Aktivarum

De viktiga strukturerna | juli 22, 2009

Hänvisningar till strukturer säger väldigt lite om varför någonting sker.

Vad är strukturer? Om man följer den offentliga samhällsdebatten kan man  tro att strukturer är någonting konkret som påverkar människors vilja. Detta visar sig vid närmare analys vara minst sagt missvisande. Strukturer är mönstret som uppkommer efter att människor gjort sina val. Om exempelvis 100 människor får välja mellan vaniljglass, chokladglass och nougatglass och majoriteten väljer vaniljglass medan färre gillar choklad och minst antal föredrar nougatglass då har du en struktur som kan analyseras.

Men varför valde då människorna som de gjorde? Fanns det en struktur som gjorde de valde som de gjorde?

Kan man säga det beror på strukturer att fler människor i exemplet valde vaniljglass? Givetvis inte, valet gjordes ju innan strukturen uppkom. Valet var ju vad som skapade strukturen, inte tvärtom. Ett val kan alltså aldrig förklaras av strukturer. Att så sker i den offentliga debatten döljer att man inte kan besvara den egentliga frågan. Varför gjordes valet “in the first place”? Detta antingen för att man inte forskat i saken eller inte vill avslöja resultatet av sådan forskning.

Uppdatering: Här finns ett nyare inlägg på Wikivarum om strukturer (som orsak).

Annonser

Publicerat i Allmänt
Tags:

16 kommentarer »

  1. Tankeställare. Intressant, och användbart. Kanske kan det även vara idé att i anslutning till dessa kopiera-in genus-sagor/floskler/lögner från media, bloggar, eller forum för att exemplifiera på de helt vanliga feministiska/genusvetenskapliga resonemangens antivetenskapliga osaklighet och direkta lögnaktighet?

    Kommentar av Logitech — juli 22, 2009 @ 6:50 e m

  2. Klockrent inlägg Erik! 🙂

    Kommentar av Tanja Bergkvist — juli 22, 2009 @ 7:59 e m

  3. Tack för de trevliga kommentarerna.

    Jag skall försöka fokusera mer på vetenskaplighet än ovetenskaplighet i mina inlägg på bloggen. Jag tror att förespråkarna av vad jag skulle kalla ”dåliga data” är väl medvetna om att deras data är dåliga, inte bryr sig och att därmed det inte hjälper att berätta detta för dem. Däremot tror jag det är många andra människor som gärna vill ha alternativet ”bra data” och detta skall jag försöka se till bloggen ger dem. Det blir en utmaning.

    Kommentar av Erik — juli 22, 2009 @ 9:28 e m

  4. […] inbilla oss att resultaten förbättras – för dåliga resultat beror givetvis på samhällets strukturer och på att så många elever befinner sig i någon offerkategori som bara kan förstås genom en […]

    Pingback av Genushysteri i praktiken « Tanja Bergkvists Blog — juli 26, 2009 @ 10:23 f m

  5. Frågan bör kanske ställas på ett annat sätt; hur många fria val gör en individ under sin livstid, egentligen? Hur mycket är en människa påverkad av sin omgivning, dvs den sociala kontext hon lever i samt den ursprung hon härstammar från? För det kan ju vara så att när en människa väljer chokladglass kan det bero på
    – eget val men det kan också bero på
    – att man åt ofta chokladglass hemma och har lärt sig tycka om chokladglass mer än någon annan glass och väljer den av denna anledning eller så kan valet bero på
    – att det endast såldes chokladglass i den affären som mamma och pappa handlade i och man därigenom har lärt sig tycka om choklad. Eller så beror valet på
    – att man har exponerats den sista tiden för reklam av just chokladglass och väljer den av denna anledning

    Så frågan är hur mycket fria vi människor egentligen är…

    Kommentar av paul zamecnik — juli 28, 2009 @ 10:09 e m

  6. Paul Zamecnik:

    Att döma av de alternativ du nämner skulle jag säga du får följande svar

    – eget val (fria valet)
    – att man ofta åt den hemma/lärt sig gilla den (fria valet)
    – att föräldrarna handlade den (deras fria val)
    – att det inte finns någon annan sort att handla (ej fritt val, enda alternativet ingen alls)
    – exponering av reklam (fria valet)

    Dvs vi människor är väldigt fria men vi blir mindre fria när vi börjar tycka vi inte är fria eftersom detta fungerar som en ursäkt där vi dels kan göra det val andra vill vi gör (dvs låta pressen styra oss) och dels skylla ifrån oss ansvaret av det valet. Ungefär som en tjej i min klass som alltid blev så full när hon gick ut att hon inte ”visste vad hon gjorde” Vad bestod då hennes fria val av? Dels så var det fritt val att dricka de mängderna (eller) dels så när hon väl var full gjorde hon precis samma saker som hon önskade hon vågade göra nykter.

    Kommentar av Erik — augusti 1, 2009 @ 6:14 f m

  7. Erik (om kommentaren till Paul).

    Viktigt, tänkvärda och vältaligt klargörande från din sida. Ytterligare funderingar är ju, bortsett från det sociala omvärldstrycket på individen: De efter-rationaliseringar vi människor gör påföljande de handlingar vi människor gjort, som i realiteten kanske gjordes på basis av genetisk predisposition/genetisk förprogrammering. Tjejjers shit-testing. Grabbars påfågling. OSv. Osv.

    Det är givetvis en helt annan diskussion, men likväl fascinerande.

    Kommentar av Logitech — augusti 2, 2009 @ 1:53 f m

  8. my God, i thought you were going to chip in with some decisive insght at the end there, not leave it with ‘we leave it to you to decide’.

    Kommentar av Extenze — augusti 19, 2009 @ 1:48 f m

  9. Vet inte om du talar om en viss slags strukturer eller om detta gäller alla typer av mönster/strukturer som går att finna i livsvärlden. Jag köper att val inte kan förklaras av strukturer som uppkommit efter att valet gjorts, men vi kan väl tänka oss redan befintliga strukturer också?

    Exempelvis inom kognitiv utveckling så har människan utvecklat vad vi kan kalla strukturer eller strukturnivåer av tänkande. Jean Piaget talar t.ex. om att alla människor, oavsett kultur, går igenom vad han kallar för preoperationellt, konkretoperationellt samt formaloperationellt tänkande. Dessa kognitiva strukturer har utvecklats/uppkommit med människans utveckling, och vi kan inte välja om vi vill att de ska påverka oss eller ej.

    Exempelvis har ett barn vid en konkretoperationell strukturnivå svårt för abstrakt tänkande och kommer således att göra andra val än en vuxen med en välutvecklad förmåga till abstrakt tänkande (formaloperationellt tänkande).

    Kommentar av Jonas P — september 30, 2009 @ 6:45 f m

  10. Jonas P:

    Tack för påpekandet, du har rätt i att jag talar om en viss sorts strukturer och inte om allting som ordet används på. Struktur är idag ett mycket överanvänt ord. En byggnad är exempelvis en struktur och mitt inlägg handlar givetvis inte om byggnader. Det handlar heller inte om kognitiva strukturer utan det handlar rent konkret om hur ordet strukturer används i den offentliga debatten. Där är det dominans av vad vi kan kalla sociala (eller sociologiska) strukturer. Dvs hur grupper av människor väljer och agerar. Konkretoperationella strukturer i hjärnan däremot är på individnivå och sådana brukar inte tas upp i offentligheten.

    Kommentar av Erik — oktober 1, 2009 @ 7:07 e m

  11. […] så är som stammisarna här på Aktivarum redan vet strukturer aldrig orsaker till någonting. Dels är det inte ens ett argument utan bara ett påstående för vilka Frostberg ger inga som […]

    Pingback av Bör Obama avsättas i jämställdhetens namn? « Aktivarum — december 14, 2009 @ 3:13 e m

  12. […] började med att skriva om definitioner. Då vi visste ord som normal, generell, normer och strukturer skulle förekomma ofta var det smidigare att skriva en separat förklaring istället för att […]

    Pingback av Välkommen till en rundtur av Aktivarum « Aktivarum — april 1, 2010 @ 1:58 e m

  13. You you could change the post title De allsmäktiga strukturerna Aktivarum to more suited for your blog post you write. I liked the blog post even sononetheless.

    Kommentar av Schedule — oktober 30, 2010 @ 9:39 f m

  14. Schedule:

    Hi and welcome! The post ”The allmighty structures” is a very old post I wrote a long time ago (in a galaxy far far away….) Since then I have improved a lot of things. Because this ”main blog” Aktivarum is part of the public ongoing debate

    I recently started a supporting blog Wikivaum for purposes of collecting facts and data. That way I dont have to repeat things in the debate. Since these old posts were about defining facts and data the simplest solution is to update with LINKS (se above) to the newer posts on the same subject.

    Thus this update is thanks to you commenting here. Thanks a lot for your cotribution making Aktivarum better.

    Kommentar av Erik — oktober 30, 2010 @ 10:48 f m

  15. Hi there, good write up on De viktiga strukturerna Aktivarum , do you have RSS feed so I can join for your blog? Jerlene at true protein discount code

    Kommentar av true protein — november 3, 2010 @ 8:47 e m

  16. […] av hur ett mönster uppkommer genom att titta på mönstret i sig. Om strukturen är att folk äter mer vaniljglass än chokladglass förstår man knappast varför genom att stirra på […]

    Pingback av Roland Poirier Martinsson vs Gudrun Schyman angående feminismens kostnader « Aktivarum — september 14, 2011 @ 2:33 e m


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

    aktivarum@gmail.com

    Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 1 199 andra följare

    Arkiv

%d bloggare gillar detta: