykologidoktoranden hävdar att Ström menar män vill sitta i bolagsstyrelser och kvinnor vill det inte.

”Om jag förstår Ström rätt, är det till exempel så att män dominerar bolagsstyrelser för att de vill sitta i bolagsstyrelser, och kvinnor vill det inte; det hela är en konsekvens av fria individers fria val.”

Detta är inte så mycket en felaktighet som en förvanskning. Ström säger inte kvinnor inte vill sitta i styrelser – Vad som sägs är att det är en massa andra saker kvinnor vill mer.

Observera även statusblindhet/apex fallacy här. Det är proportionerligt ett j-a tjat om bolagsstyrelser.

Feminister som Sleepless verkar mena att det är så viktigt med kvinnor i styrelser att man måste sätta dem där utan att de behöver göra det jobb som en man behövde – dvs i praxis att kvinnor har högre värde där än män.

En fullkomligt logisk konsekvens av ansträngningar på den ena (högt värde) och inte på den andra (lågt värde)

”Jag ses som en förespråkare för tabula rasa, eller idén att människans psyke från födelsen är som en tom tavla där alla sinnesintryck och all erfarenhet skrivs in.”

Mer än det omvända ja. Observera att det, precis som i politikens vänster-höger skala inte är graden av hängivenhet till endera sida som diskuteras utan vilken sida man faktiskt befinner sig på.

Precis som beskrivningen ”Man” inte på något sätt förutsätter Mikael Persbrandt-sortens maskulinitet utan är lika applicerbar på exempelvis Johan Glans. Doktoranden är alltså inte Roussau men väl på hans sida.

”Problemet uppstår när vi skall avgöra vilka skillnader som kan anses ”naturliga”, dvs. givna av genetiskt arv och biologi, och vilka som är ”konstruerade”, dvs. givna av miljö och kultur.”

Detta resonemang vilar sig på en felaktig förståelse av hur kultur funkar.

Kultur är i korthet som att bygga hus. Det finns sätt som funkar för att bygga huset bättre och sätt som funkar sämre eller inte alls. Vad detta innebär är att kulturellt skapade könsroller inte är godtyckligt utbytbara.

Visst kan kulturella beteenden bytas ut. Men det nya kulturella beteendet har då ingen garanti att utföra den överlevnadsuppgift det var till för. Detta var för övrigt vad Sovjet strävade efter hos sina fiender under det kalla kriget.

Den andra vågens marxister ville säkra kommunismens seger genom att försvaga den västerländska kulturen.

Vill vi ha ett samhälle med den ekonomiska utveckling som vi har så kan kulturen fixa det åt oss bättre än vi kan göra det själva. Thats the price you have to pay for your house, car, computer and lifestyle! ***

Vill vi däremot detaljstyra saker på egen hand så funkar det som Sovjetunionens ekonomi. Det finns inga personer i världen som klarar av att göra det jobbet lika bra som marknaden. Ingen människa är smart nog!

I ett samhälle utan de kulturellt skapade könsrollerna skulle vi sålunda ha en betydligt sämre ekonomisk utveckling.

Vill Björk hävda detta är att föredra så får han göra det, precis som sådan fattigdom utmärkt samhällen som Sovjet, Kambodja och en mängd andra länder som intellektuell socialkonstruktionism höjt till skyarna.

”Låt oss ta exemplet med bolagsstyrelser. Om jag förstår Ströms bok rätt, domineras bolagsstyrelser av män, för att män är mer tävlingsrinriktade än kvinnor. Kvinnor är det inte, så därför vill de inte sitta i bolagsstyrelser.”

Vissa kvinnor vill sitta i bolagsstyrelser, många fler män vill det. Det är ingen skillnad mellan männen som vill det och kvinnorna som vill det. Däremot vid jämförelser av grupperna så vill män det mycket mer än kvinnor. ***

Detta yttrar sig i praktiken på ett väldigt tydligt och högst förutsägbart sätt.

Vad än för uppoffringar kvinnor är beredda att göra för att bli med i en styrelse så finns det män som är beredda att offra mycket mer – inklusive fritid, lycka, hälsa, trygghet och social samvaro om det behövs.

”Detta är ”fria val” och båda könen handlar i enlighet med sin ”natur”. Men hur vet vi egentligen vad som är naturligt?”

Det vet vi genom empiriska mätningar på sagda företag (ifall nån undrar har sådana redan gjorts) Och empirins betydelse för den riktiga världen ändras såklart inte av att SÄGA ”jag är inte empirist”

Att säga så ändrar inte verkligheten, det ändrar bara hur tillämpbara de påståenden som görs är.

Jag återkommer till ovan fråga om det fria valet senare.

”Hur kan vi veta att dominansen av män i bolagsstyrelser inte beror på att män har lärt sig vad som anses vara lämpligt och önskvärt hos en man (”manlighet”) och att kvinnor lärt sig vad som anses vara lämpligt och önskvärt hos en kvinna (”kvinnlighet”), och båda handlar ”fritt” i enlighet med förställningarna om sin könstillhörighet?”

Tja hur kan vi veta att gröna gubbar i flygande tefat inte landar utanför Vita Huset imorgon? Det kan vi ”veta” eftersom inga fakta stödjer påståendet att det kommer att inträffa så vi har ingen orsak att tro det.

Angående frågan om dominansen av män i bolagsstyrelser kan vi veta det för att:

a) Det inte är någon som helst skillnad mellan de kvinnor som finns i toppen och de män som finns i toppen och

b) Företag rättar sig inte efter vad som passar män – företag rättar sig efter vad som passar företag dvs marknadskrafter.

c) Det är pinsamt uppenbart de påstått mansdominerade strukturerna inte alls tar mäktiga mäns sida hur som helst.

”Låt oss ta ett annat exempel. Varför är det så få kvinnor som läser naturvetenskapliga ämnen på universitetet? En del menar att män av naturen är bättre lämpade att hantera kognitiva uppgifter, andra hävdar att grundskola och gymnasium inte behandlar pojkar och flickor lika, vilket i sin tur bottnar i könade, kulturella förväntningar.”

Problemet här uppstår pga sammanblandning av genomsnitt och sneda urval.

”Studier av pojkars och flickors matematikförmåga visar att skillnaderna minskat med tiden och på 2000-talet är praktiskt taget försumbara – tills de börjar på universitetet. Varför? Det finns flera förklaringar, men en förklaring som inte tycks hålla är att män av naturen skulle vara bättre på matematik. Hade det varit så, skulle skillnaderna bestå över tid, men det gör de inte.”

Jag vet inte vilket stolpskott som gjorde undersökningen som psykologidoktoranden hänvisar till. Men det uppenbara svaret är att universitet inte alls är slumpmässigt urval från den manliga genpoolen.

Vem som helst går inte på universitet och särskilt inte på mattetunga kurser så svaret i denna fråga är av uppenbara orsaker variansen. Män i allmänhet är inte av naturen bättre på matematik…

Men gruppen män är bättre än gruppen kvinnor på att producera en minoritet mycket begåvade individer som är det

Sålunda består jämförelse på universitetsnivå i högre grad av de manliga och kvinnliga eliterna. Det är när man jämför särskilt begåvade killar med särskilt begåvade tjejer som skillnaderna uppstår.Se Carpe Diems diagram.

”More boys scored extremely well — or extremely poorly — than girls, who were more likely to earn scores closer to the average for all students. The study found that boys are consistently more variable than girls, in every grade and in every state studied”

Det är alltså genom att bara citera genomsnitt som radikalfeminister lyckas med trollkonsten att få folk att tro kvinnor är diskriminerade. Sanningen är att pojkars medelresultat ”skyrockets” om obegåvade individer exkluderas

(som ex. vid jämförelse på universitet)  Vetenskapen visar en mycket tydlig historia. Observera att jag med vetenskap inte menar intepretivt skräp.

”It is evident from the PISA data that boys do better in mathematics, and girls do better in reading. This has a compositional effect on the variance differences as well. The higher boy-girl variance ratio in mathematics comes about because of an increased prevalence of boys in the upper part of the distribution, but the higher variance in reading is due to a greater preponderance of boys in the bottom part of the test score distribution.”

Föreställ er ett exempel med 100.000 födda flickor och 100.000 födda pojkar

Det finns ingen statistik, inga belägg, inga orsaker alls att förvänta sig de 10 mest begåvade personerna är fördelade lika mellan grupperna. Att en sådan kosmisk rättvisa skulle existera tycks dock för vissa vara en naturlag.

”Även om vi antar att det finns skillnader mellan könen, är det första problemet att avgöra vilka dessa skillnader egentligen är.” Nyfödda spädbarn går inte att könsbestämma utan att titta på deras könsorgan”

Nyfödda barn kan egentligen inte användas till den sortens forskning alls eftersom en stor del av de könsbestämda egenskaperna är latenta. Dvs medfödda men framträder inte förrän barnet uppnår könsmognad.

Det är exempelvis få (ej galna) personer som hävdar flickor får bröst pga social träning.

Det krävs alltså lyckad manipulation minst till könsmogen ålder för att forskningen skall visa nåt annat än att vuxna har lättare att ljuga och lura nyfödda än ungdomar med mer utvecklad hjärna.

”men redan efter ett par månader kan man observera skillnader i beteenden. Arv eller miljö? Går det att avgöra? Är frågan över huvud taget relevant? En människa är inte bara biologi; en människa isolerad från kultur och språk blir ingen människa, åtminstone inte en kognitivt fungerande sådan.”

Det var annars just människor utan kultur och språk som fungerade såpass bra kognitivt att de uppfann kultur och språk. Det är givetvis rent vansinne att hävda kultur skapade människan såvida inte man tar historielektioner från STARGATE.

”Hur kan vi veta att det inte var rymdvarelser med förkärlek för pyramider som gav människan kultur och språk?”

”Det andra problemet är att avgöra vilka betydelser dessa eventuella könsskillnader egentligen har. Är det självklart att män sitter i bolagsstyrelser och kvinnor inte gör det?”

Om vi utgår från unga kvinnors nuvarande psykosexuella mönster

I så fall är svaret på frågan ett solklart ja. Det hänger såklart på premisserna men sexuell selektion är en av de starkaste premisserna som finns i världen. Se David Buss ”The Evolution of Desire”

 ”Är det självklart att mamma är bäst för barnet den första tiden?”

Det hänger såklart på vad radikalfeministiska lobbyorganisationer tycker. Vad som är ”Bäst för barn” är ett politiskt nonsensbegrepp och dess praxis har sedan länge varit vad än de själva hittar på.

”Det är här som frågan blir politisk och brännande. Eftersom jag snarast står för ett slags ”könsskillnads-agnosticism” kan jag inte säga att jag har någon bestämd åsikt här.”

Eftersom frågan är politisk så finns ingen sådan position som man kan ha. 

Antingen stödjer man de föreslagna politiska åtgärderna, eller så gör man det inte. Det sistnämnda är Pär Ströms position och det var ju då han åkte på anklagelser utifrån det naturalistiska felslutet.

Fortsättning följer. Har ni något särskilt ni vill ha med i nästa del så poängtera gärna vilken fråga ni vill ha svar på i kommentarsfältet.

---

Publicerat i Demokrati, Genus, Jämställdhet