Aktivarum

Hanna Fridéns åsikter om vetenskap och Sveriges resultat i PISA 2009 | december 9, 2010

Följande inlägg tar sin början i ett citat från journalisten och skribenten Hanna Friden.

Men först så skall vi kommentera en Svd-artikel av Metta Fjelkner, ordförande för lärarnas riksförbund. Hon påtalar att valfriheten har sänkt den svenska skolan. Hon menar dock inte valfriheten i sig utan den totala bristen på kvalitetskrav där ”få välja själv” inte funnits i något som helst sammanhang.

”På mer klassrumsnära håll har det proklamerats individualisering och lärande på egen hand för eleverna i skolan, även detta utifrån ett valfrihetsperspektiv. Strukturerad undervisning av lärare hörde det förgångna till. Lärande sker bäst genom stöd och handledning, inte genom undervisning. Att över huvud taget tala om lärare och undervisning ansågs kontroversiellt.”

Som vanligt i dessa frågor så ”anses” saker närmast i tomma intet. Det är ingen person som anser dem. Ingenstans i artikeln berättas vem som bestämt detta och tar ansvar för det. Svenska byråkratin verkar inte behöva människor utan tycks vara självgående.

Hannas blogg hittar ni här. Hon är inte den enda som sagt liknande saker men man måste börja någonstans och sålunda tänker jag citera vad hon sade i kommentarerna på Genusnytt när kvotering debatterades.

”Du kan inte bevisa antropologiska teorier och observationer på sättet du kan existera förekomsten av djuret GRIS, nej. Alla antropologiska teorier behandlar man genom att diskutera, ifrågasätta, styrka och så vidare.”

Om man inte via observationer har fakta (det är så förekomsten av gris bedöms) vad är det då dessa diskussioner skall baseras på? Vad är det som diskuteras egentligen? Utan att kunna någon litteratur att tala om hur kan man vara litteraturvetare? Vad är det man ”vetar” då?

Hanna Fridens kommentar fortsatte med följande påståenden:

”Jag varnar för att säga att den (könsmaktsordningen) inte existerar med argumentet att det inte går att vetenskapligt bevisa, då du i samma veva motsäger dig allt som har med kultur, samhällen, ideologier och allt annat som hör därtill genom att förkunna att könsmaktsordningen inte kan existera i och med bristen på vetenskapligt bevis. För i så fall så existerar ej heller förekomsten av olika samhällen heller, då det på samma sätt inte går att vetenskapligt bevisa.”

Vad är det varningen består av egentligen? Skall vi vara rädda för att påtala en hittepåteori saknar belägg för att vi annars ifrågasätter ett gäng andra hittepåteorier som heller inte har belägg? Och sedan när är ett samhälle och den teori som är baserad på samhället samma sak?

Ett samhälle består av institutioner och regler. Jag är tämligen säker på att exempelvis försäkringskassans existens går att påtala på samma sätt som en gris går att påtala. Genom observationer av den fysiska verkligheten.

”Ett ypperligt sätt att arumentera emot en föreställning om samhället är däremot att uttrycka sina observationer, statistik, olika händelser, politiska uttalanden och dylikt. Och med de argumenten kan du självklart hävda att könsmaktsordningen inte existerar, samtidigt som din motpart kommer att hävda att könsmaktsordningen existerar med samma typ av argumentation.”

Det går givetvis inte att argumentera emot en föreställning om samhället eftersom en föreställning är samma sak som en tro vilket är något man väljer. Vetenskap däremot bygger på respons. Man väljer inte vad man skall tro, man gör empiriska studier och baserar åsikt på resultaten från de studierna.

Det verkar som om Hanna Fridén menar det går utmärkt att kalla vad man sysslar med vetenskap efter att ha ignorerat precis alla regler för både logisk argumentation och vetenskaplig bevisföring. Observera att jag skriver ”det verkar” för att jag hoppas jag har fel.

Jag hamnade dock så sent som tidigare idag i en dispyt som får mig att misstänka jag har tolkat Fridén rätt.

Det var en diskussion om PISA 2009-undersökningen vars resultat nyligen blivit föremål för diskussion då Sverige sjunkit på listorna och nu har en sämre placering . Tanja Bergkvist bloggar om detta här.

De representanter för skolväsendet jag pratade med tidigare på dagen sade att de inte bryr sig om PISA-resultatet alls. Deras motivering var att PISA ju bara mäter kunskaper och fakta och struntar i allt anna (initiativförmåga, eget arbete etc)

Jag såg en Professor från Pedagogiska Institutionen i Göteborg diskutera detta i TV-soffan i morse.

Vad de verkar ha missat är dock att många lärare inte bara säger sig strunta i PISA-studien. De rentav tycker det är bra att Sverige sjunker för det visar vi lägger mer energi än de andra länderna på andra saker än faktakunskaper.

Kort sammanfattat. Svenska elever är bättre på politiskt grundade prioriteringar som individuella arbeten, värdegrundsfrågor och diskussioner. Men kan mycket mindre än andra länders elever i sakfrågor.

Den svenska eleven kan utifrån det perspektivet sammanfattas som en oerhört skicklig försäljare av en medelmåttig produkt.

PISA 2009 kan utifrån det perspektivet ses som Sverker på PLUS som just har visat att försäljarna inte alls håller vad de lovar. Jag hoppas jag har fel men jag har tydliga indikationer på att dessa värderingar är förankrade på hög nivå.

Problemet med denna förankring på hög nivå är att ingen vågar fråga vilka belägg som finns för att dessa saker är bra till någonting. Det verkar mest ha blivit en prestigefråga. Stämningen i blev liksom sämre på en gång när jag frågade om dessa saker.

Att döma av kroppspråk och tonläge så ansåg de personer jag pratar med att dessa saker är så självklara diskussionen var konstig.

Men faktum kvarstår att bortom just denna åsikt så har jag mycket svårt att hitta nån som kan svara på frågan vad dessa saker skall bara bra TILL. Nån som kan hjälpa mig?

Vi avslutar med det senaste exemplet på hur genusteorier skapar rena rättsövergrepp.

En dag är kvinnan bara borta, och har tagit barnen med sig. Mannen blir orolig och går till slut till polisen för att anmäla barnen som saknade. Men kvinnan har hunnit före och han är redan anmäld för misshandel av henne. Barnen säger till familjerätten att det aldrig förekommit våld mellan föräldrarna, men på kvinnans ord (uppbackad av sina kollegor) döms mannen till fängelse för grov kvinnofridskränkning, och kvinnan får enskild vårdnad.

FN.s barnkonvention eller rättssäkerhet vad är det? Glöm dem, här är det genusteori, maktbalans-utjämningsteori och liknande politiska behov som skall ha prioritering såklart. Och barnen är väl gissningsivs Collateral Damage i kulturkriget (könskriget) enligt dessa utövare av låtsasrättvisa.

Annonser

44 kommentarer »

  1. det förstår du väl att det spelar ingen roll att könsmaktsordningen inte kan bevisas empiriskt. Om man känner könsmaktsordningen så finns den. Eftersom vi diskuterat den är den också fastställd.

    Dessutom skulle det faktiskt gå att bevisa könsmaktsordning.
    Från wikipedia:
    ”Könsmaktsordning är ett begrepp inom flera olika feministiska inriktingar och är en teori vars hypotes är att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp”
    Om någon är överordnad måste det gå att mäta. Vilka attityder har människor till kvinnor och män? Finns det lagar som hindrar en grupp från rättigheter, eller främjar en grupp på andras rättigheter? Om ord står mot ord i en tvist, vem väljer man oftast att tro på? Finns det lagar som säger att kvinnans ord väger lägst? Osv.

    Fast det vill de ju inte göra. Då skulle det nämligen visa sig att det inte finns en generell negativ syn på kvinnor från mäns sida (vi älskar kvinnor), att det förekommer plumpa skämt och härskartekniker åt båda håll, att det finns speciallagar som ger kvinnor FLER rättigheter osv. Och det vill man inte höra. Bäst att blunda.

    Det finns samhällen där kvinnor har sämre rättigheter, men eftersom de grundas i vissa sandlådereligioner (kanske speciellt den yngsta) vågar man inte kritisera det. Då är man ju racist.

    Kommentar av AV — december 9, 2010 @ 7:49 f m

  2. Bra inlägg. Du har mail förresten angående detta.

    Kommentar av Torstensson — december 9, 2010 @ 8:01 f m

  3. Nej, Erik, jag har inte påstått att min tro på hur man ska utveckla ett samhälle är vetenskaplig. Jag har aldrig skrivit detta, och ärligt talat har du inte ens en aning om ifall jag ens håller på med genusteori, biologism eller vafan.

    Du förvirrar begrepp. Vetenskap är en sak, teorier är en annan. Litteraturvetande handlar inte om åsikter, utan det handlar om kännedom om vad som skrivits inom litteratur. Böcker är fysiska ting, och alltså blir det en vetenskap för du kan bevisa förekomsten av litteratur. Ideologier och åsikter skapade utifrån den här kunskapen inom litteratur är däremot INTE vetenskap.

    Precis som det ej heller finns något som heter ett ”logiskt argument” i en diskussion som rör åsikter. Du använder ord som tillhör ett helt annat område i dina åsiktsyttranden och det är så felaktigt som det bara kan bli.

    Du kan inte TYCKA att en åsikt är logisk för logik är ett annat område och en åsikt kan ALDRIG vara logisk. En åsikt kan ej heller vara en banan. En åsikt kan inte vara en byxa.

    Du kan därför varken påstå att din åsikt är VETENSKAPLIG eller LOGISK men du kan däremot forma åsikter utifrån vetenskap och bygga upp teorier och då kan det bli en vetenskapligt underbyggd teori men det gör inte teorin till vetenskaplig. Förstår du?

    En vetenskapligt underbyggd teori kan nämligen vara helt tvärtemot en annan exakt lika vetenskapligt underbyggd teori och ingen av dem är ett vetenskapligt bevis.

    Kommentar av Hanna Fridén — december 9, 2010 @ 2:38 e m

  4. Jag är rädd att jag måste ge Hanna rätt för detta. Men jag tror inte att du kommer ha svårt att acceptera det från vad jag läst i den här bloggen 🙂 Tummen upp, gillar den skarp! Hittade hit från din kommentar i Hannas blogg och har missat dig i Pärs blogg tidigare.

    Kommentar av Kalle — december 9, 2010 @ 3:27 e m

  5. Så feminismen gör vad dem vill utan att ha egentliga belägg för att göra det?

    Det hela baseras på en tro?

    Vad ger feminismen rätt att ändra andra människors liv på grund av en tro?

    Som svenska kyrkan inte har rätt att påtala folk vad de skall göra således bör feminismen inte ha rätten att göra det eftersom båda systemen bygger på en tro.

    Som kommunisten tror på sociala klasser tror då feministen på könsmaktsordningen?

    Kan man kalla sig feminist utan att göra det?

    Går det att kalla sig Nazist utan att tro på Judarnas påstådda makt?

    Vilket är feminismens trosbekännelse?

    Kommentar av Hamstrn — december 9, 2010 @ 4:27 e m

  6. http://www.infovoice.se/fou/bok/10000025.shtml#Gr%C3%A4nsen%20mellan%20vetenskap%20och%20icke%20vetenskap

    Gränsen mellan vetenskap och ickevetenskap.

    Jag fann det hela mycket intressant.

    Kommentar av Hamstrn — december 9, 2010 @ 4:34 e m

  7. Hanna:

    ”Nej, Erik, jag har inte påstått att min tro på hur man ska utveckla ett samhälle är vetenskaplig.”

    Det räcker inte att du pratar om varifrån din tro INTE kommer. Det besvarar inte varifrån den enligt dig kommer och sålunda har du inte gett nån åsikt/teori/hypotes vi kan jämföra med den jag gav heller.

    ”Jag har aldrig skrivit detta, och ärligt talat har du inte ens en aning om ifall jag ens håller på med genusteori, biologism eller vafan.”

    Ärligt talat så har jag återgivit dina citat och länkat till texten där du sade de där sakerna så du kan knappast anklaga mig för att förvanska vad du sagt. Huruvida mina tolkningar stämmer är inte en fråga om vad du inte menade utan om vad du faktiskt menade.

    ”Du förvirrar begrepp.”

    Du har all möjlighet i världen att förtydliga vad du menade och visa vad i min tolkning – mina personliga kommentarer – du menar inte är korrekt.

    ”Vetenskap är en sak, teorier är en annan.”

    Teori är ett ord som används på många olika sätt vilket ofta gör innebörden i ett påstående om teorier oklar men för tydlighetens skull kan vi säga teorier antingen är:

    1) Hypoteser som validerats genom testning

    Evolutionsteorin, Relativitetsteorin

    2) Specifika perspektiv inom en viss disciplin

    Exempelvis ”french theory” (filosofi) eller ”austrian school” (ekonomi)

    ”Litteraturvetande handlar inte om åsikter, utan det handlar om kännedom om vad som skrivits inom litteratur.”

    Kommunismen handlade med samma logik inte om att bygga Berlinmuren och Gulag utan om att bygga rättvisa samhällen. Jag har sålunda svårt att se hur det kan vara ett argument vad man försöker uppnå med Litteraturvetenskap. Min argumentation är att det inte spelar nån roll vad man syftar till då felet aldrig var i syfte utan att metoden man använder inte ger det syftade resultatet.

    För övrigt angående Litteraturvetenskap Courtesy of Tanja Bergkvist:

    ”Litteraturvetenskapen var däremot sedan länge formad av den så kallade nykritiken, en riktning som betraktade kontextuella läsningar av biografisk eller historisk art som ovidkommande. Det var själva texten som gällde.”

    http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/utanforskap-praglade-derridas-liv_5762913.svd

    ”Böcker är fysiska ting, och alltså blir det en vetenskap för du kan bevisa förekomsten av litteratur. Ideologier och åsikter skapade utifrån den här kunskapen inom litteratur är däremot INTE vetenskap.”

    Litteraturvetenskapen handlar inte om att bevisa förekomsten av böcker. Den handlar om att bedöma vad man menar med texter. Frågan är alltså hur man kan vara säker på att vad man tror texten betyder är vad texten betyder?

    Nykritiken inom litteraturvetenskapen däremot struntade i vad texten betyder. De skapade metoder så de kunde utmåla alla texter som onda konspirationer.

    ”Precis som det ej heller finns något som heter ett ”logiskt argument” i en diskussion som rör åsikter.”

    Där har du helt enkelt fel. Man bedömer om argumentation är logisk och man bedömer om den stämmer med empirisk erfarenhet. Det kallas induktion och deduktion.

    http://en.wikipedia.org/wiki/Inductive_reasoning

    http://en.wikipedia.org/wiki/Deductive_reasoning

    ”Du använder ord som tillhör ett helt annat område i dina åsiktsyttranden och det är så felaktigt som det bara kan bli.”

    Det där hänger på vad du tidigare menade med logik. Jag har besvarat det redan.

    ”Du kan inte TYCKA att en åsikt är logisk för logik är ett annat område och en åsikt kan ALDRIG vara logisk.”

    Påståenden (yttrade åsikter) bedöms genom validitet och reliabilitet. Dvs om de är giltiga och logiska.

    ”En åsikt kan ej heller vara en banan. En åsikt kan inte vara en byxa.”

    Nej du kan ha en åsikt om byxor. Frågan är då om den baseras på korrekt grund och om resonemanget är logiskt rätt.

    ”Du kan därför varken påstå att din åsikt är VETENSKAPLIG eller LOGISK men du kan däremot forma åsikter utifrån vetenskap och bygga upp teorier och då kan det bli en vetenskapligt underbyggd teori men det gör inte teorin till vetenskaplig. Förstår du?”

    Det här är semantik. Först säger du att du kan ha en vetenskapligt underbyggd teori (vilket är en hypotes vilket är en gissning, vilket är en åsikt) Det vetenskapliga är huruvida den åsikten följer resultaten i observationer eller INTE!

    (Om den inte gör det vänligen berätta var du får åsikten från för det vill jag gärna veta. Om den inte är logisk och heller inte bygger på korrekta belägg – varför tror du på den?)

    ”En vetenskapligt underbyggd teori kan nämligen vara helt tvärtemot en annan exakt lika vetenskapligt underbyggd teori och ingen av dem är ett vetenskapligt bevis.”

    Nej, hypoteser kan såklart ställas mot varandra men när man testar en hypotes kan såklart inte BÄGGE teserna (det är sant/det är falskt) bli validerade.

    Jag reserverar mig för ev otydligheter då detta område är extremt luddigt tills du har förtydligat vad du från början menade med logik. Du byggde din text på att skriva vad du menar logik INTE är. Just den metoden är jag rätt trött på för det är rätt fult att kritisera folk för en åsikt medan man döljer sin egen.

    Kommentar av Erik — december 9, 2010 @ 5:51 e m

  8. Hanna Friden skriver:”Vetenskap är en sak, teorier är en annan.”

    Om du använder ordet teori (feministisk teori, queerteori etc) i ett akademiskt sammanhang kan du inte använda den vardagliga betydelsen: idé, aning, känsla, hypotes. Teori är den högsta av förklaringsmodeller inom vetenskap. Använder man det ordet på ett universitet bör det vara det man menar. En förklaringsmodell som är ordentligt empiriskt underbyggd med massor av observationer av flera oberoende forskare och ingen har lyckats falsifiera.

    Vidare skriver du: ”Precis som det ej heller finns något som heter ett ”logiskt argument” i en diskussion som rör åsikter.”
    Jodå. Åsikter bör byggas på argument, så länge det inte handlar om triviala saker som personlig smak. Om man har åsikten att kvinnor skall kvoteras in i bolagsstyrelser, eftersom de utesluts av en könsmaktsordning, bör man underbygga det med hållbara argument. Hur ligger det egentligen till med attityderna i styrelserummen? Är det så att kvinnor utestängs eller tackar de nej? etc. Ett sådant argument kan givetvis vara en logisk följd av händelser.

    Och vidare:”En vetenskapligt underbyggd teori kan nämligen vara helt tvärtemot en annan exakt lika vetenskapligt underbyggd teori och ingen av dem är ett vetenskapligt bevis.”

    Nej! Om en vetenskaplig förklaringsmodell skall upphöjas till teori finns det mycket litet utrymme för observationer och empiri som talar mot denna. Finns det så mycket att det räcker för en hel förklaringsmodell som är tvärtemot, kan ingen av dem vara teorier. Då är de hypoteser. Om teorierna gäller två olika situationer kan de vara tvärtemot, men då är de mera kompletterande förklaringsmodeller. Det är faktiskt sällan att vetenskapliga teorier förkastas, utan oftast att de kompletteras när man inser att verkligheten är lite mer komplicerad än man trodde från början.

    Om feminister vill spela på den vetenskapliga planhalvan, dvs att man bygger sina beslut på faktiska undersökningar och inte vardagliga teorier, genom sin sk genusvetenskap får man också följa de vetenskapliga reglerna och begreppen. Och acceptera att bli vägd efter samma standard. Anser man att ”könsmaktsordningen” finns och är en realitet i alla samhällen, då får man både definiera den och bevisa den med vetenskapliga metoder. Annars får man hålla sig till att vara ideologi, där tyckande, känslor och åsikter kan användas ogrundade.

    Som det nu är, är det som om ni springer in i en fotbollsmatch, tar upp bollen med händerna, springer in i målet och glatt skriker Touch down! Egna regler och egen standard.

    Kommentar av AV — december 9, 2010 @ 6:22 e m

  9. *ring ring*

    Hej Hanna

    Du blev precis ägd av AV och Erik.

    *klick*

    Kommentar av Torstensson — december 9, 2010 @ 6:42 e m

  10. Känns uppfriskande att för en gångs skull inte vara mottagare av dina svar Erik hehe.
    I’m not the smartest cookie men betryggande att det inte bara är jag tycker det finns lite konstigheter i resonemangen som förs av HF.

    Kommentar av Andreas Nurbo — december 9, 2010 @ 9:24 e m

  11. Det är verkligen en tråkig utveckling som den svenska skolan har genomgått. Från att ha varit kunskapsinriktad så verkar det nu mest handla om att eleverna ska inhämta sin egen kunskap. Lärarna är inte längre kunskapsförmedlare utan coacher. Sådant kanske funkar för universitetsstuderande och vuxna men definitivt inte i grundskolan och inte heller gymnasiet. Det är inte alls förvånande att mätningar av elevernas faktakunskaper visar att nivån i Sverige har sjunkit. Hur vore det om Sverige kunde vända blicken åt öster? Finska skolväsendet får toppbetyg i internationella mätningar och franska tv-team åker dit för att studera varför finska elever lyckas så bra med sina studier.

    Kommentar av Maria — december 10, 2010 @ 10:27 f m

  12. Maria

    Jag håller med dig fullständigt.

    Kommentar av Torstensson — december 10, 2010 @ 11:09 f m

  13. Erik du är master i argumentation. Bara så du vet. Det är sådana som du som kan förändra världen

    Kommentar av Carl Magnus — december 10, 2010 @ 4:10 e m

  14. Maria och Torstensson:

    Ja precis, nu har jag fått tillfälle att prata med flera lärare då mitt jobb inkluderar skolväsendet och det jag reagerade på var att jag fick flera svar i stil med ”jag tror inte på PISA 2009, de mäter ju bara fakta”

    Det är nån konstig prestigefråga att Sverige inte kan göra som resten av världen i sådana frågor för då kan vi inte agera moralisk pekpinne och vissa politiker vill känna sig viktiga. Problemet är att de inte kan lämna nån som helst motivering.

    De kan heller inte redovisa konkreta resultatkrav. Om ni bara visste hur flummiga argument de bemötte mig med. De vet ju inte hur insatt jag är på retorik så de tror jag blir imponerad av beskrivningar som att ”väcka politiskt intresse” ”skapa medvetenhet” osv…

    Deras jobb är alltså inte att undervisa eleverna. Enligt dem själva är deras jobb att väcka eleverna och uppmuntra helt elever att bete sig som om de vore en upplyst elit. Eleverna skall ”diskutera”, ”argumentera”, ”ta för sig” ”ta initiativ”, ”vara engagerade” etc

    Kommentar av Erik — december 10, 2010 @ 5:42 e m

  15. Andreas Nurbo:

    Hehe jo det kan vara lite jobbigt att vara på ”fel sida” om min argumentation. Men det är aldrig personligt, det är ens ståndpunkt man försvarar. Inte sig själv.

    Kommentar av Erik — december 10, 2010 @ 5:44 e m

  16. Erik, Yaleföreläsning om det postmoderna psyket. En liten present från mig till dig. Nice dreams 😉

    Kommentar av Tanja Bergkvist — december 10, 2010 @ 8:03 e m

  17. @ Tanja
    Yikes….;-(

    Kommentar av Roffe — december 10, 2010 @ 8:47 e m

  18. Erik: Det är så jag ser på saken också.
    Dock skulle jag önska att mängden felslut som ”våra” motståndare gör kunde minska en hel del. Skrämmande många felslut i vissa diskussioner (tycker mängden felslut hos oss ”ovetenskapliga rabiata antifeminister” är tämligen få). Ad hominem är rätt vanligt, straw man också, ad baculum, ad verecundiam men petitio principii är ju toppen också. petitio principii är att man förutsätter det som ska bevisas.

    Kommentar av Andreas Nurbo — december 10, 2010 @ 9:05 e m

  19. Herrejävlar. Jag fattar ingenting. Han bara slänger ihop en massa ord och grejer.
    Man skulle ha kamera mot studenterna också.
    Kolla på begreppet ”rhizom”.
    Tagit ord från andra vetenskaper och gett dessa nya definitioner. Sen har samma ”forskare” använt sina påhittade grejer för att förklara de nya påhittade grejerna i detta fallet rhizom.

    Kommentar av Andreas Nurbo — december 10, 2010 @ 9:18 e m

  20. Tanja B:

    Wow! Är gubben full? Han säger att alla som organiserar sig på Rhizomatic (obefintlig organisation) sätt är ”for the better and for the worse” Detta påminner en hel del om Oraklet i Matrix som berättar (för Niobe) att Neo kommer att begära hennes hjälp och Niobe antingen kommer att hjälpa Neo eller inte.

    https://aktivarum.wordpress.com/2010/10/29/andra-och-sista-inlagget-pa-temat-poststrukturalism-och-matrix/

    Nu har jag sett lite mer, nyss sade han att ”då dessa två texter har olika ideer kan det vara svårt att se kopplingen men man kan ändå föreställa sig de kunde vara skrivna av samma person, fast det tycker jag inte själv är riktigt sant heller… Wow!

    Ok nu kom han till saken, det tog bara 10 minuter svammel att komma dit.

    Kommentar av Erik — december 10, 2010 @ 10:18 e m

  21. Här kommer den kommentar som bäst signifikerar det signifikerade hos det postmoderna psyket (videon ovan av Paul Fry)

    ”Mr Fry, what you’ve just said is one of the most insanely idiotic things I have ever heard. At no point in your rambling, incoherent response were you even close to anything that could be considered a rational thought. Everyone in this room is now dumber for having listened to it. I award you no points, and may God have mercy on your soul.”

    Kommentar av Erik — december 10, 2010 @ 11:20 e m

  22. @ Erik:

    Lite humor förlänger livet… jag kom att tänka på ”A Comedian’s View on Postmodernism” när jag läste ditt inlägg och Hannas kommentar med din replik. Bra formulerat och välskrivet!

    Har Taylor Mali, typ, en poäng? Förstår du? 😉

    Kommentar av P.E. King — december 11, 2010 @ 2:25 f m

  23. P.E. King:

    Nej jag förstår inte vad Taylor Mali pratar om. Han verkar rätt oinsatt på ämnet när han betraktar formen du framför något på som åtskilt från vad du framför (att vara oinsatt på ämnet är i och för sig en hjälp om du arbetar som ståuppkomiker, få av dem är så insatta som exempelvis Bill Maher som faktiskt kan saker och därmed ofta skämtar om hur oppositionen föraktar personer som läser saker.

    Om du inte vet svaret på en fråga hjälper det inte att svara med ”conviction” och om du kan svaret och ämnet riktigt bra behöver du inte tänka på saken (framföra med conviction). Det sker då automatiskt. Anledningen Prof. Paul Fry i videon som Tanja skickade står och fumlar som ett fyllo är inte att det är coolt att fumla utan att han inte har en aning om vad han pratar om då han bara upprepar trams trams och trams från franska teorins värsta dårar.

    ”The thing with it is we dont really know what it is…” Han säger att poängen med detta (här aspirerar han på att kunna berätta en sådan) är att vi inte vet vad poängen är. Hur vet vi då att detta är poängen om vi inte vet vad poängen är? Svaret kan bara bli att detta är ett rent cirkelresonemang av värsta flumsort.

    Testa själv: Svaret är att vi inte vet vad svaret är…

    Låter det vettigt? För övrigt varför skulle jag vilja ha en lärare som inte vet mer om vad han pratar om än jag vet som nybörjare på ämnet? Detta är bara den sorts löjligt namedroppande som Alan Sokal gjorde narr av.

    Kommentar av Erik — december 11, 2010 @ 8:38 f m

  24. Angående logiska felslut och liknande så finns en intressant artikel med rubriken ”Why do humans reason? Arguments for an argumentative theory”

    Finns att ladda hem på denna adress:

    http://www.dan.sperber.fr/wp-content/uploads/2009/10/MercierSperberWhydohumansreason.pdf

    Citerat från kort abstrakt:

    ”Reasoning is generally seen as a means to improve knowledge and make better decisions. However,
    much evidence shows that reasoning often leads to epistemic distortions and poor decisions. This
    suggests that the function of reasoning should be rethought. Our hypothesis is that the function of
    reasoning is argumentative. It is to devise and evaluate arguments intended to persuade. Reasoning
    so conceived is adaptive given humans’ exceptional dependence on communication and vulnerability
    to misinformation. A wide range of evidence in the psychology of reasoning and decision making can
    be reinterpreted and better explained in the light of this hypothesis.”

    Grovt förenklat menar författarna att vår förmåga att argumentera inte har evolverat fram i syfte att först och främst nå sanning utan snarare för att just argumentera för vår sak. Således ser vi hela tiden prov på dessa logiska felslut, konformationsbias, osv.

    Kommentar av Jonas P — december 11, 2010 @ 10:45 f m

  25. Jonas P:

    Det tog mig inte många sekunder att märka en stor felaktighet i författarnas påståenden. Nån mer än jag som kan se problemet?

    ”However, much evidence shows that reasoning often leads to epistemic distortions and poor decisions.”

    Det rätta svaret kommer senare ikväll.

    Kommentar av Erik — december 11, 2010 @ 11:36 f m

  26. Erik

    du verkar ha missat vad PISA egentligen mäter. http://www.pisa.oecd.org/document/61/0,3343,en_32252351_32235731_46567613_1_1_1_1,00.html

    Med andra ord inte enbart sakfrågor.

    Kommentar av 50/50 — december 11, 2010 @ 3:17 e m

  27. Citat Erik:

    Testa själv: Svaret är att vi inte vet vad svaret är…

    Låter det vettigt? För övrigt varför skulle jag vilja ha en lärare som inte vet mer om vad han pratar om än jag vet som nybörjare på ämnet? Detta är bara den sorts löjligt namedroppande som Alan Sokal gjorde narr av.

    Ja, det låter vettigt. Jag förstår inte heller vad Taylor Mali talar om. Gör någon det? Det var det jag ville förmedla och det gläder mig att du, föga förvånande, uppfattade poängen.

    Paul Fry framstår utan tvekan som ett fyllo. Han kanske har sniffat whiteboardpennor eller snortat krossad tavelkrita lite för mycket? 😀

    Heder och respekt åt dig, Erik!

    Kommentar av P.E. King — december 11, 2010 @ 3:37 e m

  28. Erik:

    Vet inte vad du syftar på men citatet du refererar till går såklart att se som en slags performativ motsägelse, eller åtminstone vara problematiskt på samma sätt som texten säger att all form av resonerande är. Jag tror dock inte att man behöver hamna i någon slags total relativism utan jag ser det mer bara som ett konstaterande att vi har en fallenhet att argumentera och resonera för vår sak där inte sanning alltid är prio 1. Då blir det också lättare att förstå varför människor gör så många enkla logiska felslut.

    Det var ett tag sedan jag läste texten men som jag minns det talar författarna just om hur vi kan kontrollera våra utsagor genom diskussion med andra då vi kan vederlägga påståenden osv. Dvs. det är lätt att se logiska felslut hos andra men inte alltid hos oss själva. Eller som John Stuart Mill sagt:

    ”In all intellectual debates, both sides tend to be correct in what they affirm, and wrong in what they deny.”

    Kommentar av Jonas P — december 11, 2010 @ 4:33 e m

  29. Test

    Kommentar av Carl Magnus — december 11, 2010 @ 5:31 e m

  30. Läser din diskussion hos HF förstår inte att du orkar. Det går inte att diskutera med dem två, särskilt BF är hopplös. Aldrig källor, bara ad hominems, strawman och annat skit hela tiden.

    Kommentar av Andreas Nurbo — december 11, 2010 @ 6:08 e m

  31. Taylor Mali är engelsklärare och komiker. Han tar upp saker han möter i sin vardag som lärare i en amerikansk skola och mycket känner jag igen. Jo han vet vad han talar om. Han påpekar två fenomen. Dels att folk inte är pålästa på det de uttalar sig om. Jmf ovan HFs ihopblandning an vardaglig teori och vetenskaplig teori. Dels kritiserar han hur det engelska vardagsspråket förfulas av ”like”, ”You know what i mean” mm

    Som mattelärare ser jag att elevernas kunskap sjunker. Man kan jämföra matematikkunskaper med att laga mat. Att kunna addera, räkneordning, procentenhet, lösa en ekvation eller sätta in en punkt i ett koordinatsystem är verktyg, ungefär som att kunna hacka lök med en kniv eller använda ett rivjärn. Men det är inte förrän man faktiskt kan röra ihop en hel middag som man kan kalla sig kock. I matematiken att man kan bryta ner ett problem i behändiga delar, välja ut vilka verktyg man behöver, använda dem på rätt sätt och sist värdera svarets rimlighet. När många lärare kritiserar PISA för att mest fokusera på fakta, har de rätt. I vår läroplan utvidgas kunskapsbegreppet till att innefatta fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet. Det är bra. Fakta (att kunna t ex Pythagoras sats) är meningslöst om du inte kan använda det i en riktig situation där lösningen inte är given.
    Å andra sidan, och här missar många, kan man inte förvänta sig någon större förståelse eller förtrogenhet om man inte har en bra bas av faktakunskaper. När en annan gick i skolan fick man höga betyg för att lära in sig utantill och skriva ner det på proven. Ingen analys, inget eget kritiskt tänkande. Det var fel. Idag vill man att eleverna skall analysera och diskutera, men man glömmer de baskunskaper man måste ha för att kunna analysera.

    Kommentar av AV — december 11, 2010 @ 11:03 e m

  32. Hej Erik!

    Detta har jag klippt ut från en hemsida av Jan Brick. Vet inte vem han är.

    ”Socialisationsprocessen börjar redan när vi i småbarnsåldern tar intryck från våra föräldrar. Vi lär oss ett språk och har föräldrarna ett starkt engagemang för något kan vi inte undvika att influeras. I skolan fortsätter det, på diskoteket, i idrottsklubben, i gänget på fritids, på första jobbet osv. Överallt måste vi lära oss den jargong som gäller, de attityder och beteenden som varje grupp har. Därav de olika ”roller” vi tvingas spela i olika miljöer. Denna socialisationsprocess är nödvändig för att grupper skall kunna fungera”

    Min kommentar:

    Är det så att vi måste ”lära oss beteenden” ? Är det så enkelt att vi lär oss våra könsroller eller ligger det lite biologi bakom? Vill gärna höra din synpunt och jag vet att fler vill det.

    Vänliga hälsningar från Torstensson.

    Kommentar av Torstensson — december 11, 2010 @ 11:08 e m

  33. @ AV:

    Tack för din kommentar om Taylor Mali!

    Att även svenska språket har förfulats på samma sätt tror jag många håller med om.

    Att, som Hanna Fridén (se ovan), inte vara påläst om det man uttalar sig om är också vanligt förekommande.

    Har du någon teori om varför?

    Kommentar av P.E. King — december 12, 2010 @ 12:46 f m

  34. Äsch… jag råkade trycka på ”skicka kommentar” innan jag var färdig. 😦

    @ AV:

    Har du någon förklaring eller teori om varför, alltså vad som kan vara orsaken till dessa två fenomen?

    Kommentar av P.E. King — december 12, 2010 @ 12:48 f m

  35. Jonas P:

    Vi börjar med svaret jag utlovade på kommentaren

    ”However, much evidence shows that reasoning often leads to epistemic distortions and poor decisions.”

    Och vad är då felet med detta påstående? Jo författarna (Mercier & Sperber) påstår att ”reasoning often leads to poor decisions” som belägg för sin tes

    Men ”often” jämfört med vad? Vilket mer framgångrikt sätt att få fram korrekta resultat känner författarna till? De kritiserar det existerande men ger de själva några bättre alternativ? Hela iden att reasoning inte funkar tycks bygga på att de fantiserar fram en ide för hur bra reasoning borde funka som helt saknar grund och är en ren fantasi om hur perfekt människan borde vara

    Det är helt enkelt bara trams. Det finns inget bevis framlagt som säger människan borde fungera bättre än hon gör men ännu mer graverande är att de som förespråkar en bättre fungerande människa inte kan presentera något som fungerar bättre. Precis som de som förespråkar socialt kön inte kommer i närheten av det resultat de som byter kön på biologisk väg gör.

    Vad de framlägger styrker inte alls deras påstående. De kritiserar att ”Reasoning is generally seen as a means to improve knowledge and make better decisions.”

    Här ser vi bara den sedvanliga ofta upprepade politiska propagandastilen att anta generaliseringar/stereotyper är mestadels felaktiga. Tre forskare visade redan 1995 att stereotyper tvärtom mestdels är helt korrekta och att det är tabu att forska om saken, de som bryter denna regel möter en störtskur av anklagelser om rasism och sexism.

    ”The idea that stereotypes may sometimes have some degree of accuracy is apparently anathema to many social scientists and laypeople. Those who document accuracy run the risk of being seen as racists, sexists, or worse.”

    https://aktivarum.wordpress.com/2010/06/06/kriget-mot-stereotyper-i-klassrummet/

    Precis likadant funkar många politiska teorier. Det är lätt att säga vad som är felet med västerländsk demokrati så länge det enda man behöver göra är peka ut saker som inte är perfekta jämfört med ett påhittat fantasi-ideal. Men att plocka fram ett annat system som fungerar bättre än västerländsk demokrati tycks det svårare med. Och de flesta av kritikerna tycks också ha valt att bo i just det system de ständigt smutskastar precis som Aftonbladets chefsredaktör Jan Helin babblar om att gilla olika när han själv bevisligen valt bort olika från sitt eget liv.

    Kommentar av Erik — december 12, 2010 @ 8:02 f m

  36. P.E. King

    ”Paul Fry framstår utan tvekan som ett fyllo. Han kanske har sniffat whiteboardpennor eller snortat krossad tavelkrita lite för mycket?”

    Ja det kan verka som så men jag tror sanningen snarare är att vad han undervisar i förstår han inte alls för vad han undervisar i kan inte förstås.

    Det finns ingen slutsats att komma fram till det är bara upprepning av något en fransk stolle skrivit i en bok. Vem som helst kan lära sig vad som står i en bok utantill så han kan inte mer på ämnet än nån av sina elever. Tvärtom om nån elev påpekar nåt på ämnet som Fry missat måste han hålla med.

    Han vet inte vad Deleuze menar så han kan inte säga att elevens svar är felaktigt. Han kan bara säga att vad eleven kom fram till inte var vad han själv ville eleven skulle komma fram till och det kan han inte grunda i vetenskap utan det måste såklart grundas i politisk åsikt. Vad eleven säger är fel för att det är konservativt – kursens syfte är att inte tänka konservativt.

    Kommentar av Erik — december 12, 2010 @ 8:18 f m

  37. AV:

    ”Båda dikena är lika fel. Att kunna en massa lösryckta fakta (huvudstaden på Madagaskar) är lika meningslöst som att analysera en verklighet man inte är påläst om. Båda egenskaper behövs.”

    Bägge dikena är inte alls lika fel. Bägge dikena är fel på sitt sätt men dagens dike är mycket mer fel. Det går utmärkt att efter att ha lärt sig en massa sanningsenlig information lista ut hur man får in den i sammanhang. Men det går inte alls att få nytta av att analysera verkligheten utifrån falsk/urdålig information när du inte ens vet den är falsk/dålig utan ärligt tror den är viktig och sålunda tvingar in den fast det bevisligen inte går.

    Precis som marxisterna trodde så resulterar en skola som inte lär ut fakta i att eleverna tror vad än dumheter de lär sig från Filmer, TV och musik (populärkultur) och precis som väntat så blev alla helt beroende av en ny religion kallad politisk korrekthet i en värld där sanningen är okänd. Vad marxisterna INTE räknade med var att under tiden skulle samtliga de system/nationer de förespråkade gå under och deras förespråkare skulle bli så desillusionerade med misslyckandet att de hädanefter deklarerade verkligheten inte fanns (postmodernism). Sålunda blev de själva lika korkade som sina elever.

    Och det märks!

    (Det var jag som skrev allt i denna förutom citatet, jag redigerade av misstag i AV:s text och inte i min egen – Erik)

    Kommentar av AV — december 12, 2010 @ 8:40 f m

  38. Neeeeeeeej! Jag har ju av misstag redigerat originaltexten från AV. Jag är ledsen AV hoppas du har den kvar då det var en väldigt bra skriven text. Pga stress så råkade jag klicka i fel fält.

    Kommentar av Erik — december 12, 2010 @ 1:06 e m

  39. Tyckte väl det såg underligt ut.
    Och BF har svarat dig igen på HFs blogg. Fortfarande inga källor och hävdar likväl att hon refererat till dem. Är det inte snart dags att fokusera på annat?

    Kommentar av Andreas Nurbo — december 12, 2010 @ 1:51 e m

  40. Vad jag saknar från dig Erik är faktiskt lite mer angrepp på socialkonstruktivismen. Du har tidigare haft inlägg där du gjort det och på ett fantastiskt bra sätt.

    Jag skulle kunna betala mycket för att få sitta i en biosalong och höra dig snacka om detta. Jag hade tänt en cigarr av god kvalité och suttit i mitten av salongen och njutit. Kanske en aning pompöst men jag är en pompös man.

    Men detta är bara vad jag anser och tycker.

    Andreas Nurbo, du är också en mycket god analytiker.

    Kommentar av Torstensson — december 12, 2010 @ 4:26 e m

  41. Tyvärr har jag inte texten kvar. Skriver direkt på sidan och sparar inte. Men i korthet:

    Att språket ”förfulas” är en naturlig process. Varje ny generation försöker utskilja sig med sina uttryck och begrepp. När vi förfasar oss över dagens typ, liksom, bah etc skall vi minnas att våra föräldrar himlade med ögonen åt vårt språk och deras föräldrar före dem. Problemet blir när man bara lär sig ungdomsspråket, eller rinkebysvenskan. Då blir det en begränsning istället för en möjlighet. Rätt språk på rätt plats är makt, fel språk en nackdel.

    När det gäller att uttala sig om saker man inte har en susning om. Det kan ha med Lp 94. Egentligen en bra läroplan som utvidgar kunskapsbegreppet från fakta till att även innefatta färdighet, förståelse och förtrogenhet. Problemet är att när vi skulle skrota korvstoppningsskolan så körde vi ner i andra diket istället. Vi skickade ut eleverna att ”forska” och analysera utan att de fick en bra bakgrundsinformation. Vi verkar inte kunna göra två saker samtidigt.

    Och svar på Eriks kommentar: När jag skrev lika fel, menade jag mer fel båda två utan rangordning i elände. Har man vettiga faktakunskaper kan man senare lära sig analysera, men man kan inte analysera om man inte vet något. Jag kan konstatera att det blev ganska jobbigt när jag började på universitetet och skulle tänka själv, lägga upp sina egna studier och sålla relevant information, när man endast fick färdiga utantilluppgifter till nästa lektion.

    Nu när jag själv är lärare försöker jag ge mina elever en mer komplett bild av matematiken. Både rena verktyg (utan dem är man körd) men också öppna uppgifter utan given lösning och utan ett givet facit. En massa matematiska verktyg blir meningslösa om man inte kan applicera dem på ett skarpt läge.

    Kommentar av AV — december 12, 2010 @ 4:30 e m

  42. Erik: Har du spanat in http://blog.okcupid.com/ de har rätt kul statistik från sin dejting databas. Ibland drar de konstiga slutsatser från tabellerna men tabellerna i sig är rätt så kul.

    Kommentar av Andreas Nurbo — december 12, 2010 @ 9:28 e m

  43. Erik:

    Jag förstår din oro angående artikeln (http://www.dan.sperber.fr/wp-content/uploads/2009/10/MercierSperberWhydohumansreason.pdf), och Jonathan Haidt som jag hörde snacka om den använde den på ett liknande du är inne på. Han förespråkar själv en slags moralisk relativism.

    Jag läser den dock inte alls så och om du kikar på mer än det jag klistrade in så tror jag att du kommer hålla med mig. Författarna visar på det du efterfrågar, nämligen hur vi ”borde” resonera om resonerandets adaptiva syfte i första hand var att nå sanning snarare än att ”argumentera för sin sak”. T.ex. som jag nämnde tidigare så tenderar vi att inte falsifiera våra egna påståenden och argument utan skapar snabbt hypoteser som vi sedan mest ägnar tid åt att belägga (se ex. deras diskussion om wason selection task eller konfirmationsbias). Vi har dock förmågan att falsifiera påståenden och uppvisar den så snart vi ställs emot någon som inte delar vår åsikt, saken är bara den att vi inte använder den gentemot våra egna åsikter.

    Precis som med moralexemplet jag skrivit om här tidigare, när vänsterliberaler i USA får frågan om de vill offra en vit man för att rädda fem andra så offras han snabbare än kvickt och vänsterliberalerna resonerar utilitaristiskt att fem liv är mer värt än ett. När de däremot behöver offra en svart man tvekar dem och vill inte längre använda sig av principen. Detta kan vi kalla dubbelstandard och vi ser prov på den hela tiden, exempelvis så som du många gånger påpekat att exakt samma logik och argument som används mot män går att applicera på invandrare, men det görs ej även fast det vore det logiska.

    För att inte bli långrandig, författarna postulerar helt enkelt sin hypotes om att det adaptiva syftet resonerandet tjänar inte i första hand har att göra med sanningssökande utan att argumentera för något. Sedan testar de denna hypotes i en mängd olika kända experiment där vi får dessa kognitiva biases och dylikt och jag måste säga tycker själv att nu när jag läste o lite så tycker jag att artikeln är ganska övertygande.

    (En sista grej bara, poängen är såklart inte att resonerande är dåligt eller inte fungerar. Det är det enda sättet vi har såklart. Men ska vi exempelvis dra några praktiska implikationer ur artikeln så skulle vi kunna tänka oss att när det kommer till beslutsfattande så bör vi snarare ägna oss åt diskursetik och deliberativ demokrati i Habermas anda snarare än någon kantiansk idé om att själva fundera ut om våra handlingar kan eller bör upphöjas till allmän lag. Detta helt enkelt eftersom vi behöver debatt och ”motståndare” för att testa våra argument eftersom vi som sagt tenderar att inte göra det lika bra på egen hand.)

    Kommentar av Jonas P — december 12, 2010 @ 10:13 e m

  44. I gårdagens SvD står att läsa följande, skrivet av Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund:

    ”Valfriheten har sänkt kvaliteten i skolan”


    Den svenska skolan tappar stort i både kunskap och likvärdighet, jämfört med skolor i andra OECD-länder. Förklaringen är lika enkel som kontroversiell – valfriheten i alla led; för elever, lärare och föräldrar och politiker, har sänkt det svenska skolsystemet till en nivå under OECD-genomsnittet. Efter att ha hanterat skolan som en experimentverkstad under 20 år måste politikerna på nationell nivå nu ta sitt ansvar, skriver Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund.

    Artikeln här: SvD Brännpunkt

    Reflektioner kring denna artikel?

    Kommentar av P.E. King — december 17, 2010 @ 8:20 f m


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

    aktivarum@gmail.com

    Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 1 119 andra följare

    Arkiv

%d bloggare gillar detta: