Aktivarum

Svar till Torbjörn Messing och DEJA angående pojkar i skolan | mars 17, 2011

Torbjörn Messing, ledamot i statliga jämställdhetsutredningen DEJA, har uttalat sig på newsmill om pojkars situation i skolan.

I ett inlägg med titeln ”Skolan behöver fler genusmän – inte Cowboys” tillbakavisar Messing den kritik som har riktats mot DEJA från bland annat Mats Olsson. På Newsmill har Olsson beskrivet utredningens slutbetänkande som ett svek mot pojkarna och även ställt frågan om män ens får kritisera en kvinnodominerad skola.

Jag har redan tidigare berättat för Mats Olsson att han enligt mig var debattens mittfåra. Sålunda förvånar det mig inte att han nu efter debatt med dess feministiska huvudfåra inser att han varit alldeles för ”snäll” i sin kritik. På Newsmill skriver Mats:

”de ideologiska låsningarna är långt värre än jag trodde.”

Ja Mats, situationen är precis så illa som jag beskrev den i ett tidigare inlägg för att tag sedan.

Mats inlägg på Newsmill har nu fått svar från DEJAS Torbjörn Messing som hävdar att skolan behöver genusmän – inte cowboys. På sin blogg Tysta tankar så frågar Mats ”Vad är en genusman”? Mats skräms dock av arga antifeminister men skriver även:

”Nu har Torbjörn Messing tagit upp den kastade handsken och detta är inte platsen att recensera hans text.”

Mats är diplomatisk som vanligt. Här på Aktivarum är dock definitivt platsen att analysera och kommentera Torbjörn Messings flickaktivistiska text och med detta sagt så välkommen till ”In medias res” Här är DEJAS fem favoritursäkter för pojkdiskriminering.

1. Den förklaringsmodell som DEJA tror mest på är att flickor helt enkelt är mer ambitiösa och lägger ner mer tid på skolarbete, läxläsning och extrauppgifter

Redan här på den första punkten så hittar vi en röd tråd i DEJAS analys. De anser att utbildning inte har ett dugg med LÄRANDE att göra. De anser inte flickorna är duktiga för att de kan mer än pojkarna utan för att citera Torbjörn Messing handlar det mest om:

”varför flickorna generellt sett är mer ambitiösa och lydiga? Vem har fått dem att bli det? Jag tror personligen att flickorna socialiserats in i den rollen av de vuxna i förskola och skola.”

Och Socialkonstruktivistiska propagandapriset går till …Torbjörn Messing *applåder*. Han får priset med motiveringen årets tjusigaste cirkelresonemang:  ”Flickorna blir alltså (enligt Messing) som de blir i skolan pga att skolan har gjort flickorna som de är” *The Crowd goes wild* Nej seriöst här kommer det riktiga svaret. Jag plöjde 100 sidor psykologiforskning igår så detta ämne kan jag rätt bra idag.

1. Lydnad: Det handlar inte om lydnad det handlar om Vem du skall lyda, Vad du skall göra och Varför du skall göra det. Anledningen det blir skillnader i lydnad är att könen har medfödda skillnader i hur de lyder, Japp, här är förklaringen Biologi.

(Vi har inte plats här att gå in på vetenskapen men jag vill poängtera att vi vid behov kan förklara de evolutionära mekanismerna som är orsaken till könsskillnaden/Red.)

Flickor lyder genom att vara så lika de andra som möjligt. Det är exempelvis så modebranschen fungerar. Pojkar lyder genom att utmärka sig och försöka hitta en specifik plats. Det är exempelvis så lagidrotter fungerar.

När pojkars variant av lydnad är den som gynnas så går det bäst för pojkar. I de fall där detta innebär karriär är det feminister som klagar på den manliga dominansen.

Varför är det män som dominerar humorbranschen: Beror det på att män är bättre på att vara roligare än kvinnor? Nej det beror på att ”Klassens Clown” är ett sätt att få ett värde i gruppen och få tjejer.

2. Ambitioner: Detta är bara ett annat ord för vad ekonomer kallar preferens och psykologer kallar motivation. Anledningen flickorna visar mer motivation än pojkarna är att skolan ger flickorna uppgifter flickor gillar och pojkarna uppgifter som flickor gillar.

Detta har skolan ironiskt nog döpt till likabehandlingsplan.

I botten på detta finns den socialkonstruktivistiska ideologin där den ena efter den andra utan några som helst bevis hävdar människor kan formas hur som helst. Forskning som försökt bevisa det har slutat med fiasko och resultat har visat sig vara falska.

Dåvarande lärarstudenten Maria Nycander observerade redan 2006 att skillnaden mellan flickor och pojkar var större på de nationella proven än på de internationella proven. Här hittar ni Lenita Jällhages DN-artikel om Nycanders studie.

I lärarexamensarbetet Pojkars och flickors betyg – En statistisk undersökning av Maria Nycander kan vi läsa följande:

”Vad finns det för tänkbara förklaringar till att pojkar missgynnas på de nationella proven? Här är konstruktionen av proven av stor betydelse. I en telefonintervju säger provkonstruktören i matematik: ”Vi vet precis vilka uppgifter flickor klarar bäst och vilka pojkar klarar bäst. Vi kör en lagom mix av dessa.” På dessa prov skriver pojkar och flickor i stort sett lika.”

Alltså likabehandling när det handlar om matteprov visar sig vara att hålla koll på vilka uppgifter som pojkar gör bäst och vilka som flickor gör bäst och sedan se till att det blir en lagom blandning så alla har chans att få bra resultat.

”Provkonstruktören i engelska säger: ”Allt beror på formatet, vi har ökat variationen av formatet. Andelen korta uppgifter och flervalsuppgifter har ökat. Vi vill att alla ska få chans att visa vad de kan.” På dessa prov har skillnaderna mellan pojkar och flickor minskat över de år som studerats.”

Vi börjar ana en röd tråd här. Mäns och kvinnors problemlösning är helt enkelt så olika att formen av uppgifter påverkar resultatet.

”Enligt provkonstruktören i svenska görs inga försök minska könsskillnaderna i provresultaten. På dessa prov är skillnaderna mellan pojkar och flickor oförändrat mycket stor.”

Det är inte bara vi som ser en tydlig tendens. Det gjorde även Maria Nycander som summerade sina upptäckter så här:

”Det förefaller alltså som att man har strävat efter att konstruera proven så att könsskillnader i resultaten utjämnas i det ämne där flickor traditionellt är svagast, men inte i det ämne där de traditionellt är starkast.”

Det var inte bara i proven som Nycander observerade denna sorts enkelriktade utjämningsmetoder. Även politiska dokument och kursplaner så observerade hon en mängd ändringar som motiverades med att flickor behövde mer intresse dvs. motivation.

(Regeringsproposition 1992/93:220) ”teknikundervisningen har en mycket viktig roll vad gäller att stimulera elevernas, och då kanske framför allt flickornas, intresse för teknik och naturvetenskap.”

Torbjörn Messing och DEJA frågar alltså hur flickorna blev ambitiösa medan det finns svart på vitt att utbildningar utformades inför Lpo94 specifikt för att uppå det målet.

2. Lärare, såväl män som kvinnor, har olika förväntningar och krav på pojkar och flickor. Det finns mängder av forskning (pedagogisk, psykologisk etc) som visar att både män och kvinnor har olika bedömningsskalor för pojkar och flickor.

Som poängterades i svaret ovan (punkt 1) så har även provkonstruktörer olika förväntningar på pojkar och flickor. Konstruktörerna använder dock dessa olika förväntningar för att skapa prov där inget av könen dominerar. Beträffande teorier om förväntningar…

”Teorierna går ut på att lärarna ställer lägre krav på pojkar och de låga kraven och förväntningarna blir självuppfyllande profetior.”

Här har vi det faktum att forskningen på förväntningar tycks välja metod Ad-Hoc efter de önskade resultaten. Ovan (punkt 1) när flickorna har höga förväntningar på sig och ändå skriver dåligt på proven så skyller Messing på Provstress.

När pojkarna har låga förväntningar på sig och skriver bättre på proven så gäller plötsligt inte teorin om ”självuppfyllande profetia” längre. Det hade inte spelat någon roll om förväntningarna på flickorna var höga eller låga.

Det fanns alltid någon teori för flickaktivister att bortförklara det med.

3. Det finns mycket sociologisk forskning som visar samstämmiga mönster kring mäns identitetsskapande. Eftersom män är normen så har de svårare att beskriva sig själva och sitt eget identitetsskapande.

Så har det blivit dags att utdela nästa pris. Denna gång är det priset i kategorin Relevansbefriad slutledning: Ignoratio elenchi och det går till… Torbjörn Messing *applåder* Det är framför allt resonemanget ”Pojkar har svårare att beskriva sig själva, det visar deras identitetsproblem” som juryn gillar. Med detta sagt återgår vi till det riktiga svaret.

Hur bra man kan beskriva sig själv och hur man förhåller sig till sin egen identitet är givetvis två helt olika saker. Det är heller ingen nyhet att flickor är bättre än pojkar på att göra denna form av beskrivningar utan välkänt faktum i forskningen om manliga och kvinnliga hjärnor.

”Across nations, men score higher than women on tests of mental rotation and the ability to judge line angles, whereas women score higher than men on tests of object location memory and word fluency

Så alla ni föräldrar till söner som märker att flickor har lättare att finna beskrivande ord. Detta betyder inte att era söner har identitetsproblem. Det betyder förmågan att beskriva saker och insikten om saker inte är samma sak.

Av samma anledning så förklarar tjejers bättre resultat på tester av minnet inte skillnaden i betyg.  Det är att förstå saker som är det viktiga, inte att komma ihåg dem.

4. Biologisk forskning visar skillnader i mognadsnivåer mellan pojkar och flickor. Förvisso är skillnaderna som alltid större inom könet än mellan könen men dessa skillnader ska inte försummas.

Så nu passar det med biologiska förklaringar? Men ovan när det var skillnader mellan pojkar och flickor i lydnad och ambitioner (punkt 1) så användes sociala förklaringar. DEJA tycks hoppa mellan olika ej kompatibla teorier beroende på vilket resultat de önskar.

Eller kan ni hitta något konsekvent system som DEJA använder? De verkar tvärtom återgå till saker som de förkastat så fort de ger stöd för den åsikt de hade från början (Confirmation Bias)

5. Skillnader i djupläsning. Pojkar har generellt sett svårare att tyda fonem och har därmed lägre läshastighet och sämre läsförståelse. Forskning visar att djupläsning är viktigt för goda skolprestationerna inom i stort sett alla andra skolämnen

Återkommer till detta.

Alla dessa fem punkter beskrivs mer omfattande i Newsmill-inlägget.

Som tjuvstart så kan jag påpeka att Torbjörn Messing har två förklaringar som är helt i strid med varandra. När det ställs höga förväntningar på flickor (punkt 1) så går det dåligt och Messing skyller detta på ”Provstress” (en Ad-hoc förklaring)

När det däremot ställs låga förväntningar på pojkar (punkt 2) så påstår plötsligt Messing att det inte är stressande med höga förväntningar utan att låga förväntningar är en ”självuppfyllande profetia.”

Eftersom killarna gör proven bra så är flickaktivisterna i DEJA ideologiskt drivna att leta teorier som förkastar provresultaten.

Vad detta innebär är att om det var höga förväntningar på pojkar så skulle flickornas provresultat diskvalificeras av feminister i DEJA. Då med ursäkten att det då hade varit en självuppfyllande profetia att flickorna gjorde dåliga prov.

Flickaktivisterna i DEJA använder Ad Hoc metodik där flickor får nytta av alla bra resultat medan dåliga resultat kan ignoreras. På samma sätt får pojkar ingen nytta av bra resultat för i klassrummet så beskrivs vad än pojkarna gör som

Cowboy = Dålig

Slutsats: DEJA kan komma fram till vad som helst och deras teorier är vetenskapligt värdelösa.

Detta med ett undantag: de kan med fördel användas för att bedöma vilka åsikter som DEJAS delegater har om pojkar. Gillar de pojkar? Är de neutrala eller anser de att det bästa med en pojke är hur mycket mer lik flickor i allmänhet de kan göra honom?

Flickaktivismen i DEJA är inte ens svår att se utan kan skådas tydligt. Läs även Pelle Billings och Tanja Bergkvists tankar på detta och relaterade ämnen. Missa inte GenusLeaks.

Pojkars och flickors betyg.
En statistisk undersökning
av
Maria Nycander
Handledare:
Bo Johansson
Betygsättande lärare:
Finn Calander
About these ads

Publicerat i Genus, Jämställdhet

27 kommentarer »

  1. En diplomatisk John Wayne som skräms av antifeminister?

    Tja – varför inte!

    Kommentar av Mats — mars 17, 2011 @ 1:38 e m

  2. Inväntar otåligt sågningen.

    Kommentar av Maria — mars 17, 2011 @ 1:45 e m

  3. Mats:

    Nej du är ingen John Wayne men det är en del av feministerna i DEJAS strategi att utmåla dig som en sådan. Ju mer extrem du verkar ju mindre syns det hur extrema åt andra hållet DE är. Det är i själva verket så enkelt att det är jag, Pelle och Tanja som är John Wayne medan du är den diplomatiska mittfåran.

    Och det i sig borde berätta för dig hur extrema DEJA är för det är nog ett större mellanrum mellan dig och dem än mellan dig och mig.

    Sedan har jag svårt att se vad hos antifeminister som kan vara skrämmande för dig. De har inga pengar, ingen makt och ingen talan, dina ideologiska motståndare har regeringens mandat och styr miljardbelopp. Är du säker på att du prioriterar hotbilden rätt? :)

    Kommentar av Erik — mars 17, 2011 @ 1:48 e m

  4. Maria:

    Sågningen är omfattande, jag citerade först relevanta delar av Messings text. Sedan skrev jag svar på citaten. Sedan raderade jag Newsmill-texterna så bara texterna jag skrivet själv fanns kvar. Det blev då över 4 sidor osammanhängande text.

    Och när jag sedan började summera sågningen så kom jag på nya saker. Nu kommer jag på nya saker hela tiden så jag kommer att posta sågningen del för del i den takt jag får läsbara texter av de olika delarna.

    Kommentar av Erik — mars 17, 2011 @ 2:12 e m

  5. @Erik
    Jag måste bli mer kall i min sågning tror jag, min upprördhet gjorde att jag helt missade ad hoc resonemanget. Mycket dåligt av mig som doktorand.

    Annars håller jag som alltid med dig. DEJA verkar inte vilja prata om pedagogik och kunskap. Allt handlar om social ingenjörskonst.

    Kommentar av robjoh — mars 17, 2011 @ 3:02 e m

  6. Skrämd är nog fel ord. Snarare är jag oroad av att det finns en oförsonlighet som gör det svårt att skapa de nödvändiga dialogerna. En del antifeministiska texter verkar vara skrivna för inre bruk.

    Kommentar av Mats — mars 17, 2011 @ 6:18 e m

  7. [...] talutrymme heter den. Vill ni läsa en kritik mot Torbjörn Messings artikel ska ni gå till Aktivarum där Erik skrivit kritik mot första punkten och arbetar på sin välformulerade och [...]

    Pingback av DEJA återvänder « David Holman — mars 17, 2011 @ 6:20 e m

  8. Mats:

    ”Skrämd är nog fel ord. Snarare är jag oroad av att det finns en oförsonlighet som gör det svårt att skapa de nödvändiga dialogerna. En del antifeministiska texter verkar vara skrivna för inre bruk.”

    Har du i ärlighetens namn sett några av de värre feministiska texterna Mats? Jag kan inte se någon av de kritiserade männen som når upp till i närheten av den ilska, oförsonlighet och nedvärdering av män som jag sett från feministiska kvinnor (och män)

    Och då skall du komma ihåg att de flesta antifeministiska män är arga enbart på feminister och deras politiska rörelsen medan de flesta feminister är arga på och svartmålar män, manlighet, grabbighet och manlighetskultur i största allmänhet.

    När arga antifeministiska män kritiseras så blir det bara ytterligare en spik i kistan gällande det faktum att vad som släpps igenom när kvinnor skriver det stoppas upp när män skriver samma sak. Dvs Chivalry-faktorn igen.

    Kommentar av Erik — mars 17, 2011 @ 9:18 e m

  9. Mats har väl samma rädsla som mig. Därav anonymitet från min sida. En oro för vad som kommer att hända när man väl offentligt ifrågasätter den feministiska ideologin. Att inte vara… Politiskt Korrekt.

    Kommentar av Hamstrn — mars 17, 2011 @ 10:06 e m

  10. Hej Erik.
    Först vill jag tacka dig (igen) och självklart Mats Olsson som belyser andra förklaringsmodeller och vetenskapliga rön än dem som DEJA förser oss med och selektivt väljer ut.

    Jag har en grabb i andra klass. Han har en god begåvning och är snabb i tanken. Han är därtill vad Messing säkerligen skulle beskriva som en Cowboy. Rivig och rörig.
    När min son får läxor eller uppgifter som är raka, löser han dem mycket snabbt och med väldigt få fel.
    När han får beskrivande uppgifter, ska själv hitta på så kallade räknesagor eller berättelser ur det egna livet låser det sig för honom. Uppgiften är oklar och inte helt logisk. Han har inga som helst autistiska drag men tänker mer rakt än vad jag som flicka gjort under min uppväxt.
    Skolan i dag fylls med abstrakta läxor som kan vara svåra för en logisk grabbhjärna. Om jag vågar mig på en framtidsanalys så kan jag se framför mig att grabben löser högskoleprovet väl – men får svårare fram dit.
    Pedagogiken måste bli mer blandad. I dag framhävs det som ett slags mantra att eleven ska själv söka kunskaper och detta börjar i allt lägre åldrar, när vi lägger grund för elevens fortsatta utveckling.
    Jag hoppas att du Mats Olsson, orkar fortsätta på ditt balanserade sätt driva din kritik framåt.
    Det skulle hjälpa min pojk, och alla hans kompisar enormt.
    Bästa hälsningar,

    Kommentar av Katarina Folmer — mars 18, 2011 @ 5:52 f m

  11. (Citit från Torbjörn Messing om Pojkar, flickor och skolan
    I min drömförskola arbetar både kvinnor och män och båda gör traditionellt manliga och kvinnliga sysslor. I en sådan förskola skulle man inte längre ”könskoda” vissa saker som manliga och kvinnliga och vi skulle få barn som kunde göra de fria val Mats förespråkar. I en sådan förskola skulle Mats inte behöva ta på sig cowboydräkten för att känna stolthet. Genom en ökad genusmedvetenhet så tror jag att pedagoger kan få syn på sitt eget könsrollsskapande. Jag menar att pedagogerna överför sina egna värderingar på barnen och att de forstras i väldigt snäva roller, och pojkar fostras i en mycket snävare könsroll. Flickor och kvinnor har de senaste 50 åren ganska radikalt breddat sina könsroller och sitt identitetsskapande och gett sig in på manligt kodade fält. Det har funnits en förväntan att kvinnorna ska göra det. Motsvarande rörelse har inte skett i den andra riktningen. Män och pojkar har med andra ord inte börjat intressera sig för traditionellt feminina saker. Pojkar har tillåtits vara pojkar och det är paradoxalt nog det som hindrar män från att bli förskollärare. Det vi behöver göra är att spränga mansnormen på samma sätt som kvinnorna har sprängt könsnormer. Vi behöver en mansfrigörelse! Män måste våga kasta av sig hölstret och John Wayne-syndromet)

    Vet inte han om att många män på dagis och förskola blir misstänkta för vara pedofiler?

    Sen så förstår jag att det är många mödrar som är oroliga för sina söner och hur det funkar för dem i skolan men också vad som händer sen.

    Många som inte klarar av skolan får ig och inte kommer in på gymnasiet eller tröttnar och tvingas leva på socialbidrag.

    Kommentar av Madelene — mars 18, 2011 @ 5:16 e m

  12. Tack för uppmuntran!
    Jag är väldigt glad att Torbjörn ställde upp i debatten och hoppas locka honom och hans kamrater att fortsätta. Då kanske det är bra med en viss återhållsamhet?

    Sådan är jag!

    Kommentar av Mats — mars 18, 2011 @ 5:33 e m

  13. Katarina Folmer:

    Kul att höra du gillar mina analyser och tack för ditt inlägg där du berättar om dina egna upplevelser. Jag skrev faktiskt svaret på den frågan redan igår men tekniska problem försenade uppdateringen till idag. På sitt sätt var den förseningen bra för vad du skriver om din son är precis vad jag skrev igår angående Torbjörn Messings #3. Sålunda kan alla se att du kom fram till att du hade det svaret i ditt liv redan innan jag så att säga gav ”Facit”

    Jag har även själv personliga erfarenheter av det här ämnet. Om hjärnan är mer logisk så är man sämre på att beskriva saker levande för man försöker få beskrivningarna ”rätt” Det innebär mindre underhållande men mer pålitlig och praktiskt användbar. Ett förälskat par har säkert fantastiska berättelser från sin smekmånad på en söderhavsö men låt oss säga ett annat par på den ön blev oense och tillbringade mesta tiden med att bråka. De kommer inte att göra likadana beskrivningar av ön men bägge kommer att ha lätt att beskriva sin vistelse.

    Observera att detta inte är en svart/vit situation. Alla människor är logiska och känslomässiga. Det är bara det att vissa människor är mer det ena, andra mer det andra och när man jämför könen så är delarna inte lika stora så om man ”likabehandlar” efter filosofin alla behandlas lika så kommer ena könet obevekligt att få fördelar. Flickorna har fördelar i klassrummet (motivationen nämner t o m DEJA själva) men mycket mindre fördelar på standardiserade prov där konstruktörerna sedan länge ”likabehandlar” genom en lagom blandning av de uppgifter flickor föredrar och de uppgifter som pojkar föredrar.

    Kommentar av Erik — mars 18, 2011 @ 6:38 e m

  14. Erik

    För att inte tala om högskolor,högstadiers och gymnasiers nästan pervera användäning av grupparbeten. Men kan man säga att grupparbeten gynnar tjejer mer än killar?

    Jag personligen avskydde grupparbeten och fick högre betyg när det fanns klara ledare eller ensamt arbete.

    Kommentar av Torstensson — mars 18, 2011 @ 9:21 e m

  15. Jag håller inte med Messing i att kvinnor har ändrat sina könsroller. Bara för att en fortfarande låg andel kvinnor intresserar sig för teknik idag betyder inte att förhållandet mellan män och kvinnor ändras.

    Kvinnor har tex fortfarande kvar sina preferenser. Dessa har liksom inte ändrats och det kan han inte heller belägga. Hoppas du möter upp det Erik. Det som Madelene skrev här.

    Kommentar av Torstensson — mars 18, 2011 @ 10:51 e m

  16. OT
    Jag undrar hur man gör när man vill citera? På vissa bloggar så kommer citattexten i en speciell ruta. Det är lättare att veta vilken som är citattext och vanlig.
    Sen så har jag sett att du Erik skriver ditt namn med blå text. Hur gör du det?

    Kommentar av Madelene — mars 19, 2011 @ 5:29 e m

  17. @Madelene

    Jag undrar hur man gör när man vill citera?

    Så gör man ;)

    Du placerar helt enkelt den text du vill citera inom blockquote-taggar (och nu hoppas jag att detta kommer visas på rätt sätt…):

    <blockquote>din text här</blockquote>

    Och om du anger en webbplats kommer ditt namn bli blått :)

    Kommentar av NisseNyfiken — mars 19, 2011 @ 6:04 e m

  18. NisseNyfiken

    Så gör man

    Du placerar helt enkelt den text du vill citera inom blockquote-taggar (och nu hoppas jag att detta kommer visas på rätt sätt…):

    din text här

    Och om du anger en webbplats kommer ditt namn bli blått

    Ok jag förstår och tack så mycket för hjälpen.:-)

    Kommentar av Madelene — mars 19, 2011 @ 6:09 e m

  19. jag provar igen

    Kommentar av Madelene — mars 19, 2011 @ 6:12 e m

  20. Det var så lite så :)
    Bara kul att man kan vara till någon hjälp.

    Kommentar av NisseNyfiken — mars 19, 2011 @ 6:12 e m

  21. Helt OT: Vet någon vad som hänt med Anders B Westins blog? Har han flyttat den eller lagt ner den? Det står att den är deletad. Hoppas han fortsätter skriva för den har varit mycket trevlig att läsa.

    Kommentar av Siiri — mars 20, 2011 @ 11:34 f m

  22. Konstaterade samma som Siiri alldeles nyss och gick hit, wassup Anders?

    Kommentar av Roffe — mars 20, 2011 @ 8:21 e m

  23. Hej Erik

    När kommer de utlovade sågningarna?

    Tack för en fantastiskt bra blogg.

    Kommentar av Thomas — mars 23, 2011 @ 6:07 e m

  24. Thomas:
    Erik har fyllt ut det ursprungliga inlägget så sågningarna finns nog med nu.

    Kommentar av Maria — mars 24, 2011 @ 10:49 f m

  25. Då får man ta och läsa om inlägget. Tack för tipset Maria

    Kommentar av Thomas — mars 24, 2011 @ 11:21 f m

  26. En kommentar om behandling och typer av arbetsuppgifter…

    Den kvinnliga könsrollen både skyddar och gynnar tjejer som skriver utlämnande berättelser om sig själva (eller andra) och deras innehåll ifrågasätts inte. Lärarna (lärarinnorna oftast) förmedlar beskyddandet i form av att ”man får inte vara ”dum” mot tjejerna” eller skratta åt dem, det ses noga till.

    Den manliga könsrollen är precis tvärtom, dels får pojkarna ”skylla sig själva” om de skriver något utlämnande som kan användas mot dem, dels betraktas utlämnandet som bevis för svaghet snarare än något positivt och modigt, vidare förutsätts berättelser om dem själva vara skryt och ifrågasätts ständigt i både ord och beteende/kroppsspråk. Om de trots detta skulle skriva något utlämnande och blir hånade för det så är det bästa lärarna (läs återigen lärarinnorna) kan komma med att skuldbelägga dem och göra det till deras individuella brister med sådant som ”du får inte låta dig provoceras” o.s.v..

    Mao pojkar lär sig ganska snabbt att inte visa sådant som kan användas mot dem och som de förhindras att försvara sig mot effekterna av. Det som skrivs eller uttrycks är det som antingen är uppenbart fiktivt eller som kan backas upp med fakta i någon form.

    Till detta kommer sen att initiativtagande från pojkar inte ses med blida ögon utan som ett sätt att trycka ner och dominera flickor, vilket leder till att alla grupp-uppgifter automatiskt gynnar tjejer som tillåts och uppmuntras ta initiativ och som dessutom kan ta hjälp av läraren då detta för dem inte uppfattas som försök att fuska eller undvika arbete, samtidigt som pojkarna skickas tillbaka med uppmaningen att det ingår i uppgiften att definiera dess omfång o.s.v..

    Kommentar av Andreas — mars 25, 2011 @ 7:10 e m

  27. Vill passa på att bjussa på denna godbit av Torbjörn Messing, visste inte om jag skulle skratta eller gråta när jag bläddrade igenom den.

    http://www.mdh.se/polopoly_fs/1.28676!TorbjornM.pdf

    Kommentar av Daniel — september 5, 2011 @ 8:54 e m


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

    aktivarum@gmail.com

    Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

    Gör sällskap med 625 andra följare

    Arkiv

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 625 andra följare

%d bloggare gillar detta: