Aktivarum

Lagen om samlagskontrakt – For real or not? | november 19, 2010

Jag hinner inte skriva omfattande om detta nu så jag återkommer till det ikväll men tills dess kommer här en inledning.

Enligt ett inlägg som ramlade in hos Genusnytt igår kväll försöker politiker som Johan Linander (C) Beatrice Ask (M) med flera driva igenom ett vansinnigt korkat lagförslag där inre former av samtycke till sex blir ogiltiga.

Enligt beskrivningen skall samlag samtyckas skriftligen, muntligen eller så får man bara ha sex om det sker i kontexten av en gradvid ökande intimitet. Nu har länken till texten landat i debatten. Det rör sig om SOU 2010:71 och här bloggaren en liberal student om ämnet.

Låt diskussionen börja, is this for real or not?

Vad gäller den särskilda frågan huruvida inre samtycken ska godtas ställer vi oss bakom uppfattningen att inre (eller tysta) samtycken inte ska beaktas.

Sammanfattning fördelar kontra nackdelar (sid 223):

Fördelar
• Naturlig fortsättning av utvecklingen av den straffrättsliga synen
på sexualbrott
• Normerande verkan
• Fokus även på den misstänktes/tilltalades agerande
• Ett bättre bemötande

Nackdelar
• Ett ökat fokus på målsäganden i processen
• Svårigheter att definiera vad samtycke är och att skilja de giltiga
samtyckena från de ogiltiga
• Osäkerheten kring samtyckets (och det bristande samtyckets)
form och sambandet med räckvidden av kriminaliseringen
• Orimliga förväntningar på fler fällande domar
• Ökad risk för sexualmoralism

Uppdatering: Is this for real? Jag förstår att de försökte gömma dessa saker i 600 sidor svammeltext.

”I det föregående har vi redovisat de brister som vi menar finns dagens reglering och som vi anser måste åtgärdas för att man ska uppnå ett tillräckligt skydd för den sexuella självbestämmanderätten och den sexuella integriteten.

Dessa brister avser dels vissa situationer där gärningsmannen utnyttjar att offret befinner sig i en särskilt utsatt situation, dels situationer där en sexuell handling utförs utan tvång eller utnyttjande men ändå mot en persons vilja.

Därutöver kan det finnas skäl att kriminalisera vissa sexuella bedrägerier. s.232″

Ifall nån missat det så innebär lagförslaget tvärtom att någon sexuell självbestämmanderätt inte kommer att existera utan all sexuell bestämmanderätt övergår (eller snarare återgår) till staten precis som på medeltiden då sex reglerades av kyrkan.

I övrigt så roar sig vissa politiker och utredare med att slänga in egna premisser som har inget att göra med nuvarande våldtäktslag.

”Det ska därför vara straffbart att otillbörligt utnyttja inte bara den som befinner sig i ett hjälplöst tillstånd, utan också den som annars har särskilda svårigheter att värna sin sexuella integritet. Exempelvis kan det handla om att en person förs bort till en okänd plats och där utnyttjas sexuellt.”

Vad består dessa ”särskilda svårigheter av”? Det förtydligas inte av utredarna men däremot klargörs några få rader upp att varken tvång eller utnytttjande behövs. Sålunda blir det helt enkelt olagligt att ha sex med personer som inte vet var de är någonstans.

Allt i enlighet med texten på s.232 som också citeras av riksdagsledamoten Caroline Szyber (kd) på newsmill.

Observera även att det inte är offret som avgör om samtycke föreligger. Morallagar handlar inte om att skydda offer – De handlar om att överföra makt från individer till lagstiftarna och experterna själva. De avgör om du är våldtagen inte du.

Kommentar om Assangemålet i Aftonbladet: Hon anser inte hon är våldtagen.

Claes Borgström svarar: Hon är inte jurist!

Se även artikeln i LA Times som kommenterar den feministiska låtsasforskningen angående våldtäkter från Mary Koss

”Rather than asking female students about rape per se, Koss asked them if they had ever experienced actions that she then classified as rape.”

”73% of the women whom the study characterized as rape victims told the researchers that they hadn’t been raped. Further, 42% of the study’s supposed victims said they had had intercourse again with their alleged assailants”

Se även DN-artikeln våldtäkt som turistattraktion där två forskare kommenterar den feministiska låtsashjälpen till våldtagna kvinnor i Kongo.

”Besökarna verkar tävla om vem som kan komma hem och berätta om den mest förfärliga våldtäkten. Att tiotusentals kvinnor dör i barnsäng varje år eller att tjugo procent av barnen i Kongo dör innan de når fem års ålder är helt enkelt inte lika fascinerande.”

”Som en representant utryckte sig: ”Vill man ha finansiering över huvud taget så får man rätta sig in i ledet och arbeta med sexuellt våld – som alla andra.”

En vanligt invändning som har dykt upp är att detta bara handlar om att göra det lättare att döma brottslingar.

Det är framför allt personer som Tanja S, Johanna Sjödin och Elin J som på Genusnytt framfört detta argument. Problemet är att de då argumenterar utifrån falska premisser. De menar att det lättare handlar om att fälla personer som begår våldtäkt idag.

Det är dock INTE vad som står skrivet i SOU 2010:71 där står svart på vitt att det handlar om att utvidga våldtäktsbegreppet. Dvs göra nya saker olagliga som idag inte är brott alls men som de tycker borde vara det. Detta tycks handla om personlig åsikt, inga källor anges.

”Det som skiljer ömsesidigt sex från sexuellt övergrepp är närvaron, eller frånvaron, av ett giltigt och relevant samtycke i den stund den sexuella handlingen utförs.” s.234

Detta är rent struntsnack. Vad som enligt lagen skiljer ömsesidigt sex från ett sexuellt övergrepp är våld, tvång eller hjälplöshet.

Ovanstående påstående om giltighet och relevans har Nils Petter Ekdahls gäng (där bland annat Marianne Ny, åklagaren som vill fälla Julian Assange, ingår) hittat på, källor anges ej.

”Detta faktum skulle kunna sägas utgöra ett principiellt skäl för att i lagstiftningen använda brist på samtycke (eller motsvarande) som brottsrekvisit.”

Det är inget faktum utan deras egen personliga åsikt. Ingen källa anges till detta som de påstår är ett faktum.

”Det finns inget principiellt hinder mot – eller något motsägelsefullt i – att bygga lagen på omständigheter vars förekomst innebär att ett giltigt samtycke inte finns, dvs. negerar ett samtycke, och ändå hävda att det är det bristande samtycket som är kärnfrågan för prövningen. Regleringen uttrycker då vilka omständigheter som innebär att något giltigt samtycke inte finns.”

I korthet, samtycke kan finnas men ignoreras av staten och dess representanter om det inbegriper omständigheter som lagen kriminaliserar. Detta vare sig samtycke finns eller inte. Det är inte offret som bestämmer om offret gett samtycke.

Offrets åsikt om huruvida denne ville ha det sexet eller inte blir alltså lagligt – helt betydelselös.

Det är alltså samma metod som Mary Koss och hennes radikalfeministiska polare förespråkat i USA. Det är ”experter” (dem själva) som skall avgöra vad folk vill, det är inte folk själva som skall avgöra vad folk vill.

En av dessa experter som skall få bidra till att bestämma är såklart Sveriges egen MacKinnon: Madeleine Leijonhufvud vars namn förekommer 16 gånger i utredningen. Det kan vara värt att nämna att GW Persson i intervju med Pär Ström sade nåt i stil med att Leijonhufvud kröner en tom skalle med en professorstitel.

Nu har jag en tid att passa men jag återkommer ikväll runt 21.00 så let the mayhem begin. Missa inte Trollans inlägg på ämnet. Pär Ström startade debatten i ämnet på Genusnytt så där lär ni hitta flera inlägg senare ikväll.


11 kommentarer »

  1. Men om man skriver kontrakt blir det väl en affärsuppgörelse?
    Utan kontrakt: våldtäkt
    Med kontrakt: prostitution

    Kommentar av Onkel Kostja — november 19, 2010 @ 8:43 f m

  2. […] problemen. Erik från Aktivarum argumenterar mycket bra på Genusnytt, och har skrivit ett första inlägg om saken, han har lovat att återkomma lite senare med ytterligare […]

    Pingback av It’s all about sex… « Trollan's Tankar om stort och smått — november 19, 2010 @ 10:49 f m

  3. Bra att du tar upp detta!

    Jag återkommer senare – hör gärna av dig om du vill och har tid.

    Kommentar av P.E. King — november 19, 2010 @ 1:43 e m

  4. Vet du något om den hearing man haft angående utredningen. Det står att anmälan skulle ha gjorts i september 2009 men utredningen presenteras ett år efter denna hearin? Har jag fel?

    På deltagarlistan fanns följande grupper.
    Frågarn är om det är dessa grupper som har beställt eller tom utformat utredningen så att den se ut som den gör. Dessa grupper är ju inte precis kända för att bry sig om rättssäkerhet. I så fall är det rätt allvarligt då de är till 100% partiska! De stora drakarna kommer här:

    Deltagarförteckning
    1. Amnesty International, svenska sektionen
    2. Barnombudsmannen
    3. Brottsofferjourernas Riksförbund
    4. ECPAT Sverige
    5. Fredrika-Bremer-Förbundet
    6. Kvinnofronten
    7. RFSL Brottsofferjour
    8. Riksförbundet för Sexuell Upplysning (RFSU)
    9. Riksorganisationen mot sexuella övergrepp (HOPP)
    10. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige
    (ROKS)
    11. Sveriges Kvinno- och tjejjourers Riksförbund (SKR)
    12. Sveriges Kvinnolobby (SKL)
    13. Terrafem
    14. UNICEF Sverige
    15. UNIFEM

    Kommentar av JD — november 20, 2010 @ 12:57 f m

  5. Sveriges kvinnolobby och Unifem är väl kanske de som mest kan ses som inflytelserika politiska lobbyister. Politiska grupperingar som vanliga människor inte kan välja fram i allmänna val men som ändå styr över politik och lagar?

    Kommentar av JD — november 20, 2010 @ 1:06 f m

  6. Erik

    Om du vill att folk ska stödja dig genom att bidra med en liten peng så borde du göra som Pär och ha en ruta bredvid där det står att man kan stödja ditt arbete. Det är svårt att hitta på din blogg uppgifter om detta om man inte sedan tidigare känner till ditt gamla inlägg om den saken.

    Mvh Torstensson.

    Kommentar av Torstensson — november 21, 2010 @ 9:50 f m

  7. Haha, vilka dönickar till byråkratiskt steriliserade sinnen som alls kan tänka i såna här banor. Hejdå kärlek. Hejdå passion.

    Kommentar av Nordbo — november 21, 2010 @ 10:51 f m

  8. Torstensson:

    Jag vet inte ens hur man får en sådan där ruta att fungera men det är toppen du påpekade att det är svårt att hitta texten. Jag gjorde misstaget att lägga den texten som blogginlägg. Inte så konstigt att jag inte tänkte klart vid det tillfället då jag var minst sagt pressad, stressad och allmänt illamående.

    När jag läste din kommentar insåg jag att det inte är det att jag behöver en ruta. Det är det att jag behöver lägga texten inte som blogginlägg utan som ”sida” (Alltså där det nu finns ”About” ”Bloglovin” och ”Länkar”)

    Sidor är lätta att hitta och ett fenomenalt bra ställe att lägga viktiga saker. Jag begriper inte själv varför jag bara har tre sidor i dagsläget men toppen att du fick mig att tänka på det. Kommer nog att komma upp några sidor inom kort tack vare din kommentar.

    Kommentar av Erik — november 21, 2010 @ 11:26 f m

  9. Jag läste för några år sedan om en undersökning (eventuellt gjord i ett ”date rape”-sammanhang) som visade att tillstämmande till sex och ett vandrande från den ena ”basen” till den andra framförallt gjordes outtalat (tex med kroppsspråk eller genom att inte uttala sig emot vad den andra parten gjorde). I kontrast signaliserades ovilja till största delen genom ett explicit muntligt nekande. (Något som även stämmer både med mina egna erfarenheter och tendensen i fiktiva skildringar, tex i filmer.)

    Den slutsats som nämndes var att lagar som strävar efter upprepade muntliga bejakningar eller ett skrivet kontrakt går tvärtemot människans naturliga förhållande. (Om i undersökningen själv eller i den diskussion jag läste minns jag tyvärr inte, men den är rätt uppenbar.)

    Kommentar av michaeleriksson — november 22, 2010 @ 9:40 e m

  10. […] dock inte tydligt då man gömt dessa förslag i en monsterutredning på över 600 sidor vid namn SOU 2010:71 Postat i Genus, Jämställdhet, Kultur, MediaTags: kazmierska feminism, kazmierska internet, […]

    Pingback av Jag tror inte på ett ord Natalia Kazmierska säger « Aktivarum — december 8, 2010 @ 2:54 f m

  11. […] Som vi berättat tidigare så handlar SOU 2010:71 bl a om att vissa utredare vill slopa tvångs- och våldsrekvisit vid våldtäkt för att ersätta dessa med ett samtyckesrekvisit. Idag har vi i en DN-artikel av Johanna Koljonen om behovet att prata om dagen-efter-sex känslorna. I Aftonbladet beskriver Malin Collin samma händelse som Koljonen, men som ett sexövergrepp […]

    Pingback av Rättssäkerhet, Assange och Dagen-efter-sex känslorna « Aktivarum — december 18, 2010 @ 1:21 e m


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

    aktivarum@gmail.com

    Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 1 068 andra följare

    Arkiv

%d bloggare gillar detta: