Aktivarum

Om påhoppen på Janne Josefsson – Varken nazistanklagelser eller dödshot är okej

maj 9, 2014
21 kommentarer

I detta inlägg publiceras mina kommentarer från facebook gällande påhoppet på Janne Josefsson.

Innan jag börjar vill jag göra en sak absolut klart. Det är INTE okej att i något syfte hota människor. INTE under några som helst omständigheter. Det finns inga goda syften det finns inga ursäkter. Så de som trodde kritik mot Ametist Azordegans påhopp gör det fritt fram att hota henne kan TÄNKA OM!  Att jag här riktar kritik även mot Ametist är på intet sätt en ursäkt för vidrig hotelseidioti. Men faktum kvarstår att det knappast var Janne Josefsson som skrev de hoten och därmed är det absurt att ursäkta nazistanklagelser med hotelser.

Det hela börjar alltså med att SR-profilen Ametist Azordegan efter UG ”Det goda våldet” twittrar följande:

”Janne Josefsson är bland det sämsta som hänt demokratin och public service. Kan inte Janne Josefsson bara komma ut som nazist/svp en gång för alla.”

Två saker händer pga detta: 1) Hon får starka negativa reaktioner såväl från Janne Josefssons publik som från SVT/Uppdrag granskning. 2) Rasistpuckon och andra idioter hoppar på Ametist Azordegan och hon skriver ett facebookinlägg med rubriken ”Jag vaknar till 12 stycken dödshot idag” som senare postas på flera nyhetssajter. Jag råkar se den och skriver ett antal kommentarer både om påhopp på Janne Josefsson, hotelser mot Ametist Azordegan och min allmänna upplevelelse av Uppdrag Granskning: Politiskt våld Del 1 (Svenska motståndsrörelsen/SvP) och Politiskt våld Del 2 (Revolutionära Fronten/AFA)

Här följer mina kommentarer som jag spontant skrev dem på Facebook.

(Direkt svar till Azordegan)

Hur i h-e kan du kalla en nazistanklagelse (om en film som handlar om hur RF attackerar personer de tror är nazister utan att veta säkert) nån form av ironiserade? Det är f-n inte ironiserade att mer eller mindre slänga ur sig förtäckta brottsanklagelser. Inte i någon form. Särskilt inte att kalla folk det värsta man kan kalla folk,. Och sedan är det givetvis jävla svin och puckon som skickar olaga hot till dig också, jag ser gärna att du Poilisanmäler alltihop Ametist! Låt dem som hotar folk via internet sopa gator i ett år som straff. Jag ser gärna att idioter som bär kniv på allmän plats får hårdare straff oavsett vilken dekal de har på tröjan. Samma sak med personer som slåss med flaskor, nyligen dog en pappa i Göteborg av att ha fått en flaska i huvudet i samband med en fotbollsmatch. Så för att summera, du har absolut rätt att slippa hotas, du har absolut rätt att debattera Janne Josefsson men du har INTE rätt att anklaga honom för att vara nazist. Inte ens på skämt. Allvarliga anklagelser är en fråga för polisen, inte skvaller på Twitter. OM man inte får skämta om att en person är hora får man banne mig inte heller skämta om att en person är nazist för vad är egentligen mest kränkande att kallas?

(Mer allmänt till folk i kommentarsfältet)

Janne Josefsson gjorde helt rätt den här gången han visade bägge sidorna av myntet. Jag såg bägge hans program Uppdrag granskning igår kväll, bägge programmen på rad, bland det värsta skit jag sett på svensk TV. Först det om vit makt-idioterna från SMR/SvP. Sedan det om röd-makt idioterna i RF/AFA. Det intressanta med programmen är att det verkar vara precis samma sorts personligheter i bägge programmen. De pratar likadant, de har samma syn på våld på gatan och bägge fegade ur gällande att bli intervjuade av professionella journalister. Så modigt, själv ställde jag upp på att få frågor av Alexandra Pascalidou som är långt mer mediavan än jag. Dem som vill slåss skall ställa sig i en boxningsring eller på en sparringmatta, de som skall ägna sig åt politik får ställa upp på debatter. Den här skiten på gatorna som UG rapporterade om i två delar var bland det värsta och dummaste jag sett. ”Hahah hoppade på han jämfota” Vem med vettet i behåll pratar på det sättet? Den enda gång jag någonsin sett så vidriga människor på TV var när Janne Josefsson gjorde reportage om Firmorna bakom fotbollshuliganism.

(Svar på kommentar av Edward V.)

”Båda parterna är inget annat än fascister, eller ska vi hårdra det och skriva TERRORISTER?”

Ja det var min tanke också när jag såg de bägge UG-programmen igår. Det är ju rena terroristgrupper av lågbudgetnivå bägge två. De attackerar politiker i hemmet och på gatan tvi vale! Hembesök? Skall folk behöva ha baseballträn och skjutvapen i hemmet om de sysslar med en politik som andra inte gillar? Frige Joel? Knappast, sätt dit varenda en som drar kniv på en gång, inklusive Joel (Och givetvis alla kniv-nazister också). Sätt dit varenda en som kastar flaskor i huvudhöjd oavsett läger. Finns nån orsak att acceptera de här beteendena? Om vi kan straffa fotbollslag för att deras supporters slåss på gatan varför kan vi inte straffa RF/AFA och SMR/SvP när deras huliganer gör samma sak?

(Apropå Trolljägarna)

Jag har ett förslag: Kan inte Aschberg när han är klar med att hänga ut folk för det hemska brottet att ”skriva elaka saker på nätet” skapa ett nytt program HULIGANJÄGARNA som åker hem till medlemmar av gatuslagsmålsgrupperna i SMR/SvP och RF/AFA och hänger ut dem istället? Är ju lite märkligt att hänga ut I TV dem som säger de skall slå ihjäl folk men inte hänga ut dem som faktiskt försökt skada och ha ihjäl andra människor i hemmet och på gatorna? Jag får inte Trolljägarnas journalistiska prioritering att gå ihop.

(Som svar på en kommentar av Niclas A. som klagade på UG/JJ)

Vad menar du med ”framställer en nazist som offer” det var väl helt klarlagt att hon var ett brottsoffer? Folk satt i beslagtagna datorer och skröt om att göra både henne och hennes kille till offer. Fanns mändger av bevis på RF medlemmar som skröt om hur de behandlat sina OFFER Eller ifrågasätter du att personer hade begått brott mot henne? Polisen klarlade ju att hon är lika mycket ett offer oavsett vad hon tycker och gör som inte är brottsligt. Hon utsattes för brott, solklart är hon ett brottsoffer, hennes avskyvärda åsikter är helt ovktiga för den definitionen. Och själv har hon som offer ingen rätt att säga åt sin nassekompisar att gå hem med yxor och misshandla dem som misshandlade henne. Ingen har rätt att göra så, oavsett orsak.

(Som svar på Paulinas A.O:s kommentar att olaga hot inte var jämförbart)

”Så ”kan inte janne komma ut som nazist/svp” och alla möjliga mordhot och våldtäktshot är lika illa?”

Janne Josefsson har mig veterligen inte hotat Ametist så uppenbarligen blir det inte mindre ett brott att företala han och UG-teamet bara för att andra idioter begår värre brott mot den som förtalar. De tar inte ut varandra för det är inte samma individer inblandade.

Därmed är det slut på spontana kommentarer.

Detta kan ses som Del 1 …. nästa inlägg kommer att fokusera på själva Uppdrag granskning om politiskt våld. Pga pågående SVT – SR bråk så ville jag kommentera nazistanklagelsen mot Janne Josefsson först. Nu finns dock ännu ett bråk där man ifrågasätter att UG och Janne Josefsson likställer det goda våldet med det onda våldet, räkna med att jag skriver om det också i helgen / Erik

Länktips:

Genusdebatten – Anders: När kränktheten är viktigare än budskapet


Publicerat i Demokrati

Plugin Öppnar Kommentarsfälten på SVT, SR, Newsmill, DN, Aftonbladet och Expressen!

september 20, 2012
36 kommentarer

Efter att Newsmill stängde sina kommentarsfält förra veckan har vi behövt en debatt om yttrandefriheten.

Nu har debatten startat Avpixlade Kommentarer 1.0 (Yttrandefrihet 2.0) är ett plugin som för närvarande gör det möjligt att skriva och läsa kommentarer på de flesta stora massmediers stängda kommentarsfält.

”Vi har under en längre tid arbetat på en teknisk lösning för att befria de svenska nättidningsläsarna från mediahusens godtycke och åsiktsförtryck. Lanseringen var egentligen inplanerad till senare i höst men på grund av den akuta situationen har vi valt att tidigarelägga den”

Den akuta situationen ifråga är troligen Newsmills nedstängda kommentarsfält. Att aftonbladet skulle ge upp var väntat men Newsmill var länge en förhoppning om öppen debatt.

Nu har dock Newsmill stängt både möjligheten att länka bloggar och kommentarsfälten.

För skribenter som vill se vad läsare tycker om deras artiklar på Newsmill är detta YF20 Plugin deras enda chans att, för att använda Piratpartiets Anna Trobergs uttryck, slippa äta kola med papperet på.

”Efter terrordåden på Utöya har de flesta av oss som jobbar på medieredaktioner funderar över  kommentarsfältens baksidor.”

Det är skrämmande att höra hur mediemänniskor allt oftare försöker använda Breivik som argument för att få tysta vad än för personer som inte har samma likriktade åsikter.

Förstår journalister verkligen inte att det är precis tvärtom! Demokrati = Flera oeniga åsikter

Låt mig isåfall rekommendera James Surowieckis utmärkta ”The Wisdom of Crowds”. Där visas hur en motståndare till demokrati försökte bevisa massor är dumma och misslyckades.

Om journalister är eniga är det i sig ett bra mycket större problem än att fula ord kastas omkring på kommentarsfälten (som nu alltså enbart kan användas av dem som frivilligt väljer det)

När Journalister tycker rubriker som ”Mansgrisarna mår sämre” är rimliga är det dags att vakna!

DN hatar Män skriver Anders B Westin på Ljud och Signaler. Anledningen visar sig vara att en artikel om forskning som hävdar ”Ojämställda män mår sämre” annonserades så här på sida 1.

”En extremt kortfattad artikel som inte säger så mycket egentligen. Men den gav i vart fall möjligheten till att få skriva en manshatisk rubrik.” A B Westin

Den gav även Tidningarnas Telegrafbyrå (TT) och DN chansen att propagera för att jämställdhet inte är lika rättigheter utan ett utfall mellan könen av minst 50% till kvinnors ”fördel”.

Och det där ”Minst 50% till kvinnors fördel” kan ni ju fundera över vad det betyder.

Hur fungerar då detta Yttrandefrihet 2.0 (YF20) plugin? Alldeles utmärkt som det verkar. Jag installerade det på Firefox, körde utan med Chrome. Sedan skrev jag på Newsmill och det syns bara i Firefox.

Uppdatering: YF20 plugin funkar nu även med Expo, GT och Göteborgsposten.

Genusnytt: Marucs Birro kritiserar mediefeministeras tyckarmakt

Pelle Billing: Regeringen inser mansfrågor faktiskt existerar

Toklandet: Mansgrisar i DN

Flashback: Bara 3 sidor kommentarer än så länge


Professor JL Ramirez, Retoriken och den Politiska Korrektheten

november 7, 2011
47 kommentarer

Gällande den senaste tidens debatt angående inläggen av Professor JL Ramirez.

Detta blir inte första inlägget på detta tema. Tidigare var det Stefan Jonsson, professor i etnicitet, som spred felaktiga påståenden angående politisk korrekthet i allmänhet och debatten om mångkultur i synnerhet.

Den här gången var det José Luis Ramírez, professor emeritus i humanvidenskabelig handlingsteori som flippade ur i samma fråga när han såg en kommentar på Tanja Bergkvists inlägg om Birro och genusflanöser.

Först vill jag avhandla hans tjat om fascismen då han verkar tro att fascism är allt han inte gillar.

Jag rekommenderar här läsning av bloggen Under tallen där Erik Lidström diskuterar begreppet ifråga. Med fascism menas där inte något ”allmänt dåligt” utan han hänvisar till den ursprungliga betydelsen.

”dvs en totalitär vänsterrörelse där ”Allting [är] innanför staten, ingenting utanför staten, ingenting mot staten” som Mussolini formulerade det, eller som hans intellektuella arvtagare, 68-vänstern uttryckte det, ”allt är politik”.”

Här kommer vi till det riktigt skrämmande med politisk korrekthet. Så fort vänstern gör exakt samma dåliga saker som högern gjorde tidigare så anser vänstern plötsligt att de dåliga sakerna är okej.

Redan i början av sitt svar gör Ramirez klart att Gunnar inte bara har fel utan att ämnet är ”off limits”

”Vad är detta för smörja? Redan frågan om ”utländsk bakgrund” är problematiskt och förenklad. Spöket Galne Gunnar (som inte ens kan presentera sig) tycks indela mänskligheten, helt skizofrent, i två kategorier: svenskar och ”invandrare”

Här har vi en klar trovärdighetskris. Först är påståendet fel (smörja) men istället för att berätta vad som var fel med det så säger Ramirez sedan det förresten är fel (problematiskt) att ens diskutera saken.

Helst skall vi låtsas vad som diskuteras inte existerar. Bara inte invandrare kallas för invandrare existerar inte förteelsen – Ungefär lika vettigt som att säga Ramirez inte är pensionerad bara vi inte kallar honom för pensionär.

Beteckningar kan aldrig styra det betecknade men Ramirez verkar faktiskt tro det.

”…tillskriver svenskar en inställning till kvinnor och alla icke-svenskar en helt annan, i större eller mindre utsträckning, men ”alla”.

Det här hänvisningen till ”alla” är inte bara felaktig utan en ren straw man. Jag passar på att uppmärksamma följande partier i Gunnars text som tydligt visar han inte beskriver varenda människa i gruppen ifråga.

”en övervägande del” … ”den genomsnittlige mannen” … ”där man från tidig ålder får lära sig” … ”Om man från tidig ålder har fått lära sig”

Här finns inga hänvisningar till vad alla gör. Här finns däremot flera hänvisningar till det generella och det genomsnittliga. Så varifrån fick då Ramirez idén att Gunnar pratade om alla personer?

Det slutar dock inte där. Ramirez drar till med ytterligare en straw man av bara farten.

”Inte visste jag att det går att bunta ihop dem som är födda i andra länder t o m utifrån den reaktionärt muslimska synen på kvinnan.”

Gunnar pratade om kultur, här tar Ramirez upp Islam. Som de flesta redan vet är Islam en religion och som alla läskunniga kan se hade Gunnar inte pratat om islam och heller inte om någon annan av världens religioner.

”Jag hade redan tidigare i inlägget redogjort för att det är avståndet mellan kulturerna som är avgörande.” Galne Gunnar.

Beträffande att kunna ”bunta ihop andra länder” utifrån hur de behandlar kvinnor så är det upplysningvis inte den som ritar kartan som styr huruvida exempelvis Australien är större till ytan än Sverige.

Om Australien och Sverige är exakt lika stora på kartan visar det bara man har en usel kartritare.

Efter denna tavla så drar Ramirez till med en till omotiverad hänvisning till muslimer och islam. Observera att ingen här pratar om religionen Islam förutom Ramirez själv.

”Ja, för GG finns inte ens en chans att ha en sund uppfattning om någonting om man råkar vara född i ett muslimskt land och inte konverterat till svenkismen.”

Om det finns något som ens heter svenskism så är dess motsvarighet inte islam utan islamism (politisk islam). Islam är som påtalats en religion, islamism är å andra sidan en politisk rörelse som vill ha lagstiftande makt.

Även om svenskism fanns så har vi knappast orsak att tro dess förespråkare vill asagudar skall skriva Svea Rikes Lag

”Nej tack, jag identifierar mig inte med ”svenskarna”, annat än i det som jag bedömer vara positivt och acceptabelt. Jag vill veta närmare vilka konkreta egenskaper jag bejakar eller förnekar.”

Här begår Ramirez ett kulturellt lyxmisstag. Han vill å ena sidan kunna identifiera sig med saker som han gillar. Han skall å andra sidan vara fri att förkasta vad som krävdes för att skapa och bygga det förstnämnda.

Sverige är fint, svenska idén är det inte? Det är som att prata om hur huset man bor i är vackert men hur det vore ännu finare utan den där fula bärande pelaren som man ändå inte fattar vad den skall vara till för.

”Nationalitet är för mig inget etisk egenskap.”

Det var alltså kulturer som Gunnar pratade om. Han pratade inte om religion och heller inte om nationalitet.

”Jag måste säga att som spansk född och efter att ha bott längre i Sverige än någon annan stan, känner jag mig varken identifierad med det ena eller det andra landet.”

Frågan är dock inte vilka kulturer man inte känner sig identifierad med.. Frågan är vilka kulturer man känner sig mest identifierad med. Att sedan ingen kultur är absolut perfekt ändrar inte att vissa är klart bättre och andra klart sämre.

Det är också så vetenskapen fungerar. Inom vetenskapen upptäcker man inte den ultimata förklaringen på någonting. Man upptäcker flera olika förklaringar och behåller den som vid prövning stämmer bäst på verkligheten.

Det är också därför många akademiska discipliner inte sysslar med vetenskap överhuvudtaget.

Genusvetenskapen sysslar exempelvis överhuvudtaget inte med vetenskap. Den diskuterar hur fel det är fel på män och har samma vetenskapliga värde som ett gäng hemmafruar missnöjda med sina äktenskap.

”Ta ett faktum som krig. Inte är det kvinnor som krigar i varje fall. Faktum är att män lärs att döda. Men varför? Vi har inga svar på det”

Detta är helt felaktigt. Vetenskapen har mängder med svar på det men inget som passar i den avskilda fantasivärld där genusteorier utövas. Där betyder ”vi har inga svar” i själva verket ”vi har inga svar som vi gillar”

Gillande är i sin tur att passa in åsikter i redan existerande åsikter vilket blir svårt när man började med skräp.

När man hör påståenden om ”brain drain” så blir det rent komiskt. Man måste ha brain för att kunna få dylik drain och sedan när krävs det smarthet för att kunna gnälla på män i en subjektiv forskningsmiljö?

Ett av favoritpåståendena från genusteoretiker är att kvinnogöra har låg status. Man kan undra om de räknar sig själva som kvinnogöra? Genusteori ligger annars till skillnad från mansfrågorhögsta tänkbara nivå.

En av de mest uppenbara sakerna med genusvetenskap är kvinnor som förväxlar ”sin man” med ”män i allmänhet”

Å ena sidan förbehålls rätten att ha vissa idéer om hur män borde vara. Å andra sidan skall dessa idéer aldrig behöva ha något att göra med vilken man som relation ingås med. Istället skall mannen i efterhand tränas om. 

Det är lätt att se hur privatlivets behov här blandas ihop med de mest populära sovjetiska teorierna om hur det socialistiska samhället skulle skapas. Resultatet blir att man söker privat frälsning på historiens politiska skräphög.

fortsättning följer.


Och så var det Kajsa Haidl som PK-debatterar ”näthatet”

augusti 10, 2011
5 kommentarer

Det mest trendiga som finns hos mediamänniskor idag tycks vara hemliga förespråkare av censur.

Detta är ingen nyhet bland mediefeminister. Såväl Natalia Kazmierska som Katarina Wennstam har suttit i censurälskarklubben och förespråkat problem löses genom att skapa värre problem. Den här gången hittar vi i Sydsvenskan en artikel från Kajsa Haidl, Malmöredaktör för Nöjesguiden, som vill lösa problemet genom att sopa det under censurmattan som om de det löste någonting.

”Kajsa Haidl menar att näthatet slår hårdare mot kvinnliga skribenter än mot manliga.”

Detta är rena dumheter, vad det handlar om är att hat mot män inte räknas som hat mot män.

Exempelvis så polisanmälde Rockbandet Takida (består av män) nyligen en musikkritiker för att han i sin recension, som sågade bandets nyaste, skiva framställde följande hotbild mot bandet.

”Ibland varierar han sig genom att slänga in en dos skitnödighet eller Downs syndrom i rösten och det är då man på riktigt börjar fundera över hur många år man behöver sitta inne för överlagt mord i Sverige.”

Enligt feminismens logik var detta inte hat mot män men en kvinna som får höra att hon ”borde ha k_k” däremot är det. Då hat män utsätts för inte räknas så framstår såklart kvinnor som värre drabbade.

Politisk korrekhet räknar bara negativa omdömen mot personer som tillhör rätt grupper som ”hat”

Sålunda var det enligt medielogiken inget ”hat” att i den situationen fråga vilket straff man får för mord i Sverige, det nämligen gruppen killar som utsattes för hotet. Däremot ber man om ursäkt till en annan grupp.

”Han ber även om ursäkt för de som blivit kränkta av liknelsen med Down syndrom som användes i recensionen.”

Om en kille med down syndrom kränkts så är det i sin tur inte hat mot män eller hur? För tack vare den totala intelligensbefrielsen hos personer som Kajsa Haidl är det bara kvinnor som råkar ut för hat.

”Kvinnliga skribentkollegor till mig berättar att de tappar lusten att fortsätta skriva, tycka och synas på nätet när deras texter bemöts med systematisk sexism i uttryck som ”arabhona…”

Here we go again, när blev det kränkande att kalla mexikaner för mexikaner?

En kvinna som är av arabiskt påbrå som kallas ”arabhona” är knappast utsatt för sexism eller rasism då det är en om än mindre trevlig, helt korrekt beskrivning av hennes tillhörighet. Etikettproblem alltså. Att man argumenterar för någonting som är positivt och bra gör dock inte en idiotisk motivering mindre idiotisk. Här vill jag hänvisa till Anders Mildners svar. Han gör en liknelse till skolan.

”Liknande problem som Kajsa Haidl beskriver finns ju där. Och man löser det inte genom att plocka bort skolgården…”

Enligt Mildner löser man det genom dialog om vad som är rätt och fel.

Och där är just poängen för sedan går Mildner in på att kritisera identitetspolitiska dogmer.

”Väl inne på det spåret, kan vi ju fortsätta i all oändlighet: Vad vet jag som vit medelklass om invandrares situation? Vad vet jag som fyrtioåring om en femtonårings situation? Den typen av slängar leder absolut ingenstans.”

Givetvis inte, men det har inte hindrat stora delar av etablissemanget från att ha de åsikterna.

”Det stora problemet, som kvinnohatet delar med främlingshatet, är ju att vi inte pratar tillräckligt mycket om det.”

Helt fel! Problemet är inte att brist på att prata om något, utan brist på att prata med någon.

Detta ämne har jag redan skrivit om. Respektive politisk sida pratar numera bara med sina egna kompisar och slänger ut de andra från samtalet. Detta skapar extremistiska åsikter hos bägge sidor. Problemet orsakas till stor del av att journalisterna inte uppfattar sin extrema sida som en extrem sida. De tror – som Bernard Goldberg berättar – att deras politiska åsikter är ”middle-road”

Därmed skapas också stor skillnad mellan hur de reagerar på hat mot kvinnor och hat mot män.

Den som klagar på hat mot kvinnor på internet har sålunda helt missat hatet mot män på TV. För att inte tala om hatet mot män i tidningar. Hur vore det med en genusanalys där Kajsa Haidl? Ta exempelvis debatten om Catherine Kieu. Hur många journalister och programledare hade skrattat åt att en kvinna hade fått syra i ansiktet när hon ville lämna sin man. Börja genusanalysen där tack.

Missa heller inte Misandrybloggen.

Apropå just ingenting så kan genusanalysen också förklara uttrycket

”minst 50% kvinnor” Där kan vi en början om de åtminstone vill låtsas vara objektiva.


London Brinner: Massiv brand i Sonys Distributionscenter i Enfield

augusti 9, 2011
15 kommentarer

Galenskap är det enda ord som kan beskriva vad vi nu ser i London och flera engelska städer.

Efter tre dagar av upplopp, plundringar och mordbränder så höjs nu rösterna mot den engelska polisens politiskt korrekta arbetsmetoder. Polisen är livrädda för att anklagas för rasism eller hårda metoder.

Natten Måndag-Tisdag hade man 1700 extrainkallade poliser i London. Trots att cirka 6000 poliser fanns på plats så kunde rioters anlägga bränder och förstöra allt i sin väg. Kommande natten kommer 16.000 poliser att vara på plats i London men för många är det redan för sent.

Den enkla sanningen är att det inte är politiker eller polis som har kontrollen i London.

The Guardian ”before-after-slides” Fruktansvärda bilder på Londons gator.

Sonys Distributionscenter i Enfield, norra London står under natten i lågor (BBC Video). Enligt uppgift så arbetade 750 människor på dagarna i byggnaden som nu har rasat ihop.

Bilderna på byggnaden talar sitt tydliga språk

Så här såg byggnaden ut igår

Så här såg det ut under natten

Och på morgonen såg byggnaden ut så här

Och här är samma byggnad med utzooming

Den enkla sanningen beskrev jag redan i går i en helt annan debatt om vad jag kallade ”skitländer” Det krävs mycket mer tid och arbete för att bygga upp ett land än för att riva ner det.

De opinionsbildare som brukar prata om att ”tear down society” har nu fått precis vad deras arbete har handlat om. Personer som river ner samhället och förstör allt de ser.

Det här är anledningen jag  numera förespråkar liberalkonservativism.

Konservativ betyder inte man vill konservera saker för alltid. Det innebär att man anser förändringar skall ske gradvis, långsamt i den takt de kan utvärderas och styras i rätt riktning.

Det betyder även minskat statligt inflytande. Om folk får större personlig insats så blir det sociala avståndet mindre. Londonborna skall nu själva gå ut och gemensamt genomföra initiativet Riot Clean Up.

Staten har resurserna, de boende å sin sida får göra en mycket stor del av arbetet.

Men låt oss då titta lite på Sveriges ideologiska överklass. Som vanligt är enligt vänsterbloggar som Röda Malmö och Kommunisternas blogg kriminalitet aldrig fel och allra minst kriminella människors fel.

Kom ihåg diskussionen om Breivik och hur man enligt media skall vara försiktig med att uppmuntra till våld? Kan ni ser något av den försiktigheten i hur dessa bloggar beskriver rioters i London?

”upploppen, kravallerna, protesterna är uttryck för ett i högsta grad berättigat missnöje. Likväl går det, från en vänsterståndpunkt, inte att nöja sig med detta.”

Nej hur kan man nöja sig med att bränna ner en familjeägd möbelaffär (Reeves) som överlevt två världskrig?

Hur kan man nöja sig med att stjäla Jeans, T-shirts och DVD-spelare? Hur kan man nöja sig med att anlägga mordbränder och göra folk hemlösa? Hur kan det räcka med att slå sönder restauranger?

Som Daily Mails Richard LittleJohn kallar det:

This wasn’t a spontaneous uprising of dissent from the downtrodden masses, it was shopping with violence.

Men enligt vänsterbloggarna behövs det mer. Och brittiska vänsterpolitiker såväl som BBC har hängt på trenden.

”Enbart kravaller riskerar att isolera protesterna från övriga arbetarbefolkningen.”

Vilken planet bor dessa människor på? Det är arbetar-befolkningen som har attackerats!

Det är mestadels arbetare som blivit hemlösa, arbetslösa, fått sina egendomar förstörda och har all orsak att be dessa punks dra dit pepparn växer. Och det är heller inte bara ”vita” som är drabbade.

De etniskt dominerade gängen har även gett sig på andra etniskt dominerade grupper.

Hur kommer det sig att vänsterextremister kan attackera såväl arbetare som majoritetsbefolkning och sedan inbilla sig representera ”folket” Vilket folk förutom plundrarna representerar de?

Under tiden uppmanar svenska ambassaden i London de svenskar som är på plats att vara försiktiga (som om de inte såg eldarna redan)

I Woolwich, London så filmades dessa scener som visar hur rioters organiserar sig och driver polisen bakåt.

I Ealing, London så stoppade polisen rioters som försökte bryta sig in i en Bang & Olufsen butik.

Tumblrsidan Catchalooter uppmanar folk att skicka foton av brottslingar som vandaliserar och stjäl. Nu finns även Flickrsidan Operation Withern där fotograferade brottslingar hängs ut för identifering. Och så har vi The Suns Nail the Twitter rioters där ännu fler bilder visar vem som orsakar förödelsen i London.

Nu diskuteras på BBC ämnet family breakdown.

Ungdomar som har lärt sig att prata om rättigheter men inte om ansvar. De känner ingen  tillhörighet och plundrar därför sina egna kvarter.

De rapporterar även om det första kända dödsfallet. I Croydon så blev en 26-årig man skjuten i sin bil. Han har nu avlidit på sjukhuset.

DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, SVD1, SVD2, SVD3, SVD4, SVD5, SVT1, SVT2, SVT3, SVT4, EXPR1, EXPR2, EXPR3, EXPR4,


Publicerat i Demokrati

Att fortsätta diskursen om Politisk Korrekthet efter Terroristdåd

augusti 8, 2011
3 kommentarer

Det finns två alternativ efter ett terroristdåd. Antingen skriver man mer eller så skriver man mindre.

Ed West på The Telegraph börjar sin artikel om politisk extremism och Breiviks terrordåd i Norge med att beskriva efterspelets faser ur konspirationsteoretiskt perspektiv

There are five stages of dealing with terrorism – horror, shock, denial, acceptance, and blaming the Jews.

Därefter tittar han på vad som massmedia ofta kallar ”Breiviks åsikter” men som i regel bara är någon slags tolkning av det manifest som han sammanställde inför sina brottsliga handlingar.

”Strange that people who say that Islamists misinterpret the Koran are happy to blame mainstream conservatives for this fanatic’s actions. Yet the Koran is quite ambiguous about violence; neither Phillips nor Mark Steyn have ever remotely sanctioned terrorist violence”

Mark Steyn har kommenterat det inträffade och så här lyder hans respons.

”I have been away from the Internet for the weekend, and return to find myself being fitted out for a supporting role in Friday’s evil slaughter in Norway.”

Som en av de många författare och skribenter som Breivik använde för sitt manifest så blir Steyn utpekad och anklagad för någon form av delaktighet. Han svarar på National Review

”It quotes me, as well as several friends of NR — Theodore Dalrymple, Daniel Pipes, Roger Scruton, Melanie Phillips, Daniel Hannan (plus various pieces from NR by Rod Dreher and others) — and many other people, including Churchill, Gandhi, Orwell, Jefferson, John Locke, Edmund Burke, Bernard Shaw, Mark Twain, not to mention the U.S. Declaration of Independence.*”

Gällande eventuella kopplingar mellan de författare och skribenter som Breivik citerar och dåden i sig konstaterar Steyn torrt att om vi skall börja pk-censurera utifrån Breivik blir det inte mycket kvar att läsa sedan.

”Those new “hate speech” codes the Left is already clamoring for might find it easier just to list the authors Europeans will still be allowed to read.”

Det är ingen påhittad censur som Mark Steyn pratar om argumentet finns i högsta grad.

Låt oss titta på lightvarianten av censurförespråkarna. The Atlantics Conor Friedersdorf försöker separera mellan censur och censur. Hur går då denna balansgång? Först delar man upp skyldiga och oskyldiga.

”Certain writers named by the killer, like Mill, Locke, Burke, Twain, and many others besides, are innocent of wrongdoing.”

Observera att detta egentligen är de ideologiskt tyngsta namnen som enligt logikens lagar borde ges störst ansvar. Men Conor väljer istället ut de skyldiga på basis av ämnesval.

”But other writers known for their zealous anti-jihadism — Pamela Geller, Robert Spencer, Mark Steyn, and several others — aren’t getting off so easily.”

Ni skall inte tro att detta innebär att Conor vill förbjuda folk från att prata om de ämnena.

Oh nej då, inte alls, här gäller Baby-steps. Om man kräver för mycket så reagerar folk negativt så politiskt korrekta metoden är numera att be om bara lite lite lite i taget. Och upprepa väldigt många gånger.

”Jeffrey Goldberg offers sound counsel. ”Free speech means free speech,” he says of Geller. ”But she should be aware now that violent people look to her for guidance, and she should write with that in mind.”

Yttrandefrihet är yttrandefrihet men passa dig j-igt noga för det finns farliga galningar som kan läsa vad du skriver? Hmm Conor har en poäng här. Om vi behandlar feministisk manskritik likadant….

Varje gång någon säger ”krossa patriarkatet” så kan vi ta bilder på mördade män.

Vi skickar bilderna till alla radikalfeministiska författare med texten: En patriark mindre. Det är ju så kopplingen ser ut mellan ”hatspråk” och ”våld” som Conor resonerar här:

”That doesn’t mean that she or anyone else is at fault for the killings in Norway, or that she or anyone else should stop writing about the threat posed by radical Islam. It merely means doing so more responsibly”

Vad vi pratar om är alltså att det räcker med uppskruvad retorik så bär man del av skulden för knäppa människors våldshandlingar om de på något sätt går att få att stämma med vad retoriken handlade om.

(Athenas samhällskritik bär med samma logik skulden för kravallerna i London)

Åter till Conor och hans försök att linda in politisk korrekt censur i en mjuk matta.

Han summerar snabbt de tre skribenterna Pamela Geller, Robert Spencer och Mark Steyn, beskriver den världsbild som uppstår och gör sedan följande argument – vars fel jag tänker beskriva.

”How many people can assert such things before small numbers of the disaffected take them literally? If all that were true, wouldn’t a lot of people respond violently?”

Vad Conor missar är att det ju helt beror på vad de har fått för övrig information. Alltså hur folk reagerar på de där tre exemplena hänger på om de levt i vacuum utan annan information eller inte.

Det är här som den politiska korrekthetens argument kollapsar som ett korthus.

Det är inte pga informationen dessa personer fått som de får knäppa och extrema ideer. Det är pga att detta är den enda informationen de får när de pga PK-värdegrundteori isoleras till sina egna hörn av världen. De personer som i högre grad bär skulden för monster som Anders Breivik är de personer som försöker se till att ingen pratar med dem med argumentet att personer som tycker fel skall ”frysas ut”

Detta är den dominerande åsikten på många svenska högskolor idag. Att man skall ”vinna”

Men faktum kvarstår att det är enahanda information som är det farliga. Inte ”extrem” information. Nyligen påstod PH på Genusnytts kommentarsfält att jag var högerxtremist. (suck) Ombedd att förklara sig så misslyckas han helt att presentera argument som tyder på detta. Istället menar han att ”högerextremister erkänner inte att de är högerextremister” Moget resonemang!

Med detta sagt vill jag återgå till den artikel som jag inledde detta inlägg med.

Där konstateras att mittenhögern inte är mer ansvarig för högerextremism än liberaldemokraterna kan ges ansvaret för Pol Pots massmord i Kambodja men…

”But what is true is that the internet has a dangerous ability to encourage extremism on an issue. Websites which focus exclusively on one issue – Islamic immigration into Europe, for instance – allow people to radicalise themselves to a dangerous extent.”

Här är det i ärlighetens namn sant att folk kan bli extrema av att hänga enbart på forum som Politiskt Inkorrekt, Flashback eller rentav Genusnytt men vems fel är då detta?

Det är ju medveten politik från ”seriösa” journalister att utestänga känsliga ämnen eller?

Det är ju inte så att Politiskt Inkorrekt (här om kravallerna i London) blev en stor nyhetsplats genom att de existerande nyhetsplatserna var opartiska. Media ville utestänga vissa ”ofina” ämnen.

”In his book Going to Extremes, Cass Sunstein noted that people’s peer groups could shift their political views in extreme directions, so that “social networks can operate as polarisation machines”

Journalisterna ville inte längre bara rapportera nyheter. De ville vara med och skapa nyheter. De som inte delade journalisternas vänsterradikala världsbild fick vackert skapa egna mötesplatser.

Massmedia har inte nöjt sig med att ha monopol på de ämnen som diskuteras.

De senaste åren har det blivit allt tydligare de plockar bort alla former av feedbackfunktioner. Artiklar visar inte längre blogglänkar och kommentarsfälten plockas bort när fel åsikt dryftas. På ett företag i Stockholm: Interaktiv Säkerhet AB sitter uttråkade människor och plockar bort ”känsliga kommentarer” hos Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter etc…

Allt detta leder såklart inte till att folk blir mindre extremistiskt lagda.

I takt med att varken journalisterna eller ”alternativa källor” pratar med några andra än sina kompisar så blir bägge grupperna istället allt mer extrema. Något som bla Paolo Roberto påpekade i radio en gång i tiden.

Fortsättning följer


Manshatare och Västhatare – Slaget om Breiviks ideologi

augusti 5, 2011
22 kommentarer

Så var det dags för ett nytt inlägg i serien som beskriver den politiska korrekthetens apostlar.

Den här gången skall vi titta på dels gymnasieläraren Marcus Svenssons attacker på män och dels på poeten Athena Farrokhzads attacker på skandinaviska män.

Marcus Svensson hävdar i Göteborgsposten att Skolan är vårt bästa vapen mot våldet. Svensson drar till det sedvanliga propagandavapnet ”trygghet”

”Om vi ska bygga ett tryggt samhälle fritt från likande händelser, måste vi finna förklaringar…”

Som hjälper oss att hitta sanningen?

”…som det är möjligt att konstruera rationella politiska beslut på. ”

Det spelar alltså ingen roll om förklaringarna är sanna? Det viktiga är att det går att basera politiska beslut på dem.

”Och gör vi inte det riskerar vi att överlåta tolkningen till de populistiska och reaktionära rörelserna.”

Dvs till den demokratiska processen där den röstberättigade delen av befolkningen avgör

Svensson och Breivik har av allt att döma gått i samma propagandaskola.

Det finns inga människor i Svenssons värld, bara ”populister” På samma sätt finns inga människor i Breiviks värld, bara ”marxister” Vad Svensson vill prata om är sedan inte morden utan syftet.

Eftersom Breivik är helgalen så vill han ha syftet och morden sedda som en del av samma sak. Svensson å sin sida är av rent ideologiska orsaker beredd att lyssna på och godta den galenskapen.

Historien lär oss dock att denna sorts våldsdåd begåtts och utnyttjats av alla ideologier.

Marcus Svensson som historielärare bör vara medveten om att hans försök att använda våldsdådet i Norge för att skrämma folk söka trygghet hos hans låtsasvetenskap har gott sällskap av Nazistpartiet 1933.

Vidare då Breivik använde en Ruger Mini-14 blir Svenssons svammel om automatvapen bara löjligt. Mini-14 känt från  TV-serien ”The A-Team” skjuter ett skott i taget.

Därefter kommer vi till Svenssons helgalna genusteorier om maskulinitet.

”Alla människor, kvinnor som män, besitter förmågan till våld. Men av någon anledning är det alltid (nästan) pojkar/män som agerar ut den. Förklaringen har vi, den har den kritiska mansforskningen avslöjat.”

Jaså de har avslöjat saker? På Genusnytt så skriver hans lärarkollega Valeria i kommentarsfältet vad hon anser om den saken.

”Den maskulinintetsforskning han hänvisar till är inget annat en frälsningslära som i hög grad är baserad på felaktiga premisser beträffande den mänskliga naturen, dvs. en markant reducering av arvets betydelse.”

Dessa felaktigheter vilar enligt Steven Pinker – professor i psykologi på Harvard – på en sekulär vänsterpolitisk religion han kallar ”The Standard Social Science Model” och sågar fullkomligt.

Den (mans) kritiska maskulinitetsforskningen är även på flera håll sågad som kvacksalveri.

The Spearhead presenterar i ett långt inlägg den kritiska mansforskningens ledande figurer. Här konstateras att allihop är kopplade till två radikalfeministiska organisationer. AMSA och NOMAS.

Vi kan sålunda konstatera att ett mer passande namn på ”Men´s studies” vore manskritisk feminism (radikalfeminism). Ta exempelvis Michael Kimmel en av de mest kända ”kritiska mansforskarna”

Här består alltså ”forskningen” av att man sitter i grupp och pratar ihop sig.

I Sverige har disciplinen som marknadsför åsikten att män är värdelösa mestadels representerats av Lars Jalmert men på sistone har vi sett allt mer av en viss Niklas Järvklo (Jalmert Jr.)

”I en artikel i tidskriften Expo (#3 2010) beskriver idéhistoriken Niclas Järvklo kopplingen mellan högerextremism och maskulinitet:”

Denna text hittar vi från Athena Farrokhzad på Aftonbladet kultur. Här försöker man alltså kombinera sin vänsterextremistiska globalism med radikalfeministernas smutskastning av män.

Affärsidén är snodd direkt från George W. Bush: ”Antingen är ni med oss eller så är ni med terroristerna”

”Men ena halvan av Breiviks resonemang, den att kvinnan har feminiserat mannen genom sina ständiga anklagelser om ojämställdhet, återfinns överallt i offentligheten.”

Medan Bush med lögnaktiga påståenden om ”WMD:s” ville invadera Irak som inte hade med saken att göra så vill Athena med lögnaktiga påståenden invadera manlighet som inte har med saken att göra.

Irak hade ingenting med 9-11 terroristerna att göra. Här har heller inte Breivik ett dugg att göra med resonemangen som återfinns i offentligheten. Det är inte alls Breiviks resonemang.

Athena intervjuades en gång i Sydsvenskan gällande vad hon tycker och vill med sin ”Poesi”

”Ställa olika saker som inte hör ihop mot varandra. Poesin har en omnipotent potential. Den kan göra vad som helst. Samtidigt som den inte behöver svara för något.”

Hon påstår även i samma intervju att samhället (vårt får vi gissa, hennes föräldrar är från Iran) är kapitalistiskt, heterosexistiskt och rasistiskt. Tillfrågad hur hennes kamp för alternativ går svarar hon

”Dåligt! Jättedåligt! Samhället består ju!”

Athena maler på, som litteraturkritiker har hon lärt sig konsten att få idioti att låta vettig.

”Läs Karl Ove Knausgård och lyssna på Ulf Brunnberg, minns Julian Assanges anklagelse om Sverige som feminismens Saudiarabien.”

Deras resonemang är på inget sätt Breiviks resonemang. Argumentet ogiltigt då det inte finns någon relevans alls.

”Hur stor del har romantiseringen av ett traditionellt mansideal i det som skedde i Oslo och på Utøya?”

Med undantag för båtarna som under beskjutning tog upp folk och polisens instasstyrka som skyddade folk så hade traditionella mansideal ingen som helst statistisk eller bevisad del.

Däremot kan man förutsätta brist på mansideal bidrog till att det tog så lång tid innan han stoppades.

”Den 22 juli visade den skandinaviske mannen vad han är kapabel till om han bara slutar underordna sig den politiska korrektheten.”

Eftersom politisk korrekthet är samma sak som censur så kan i detta perspektiv Breiviks gärningar bara ses som ett tecken på att han tvärtom rättade sig efter den politiska korrektheten.

I ett demokratiskt land skulle man vanligen samtala om dessa saker men idiotmänniskor som Athena med Irans åsikter om yttrandefrihet stänger den vägen så vi får väpnad revolution istället!

Athena menar att vi har en hederskultur i Sverige och att lösningen är politisk korrekthet.

Pelle Billing har skrivit om denna påstådda hederskultur. Även han påpekar den skillnad mellan västdemokrati och hederskultur som hon helt ignorerat.

Fortsätting följer


Bär yttrandefriheten skulden för terrorismen i världen?

juli 27, 2011
26 kommentarer

Vad gör vi när det öppna samhällets fiender använder attacker på det öppna samhället som ursäkt för minskad frihet?

Värmlands folkblads redaktör Peter Franke låter meddela att kommentarsfälten stängs av pga terrordåden i Norge. Ingen bevisad koppling anges, han bara utnyttjar ett vidrigt dåd av ideologiska skäl.

”När jag läste ur gärningsmannens dagbok kände jag igen mycket från de kommentarer som både VF och andra tidningar, som till exempel Aftonbladet och Dagens Nyheter, får på nätet”

Han är långtifrån den enda som utan den minsta bevis vräker ur sig ideologiska förklaringar på attackerna i Norge. Såväl Johannes Jakobsson som Peter Kadhammar och Petter Larsson spekulerar vilt i Aftonbladet.

Det hela påminner mest om hur George Bush använde 9-11 attackerna som en ursäkt på Irak.

”Antingen är ni med mig eller så är ni med terroristerna?”

Fast när terroristerna är motståndare till islamisterna så bryr man sig inte om terroristerna, då är det ”hatarna” som blir kritiserade. Vilka är då hatarna? Jo som jag berättade i inlägget om Medias BIAS, alla som är höger om mitten.

Man får vara den mest extrema vänsterradikal som kan tänkas, man får även vara normal medievänster (dvs helst miljöpartist), i bästa fall får man vara socialliberal. Alla andra demokratiskt grundade åsikter saluförs som ”hatet”

Det visar sig dock finnas en sorts hat som de anser är helt legitimit. Nämligen att hata åsiktsmångfald.

Anna Ardin (känd från Assange-affären) hävdar såväl på sin blogg som på Hela Gotland.se att Breivik inte alls var varken ensam eller galen. Han var enligt henne och liknande stollar en av tusentals kommentarsfältshatare.

”Detta handlar till viss del om terrordådet i Norge, men mer om den kultur där terroristen fick sin näring”

Men Ardin själv är med samma logik en del av en växande religiös rörelse som agerar i en miljö av uppskruvad retorik och som bär skulden för 9-11, Madridbombningarna, Londonattackerna etc.

Johan Lundberg kommenterar på Axessbloggen hur vi med den retorikens logik borde reagera på 9-11

”Själv lägger jag nu sista handen på en text för Aftonbladets kultursida om att den enda svenskar som kan svära sig fria från inblandning i 11 septemberdåden är Christer Sturmark och Björn Ulvaeus. Och att vi borde stänga alla kyrkor, moskéer, kloster och tempel samt förbjuda alla religiösa nätforum, bloggar, tidningar, tidskrifter, böcker, uttolkningar etcetera.”

Det här låter väl rimligt eller hur? Om du tror på gud tror du på samma sak som bombarna och bör då antingen å det kraftigaste ta avstånd från andra som tror på gud eller helst sluta skapa en miljö där en dåre riskerar att tro på gud.

Låt oss tala klarspråk. Varje gång islamister begår massmord så känner deras ideologiska motståndare igen saker terroristerna skriver och säger från såväl vad som sägs i Moskéer som från Islam och från religion i allmänhet.

Skall vi hålla med människor som Franke måste vi samtidigt i konsekvensen namn kräva Kyrkor stängs.

Det finns mängder av bevis på att ”hatbudskap” sprids i kyrkor. Hur kan Franke vara emot ”hatbudskap” från en liten minoritet i det ena fallet men inte i det andra fallet? Varför stänga det ena samtalet men inte det andra?

Jag vill även påpeka försöken från bla Midlands Police att påföra TV-programmet, Channel 4 och deras medarbetare olika anklagelser slutade med att polisen fick böta 100.000 pund och ge en offentlig dementi.

Liksom Midlands Police så menar Värmlands Folkblad att lösningen på konflikten är att tysta den ena sidan.

Det var inte bara polisen, det var även flera journalister, tyckare etc som konsekvent vägrade att bedöma det smygfilmade materialet. I deras värld så var det uppenbarligen fel sida som undersöktes.

Men den sidans galningar är precis lika benägna att skruva och förvanska budskapen till något som ursäktar våldsamma illdåd. De är dessutom till antaletmånga fler och har många fler liv på sitt samvete.

Indirekt skuld riktad mot stater och politiska partier är heller inget nytt i dessa sammanhang.

Efter terroristdåden i Mumbai, Indien där islamister med automatkarbiner och sprängladdningar dödade 168 personer så kunde man exempelvis på en viss vänsterblogg läsa följande text:

”På ett mer direkt sätt är USA också delvis skyldiga till att terroristerna denna gång valde att attackera mål i Indien. Nämligen genom att man alltmer övergått till att använda sig av Indien som sitt ombud i södra Asien.”

Ser ni Svensson beskylla hatbudskap inom islam för islamistisk terror i Mumbai? Nej givetvis inte så hur kommer det sig då att han försöker beskylla hatbudskap inom högern för Breiviks vansinnesdåd i Norge?

Hur blev det den attackerade politiken som bar skulden i ena fallet men inte i det andra fallet?

När vänstermänniskor begår massmord så skyller Svensson på den politik de attackerar. När en högermänniska begår massmord så skylls skulden plötsligt på den politik som terroristen anser sig stödja.

”Tidigare har det gått att kommentera de flesta artiklar på VF:s hemsida och avsändaren har kunnat vara anonym. Men från och med i‑dag kommer den funktionen att vara avstängd.”

Att moskéer eller kommentarsfält skall stängas pga risken att enstaka kardinaldåre missuppfattar vad som sägs där och fäster budskapet i förvanskad version till en gevärspipa eller bomb är en helt absurd idé

Johan Lundberg skriver i Expressen och på om yttrandefrihetens förutsättningar. 

”Politiskt korrekta åsikter är en beteckning på den sorts medialt gångbara vänsteråsikter som hyses av de kulturskribenter och idéhistoriker som bor i kollektivet Raspen i Göteborg, vilket i ett näpet hemmahosreportage sägs vara uppkallat efter terroristen Jan-Carl Raspe. Politiskt korrekta är också det gängse namnet på de åsikter som brukar torgföras av terrorbrottsdömda akademiker som Pia Laskar.

Att ta en norsk tragedi som förevändning för att börja orera om att vi bör sätta stopp för de ”politiskt inkorrekta” åsiktsyttringar som innebär att man till exempel kritiserar det vänsterterrorism-gullande som är kutym på Aftonbladets kultursidor, är inte bara djupt osmakligt. Det vittnar också om en skev syn på pluralistisk åsiktsbildning, på demokrati och på den fina dygd som Göransson i sin artikel talar sig varm för, nämligen att ”erkänna allas olikhet”.”

Det är knappast någon nyhet att flera journalister och redaktörer vill återgå till ”the good old days” när enbart vad de gillade publicerades. Många böcker om massmedier brukade prisa tvävägskommunikation som framtiden.

I nuläget är det dock den gamla modellen med debatter kontrollerade av tidningarna själva som gör sitt åsiktsmässiga återtåg. Det är nog det enda ämnet där de själva hävdar det omoderna och förlegade är att föredra.

Avslutningvis måste vi dock ställa oss frågan var hittas grunden för dessa märkliga åsikter?

Sedan när har vi orsak att tro det blir mindre terrordåd med höga dödssiffror om yttrandefriheten avskaffas och politisk korrekthet i högre grad införs i ett land?

Vi råkar ut för ett enda terroristdåd och flera av våra journalister vill ta efter den offentliga debatten i de länder som har det mångdubbla?!


Publicerat i Demokrati

Hur en dåre utnyttjas som ursäkt för censur, förtryck och relativism

juli 25, 2011
7 kommentarer

Om det inte framgår tydligt nog så är terroristen inte författaren av större delen av det manifest som skickats ut.

Förövaren i helgens attentat har skickat ut en text till en mängd källor som påstås förklara varför han begick illdåden ifråga. Massmedia har beskrivit detta som en text som han själv är författare av. Den är dock mestadels ett verk av ”klipp och klistra”

Det är alltså delar av andra personers texter som har redigerats ihop för att skapa illusionen av ett sammanhängande tema. Därefter har förövarens vidriga massmord använts som ursäkt för att jaga de personer som är ansvariga för texterna ifråga.

Jag tror aldrig jag sett ett mer postmodernistiskt resonemang än det som nu används för att kritisera originalförfattarna.

När Columbine-morden begicks så försökte vissa ge dataspelstillverkare en del av skulden. Den här gången går man ett steg längre och försöker ge skulden till vem än som brottslingen ifråga beslöt att kopiera in i sin förvirrade fantasivärld.

Detta är postmodernistisk julafton. Eftersom en galen mördare kopierade in en massa lätt kontrollerade uppgifter så måste med deras logik fakta i sig betraktas som lika onda som  terroristen vilken kopierade in dem i sin förvirrade konstruktion.

Med samma logik, om galningen citerar en person som påstår vi är censurerade, så måste den personen censureras.

Det skulle alltså innebära att om du läst Mark Twain och om en våldsbrottsling läst Mark Twain och citerar hans texter så blir det inte tillåtet att diskutera Mark Twain? Med samma logik borde Karl Marx ideer som citerats av tyranner vara förbjudna.

Ännu värre är att delar av manifestet uttryckligen beskrivs av författaren som ett fiktionellt verk vilket beskriver en rent hypotetisk situation. Exempelvis den av media rapporterade dödslistan eller den organisation av templars som det hänvisas till.

”It should be noted that the author, as a scifi enthusiast, wanted to bring and create a complete new writing style that has the potential to shock the reader with an incredibly credible fictional plot (written in first, second and third person narrative). The author or distributor does not condone or agree with any of the descriptions or methods used in this book and the related chapters.)” s.777

Jag skulle vilja höra de personer som säger ”men han citerar ju saker som du skrivit om” förklara sig.

Han citerar minst en författare som jag läst men han gör det inte med den författarens tillåtelse, han gör det inte i enlighet med den författarens önskemål och framför allt så tolkar han bevisligen texterna på ett sätt som inte stämmer med objektiv verklighet.

Det absurda blir då att kritikerna och terroristen ifråga bevisligen har läst samma ideer om hur man skall tolka saker subjektivt. Varför får då inte hermenutiska förespråkare motta samma sorts anklagelser om sympatier med mördaren?

Kan de inte svara på den frågan så bör anklagelserna mot de som hade oturen att plagieras av en dåre upphöra.

För att inte tala om anklagelserna mot personer vars enda brott var att läsa samma texter som dåren men som till skillnad från dåren inte tillhörde den postmoderna skolan där texten kan tolkas till vilken dårskap som helst utan faktiskt förstod texterna också.

De anklagelser som riktats mot de personer som hade oturen att bli plagierade och redigerade av galningen påminner mest om diskussionerna angående Frimurari i Dan Browns bok ”Den förlorade symbolen, personer som läser den förutsätts förstå vad som är riktigt och inte.

Vi behöver ingen diskussion om det finns dolda ursäkter för massmord och ”hat” i vissa politiska diskurser.

Vi behöver en diskussion om hur oduglig utbildningen måste vara om någon som gick ut mellanstadiet med godkänt faktiskt tror det finns sådana. Och så behöver vi göra det absolut kristallklart att sådana inte finns någonstans av någon orsak.

Avslutningsvis så går det inte att bortse från att något måste vara seriöst fel med de personer som försöker utnyttja en så enormt tragisk och vidrig händelse för att plocka politiska poänger helt utan faktisk relevans till vansinnesdådet ifråga. Hur tänker man då?

Sven Levander, professor i rättspsykiatri fick frågan i chatten varför Breivik kallas en ensam galning:

”Em: Varför antar många att om en islamist begår ett bombdåd så det pga fanatiska ideologier och nu när med den hemska massakern i Norge så säger många att han är ”galen”. Handlar det egentligen inte människor som har blivit hjärntvättade på ett eller annat sätt?
Sten Levander: Låt oss granska en kristen fundamentalisisk grupp, Herrens motståndsarme. Det är inte intellektuella argument som driver de enskilda soldaterna. Så finns det mellanting där lågutbildade lovas ett bättre liv på andra sidan. Och högfungerande islamiska, baskiska och irländska terrorister. Vad är skillnaden. De har ett genomtänkt program och målen kan uppnås. De är inte tokiga. Breiviks program är psykotiskt. Därför kallar vi honom galen.


Publicerat i Demokrati

Attackerna i Norge – Sannning, Lögn och Galenskap

juli 25, 2011
2 kommentarer

Detta inlägg skriver jag för att bringa klarhet i vad vi vet och inte vet gällanden terroristdåden i Norge.

Det finns inga som helst bevis för att den utpekade norske skribenten Fjordman i manifestet är samma person som Breivik själv. Tvärtom säger Breivik på sidan 1406 i manifestet 2083 att det är en annan person han aldrig träffat.

Det finns heller inga som helst belägg för att Fjordman förepråkar eller stödjer våldsamheter. Tvärtom så framgår det tydligt på hans blogg att han är antivåldsförespråkare och anser Breivik är en galning.

”The person who did this vile deed is clearly deranged. The writers he cites have written on behalf of human rights and for the international convention of human rights. It makes no sense that he would justify his appalling actions by what he read there.”

Som svar på frågan hur han reagerat på att massmördaren citerat flera av hans texter svarar Fjordman:

”Absolutely terrible. What else can I say? I must stress that I have not yet read his very long book or manifest and I have neither the time nor the stomach to do so at the present time.”

Fjordman påstås vara en sionist. Man kunde förväntat sig vänsterdebattörer skulle vara lite mer källkritiska när anklagelserna mot en pro-Israel kommer från extremhögern men tydligen var frestelsen för stor.

Det är inte bara bloggaren ifråga som vissa debattörer försökt koppla till Breivik. Det har blivit rena julafton för Blank Slate-teorier. Breivik beskrivs mest som en social konstruktion som ”alla” bär skulden för.

Pga manifestets storlek på 1000 sidor text med massor av citat visar sig ”alla” vara vem som helst.

Vissa vänsterdebattörer för nu fram hotet att man antingen är odelat positiv till ospecificerad mångkultur och Islam – eller så anklagas man vara med terroristerna. Det är samma resonemang som mördaren själv använde.

Medan massmördaren i bästa GBA-stil ger ungdomar i arbetarpartiet skulden för saker han inte gillar så ger debattörer på vänsterkanten författare och politiska organisationer de inte gillar skulden för de begångna terrordåden.

Som jag berättade i förra blogginlägget är terroristen Breivik som gjord för politisk propaganda.

Vissa debattörers vidriga beteende bör sålunda inte förvåna någon. Ändå är det svårt att tro sina ögon när man ser det det avskyvärda beteende som flera personer från den politiska vänsterkanten, ägnar sig åt.

Det handlar om att utnyttja mördade barn för att attackera politiska motståndare. Kritiken är strukturell, vilket som vanligt betyder att man inte har några bevis för någonting, bara antaganden.

Men låt inte det hindra vissa från att hävda en våldsam terrorist bara är ”produkten” av demokratiska partier.

Det finns inga som helst belägg för denna påhittade bullshit men hindrar det dem att försöka slå mynt av tragedin? Gissa två gånger. Så här skriver Svensson om dåden på bloggen med samma namn.

”Vi från vänstern har varnat för detta länge. Det är ingen ny hotbild som en del kommentatorer  i media hävdar. Sådana som Breivik och Mangs i Malmö är konsekvensen av allt mer intolerant samhälle.”

Detta är rena fantasier och ett ärligt talat vidrigt försök att försöka förvandla andra personers tragedi och sorg till politiska redskap. Breivik har aldrig åkt på träningsläger för likasinnade för det finns inga.

Och om ni tycker det  är absurt vänta tills ni hör Expo förklara hur Breivik inte betraktas som ensam.

Expo anser nämligen att massmördaren inte var ensam i sitt dåd för det fanns personer omkring honom med åsikter som hade ingenting att göra med massmordet ifråga men som han kunde prata med.

Med Expos logik kan man säga han inte var ensam för han hade folk omkring sig på gymmet. Vad Expo dock inte säger något om är att Breiviks manifest även innehåller texter skrivna av marxistiska revolutionärer.

Om man letar efter orsaker att någon begår politiska våldshandlingar är det kanske där man borde söka?

En mängd personer har först fått sina texter kopierade och satta i ett påhittat och helgalet sammanhang. Därefter så har debattörer på vänsterkanten gett dem skulden för att en galning har kopierat dem.

Detta utan att ta hänsyn till det uppenbara faktum att dokumentet även innehåller samma marxistiska revolutionära ideer som vänsterdebattörer själva brukar ursäkta så ofta de kan.

Man har även precis som terroristen tagit valda delar av texterna men ignorerat andra, viktigare delar.


Publicerat i Demokrati

Attackerna i Norge – Demokratin saknar politisk färg

juli 23, 2011
29 kommentarer

En kraftig bomb har sprängts i centrala Norge, ett massmord har begåtts på ett politiskt ungdomsläger.

Vi vet ännu mycket lite om bakgrunden till bomben i Oslo där ca 7 personer miste livet och massmorden på Utöya där minst 85 människor dog men för närvarande lutar det mot att det är ett vansinnesdåd som har likheter med skolskjutningar och Oklahomabomben.

Detta var ett angrepp på demokratin. Vi måste alltid komma ihåg att demokratin saknar politisk färg. 

Här är vad vi kan konstatera:

Den Norska polisens insatsstyrka har gripit Anders Behring Breivik, för både bomben i Oslo och massmordet på Utöya, han beskrivs som nationalist, högerextremist, islamkritiker, kristen och politiskt konservativ.

M.a.o. stämmer han på pricken på den ”ondska” som politisk korrekthet vill skydda oss från. 

Han är även vit man och sålunda som gjord för politisk propaganda av typen ”Högerextremistiska terrorister det vanliga i norden”. Svenssonbloggaren skriver exempelvis:

”Det är möjligt att han är en galning, men han är också en högerextremist, en typisk anhängare av partier som Sverigedemokraterna (SD), Dansk Folkeparti (DF) och Fremskrittspartiet (Frp).”

Denna sorts politiserande resonemang är bortom smaklöshetens gräns.

Svensson blandar ihop våldsamma terrorister med laglydiga debatterande människor i just den sorts politiska organisationer som attentatet riktades mot, som om flaggfärgen var vad som spelade roll här.

Det är en väsentlig skillnad mellan terrorister som har organisatoriskt stöd och på enskilda personer som bara tycker sig ha det. Att debattera med ord och att debattera med Gevär är inte en gradskillnad utan en artskillnad.

Det är hemskt att en knäppskalle kan ställa till så mycket elände och sorg men det ändrar inte faktum.

Om man debatterar med gevär så är det inte den politiska färgen som är den viktiga punkten. Det är att debatten förs med gevär som är den viktiga punkten. Det är det som bör diskuteras, inte färgen.

Media: DN / DN2 / DN3 / DN4 /

 DN5 / SvD / SvD2 / SvD3 / SvD4 / 

Aftonbladet /Aftonbladet2 / Aftonbladet3 / 

Aftonbladet4 / Aftonbladet5 /

Expressen /Expressen2 / Expressen3 / 

Expressen4 / Expressen5 / DN6


Publicerat i Demokrati

Holland – Landet där genusteorier kollapsat – Del 2

juli 23, 2011
8 kommentarer

Här följer den andra delen om de holländska kvinnornas inställning till feministiska samhällsideer. Del 1 hittas här.

Ellen De Bruin, psykolog, journalist samt författare till boken ”Dutch women dont get depressed” intervjuas på ämnet i NY Times. Hon kommenterar holländska kvinnors höga grad av lycka så här:

”Personal choice is key: in the Netherlands people are free to choose their life partners, their religion, their sexuality, we are free to use soft drugs here, we can pretty much say anything we like.”

Observera att hon pratar om ”personal choice” det personliga är helt enkelt personligt. Den personliga friheten innebär en hög grad av lycka samtidigt som den innebär att inflytelserika samhällsteorier kollapsar.

Men hur går det då med ”jämställdheten” klagar mediefeminister som ser delar av sin inkomst falla bort?

”Clothing is geared more to the weather than seduction. ”We do everything by bike, which is why we don’t dress very elegantly,” de Bruin said. And, with a highly developed sense of equality between the sexes, ”we are bossy to our men.”

Uhh come again? Sade hon just att holländska kvinnor inte klär sig som skyltdockor, inte är underdåniga till sin man och detta trots att det är mannen som har makten dvs drar in pengarna i hushållet?

Genusmässigt låter ju detta som en katastrof. Jämför med det amerikanska alternativet som svenska politiker, akademiker och genusfeminister har som det heliga utgångsläget.

”The problem for American women isn’t just the amount of time we spend working; it is the notion that we need to be perfect at everything we do. TV shows, advertisements, and articles from women’s magazines have formed this composite of a perfect woman”

Om ni ännu inte börjar se en väldigt tydlig röd tråd mellan vad som gör män och kvinnor olyckliga så här är lathund:

Vi har år ena sidan massmedias BIAS mot män. Å andra sidan har vi ideerna om kvinnans perfekta gudomlighet. Män nedvärderas till en nivå där de mår dåligt medan kvinnor uppvärderas till en nivå där de mår dåligt.

Västkvinnor lär sig uppenbarligen det är mäns fel att de känner de måste vara perfekta hela tiden. Detta trots den massiva bevisningen ideer om kvinnlig perfektion mest kommer från mediekvinnor själva.

Läs bara följande absurda konversation en reporter har med en holländsk deltidsarbetande kvinna.

I ask how this affects the dynamic between her and her boyfriend.

‘I do more housework than he does, but I don’t feel I have to always make dinner for him. I have more time for him.’

Det finns såklart inga som helst belägg för att ställa denna sorts frågor. Det är bara mediefeministen som lärt sig att invända mot allting. Som ni ser behöver hon aldrig presentera några egna belägg:

”But does he respect you? Isn’t this set-up a little old-fashioned?

‘No, it’s more modern. Our relationship is better. I take photos, I go to the gym. We can manage financially. I’m much happier.’”

Observera att ingen frågar reportern varifrån hon fått en så dum ide att en kvinna får mer respekt från män genom att göra karriär. Trots att detta är påhittat trams så blir det pga medias BIAS en normal åsikt.

Avslutningsvis så drar hon till med ett av de vanligaste retoriska verktygen för låtsasdebatt.

Hon hänvisar till vad som är modernt, tidens anda, fräscht, förlegat, old-fashioned etc. Alla dessa ord är i sin tur bara kod för att stämma överrens med den åsikt som media själva tycker folk skall ha.


Nödvärnsexcess och den snåriga statistiken på våldsbrott

juli 12, 2011
3 kommentarer

När en kvinna blev tafsad på baken så försökte hon knäa, slå i ansiktet och sparka den skyldige.

Eftersom händelsen filmades så har det nu blivit debatt om rättens utlåtande.

”Det saknas både uppsåt, insikt och avsikt enligt avskrivningsbeslutet om misshandeln. Därmed har åklagaren rätt att fria kvinnan och skriva av anklagelserna mot henne, säger åklagare Zilla Hirsch vid västerorts åklagarkammare.”

”Den jämnåriga kvinnan erkänner också i förhör misshandeln i t-banan. Men eftersom åklagaren i målet, Zilla Hirschs kollega Anna Remse, anser att kvinnan haft skäl att misshandla mannen, åtalas endast 42-åringen, för sexuellt ofredande.”

Åklagarna motiverar alltså beslutet med att misshandeln av mannen var att betrakta som skälig.

Men finns det verkligen något som heter skälig misshandel? Genusnytt tar upp frågan om detta rör sig om en ny rättspraxis i Sverige? Andra bloggar som är inne på samma fråga är felväsendet och skvitts.

Det verkar dock snarare röra sig om en rätt flexibel tillämpning av en rättspraxis som funnits ett bra tag. Den s.k. nödvärnsexcessen.

”nödvärnsexcess, regleras i brottsbalkens 24:e kapitel, 6:e paragrafen: ”Om någon i fall där 1–5 §§ detta kapitel eller 10 § polislagen (1984:387) är tillämplig har gjort mer än vad som är medgivet, skall han ändå vara fri från ansvar, om omständigheterna var sådana att han svårligen kunde besinna sig”.”

Ett exempel på tillämpning av nödvärnsexcessen hittar vi när en man och hans flickvän trakasserades av ett gäng.

Bloggen beredd summerar fallet i ett inlägg om nödvärnsrätten.

”Försvar med kniv: F och hans flickvän lämnade en restaurang, då de blev förföljda och trakasserade av ett gäng ungdomar. F fick motta flera slag innan han kunde fly, men blev upphunnen och misshandlad ytterligare. F drog då en tapetkniv och tillfogade minst en av angriparna skärsår på ansikte och hals. Alla rättsinstanser såg mycket allvarligt på att F försvaret sig med kniv och fann våldet uppenbart oförsvarligt. Slutligen friades dock F från ansvar av HD, då man menade att han svårligen kunnat besinna sig i den pressade situationen (nödvärnsexcess).”

Vid ett annat exempel friar HD förövaren JH från övervåld med hänvisning till nödvärnsexcessen. JH hade då blivit utsatt för angrepp med kniv och försvarat sig med en hammare.

”Uttrycket ”svårligen kunde besinna sig” får, såvitt gäller nödvärnsexcess,anses ta sikte på den angripnes förmåga att i den konkreta situationen anpassasitt handlande efter vad som kan anses tillåtet enligt bestämmelsen om nödvärn. Har han gjort mer än vad som är medgivet kan detta ändå vara ursäktatmed hänsyn till exempelvis att det inte funnits tid för eftertanke eller att denangripne varit så rädd eller panikslagen att han inte förmått att kontrollera sitthandlande (jfr 29 kap. 3 § första stycket 2 brottsbalken).”

Man måste dock ställa frågan om det är rimligt och lämpligt att nödvärnsexcessen används i detta fall. Är att putta till någons rumpa att betrakta som ett livsfarligt angrepp att besvara med sparkar och knytnävsslag?

I sådana fall blir de höga siffrorna av anmälda våldshandlingar kastade i ett helt annat ljus. 

Här har vi en anmälan för misshandel och en anmälan för sexbrott. Även om åtal ogillas i fallet misshandel så torde det hamna det i den statistik som allehanda politiker, opinionsbildare och liknande använder offentligt.

Samma sak gäller ”sexbrottet” som hamnar i statistiken för sexbrott tillsammans med de handlingar som utfördes av Niklas Claesson, Av Alexandramannen och av Hagamannen, allvarliga problem i samma statistik som bagateller.

En kommentar som gjordes av signaturen anders på genusnytt ger orsak att tänka efter.

”Tycker hela händelsen är full av absurditeter och att den inte hör hemma i en rättssal vare sig med kvinnan eller mannen som målsägande.”

”Denna svartvita syn på vad som utgör övergrepp fungerar inte. Det leder till absurda situationer om man klassificerar ett klapp eller nyp i baken som ett sexuellt övergrepp. Hur det uppfattas beror i hög grad på vilka klapparen och den klappade är och den sociala situation de befinner sig i.

Skall fru Andersson polisanmäla herr Andersson för att han ger henne en klapp i baken när hon står och diskar (jag antar att Fru Andersson är jämställd och diskar 50% av gångerna)? Eller om en kille skämtsamt klappar en tjejkompis i ändan, är det grund för åtal?”

Det hela kan sammanfattas är det verkligen bra att det personliga blir politiskt?

Och är det önskvärt att en vuxen kvinna reagerar på oönskad uppvaktning med en 13-årings mognad? Om svaret är nej är det knappast bra att åklagare uppmuntrar/belönar det beteendet heller.

Vidare så bör vi ställa oss frågan hur åklagarna hade reagerat om en kvinna gjorde samma sak på en man och mannen reagerade lika tillbaka. Hade en antastad man friats från misshandeln?

Eller ser vi åklagare med samma respons som den passerande kvinnan i denna film?

Finns det verkligen något önskemål att ta det på allvar när en kvinna brukar våld mot en man eller stämmer det för mycket med feministiska samhällsströmmar för att den kombinationen skall tas på allvar?

Vi kan jämföra detta med ett par utländska exempel. Medan Danmark skall uppmärksamma kvinnor som slår män så finns ett förslag i Storbritannien att kriminella kvinnor skall slippa fängelse.

Sverige tycks närmare UK än DK i frågan.

Om vi återgår till den inträffade händelsen så kan vi konstatera att det är två omogna människor som möts.

En omogen och feg man vars sociala kommunikation är lika dålig som omdömet och en omogen kvinna vars reaktion är osunt överdriven. Vad vore då en sund normal och önskvärd reaktion på det inträffade?

Ett förslag skulle kunna vara ”-Vad gör du ditt j-a äckel!”  *Lavett*

Det lämpliga i att vara lika omogen som den person man blir arg på kan dock ifrågasättas.


Psykologidoktorandens funderingar om könsskillnader

juli 4, 2011
46 kommentarer

Detta är ett av flera inlägg som hanterar Psykologidoktorandens senaste inlägg. 

DEL 3/4 (so far)

Här hittar ni del 1 och del 2 på Aktivarum. Och här hittar ni Psykologidoktorandens senaste inlägg: Är jag verkligen samhällsfarlig?” Det är alltså det inlägg vars innehåll jag kommenterar här.

Själva texten är dock vid skrivandes stund över sex A4 sidor lång och sålunda kommer den att delas upp över ett antal inlägg. Detta handlar alltså om könsskillnader och (som vanligt) därmed bolagsstyrelser.

Psykologidoktoranden hävdar att Ström menar män vill sitta i bolagsstyrelser och kvinnor vill det inte.

”Om jag förstår Ström rätt, är det till exempel så att män dominerar bolagsstyrelser för att de vill sitta i bolagsstyrelser, och kvinnor vill det inte; det hela är en konsekvens av fria individers fria val.”

Detta är inte så mycket en felaktighet som en förvanskning. Ström säger inte kvinnor inte vill sitta i styrelser – Vad som sägs är att det är en massa andra saker kvinnor vill mer.

Observera även statusblindhet/apex fallacy här. Det är proportionerligt ett j-a tjat om bolagsstyrelser.

Feminister som Sleepless verkar mena att det är så viktigt med kvinnor i styrelser att man måste sätta dem där utan att de behöver göra det jobb som en man behövde – dvs i praxis att kvinnor har högre värde där än män.

En fullkomligt logisk konsekvens av ansträngningar på den ena (högt värde) och inte på den andra (lågt värde)

”Jag ses som en förespråkare för tabula rasa, eller idén att människans psyke från födelsen är som en tom tavla där alla sinnesintryck och all erfarenhet skrivs in.”

Mer än det omvända ja. Observera att det, precis som i politikens vänster-höger skala inte är graden av hängivenhet till endera sida som diskuteras utan vilken sida man faktiskt befinner sig på.

Precis som beskrivningen ”Man” inte på något sätt förutsätter Mikael Persbrandt-sortens maskulinitet utan är lika applicerbar på exempelvis Johan Glans. Doktoranden är alltså inte Roussau men väl på hans sida.

”Problemet uppstår när vi skall avgöra vilka skillnader som kan anses ”naturliga”, dvs. givna av genetiskt arv och biologi, och vilka som är ”konstruerade”, dvs. givna av miljö och kultur.”

Detta resonemang vilar sig på en felaktig förståelse av hur kultur funkar.

Kultur är i korthet som att bygga hus. Det finns sätt som funkar för att bygga huset bättre och sätt som funkar sämre eller inte alls. Vad detta innebär är att kulturellt skapade könsroller inte är godtyckligt utbytbara.

Visst kan kulturella beteenden bytas ut. Men det nya kulturella beteendet har då ingen garanti att utföra den överlevnadsuppgift det var till för. Detta var för övrigt vad Sovjet strävade efter hos sina fiender under det kalla kriget.

Den andra vågens marxister ville säkra kommunismens seger genom att försvaga den västerländska kulturen.

Vill vi ha ett samhälle med den ekonomiska utveckling som vi har så kan kulturen fixa det åt oss bättre än vi kan göra det själva. Thats the price you have to pay for your house, car, computer and lifestyle! ***

Vill vi däremot detaljstyra saker på egen hand så funkar det som Sovjetunionens ekonomi. Det finns inga personer i världen som klarar av att göra det jobbet lika bra som marknaden. Ingen människa är smart nog!

I ett samhälle utan de kulturellt skapade könsrollerna skulle vi sålunda ha en betydligt sämre ekonomisk utveckling.

Vill Björk hävda detta är att föredra så får han göra det, precis som sådan fattigdom utmärkt samhällen som Sovjet, Kambodja och en mängd andra länder som intellektuell socialkonstruktionism höjt till skyarna.

”Låt oss ta exemplet med bolagsstyrelser. Om jag förstår Ströms bok rätt, domineras bolagsstyrelser av män, för att män är mer tävlingsrinriktade än kvinnor. Kvinnor är det inte, så därför vill de inte sitta i bolagsstyrelser.”

Vissa kvinnor vill sitta i bolagsstyrelser, många fler män vill det. Det är ingen skillnad mellan männen som vill det och kvinnorna som vill det. Däremot vid jämförelser av grupperna så vill män det mycket mer än kvinnor. ***

Detta yttrar sig i praktiken på ett väldigt tydligt och högst förutsägbart sätt.

Vad än för uppoffringar kvinnor är beredda att göra för att bli med i en styrelse så finns det män som är beredda att offra mycket mer – inklusive fritid, lycka, hälsa, trygghet och social samvaro om det behövs.

”Detta är ”fria val” och båda könen handlar i enlighet med sin ”natur”. Men hur vet vi egentligen vad som är naturligt?”

Det vet vi genom empiriska mätningar på sagda företag (ifall nån undrar har sådana redan gjorts) Och empirins betydelse för den riktiga världen ändras såklart inte av att SÄGA ”jag är inte empirist”

Att säga så ändrar inte verkligheten, det ändrar bara hur tillämpbara de påståenden som görs är.

Jag återkommer till ovan fråga om det fria valet senare.

”Hur kan vi veta att dominansen av män i bolagsstyrelser inte beror på att män har lärt sig vad som anses vara lämpligt och önskvärt hos en man (”manlighet”) och att kvinnor lärt sig vad som anses vara lämpligt och önskvärt hos en kvinna (”kvinnlighet”), och båda handlar ”fritt” i enlighet med förställningarna om sin könstillhörighet?”

Tja hur kan vi veta att gröna gubbar i flygande tefat inte landar utanför Vita Huset imorgon? Det kan vi ”veta” eftersom inga fakta stödjer påståendet att det kommer att inträffa så vi har ingen orsak att tro det.

Angående frågan om dominansen av män i bolagsstyrelser kan vi veta det för att:

a) Det inte är någon som helst skillnad mellan de kvinnor som finns i toppen och de män som finns i toppen och

b) Företag rättar sig inte efter vad som passar män – företag rättar sig efter vad som passar företag dvs marknadskrafter.

c) Det är pinsamt uppenbart de påstått mansdominerade strukturerna inte alls tar mäktiga mäns sida hur som helst.

”Låt oss ta ett annat exempel. Varför är det så få kvinnor som läser naturvetenskapliga ämnen på universitetet? En del menar att män av naturen är bättre lämpade att hantera kognitiva uppgifter, andra hävdar att grundskola och gymnasium inte behandlar pojkar och flickor lika, vilket i sin tur bottnar i könade, kulturella förväntningar.”

Problemet här uppstår pga sammanblandning av genomsnitt och sneda urval.

”Studier av pojkars och flickors matematikförmåga visar att skillnaderna minskat med tiden och på 2000-talet är praktiskt taget försumbara – tills de börjar på universitetet. Varför? Det finns flera förklaringar, men en förklaring som inte tycks hålla är att män av naturen skulle vara bättre på matematik. Hade det varit så, skulle skillnaderna bestå över tid, men det gör de inte.

Jag vet inte vilket stolpskott som gjorde undersökningen som psykologidoktoranden hänvisar till. Men det uppenbara svaret är att universitet inte alls är slumpmässigt urval från den manliga genpoolen.

Vem som helst går inte på universitet och särskilt inte på mattetunga kurser så svaret i denna fråga är av uppenbara orsaker variansen. Män i allmänhet är inte av naturen bättre på matematik…

Men gruppen män är bättre än gruppen kvinnor på att producera en minoritet mycket begåvade individer som är det

Sålunda består jämförelse på universitetsnivå i högre grad av de manliga och kvinnliga eliterna. Det är när man jämför särskilt begåvade killar med särskilt begåvade tjejer som skillnaderna uppstår.Se Carpe Diems diagram.

”More boys scored extremely well — or extremely poorly — than girls, who were more likely to earn scores closer to the average for all students. The study found that boys are consistently more variable than girls, in every grade and in every state studied”

Det är alltså genom att bara citera genomsnitt som radikalfeminister lyckas med trollkonsten att få folk att tro kvinnor är diskriminerade. Sanningen är att pojkars medelresultat ”skyrockets” om obegåvade individer exkluderas

(som ex. vid jämförelse på universitet)  Vetenskapen visar en mycket tydlig historia. Observera att jag med vetenskap inte menar intepretivt skräp.

”It is evident from the PISA data that boys do better in mathematics, and girls do better in reading. This has a compositional effect on the variance differences as well. The higher boy-girl variance ratio in mathematics comes about because of an increased prevalence of boys in the upper part of the distribution, but the higher variance in reading is due to a greater preponderance of boys in the bottom part of the test score distribution.”

Föreställ er ett exempel med 100.000 födda flickor och 100.000 födda pojkar

Det finns ingen statistik, inga belägg, inga orsaker alls att förvänta sig de 10 mest begåvade personerna är fördelade lika mellan grupperna. Att en sådan kosmisk rättvisa skulle existera tycks dock för vissa vara en naturlag.

”Även om vi antar att det finns skillnader mellan könen, är det första problemet att avgöra vilka dessa skillnader egentligen är.” Nyfödda spädbarn går inte att könsbestämma utan att titta på deras könsorgan”

Nyfödda barn kan egentligen inte användas till den sortens forskning alls eftersom en stor del av de könsbestämda egenskaperna är latenta. Dvs medfödda men framträder inte förrän barnet uppnår könsmognad.

Det är exempelvis få (ej galna) personer som hävdar flickor får bröst pga social träning.

Det krävs alltså lyckad manipulation minst till könsmogen ålder för att forskningen skall visa nåt annat än att vuxna har lättare att ljuga och lura nyfödda än ungdomar med mer utvecklad hjärna.

”men redan efter ett par månader kan man observera skillnader i beteenden. Arv eller miljö? Går det att avgöra? Är frågan över huvud taget relevant? En människa är inte bara biologi; en människa isolerad från kultur och språk blir ingen människa, åtminstone inte en kognitivt fungerande sådan.”

Det var annars just människor utan kultur och språk som fungerade såpass bra kognitivt att de uppfann kultur och språk. Det är givetvis rent vansinne att hävda kultur skapade människan såvida inte man tar historielektioner från STARGATE.

”Hur kan vi veta att det inte var rymdvarelser med förkärlek för pyramider som gav människan kultur och språk?”

”Det andra problemet är att avgöra vilka betydelser dessa eventuella könsskillnader egentligen har. Är det självklart att män sitter i bolagsstyrelser och kvinnor inte gör det?”

Om vi utgår från unga kvinnors nuvarande psykosexuella mönster

I så fall är svaret på frågan ett solklart ja. Det hänger såklart på premisserna men sexuell selektion är en av de starkaste premisserna som finns i världen. Se David Buss ”The Evolution of Desire”

 ”Är det självklart att mamma är bäst för barnet den första tiden?”

Det hänger såklart på vad radikalfeministiska lobbyorganisationer tycker. Vad som är ”Bäst för barn” är ett politiskt nonsensbegrepp och dess praxis har sedan länge varit vad än de själva hittar på.

”Det är här som frågan blir politisk och brännande. Eftersom jag snarast står för ett slags ”könsskillnads-agnosticism” kan jag inte säga att jag har någon bestämd åsikt här.”

Eftersom frågan är politisk så finns ingen sådan position som man kan ha. 

Antingen stödjer man de föreslagna politiska åtgärderna, eller så gör man det inte. Det sistnämnda är Pär Ströms position och det var ju då han åkte på anklagelser utifrån det naturalistiska felslutet.

Fortsättning följer. Har ni något särskilt ni vill ha med i nästa del så poängtera gärna vilken fråga ni vill ha svar på i kommentarsfältet.


Vad sysslar Professor Lars Pålsson Syll med?

juli 3, 2011
28 kommentarer

Många svenska akademiker, ja till och med professorer tycks allt oftare säga rena dumheter i media.

Den här gången är det Lars Pålsson Syll, Professor i Samhälls-kunskap som låter grodorna hoppa på Newsmill. Hans lnledande citat är med tanke på sammanhanget fullkomligt opassande.

”John F Kennedy skrev en gång: ”To be courageous requires no exceptional qualifications…”

Jo vi vet ni tycker det är kul att citera Kennedy. Men med tanke på JFK:s alla kvinnoaffärer, Strauss-Kahns politiska tillhörighet och de bägge männens höga position så hamnar JFK mer på Strauss-Kahns sida i denna fråga.

Att här citera en man som använde sin position för att ligga med unga kvinnor är ju bara för mycket…

”Hjältedåd misstas ibland för mod. Men mod är något annat. Det är snarare en förmåga att konfrontera rädsla, som när vi inför de rika och mäktiga – som tror de står ovanför lagen”

Det där var väl något av det dummaste en professor i samhällskunskap KAN säga. Visst finns det rika och mäktiga som tror de står ovanför lagen men hur många ej rika ej mäktiga är det inte som har exakt samma åsikt?

Det var inte rika och mäktiga personer som bröt sönder Göteborgsavenyn och kastade gatstenar på polisen och krossade skyltfönster och bilar men det var likväl personer som ansåg sig stå helt och hållet över lagen.

Lars Pålsson Syll tycks vara en av de guerilla-groupies som tror svag och god är samma sak.

”Berättelserna där människor ges möjligheter att vända om, men inte gör det – därför att de tror att det måste finnas någon rättvisa och ”rule of law” i den här världen.”

Detta är ju precis vad han själv inte förespråkar. Han har ju redan utnämnt de rika till de som anser sig stå över lagen. Fattiga narkotikahandlare och bedragare verkar inte anse sig stå över lagen i Sylls värld.

”Anklagelserna mot Strauss-Kahn – baserade på både vittnen och teknisk bevisning och tidigare bedömda som ”grundmurade” – ifrågasätts nu eftersom kvinnans trovärdighet sägs ha minskat sedan hon uppges ha ljugit om vissa detaljer”

Vissa detaljer? Är det så det heter i Professor Pålsson Sylls värld när:

* Offret har en tidigare historia av att ljuga om just våldtäkt för att gynna sig själv?

* Offret har omfattande erfarenhet av att mekaniskt upprepa ett narrativ av lögner för utredare?

* Offrets intränade narrativ motbevisas av hotellets egna nyckelkort som visar var hon befann sig.

* Offret har ljugit om sin ekonomi, utredarna har hittat flera bankkonton med tusentals dollar.

* Offret ringde efter den påstådda våldtäkten en kriminell pojkvän i fängelset och förde ett samtal på en dialekt av hemspråket Fulani om den anklagade Strauss-Kahns pengar.

”Oberoende av det slutliga rättsliga utfallet av våldtäktsmålet mot Strauss-Kahn, finns det i den här historien, liksom i de flesta andra våldtäktsmål, bara ett offer.”

Ursäkta??? Oberoende av det rättsliga utfallet? Vad sjutton pågår här om man får fråga?

Annars är det ju det rättsliga utfallet som avgör både om det finns ett offer och vem den personen är, allt enligt Rule of Law som Pålsson Syll själv hänvisade till men nu verkar ha glömt.

Och det är inte Strauss-Kahn eller andra presumtiva förövare, utan de kvinnor som blir utsatta för våldtäktsförsök.”

OM domaren slänger ut fallet så är det enligt rule of law noll sådana kvinnor som förekommer i den här historien.  Den här historien avgörs alltså helt av det rättsliga utfallet.

De flesta anmälningar kan inte bli fällande domar eftersom bara en bråkdel ens går till rättegång.

”I stället för att misströsta över det faktum att endast ytterst få av alla de anmälningar som görs om våldtäktsförsök leder till fällande domar, så backar man inte, utan har modet att hävda sin rätt att få sin sak prövad i rätten.”

Anledningen ytterst få av alla anmälningar leder till rättegång är att ytterst få av alla anmälningar innehåller en BEVISAD våldtäkt med en MISSTÄNKT att åtala i rättegång – enligt rule of law. Ofta handlar det inte ens om lögner.

Om polisen inte hittar den misstänkte så finns ingen att åtala. Om handlingen brottsoffret beskriver inte är olaglig utan mannen bara varit okänslig i allmänhet (som är en subjektiv fråga) har inget brott begåtts.

Bill Clinton exempelvis kunde inte åtalas för att han hade sex med Monica Lewinsky.

Det är inte olagligt för en mäktig man att använda sin position för att få en kvinna att bli mer sexuellt intresserad. Däremot kunde han åtalas för att han ljög om det under ed.

Detta är dock en skillnad som tycks undgå Pålsson Sylls feministiska genusteori fullkomligt. I kommentarerna skriver han:

”Men det ändrar inte det faktum att kvinnor i mansdominerade samhällen ofta utsätts för kränkande och förnedrande beteenden av sexistiska mangrisar som DSK.”

Ifall du missat det Professor Syll, oavsett om DSK är mansgris eller inte (en subjektiv, därför akademiskt meningslös fråga) så har det inget att göra med rule of law som förutsätter ett brott mot lagen (Actual Law) begåtts.

Men detta är inte ens det värsta som han Skriver. Längre ner hittar vi följande kommentar av Pålsson Syll

(glöm inte heller att bevisläget här minst sagt är svårt och att någon inte blir fälld de jure inte kan tas till intäkt rakt upp och ner för att de facto vara oskyldiga)

Vi har alltså en professor i samhällskunskap som menar att man inte blir oskyldig genom att bli frikänd i rättegång. Oklart då varför Pålsson Syll menar vi överhuvudtaget har dessa rättegångar som ändå inte avgör någonting.

Ännu mer oklart vad som enligt Pålsson Syll skulle ”de facto” göra någon person oskyldig. Av allt att döma skulle Professor Pålsson Syll passa utmärkt som diktator i nån lämplig bananrepublik där han avgör skuld.

Avslutningvis så är alla demokratiskt fungerande samhällen mansdominerade.

Detta medan frånvaron av ett demokratiskt manssamhälle naturligtvis inte gör kvinnor mindre utsatta – utan mer utsatta. Inget annat samhälle i världshistorien har bättre resultat på dessa saker än vårt samhälle.

Men många samhällen – ofta med den politik personer som Pålsson-Syll brukar förespråka mer av – har enormt mycket sämre empiriska (mätbara) resultat att visa upp på detta område.

Något som fått stora delar av den sortens akademiker att fly alla former av empiriska krav.

Om denna massflykt från verkligheten (där folk tar sin tillflykt till kritisk teori) skriver Daphne Patai och Noretta Koertge i boken Theorys Empire:

”In an essay targeting race, class, and gender criticism in particular, John Ellis insists that the deficiencies of some theoretical practices must not be held against theory in general. His charge is against Bad Theory, the kind that has replaced theory’s true and original function—analysis—with mere assertion, blatant advocacy, and dismissive intolerance. In Bad Theory objectivity is held to be an illusion, all knowledge is socially constructed, diligent scrutiny is superseded by posturing and verbal tricks.”

Och där avslutar vi för dagen.


Kitty Flanagan from Sydney on swedish genderless pre-school Egalia (Hilarious)

juni 28, 2011
22 kommentarer

Varmt välkomna till den nya svenska sporten att ge sitt land så dålig publicitet så möjligt internationellt.

Gudrun Schyman tog ledningen genom att bränna 100.000 kronor i Visby hamn för att visa det politiska budskapet att Sverige har minst ett politiskt parti vars budskap är ”vara från vettet”.  Därefter så gjorde radioprogrammet tankesmedjan ett försök på titeln genom att utnämna Danmark till ett ”pissland”

Men vinnare är utan konkurrens genusförskolan Egalia på Södermalm i Stockholm. Ett bättre sätt att göra Sverige utskrattat internationellt får man leta efter. Det finns dock två positiva punkter med detta pinsamma ämne. Tanja Bergkvist blev citerad på Huffington post och…

Kitty Flanagan  gjorde ett helt Egalia-inslag på 7PM Project där hon motiverar varför sådana skolor ”behövs”

Det finns en mängd höjdare i Flanagans inslag. Ett par favoriter är ”Kindergarden is a hotbed of sexism” samt filosofin ”Boys are strong, like King Kong – Girls are week, chuck em in the creek!” med tillhörande motivering ”To this day I still cant go past a body of water without thinking, man I am weak – I should be chucked in there!”

Och det är bara början, kommentaren om genusneutralt språk i Queensland, slutet på sagan om Girafferna som adopterade en Krokodilunge och förslagen på fler genusneutrala barnböcker är också av högsta klass. Vid detta ögonblick har Flanagans inslag 53 visningar så länka och tipsa alla ni känner.

Genusfixerade människor kan trösta sig med att det är en kvinnlig komiker och det är ju något de  brukar säga det behövs mer av.

Ursprungligen så var det signaturen B:s kommentar på Genusnytt som påpekade internationella media har tagit upp könsneutrala stollerier. När jag letade material hittade jag då detta guldkorn som jag vill fler personer får ta del av. Även Pelle Billing har skrivit om Egalia tidigareHan tipsade då även om bloggen CirkusAnna som får avsluta vårt inlägg med följande mycket talande citat:

”Men riktigt sur blir jag inte förrän förskolläraren säger: ”Varenda ko och ekorre är en han om inget annat sägs. Och när en sak normaliseras, då är det något som är avvikande”. Eh. Ko är alltid en hon eftersom det är HONAN I NÖTKREATUREN! Tjur är hanen. Och vet man inte det så vette fan om man ska vara förskollärare överhuvudtaget.”

Egalia, förskolan som förespråkar okunnighet och ignorans inte bara hos barnen utan även hos lärarna. Mig påminner detta mest om Chris Rocks berömda sketch black people vs n-as. från Bring the pain (1996)

N-as loves to not know. N-as loves keeping it real – Real dumb!

Och nu har de sällskap av genusgalna förskolelärare som hävdar kossor är av hankön.


Felvaggad?

juni 5, 2011
2 kommentarer

Och så var det dags för en oroande tillbakablick på svenska kvinnojourers verksamhet.

Här följer ett filmklipp. Observera att filmklippet inte har något att göra med citatet längre ner – förutom att bägge påstås komma från personalen på en kvinnojour där folk verkar vara rejält felvaggade.

Ett av de senaste inläggen på Genusnytt  från en person som hävdar sig jobbat flera år på kvinnojourer resulterade i en lång diskussion om den citerade kommentaren var äkta, om den kunde vara äkta, (mer…)


Publicerat i Demokrati, Genus

Gudrun Schyman vs Pär Ström – Del 2

maj 26, 2011
8 kommentarer

Här fortsätter vi inlägget som kommenterar Schymans respons på SvD brännpunkt till Pär Ströms bok.

Gudrun Schyman har en slutreplik i SvD angående denna fråga. Vi skall även avsluta kommentarerna om hennes första inlägg. Men först till den aktuella slutrepliken i dagens SvD.

”Grundfelet i Pär Ströms resonemang om feministiska myter är att han inte förstått, eller vill förstå, vad feminism är.”

Problemet med Schymans beskrivning är att hon inte förstått att feminism är en rörelse som bedöms efter vad feminister gör för någonting. (mer…)


Gudrun Schyman vs Pär Ström – Del 1

maj 26, 2011
26 kommentarer

Så har Gudrun Schyman tagit upp handsken som Pär Ström släppte i form av sin nya bok: Sex feministiska myter

Det är på SvD Brännpunkt som hon skriver sin syn på Ströms bok. Och det är även där som Pär Ström svarat henne. Här skall vi ge ett alternativt svar till Schyman som kompletterar Pär Ströms svar på brännpunkt. (mer…)


Aschberg, Hanna Fridén och Pär Ström om Sex feministiska myter

maj 16, 2011
34 kommentarer

Här fortsätter den diskussion jag började i det förra inlägget om diskussionen i Aschbergs radioprogram på Radio1

Ämnet var boken Sex feministiska myter. Myterna är:

Myt 1: ”Kön är en social konstruktion”
Myt 2: ”Kvinnor får lägre lön för samma jobb”
Myt 3: ”Kvinnor har svårare att göra karriär”
Myt 4: ”Män slår kvinnor”
Myt 5: ”Kvinnor dubbelarbetar”
Myt 6: ”Kvinnor får sämre sjukvård”

Det förra inlägget hittas här. Vid programmets början delade Pär Ström in jämställdhetskamp i kategorierna ”feminism” ”maskulism” och ”jämställdism” Problemet är dock att jämställdhet betyder olika vid olika tillfällen. (mer…)


Nästa sida »

    aktivarum@gmail.com

    Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 502 andra följare

    Arkiv

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 502 andra följare

%d bloggers like this: