Föräldradagarna uppdelade eller inte?

Individuell föräldraförsäkring har diskuterats till och från ett längre tag nu

Uppdatering 14/12 2011 Lena Sommestad är inne och slirar på ämnet. Hon tycks dock inte förstå problematiken ifrågan. Att kvinnorna behåller barnen efter separationer brukar ju tvärtom stödjas av feminister och kvinnopolitiker  som då pratar om barn som en fördel som män skall förtjäna.

Så länge deras önskan att barnen skall ha sin pappa i närheten bara gäller när de lever ihop och mamma kan dra nytta av pappa för egen del så rimmar alla önskemål att män skall ta mer ansvar för barn falska.

Vidare så blir det ännu falskare när hon är ett så uppenbart offer för ”The Apex Fallacy”

Jag har inte bestämt den svenska översättningen ännu. Inlägg på ämnet är under konstruktion. Sommerstad bifogar diagram som hon påstår belyser svenska kvinnors situation idag, i liv och arbete

…med lägre förvärvsinkomster, mer obetalt arbete, mer oregelbundet arbete, större sjuklighet och mer ängslan oro och ångest än män.

De är hämtade från SCB:s jämställdhetsstatistik. Vill vi ha det så här? Hur ska framtiden se ut?

Förvärvsinkomst i sig ,Lena Sommestad är helt irrelevant, oviktig och du är rent ut sagt lögnaktig som försöker använda den på det sätt som du gör. Det relevanta är inte vem som tjänar pengarna.

Det relevanta i ett familjesamhälle som vårat är vem som kontrollerar dem.

Om du tror att kvinnor har så dåligt ställt jämfört med män så bör du fråga dig varför det är kvinnors konsumtion som beskrivs som viktigast av allt hos handelsbranschen. Kan du svara på det Lena Sommestad?

Tills du gör det kan du knappast kalla dig en seriös debattör. Du säger kvinnor är fattiga medan all reklam försöker få kvinnors pengar. Antingen är det SCB eller reklamarna som har fel i frågan.

Uppdatering slut.

Hos The genderrorist finns en bra genomgång av argumenten för och mot denna ändring av nuvarande system. Oavsett vilken åsikt man har i frågan så tycker jag det är klart fördelaktigt att ha alla argument framför sig.

I syfte att underlätta debatten så gör jag här en genomgång av de argument han räknar upp. Sedan lägger jag till den faktor som jag tyckte saknades vid The Genderrorists genomgång. I korthet så lyder argumenten som följer:

Fördelar:

”Ett barn har rätt till båda sina föräldrar. Ekonomin påverkas väldigt lite. Kvinnors möjligheter till revirtänkande upphör. Det vore inte mer statlig kontroll än något annat. Föräldraledighet är en förmån, och inte ett tvång. Det vore en tydlig signal till samhället.”

Nackdelar:

”Vissa vill amma längre än 6 månader. Varför INTE tillåta individuell frihet? Borde inte barn ha rätt till motiverade föräldrar? Det är vanskligt att lagstifta om sunt förnuft. Folk har faktiskt ett eget ansvar. Jämställdhet är INTE samma som 50/50″

Samtliga argument är mer detaljerat beskrivna hos The Genderrorist. Jag rekommenderar ni läser där då detta faktiskt berör alla och redan är något som politiker och fackförbund på hög nivå diskuterar. Jag väljer här att enbart summera rubrikerna för att göra det snabbt överblickbart.

Då Genderrorists inlägg är så välskrivet och nyanserat finns ingen poäng att här skriva vad som i grunden skulle bli samma saker. Istället vill jag diskutera vad som jag anser är kärnan i hela debatten.

Nämligen huruvida den ena personen kan ha högre föräldralämplighet.

Om vi nu anser att bägge föräldrar skall tillbringa lika mycket ledig tid hemma med barnen oavsett vem som är duktigast/lämpligast under en kärleksrelation varför skulle vi då ha någon som helst prövning av vem som är lämpligast efter att kärleksrelationen tagit slut?

Om det nu inte var viktigt för oss vem som var bäst med barn när de bägge var ett par, hur blev det då en viktig fråga när de inte längre var ett par? Det är ur alla logiska perspektiv helt absurt att vi skulle utreda det ena men inte det andra.

Vad vi diskuterar (eller som iaf flera politiker i bägge blocken diskuterar) är ju nämligen, om vi talar klarspråk en situation där sämre förälder skall vara lika mycket med barnen som bättre förälder.

Detta eftersom staten anser det är viktigare med jämställdhet och båda föräldrarnas närvaro i barnens liv än vem som faktiskt är bättre lämpad att ta hand om barnen generellt.

Men där skapas då också den känsligaste frågan gällande ämnet individuell föräldraförsäkring.

För vad gör vi då om den ena föräldern anser sig vara bättre lämpad som förälder och får för sig att den sämre lämpade föräldern dessutom är skadlig för barnen?

Då måste vi klara av att separera de frågorna helt och hållet där vi utöver saker som är skadliga för barnen helt struntar i andra förälderns känsla av att vara lämpligaste valet.

Då blir det enda argument man kan ha mot en förälder saker rent skadliga för barnen. I övrigt blir det en fråga om olika föräldrastilar, olika föräldramentaliteter, olika önskemål, olika personlig smak.

Saker som om vi skall ha individuell föräldraförsäkring helt måste sakna betydelse. Annars så skulle vi  ju få en smyguppdelning ändå trots lagstiftning som skapats för att förhindra sådan uppdelning,

Har politikerna tänkt på detta? För mig veterligen debatteras inte detta offentligt.

När man har en diskussion om vad som är barns bästa vid parbildning (där samhället säger män skall vara mer med barn) och en helt annan diskussion om vad som är barns bästa vid separation (där samhället säger män skall vara mindre med barn) då blir ju hela resonemanget absurt.

Bestäm er! Är lämplighet viktigt eller inte? Vissa verkar enbart vilja ha män i barns liv om barnens mamma är ihop med den mannen.

En annan sak som inte diskuteras alls är hur vuxna människor går vidare och skaffar nya relationer. Den underliga, sällan nämnda konsekvensen av dagens situation är ju att styvpappor anses mycket lämpligare för barnen än styvmammor.

Min pappa.nu genomför en genomgång av hur familjerätterna hittills beslutat. Resultatet talar för sig själv. ”Lunds familjerätt 100% vårdnad till mammor, andra städer 80% enskilt till mamman”

---

Publicerat i Genus, Jämställdhet, Samhälle
Tags: föräldraförsäkringen, genderrorist, iff, individuell föräldraförsäkring, papparörelsen, vårdnadstvist