Vad är egentligen jämställdhet? Att skapa någonting konkret eller att säga fina saker som alla vill höra?
Idag när jag satt och slökollade igenom nyheterna hittade jag Maria CarlingsSvD-artikel som påstår att modiga män visar vägen till jämställhet. Då jag är intresserad just av ämnet praktisk jämställdhet så läste jag artikeln och döm min förvåning när jag såg att den hade väldigt lite att göra med sådan medan den hade allt att göra att med marknadsföring av intervjuade konsulten, Andreas Bhagwanis teser. Vilka det gavsinga som helst belägg för att vara praktiskt testade.
Budskapet i artikeln lyder som följer: Då denne som jobbar med och får betalt för att skapa diskussioner om genusfrågor såg nytta i att ha nagellack på fingrarna när denne kom till jobbet så borde andra män se samma nytta. Med ungefär samma logik så borde förstås alla kvinnor imorgon gå till jobbet iklädda skyddshjälm och hörselskydd oavsett om de får betalt för att syssla med något där sådan kommer till nytta eller inte. Det är ju liksom vad tesen innebär. Om nagellack var bra för honom så måste det vara bra för andra också. Beläggen är minst sagt svaga.
”Redan som barn snappar vi upp var gränserna går för ”vad killar gör” och ”vad tjejer gör”. Utan att tänka särskilt medvetet på det fortsätter vi att söka bekräftelse i våra könsroller. Samtidigt befäster vi gamla normer”
Detta stycke ger mig ingen ny information alls. Som barn snappar vi upp hur träd ser ut, hur bollar studsar, hur hundar låter, hur människor beter sig etc och vi använder den informationen för att få det resultat vi önskar uppnå. Detta vet ju varenda människa över en viss ålder och sålunda har detta stycke ingen informativ betydelse. Som ni kan läsa i ett tidigare inlägg om normer här på bloggen är det sista stycket helt överflödigt. Att normer befäster normer säger ingenting.
Hur trovärdigt är det att genussäljare förkastar saker de själv bevisligen tycker är viktiga nog att välja för egen del?
”Andreas tar ett exempel från hans och sambons besök i cykelaffären. De hade valt en cykel till sin dotter och eftersom den låg i en låda frågade Andreas sambo Jessica om det var mycket att sätta ihop. ”Nja litegrann, men det är ju inte svårt”, svarade killen i cykelaffären.– Jag hakade på direkt och frågade: Är det snabbkoppling på hjulen? I efterhand skrattar Andreas åt situationen och hans eget snabba initiativ till att bli bekräftad som man. – Det där med snabbkopplingen var ett sätt att bonda med killen i cykelaffären. Det kom helt spontant. Ändå jobbar jag med genusfrågor …”
Det här är lite som att lyssna på en medeltida hovnarr som försöker övertyga oss om att eftersom denna får kasta en tårta på kungen så är det han som har makten och inte kungen. Vi får alltså ett livs levande exempel på hur den där utbildningeninte funkat i ett skarpt läge. När det passar gjorde han ju precis tvärtom han föreläser om. Han försöker skratta bort sina egna behov medan han bevisligen ser till att först tillfredställa dem innan han kommer på att javisst ja, så skall man skall ju enligt min träning inte göra! Då han såg till att tilfredställa dessa behov saknas ju belägg för att de skulle vara onödiga.
Flera av konsultens exempel är vidare falska och varken stödjer eller styrker teserna som förespråkas.
”Bilförsäljare missar många affärer på grund av att de automatiskt vänder sig till mannen om det kommer ett par. En kvinnlig chef som ville köpa en Lexus, stor och dyr bil, hade sin man med sig och försäljaren vände sig konsekvent till honom. Hon köpte visst en Mercedes till slut.”
Man påstår försäljare missar affärer för att de vänder sig till mannen. Som exempel på detta så tar han affären när kvinnan köpte en mercedes. Ursäkta men på vilket sätt styrker en affär där hon köpte bilen att försäljare missar affärer? Det kan vara så men resonemanget styrks knappast av exemplet. Som kronan på verket så får vi Bhagwanis teorier om chefsskap. Då jag studerat ledarskap och organisationsteori så blir detta extra intressant för mig.
”Det blir inte effektivt att alltid välja vita medelklassmän som är på ett visst sätt och talar på ett visst sätt. Rekryteringsbasen blir för liten och därför får vi inte de bästa cheferna.”
Väljs alltid vita medelklassmän? Finns inte en enda person från annan klass, kön eller hudfärg som ledare i något sammanhang? Om man inte kan säga vad man vill utan närmast ohederligt grova överdriftervad är poängen? Och sedan när är ledare alltid valda? Kamprad ledde väl i egenskap av ägare och grundare? Avslutningsvis vad menar han med att det inte är effektivt? Hur effektivt något är hänger ju på vad man försöker göra. Eller menar han kanske det inte är effektivt för honom personligen? Som avslutning får vi följande tankevurpa.
”Vi måste fråga oss själva varför vi har så stort behov av att välja dem som är lika oss själva.”
Jaha, måste vi det? Som en av mina bästa föreläsare på ämnet ledarskap och kritisk analys brukade säga så ofta:Vi måste ingenting. Det är vad vi vill uppnå som är det viktiga. Men då är det ju också ganska avgörande skillnader mellan ledarskap och management. Ledare leder till skillnad från managers genom föregående exempel. Det gör inte konsulten ifråga.
Sist men inte minst så är svaret på frågan att vi har så stort behov att välja dem som är lika oss eftersom känslan att göra det i sig är så stark. De människor som hade den känslan överlevde och fick barn och de barnen var i högre grad sådana som fick känslan att göra det osv.
Din blog verkar lovande!
—–
Du skriver, att nedanstående utdrag ur den fjolliga artikeln inte ger dig någon ny information.
”Redan som barn snappar vi upp var gränserna går för ”vad killar gör” och ”vad tjejer gör”. Utan att tänka särskilt medvetet på det fortsätter vi att söka bekräftelse i våra könsroller. Samtidigt befäster vi gamla normer”.
Informationen ligger förmodligen på ett annat plan än det deskriptiva.
”Gamla normer” är något, som dagens generation har drillats att reagera automatiskt negativt på.
Du skriver själv, att ”normer är ideal som man sätter upp för människor att följa”.
Befästa gamla ideal? Dä ä fuuult dä..
Kommentar av Anders — augusti 27, 2009 @ 5:12 e m
Hej Anders, tackar.
Det jag menade med att stycket inte gav mig nån ny information var att styckets enda funktion är att minska dina mentala försvar där vi får självklara saker berättade för oss om och om igen och sedan kommer det mindre självklara och då är vi mer sannolika att hålla med om det också för vi tycker att denne skriver ju vettiga saker.
Det jag menade med att den sista meningen var överflödig var att exakt samma sak står redan i texten. Det står i princip samma sak två gånger. Först står det att vi befäster normer (våra könsroller) sedan står det att samtidigt befäster vi normer. Det här har jag sett ganska ofta i debatten hur man försöker ge intrycket av att normer orsakas av normer men ”att normer är normer” är ju ingen förklaring.
Kommentar av Erik — augusti 27, 2009 @ 7:36 e m
Du har helt rätt i, att samma sak tuggas om och om.
Men jag misstänker, att läsaren förväntas reagera så här:
”Redan som barn snappar vi upp var gränserna går för ”vad killar gör” och ”vad tjejer gör”.
Ja, det gör vi.
”Utan att tänka särskilt medvetet på det fortsätter vi att söka bekräftelse i våra könsroller.”
Jo, det kan stämma.
”Samtidigt befäster vi gamla normer”.
USCH då!
—–
Dagens generation indoktrineras/programmeras (i skolan) till att reagera automatiskt med avståndstagande och olustkänslor på vissa nyckelfraser t.ex. ”gamla normer”.
======
Jag såg dina kommentarer på Per Billings blog.
Hur ser du på Empathising-systemising (E-S) theory?
Kommentar av Anders — augusti 27, 2009 @ 9:20 e m
Anders:
”Du har helt rätt i, att samma sak tuggas om och om.
Men jag misstänker, att läsaren förväntas reagera så här”
Ja det var en bra beskrivning, du upprepar det med andra ord så att det framstår som det ena är nåt annat än det andra. Visste du att detta är typfall på Erickssonian hypnos? Pacing & Leading, först beskriver du saker som för publiken är sanna (jag står framför er, det är fredag, etc) sedan kommer ”leading” när han säger vad vi skall tycka.
”Dagens generation indoktrineras/programmeras (i skolan) till att reagera automatiskt med avståndstagande och olustkänslor på vissa nyckelfraser t.ex. ”gamla normer”.”
Dagens generation verkar drillad i budskapet att det är bra att veta så lite som möjligt om allting för då har man inga fördomar. Men de förväxlar sina försök att veta så lite som möjligt med huruvida det finns vetskap alls.
”Jag såg dina kommentarer på Per Billings blog.
Hur ser du på Empathising-systemising (E-S) theory?”
Jag har alla tre delarna av BBC:s Secrets of the sexes och där så konstaterade man ju denna teori med all önskvärd tydlighet. Redan vid taxiresan till labbet så smygtestade man tjejerna och killarna genom att taxichauffören hade samma konversation med alla deltagare. Alla tjejerna kom ihåg mer om sociala detaljer än killarna, alla killarna kom ihåg mer om politik och platser de passerade än tjejerna.
Och detta var information som de inte visste de skulle tillfrågas om. Vidare så sysslade jag tidigare med Myers-Briggs personlighetsindikator. Följande fördelning fick vi veta var uppmätt. Av killarna så är 2/3 normalt övervägande T (tanke) av tjejerna är 2/3 normalt övervägande F (känsla)
Gissa vilken bokstav som dominerar bland höga chefer?
Kommentar av Erik — augusti 27, 2009 @ 10:28 e m
”Erickssonian hypnos”
Intressant! Jag kände inte till Erickssonian hypnos. Berätta gärna mer om denna tekniks praktiska användning och vilka som får lära sig att använda denna. Försäljare?
”Dagens generation verkar drillad i budskapet att det är bra att veta så lite som möjligt om allting för då har man inga fördomar.”
Det stämmer och ”fördom” har bytt betydelse. Förr betydde fördom: falsk, ogrundad vanföreställning.
Idag betyder fördom: korrekt, (som regel statistiskt) välgrundad observation/uppfattning, som makthavarna är angelägna, att befolkningen bör vara ovetande om.
Exempel på s.k. ”fördomar” är t.ex. det vi diskuterar, varför alla olika genomsnittliga utfall mellan män och kvinnor skulle bero på diskriminering, att romer är överrepresenterade i brottslighet – och skulle det förhålla sig på det viset, så beor detta på att romer möter fördomar och diskriminering. Precis som normer orsakas av normer, så orsakas nämligen fördomar av fördomar. 🙂
”Men de förväxlar sina försök att veta så lite som möjligt med huruvida det finns vetskap alls.”
Jag fruktar, att skolans förfall är mer omfattande, än vad de flesta kanske föreställer sig. Dagens lärargeneration utgör den (programmerade) spjutspets som indoktrinerar och programmerar det uppväxande släktet till okunnighet samt till politiskt korrekta uppfattningar. The female brains dvs majoriteten av flickorna är givetvis särskilt lättprogrammerade.
—-
Baron-Cohen observerar skillnader mellan könen som tidigare observerats och avfärdats som inlärda. Men då han framför, att från the extreme male brain så är det ett kontinuum till högfungerande autister, så borde E-S theory vara lite svårare att avfärda med, att de observerade skillnaderna endast skulle vara en följd av inlärning av traderade könsroller. Få hävdar, att autister skulle ha en *inlärd* profil, som skulle kunna förebyggas med en annan uppfostran.
—-
Om jag förstod dig rätt, så framförde du, att män s.a.s. vänder sig utåt medan kvinnor vänder sig inåt (du skrev, att kvinnor har ”inte behov”, vilket män saknar). Mycket intressant! Kan du utveckla detta närmare och vilka har skrivit mer om det?
Kommentar av Anders — augusti 28, 2009 @ 11:12 f m
Anders:
”Intressant! Jag kände inte till Erickssonian hypnos. Berätta gärna mer om denna tekniks praktiska användning och vilka som får lära sig att använda denna. Försäljare?”
Milton Erickson var psykiatriker. Sålunda används hans principer främst av terapeuter men kan förekomma i alla fält där man försöker övertyga om någonting exempelvis hos politiker. President Obama har dess principer i flera av sina tal.
”Det stämmer och ”fördom” har bytt betydelse. Förr betydde fördom: falsk, ogrundad vanföreställning. Idag betyder fördom: korrekt, (som regel statistiskt) välgrundad observation/uppfattning, som makthavarna är angelägna, att befolkningen bör vara ovetande om.”
Jaha, har fördom bytt betydelse? Vem bestämde det och hur gick det till praktiskt? Språket styrs ju inte av exempelvis ”makthavare” språkforskare visar tvärtom att språket styrs praktiskt av hur den stora majoriteten talar. I England har ”makten” försökt skapa könsneutrala noun flera gånger om. Samtliga gånger helt utan framgång. Så snarare är det just för att fördom INTE bytt betydelse som man använder ordet på detta sätt. Om det hade bytt betydelse så hade det varit värdelöst.
”Exempel på s.k. ”fördomar” är t.ex. det vi diskuterar”
Nej, om det vi diskuterade var fördomar så fanns inget värde i att kalla det fördomar. Det är just för att det vi diskuterar inte är fördomar som propaganda ser en fördel i att framställa det på så sätt. Precis likadant är det med rasism, att kalla en rasist för rasist har inget värde, endast att anklaga en person som inte är rasist för att vara rasist har värde.
”Precis som normer orsakas av normer, så orsakas nämligen fördomar av fördomar. :-)”
Ja i propagandaindustrin är det förstås så. Men i verkligheten är det en omöjlighet. Inom retoriken kallas det en fallacy och sorterar under cirkelresonemang.
”Jag fruktar, att skolans förfall är mer omfattande, än vad de flesta kanske föreställer sig. Dagens lärargeneration utgör den (programmerade) spjutspets som indoktrinerar och programmerar det uppväxande släktet till okunnighet samt till politiskt korrekta uppfattningar. The female brains dvs majoriteten av flickorna är givetvis särskilt lättprogrammerade.”
Jo jag känner till de här sakerna via kompisar som går lärarutbildning. Men hur har du erfarenheter av detta?
”Baron-Cohen observerar skillnader mellan könen som tidigare observerats och avfärdats som inlärda. Men då han framför, att från the extreme male brain så är det ett kontinuum till högfungerande autister, så borde E-S theory vara lite svårare att avfärda med, att de observerade skillnaderna endast skulle vara en följd av inlärning av traderade könsroller. Få hävdar, att autister skulle ha en *inlärd* profil, som skulle kunna förebyggas med en annan uppfostran.”
Jo det har du rätt i, det är lika djupt kränkande mot autister att hävda deras sjukdom är inlärd som det är mot homosexuella att säga de tränats att få en annan sexuell läggning. Sedan har vi ju det faktum att man gärna använder kvinnor som normen medan forskning visat att män är biologiskt olika. Kvinnor är mångdubbelt lättare att påverka socialt.
”Om jag förstod dig rätt, så framförde du, att män s.a.s. vänder sig utåt medan kvinnor vänder sig inåt (du skrev, att kvinnor har ”inte behov”, vilket män saknar). Mycket intressant! Kan du utveckla detta närmare och vilka har skrivit mer om det?”
Tja dessa saker har jag läst och hört om lite varstans men utöver det uppenbara fältet (praktisk terapi) mest i samband med utbildningar inom ledarskap, försäljning eller datingconsulting. Det finns gott om forskning på könsskillnader som visar olika metod ger olika resultat men samma metod ger olika resultat på olika kön.
Dessa saker bestrids heller inte. Istället påstår man de är inlärda. Men det är det ju ingen som kommer med belägg för.
Kommentar av Erik — augusti 28, 2009 @ 1:12 e m
”Jaha, har fördom bytt betydelse? Vem bestämde det och hur gick det till praktiskt?”
Det är en bra fråga. Vem bestämde t.ex., att en person som befinner sig illegalt i landet skall kallas för ”papperslös”? Hur går det praktiskt till, när alla pappers- och etermedia i Sverige som på kommando börjar använda ordet ”papperslös”?
”Språket styrs ju inte av exempelvis ”makthavare”
språkforskare visar tvärtom att språket styrs praktiskt av hur den stora majoriteten talar.”
Var det verkligen den stora majoriteten som spontant och gemensamt skapade begreppet ”papperslös” i Sverige?
—–
Jag uttryckte mig kanske oklart – begreppet ”fördom” används av propagandaindustrin i syfte att undertrycka kunskap om de faktiska förhållanden, som makthavarna vill dölja för befolkningen. Då propaganda alltför ofta har ersatt kunskapsförmedling i skolan, så lämnar beklämmande många skolan t.ex. övertygade om, att det blott är en fördom, att det finns några genomsnittliga skillnader mellan män och kvinnor.
Det är således korrekta, (som regel statistiskt) välgrundade observationer som idag företrädesvis beskrivs som ”fördomar” i skolan, i media, av politiker, av genusindustrin och av mycken annan samhällsvetenskap.
Kommentar av Anders — augusti 28, 2009 @ 3:47 e m
Erik:
En fråga
Du skriver, att du ”är intresserad just av ämnet praktisk jämställdhet”.
Från vilket praktiskt perspektiv är du intresserad av detta?
PS Det finns tydligen flera ”Anders” – den Anders som du diskuterar med på Per Billings blog är inte jag.
MVH,
Anders
Kommentar av Anders — augusti 29, 2009 @ 5:40 e m
Anders:
”Från vilket praktiskt perspektiv är du intresserad av detta?”
Jag är intresserad av att förbättra människors (dvs mäns OCH kvinnors) levnadsförutsättningar. En av de många saker som idag direkt och indirekt försämrar människors liv är just ojämställdhet (dvs obalans). Där behövs balansering av debatten. Denna blogg är bara första steget.
Den positionisering av teorier som vi ser offentligt idag är skadlig för alla. Och påståendet att kvinnodominerade teorier skulle vara bra för oss för att vi tidigare haft mansdominerade teorier är ju bara korkat. Man uppnår inte balans genom att flytta från ena sidan till den andra av en våg. Försök själv se hur den vågen skulle se ut.
Faktum är att kvinnor påstås få allt bättre medan de påstås må allt sämre. Låter inte det lite konstigt?
Teorin säger då att det beror på att kvinnor har det dåligt men därför pratar jag också om praktisk jämställdhet. Vad teorin säger struntar jag i. Jag är en teoretisk människa som utgår från praktiken. De flesta som debatterar är praktiska människor men utgår från rena teorier.
När personer som pratar om kvinnors bästa får mer att tala om mår kvinnor allt sämre och är dessutom allt räddare. Nåt är väldigt konstigt i Danmark.
Kommentar av Erik — augusti 30, 2009 @ 10:52 f m
Anders:
Om en person som befinner sig illegalt i landet kallas papperslös hänvisar papperslös fortfarande till en person som befinner sig illegalt i landet. Det vi pratade om tidigare innebär att den originella hänvisningen försvinner.
Nej och jag har heller aldrig hört något i en normal diskussion använda ordet papperslös. Däremot har jag ofta hört hänvisningar till personer som befinner sig illegalt i ett land. Här är en video som kommenterar försöken att kontrollera argumentet via språkstyrning. Ämne ”Illegal alien”
Vilka makthavare? Sist jag kollade så var detta inget nån makthavare styrde över. Tvärtom, personer med enorm formell makt kan tydligen av obegripliga anledningar råka illa ut för att de bryter mot nån annan parts regler. De är lika rädda som alla andra. Frågan är för vad? för vem?
Nej det är ju just det som de inte gör. Beklämmande många lämnar däremot skolan under fördomen den genomsnittliga skillnaderna bara är en fråga om kulturella och sociala faktorer. Väldigt få tror inte skillanderna finns. De har bara fått en bekväm ursäkt för att slippa bry sig om dem. ”det där är bara social konstruktion”
Javisst, men att detta sker förklarar inte varför det sker. Grattis! Du har just beskrivit en struktur.
Kommentar av Erik — augusti 30, 2009 @ 11:06 f m
Bra beskrivning, verkligen… 💡
På den här sajten – i bok nr 5 – finns ett kapitel att läsa – som väl beskriver hur pytteliten enskild frihet det egentligen finns i wårt samhälle i dags dato, tyvärr tyvärr… 😥
Kommentar av Josef Boberg — augusti 30, 2009 @ 8:13 e m
Min föregående kommentar hamnade i Ditt spam-filter, tyvärr tyvärr… 😥
Kommentar av Josef Boberg — augusti 30, 2009 @ 8:14 e m
”Det vi pratade om tidigare innebär att den originella hänvisningen försvinner”.
Om begreppet ”fördom”=falsk, ogrundad vanföreställning i praktiken har bytt betydelse eller ej, när det företrädesvis används om korrekta, (som regel statistiskt) välgrundade observationer (i syfte att undertrycka kunskap om hur det de facto förhåller sig) – det är närmast en filosofisk frågeställning.
”Vilka makthavare? Sist jag kollade så var detta inget nån makthavare styrde över.”
Syftet är att undertrycka kunskap om de faktiska förhållanden, som makthavarna vill dölja för befolkningen – jag förstår inte din invändning?
I det videoklipp som du länkar till, så framförs:
”Coming up with new terms for old problems does not make them go away, it just helps politicians and special interest groups change the debate and control the argument”.
En förändrad begreppsapparat hjälper politiker och olika särintressen att byta ämne för debatten och underlättar deras kontroll av agendan. Jag delar den uppfattningen. Tvivlar du på, att det förhåller sig så?
”Tvärtom, personer med enorm formell makt kan tydligen av obegripliga anledningar råka illa ut för att de bryter mot nån annan parts regler.”
Här kan jag inte följa din tankegång. Vad eller vem syftar du på?
”De är lika rädda som alla andra. Frågan är för vad? för vem?”
Du verkar övertygad om, att alla är obegripligt rädda? Har du haft haft några speciella upplevelser?
”Nej det är ju just det som de inte gör. Beklämmande många lämnar däremot skolan under fördomen den genomsnittliga skillnaderna bara är en fråga om kulturella och sociala faktorer. Väldigt få tror inte skillanderna finns. De har bara fått en bekväm ursäkt för att slippa bry sig om dem. ”det där är bara social konstruktion”.”
Så kan man också beskriva det. Om jag hade skrivit: övertygade om, att det blott är en fördom, att det finns några genomsnittliga, medfödda skillnader mellan män och kvinnor – vad hade du svarat då?
”Javisst, men att detta sker förklarar inte varför det sker.”
Hur menar du? Finner du det förbryllande, att korrekta, (som regel statistiskt) välgrundade observationer idag företrädesvis beskrivs som ”fördomar” i skolan, i media, av politiker, av genusindustrin och av mycken annan samhällsvetenskap?
”Grattis! Du har just beskrivit en struktur”
Begreppet ”struktur” är föga klargörande. Jag undviker att använda mig av detta begrepp, eftersom det verkar vara så diffust.
Du får gärna skriva mer om begreppet ”struktur”.
MVH,
Anders
Kommentar av Anders — augusti 31, 2009 @ 10:24 f m
Anders:
”Om begreppet ”fördom”=falsk, ogrundad vanföreställning i praktiken har bytt betydelse eller ej, när det företrädesvis används om korrekta, (som regel statistiskt) välgrundade observationer (i syfte att undertrycka kunskap om hur det de facto förhåller sig) – det är närmast en filosofisk frågeställning.”
Nej det är väl snarast en praktisk frågeställning? Ta något du vet är välkända statistiska fakta och fråga människor om de anser detta vara en fördom. Svarar de ja så har bytet skett, svarar de nej så har inget byte skett.
”Syftet är att undertrycka kunskap om de faktiska förhållanden, som makthavarna vill dölja för befolkningen – jag förstår inte din invändning?”
Den handlade mer om vem det är som faktiskt bestämmer.
”En förändrad begreppsapparat hjälper politiker och olika särintressen att byta ämne för debatten och underlättar deras kontroll av agendan. Jag delar den uppfattningen. Tvivlar du på, att det förhåller sig så?”
Nej men frågan är om vad folk anser makthavare betyder inkluderar särintressen. Snarare verkar särintressen idag styra makthavare och politiker. Vems särintressen?
”Du verkar övertygad om, att alla är obegripligt rädda? Har du haft haft några speciella upplevelser?”
Snarare är väl de flesta begripligt men beklagligt rädda. Ja jag har en hel del erfarenheter och exempel.
”Så kan man också beskriva det. Om jag hade skrivit: övertygade om, att det blott är en fördom, att det finns några genomsnittliga, medfödda skillnader mellan män och kvinnor – vad hade du svarat då?”
Där håller jag med. Exempelvis psykologen Diane Halpern skrev i sin bok hon när hon började forska hade lärt sig att det fanns inga medfödda könsskillnader. Hon ändrade sig under arbetets gång.
”Hur menar du? Finner du det förbryllande, att korrekta, (som regel statistiskt) välgrundade observationer idag företrädesvis beskrivs som ”fördomar” i skolan, i media, av politiker, av genusindustrin och av mycken annan samhällsvetenskap?”
Nej det jag undrar är på vems inrådan detta skett? Det är en hönan och ägget debatt.
”Begreppet ”struktur” är föga klargörande. Jag undviker att använda mig av detta begrepp, eftersom det verkar vara så diffust.”
Struktur är samma sak som mönster. Att 62% av kunderna föredrar Coca Cola är en struktur. Att 10% av svenskarna och där mestadels i vissa åldrar röstar på ett visst riksdagsparti är också en struktur.
Kommentar av Erik — augusti 31, 2009 @ 11:22 f m
Erik:
”Nej det är väl snarast en praktisk frågeställning? Ta något du vet är välkända statistiska fakta och fråga människor om de anser detta vara en fördom. Svarar de ja så har bytet skett, svarar de nej så har inget byte skett.”
Vad man får för svar beror väl huvudsakligen på, om man frågar om något som är kontroversiellt.
”Den handlade mer om vem det är som faktiskt bestämmer.”
Anser du, att du vet, vem det är som faktiskt bestämmer dvs i realiteten har störst inflytande?
”..det jag undrar är på vems inrådan detta skett?”
Anser du att detta är möjligt att uttala sig om? Har du isf själv någon uppfattning?
A propos begreppet makthavare, så skrev jag, att begreppet ”fördom” används av propagandaindustrin i syfte att undertrycka kunskap om de faktiska förhållanden, som makthavarna vill dölja för befolkningen. Jag har alltså inte uttalat mig om, hur särintressen bör klassificeras eller i vilken utsträckning de är en del av propagandaindustrin. Ej heller har jag uttalat mig om i vilken utsträckning särintressen påverkar makthavare och politiker. Samuel Adams konstaterade: ”It does not require a majority to prevail, but rather an irate, tireless minority keen to set brush fires in people’s minds”.
”Snarare är väl de flesta begripligt men beklagligt rädda. Ja jag har en hel del erfarenheter och exempel.”
Det skulle vara intressant om du ville berätta lite. Konkreta exempel är värdefulla att ta del av!
”Struktur är samma sak som mönster.”
Ja, så hade jag tolkat det. Men i din post om ”strukturer”, så framför du, att begreppet åsyftar av människan skapade mönster. Berggrunden är onekligen strukturerad – men du verkar exkludera t.ex. geologiska mönster?
Kommentar av Anders — augusti 31, 2009 @ 12:16 e m
Anders:
”Vad man får för svar beror väl huvudsakligen på, om man frågar om något som är kontroversiellt.”
Därav orsaken man skulle fråga om välkända fakta, som per definition inte är kontroversiella.
”Anser du, att du vet, vem det är som faktiskt bestämmer dvs i realiteten har störst inflytande?”
Nej det var därför jag frågade. Ingen verkar veta så för allt i världen kan det vara Kina som bestämmer även om de svar jag fått pekar mot Amerikanska intressen med grund i franska teorier som alla tillkom inom samma skolas lokaler.
”Anser du att detta är möjligt att uttala sig om?”
Givetvis är det möjligt att uttala sig om varifrån en viss åsikt kom och vem som bestämde den skulle användas.
”Har du isf själv någon uppfattning?”
Ja, ungefär samma som en av mina lärare droppade till mig. Specifika personer inom amerikanska universitetsvärlden och franska teorier.
”A propos begreppet makthavare, så skrev jag, att begreppet ”fördom” används av propagandaindustrin i syfte att undertrycka kunskap om de faktiska förhållanden, som makthavarna vill dölja för befolkningen.”
Jo men propagandaindustrin är ju precis allting. Vi behöver vara lite mer specifika än så.
”Jag har alltså inte uttalat mig om, hur särintressen bör klassificeras eller i vilken utsträckning de är en del av propagandaindustrin.”
Det går inte att diskutera det utan att först veta vad som ingår i propagandaindustrin.
”Ej heller har jag uttalat mig om i vilken utsträckning särintressen påverkar makthavare och politiker.”
Nej det var det jag som frågade. Om inte särintressena var betydligt viktigare än politikerna.
”Det skulle vara intressant om du ville berätta lite. Konkreta exempel är värdefulla att ta del av!”
Jag vet ett exempel när en svensk filosofitjänst skulle tillsättas. Ett brev ramlade in där den bäst meriterade kritiserades av berörda organisationer där de krävde att han inte fiok tjänten för de gillade inte vad han sade på radion. Vad han hade pratat om? Gissa! Han sade på ”filosofiska rummmet” Att vissa franska teorier inte hade på universitetet att göra.
”Ja, så hade jag tolkat det. Men i din post om ”strukturer”, så framför du, att begreppet åsyftar av människan skapade mönster. Berggrunden är onekligen strukturerad – men du verkar exkludera t.ex. geologiska mönster?”
Javisst, det är ju olika ord. Samma förhållande som mellan genus (socialt kön) och matematikens genus. Sammanhanget styr vilket av dem som används.
Kommentar av Erik — augusti 31, 2009 @ 1:32 e m
Erik:
”Därav orsaken man skulle fråga om välkända fakta, som per definition inte är kontroversiella.”
Tja.. romers överrepresentation i brottslighet är välkända fakta – men ingalunda okontroversiella fakta. Svensson är nog lite kluven till, om detta är ”fördomar” – men fröken Svensson har fått lära sig i skolan, att romers överrepresentation i brottslighet – ”det är bara fördomar”.
”Givetvis är det möjligt att uttala sig om varifrån en viss åsikt kom och vem som bestämde den skulle användas. .. Specifika personer inom amerikanska universitetsvärlden och franska teorier.”
Vilka åsikter syftar du på? Namnge dessa amerikaner”/amerikanska intressen med grund i franska teorier som alla tillkom inom samma skolas lokaler”, så är du hygglig – jag har inget grepp om, vad du avser.
”..propagandaindustrin är ju precis allting. Vi behöver vara lite mer specifika än så. Det går inte att diskutera det utan att först veta vad som ingår i propagandaindustrin.”
Du får gärna formulera något specifikt. Det är osannolikt, att jag skulle sluta mig till exakt hur du skulle vilja precisera propagandaindustrin.
”.. det var det jag som frågade. Om inte särintressena var betydligt viktigare än politikerna.”
Tja.. så kan man se det. Men det är politikerna, som fattar besluten. Vem var viktigast, när USA erkände Israel? Truman eller den/de som påverkade honom?
”Jag vet ett exempel när en svensk filosofitjänst skulle tillsättas. Ett brev ramlade in där den bäst meriterade kritiserades av berörda organisationer där de krävde att han inte fiok tjänten för de gillade inte vad han sade på radion.”
”Berörda organisationer”? Syftar du på några organisationer utanför universitetsvärlden?
”Javisst, det är ju olika ord. Samma förhållande som mellan genus (socialt kön) och matematikens genus. Sammanhanget styr vilket av dem som används.”
Eh.. olika ord? Varifrån kommer egentligen tramset (så ser jag det) om ”strukturer”? När den beklaglige Macpherson hävdade ”institutional discrimination”, så verkar svenska stollar t.ex. Lappalainen och Kamali ha föredragit ”strukturell diskriminering”.
Kommentar av Anders — augusti 31, 2009 @ 7:40 e m
Anders:
”Tja.. romers överrepresentation i brottslighet är välkända fakta – men ingalunda okontroversiella fakta. Svensson är nog lite kluven till, om detta är ”fördomar” – men fröken Svensson har fått lära sig i skolan, att romers överrepresentation i brottslighet – ”det är bara fördomar”.”
Jo men där beror kluvenheten på upplägget. Frågar vi dem om det fakta att romer oftare åtalas för brott (oavsett anledning) så finns inte den flexibiliteten.
”Vilka åsikter syftar du på? Namnge dessa amerikaner”/amerikanska intressen med grund i franska teorier som alla tillkom inom samma skolas lokaler”, så är du hygglig – jag har inget grepp om, vad du avser.”
Tja du kan börja med att studera en man vid namn John Dewey om du undrar var det började någonstans men du måste komma ihåg att det finns en diskrespans i tid mellan när ideerna uppkom och när de började användas. Man hade nämligen dragit slutsatsen att det enda som var betydelsefullt nog att skapa förutsättningarna för dessa ändringar var krig och att man dessutom måste ha en generation nya lärare på plats vilket tar tid att utbilda och utnämna. Sedan dess har USA haft ett antal krig men inget av dem hade större påverkan än Vietnamkriget för det var den tidens rebeller som blev vår tids intellektuella makthavare.
”Du får gärna formulera något specifikt. Det är osannolikt, att jag skulle sluta mig till exakt hur du skulle vilja precisera propagandaindustrin.”
Propagandaindustrin är de personer som får betalt för en verksamhet som huvudsakligen har som uppgift att sprida etiska åsikter genom att använda de kända teknikerna.
”Tja.. så kan man se det. Men det är politikerna, som fattar besluten. Vem var viktigast, när USA erkände Israel? Truman eller den/de som påverkade honom?”
Enligt citat från tidigare presidenter så är politikerna inte fria att fatta de beslut de vill. Dels är det ekonomiska intressen (I USA krigsekonomin) och dels är det moraliska (censurförespråkare) Diane Ravitch (som arbetade i åratal inom amerikanska utbildningsväsendet) berättar i sin bok om alla ord som inte får användas för att nån grupp kräver det och hur systemet som reglerar detta ser ut.
””Berörda organisationer”? Syftar du på några organisationer utanför universitetsvärlden?”
Nej, organisationer inom universitetsvärlden som sätter press på administrationen att frångå gällande meritokratiska praxis.
”Eh.. olika ord? Varifrån kommer egentligen tramset (så ser jag det) om ”strukturer”?”
Traditionen att analysera strukturer är mycket äldre och var från början inte alls trams. Det är sättet dessa saker används på idag som är problemet. En person bygger ett precisionsinstrument för att göra observationer av verkligheten mer reliabla. En annan person slänger ner instrumentet för en spiraltrappa för att se vad som händer och kallar det forskning.
”När den beklaglige Macpherson hävdade ”institutional discrimination”, så verkar svenska stollar t.ex. Lappalainen och Kamali ha föredragit ”strukturell diskriminering”.”
Det har redan från början varit känt inom vetenskapen att strukturförklaringar inte går att använda oberoende av individförklaringar men de där personerna struntar helt enkelt i det och fråntar sig sålunda all formell bevisbörda. Istället skapas ett magiskt antagande där avvikelse i sig från en viss siffra betraktas som grund för kritik. Dvs vi ifrågasätter att nåt som hade ingen orsak att inträffa inte inträffade.
Kommentar av Erik — september 1, 2009 @ 9:09 f m
Erik:
”Tja du kan börja med att studera en man vid namn John Dewey om du undrar var det började någonstans”
John Dewey står på min lista som en synnerligen malign, kunskapsfientlig influens på skolundervisningen.
”Enligt citat från tidigare presidenter så är politikerna inte fria att fatta de beslut de vill.”
Nej, det skulle väl vara märkligt, om amerikanska presidenter vore några envåldshärskare, som inte behövde ta några hänsyn alls.
Du skriver själv, att detta är en ”hönan och ägget debatt”. Den metaforen brukar som regel åsyfta, att det är omöjligt att säga, om hönan föregick ägget eller tvärtom. Du anser emellertid, att ”givetvis är det möjligt att uttala sig om varifrån en viss åsikt kom och vem som bestämde den skulle användas. .. Specifika personer inom amerikanska universitetsvärlden och franska teorier.”
Skulle du kunna vara hygglig och utveckla vilken ”skolas lokaler” och vilka ” franska teorier” som du åsyftar?
Somliga pekar på franska revolutionen – åsyftar du detta? Du behöver inte hålla igen – om du gör det?
”Diane Ravitch …”
Tack för tipset om hennes bok!
”Traditionen att analysera strukturer är mycket äldre och var från början inte alls trams.”
Redan de gamla grekerna studerade självfallet mönster i tillvaron. Jag undrade mer specifikt, när dagens trams om ”strukturer” uppstod och varifrån detta kom?
”Dvs vi ifrågasätter att nåt som hade ingen orsak att inträffa inte inträffade”
Förklaringen till en hel del som inträffar är inte inkluderad i dagens politiskt korrekta paradigm. Betydligt fler kvinnor än män söker sig till psykologutbildningen pga medfödda skillnader mellan män och kvinnor. Men då dagens politiskt korrekta paradigm postulerar, att det inte finns några medfödda skillnader mellan män och kvinnor, så ignoreras detta utfall – alternativt tillskrivs s.k. ”strukturer”.
Är det detta som du t.ex. åsyftar med ”ingen orsak” (till att betydligt fler kvinnor än män söker sig till psykologutbildningen)?
Kommentar av Anders — september 1, 2009 @ 11:26 f m
Anders:
”John Dewey står på min lista som en synnerligen malign, kunskapsfientlig influens på skolundervisningen.”
Han var även en synnerligen stor influens.
”Nej, det skulle väl vara märkligt, om amerikanska presidenter vore några envåldshärskare, som inte behövde ta några hänsyn alls.”
Jo om det var väljarna de behövde ta hänsyn till, men nu var det mer både väljare och politiker som blev överkörda av särskilda intressegrupper.
”Du skriver själv, att detta är en ”hönan och ägget debatt”. Den metaforen brukar som regel åsyfta, att det är omöjligt att säga, om hönan föregick ägget eller tvärtom.”
Det jag menade med metaforen var att det var en fråga om vad som inträffade först och var orsaken till vad.
”Du anser emellertid, att ”givetvis är det möjligt att uttala sig om varifrån en viss åsikt kom och vem som bestämde den skulle användas.”
Ja, därmed inte sagt att jag kan det, eller att nån kan det. Men det är definitivt möjligt, även om det kan behövas en hel del forskning i ämnet först.
”Skulle du kunna vara hygglig och utveckla vilken ”skolas lokaler” och vilka ” franska teorier” som du åsyftar?”
Skolan är Paris Universitet, Sorbonne. Teorierna ifråga är olika former av postnånting. De kallas ofta liknande namn.
”Somliga pekar på franska revolutionen – åsyftar du detta? Du behöver inte hålla igen – om du gör det?”
Nej den franska revolutionen slutade ju med att Napoleon tog makten.
”Tack för tipset om hennes bok!”
No probs, hon var gäst på Daily Show en gång i tiden också och berättade om smygcensuren i USA:s skolpolitik.
”Redan de gamla grekerna studerade självfallet mönster i tillvaron. Jag undrade mer specifikt, när dagens trams om ”strukturer” uppstod och varifrån detta kom?”
Aha, då menar du nog specifikt dagens trams om förtryckande strukturer. I grund och botten kan man säga att det började med kommunismens misslyckande under första världskriget. När kommunismen misslyckades så blev de minst sagt intresserade av att hitta förklaringar till varför det inte gick bättre för dem. Lösningen hittade marxistiska tänkare i den västerländska kulturen. Men ödet skulle gripa in och ändra världens historia,
En österrikisk korprals dårskap tvingade tänkarna att fly till USA. Därmed så fick de också tillgång till det amerikanska skolsystem som Dewey med liknande ideologisk hänvisning ville förändra i grunden. Här skedde också de första spadtagen för dagens nuvarande strukturtjat men utan en ursäkt så gick det inte att få genomslag för dessa ideer för de unga studerna var helt enkelt inte intresserade av dem.
Det skulle krävas något mycket drastiskt för att ändra den situationen. Det blev också något mycket drastiskt, Vietnamkrigets ”The Draft” som ändrade den.
”Förklaringen till en hel del som inträffar är inte inkluderad i dagens politiskt korrekta paradigm. Betydligt fler kvinnor än män söker sig till psykologutbildningen pga medfödda skillnader mellan män och kvinnor. Men då dagens politiskt korrekta paradigm postulerar, att det inte finns några medfödda skillnader mellan män och kvinnor, så ignoreras detta utfall – alternativt tillskrivs s.k. ”strukturer”.”
Just i dagens situation så söker sig fler kvinnor än män till alla utbildningar utom några få så att de är majoritet i nåt specifikt ämne säger inte så mycket.
”Är det detta som du t.ex. åsyftar med ”ingen orsak” (till att betydligt fler kvinnor än män söker sig till psykologutbildningen)?”
Ja ungefär, jag menade alla argument där statistiken i sig framställs som beviset på förtryck.
Kommentar av Erik — september 1, 2009 @ 4:28 e m
”I grund och botten kan man säga att det började med kommunismens misslyckande under första världskriget. ..Det blev också något mycket drastiskt, Vietnamkrigets ”The Draft” som ändrade den.”
Det är väl Franfurtskolan, som du syftar på? Ökade intresset i USA för Frankfurtskolan pga Vietnamkriget?
”Just i dagens situation så söker sig fler kvinnor än män till alla utbildningar utom några få så att de är majoritet i nåt specifikt ämne säger inte så mycket.”
Nja.. kvinnor lär vara ca 90% av dem, som söker sig till psykologistudier – det avspeglar förmodligen de ”inre behov”, som du påtalade.
”..alla argument där statistiken i sig framställs som beviset på förtryck”
Det florerar mycket gendomliga cirkelresonemang.
Kommentar av Anders — september 1, 2009 @ 5:09 e m
Jättebra inlägg på din blogg Erik, som väntat givetvis! 🙂
Kolla vad jag just fann, apropå modoga män i Sverige 2009 – det är män som vill amma. Aschberg sätter igång medicinskt experiment om manlig amning: http://tanjabergkvist.wordpress.com/2009/09/03/neeej-aschberg-manlig-amning-jamstalldhet/
Kommentar av Tanja Bergkvist — september 3, 2009 @ 7:47 e m
Myers briggs är ett kul personlighetstest. Det sägs vara väldigt tillförlitligt förutsatt naturligtvis att man är ärlig med svaren på frågorna. Jag hade ”bokstavskombinationen” ISTP. Kom ihåg när vi gjorde testet på mitt jobb med 16 pers varav 3 killar att jag var den enda killen med ett T. Dock var det bara två av kvinnorna som hade T, varav det ena var den kvinnliga chefen.
Kommentar av En kille — september 8, 2009 @ 4:51 e m
Testa Din politiska tillhörighet…
Kommentar av Josef Boberg — september 30, 2009 @ 9:46 f m
[…] ställde också frågan om det var jämställdhet eller propaganda som var det viktiga, där vi även påpekade man använde cirkelresonemang. När vi ändå var inne […]
Pingback av Välkommen till en rundtur av Aktivarum « Aktivarum — april 1, 2010 @ 1:59 e m
[…] När man som Andreas Baghwani jobbar med genusfrågor är det alltså ok att själv misslyckas med vad man försöker lära ut. Du skall bara gå runt och pracka på andra dina hittepåregler utan några som helst krav att följa dina direktiv i privatlivet. […]
Pingback av Jämförelse av Feminister och Antifeminister – Del 4 Om att vi missförstår feminister | Aktivarum — mars 8, 2013 @ 12:47 e m